o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Till dig som ska opereras med Tumbasartroplastik

Transkript

1 o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Till dig som ska opereras med Tumbasartroplastik

2 Artros i tumbasen I våra leder finns ett självsmörjande system med slätt brosk. Brosket fungerar som glidyta och stötdämpare vid belastning. Vid artros uppstår en obalans mellan uppbyggnad och nedbrytning av brosksubstans, vilket leder till försämrat brosk och en sviktande funktion i leden, ledsvikt. Vilka symtom kännetecknar artros i tumbasen? Första tecknet på artros är en dov smärta, trötthetskänsla och minskad kraft då tum-pekfingergreppet används, som när du öppnar en burk eller vrider om en nyckel. Ett annat symtom är ömhet kring tumbasen. Svullnad kan förekomma i samband med aktivitet. I ett senare stadie kan det göra ont att bara röra tummen, och smärtan kan stråla upp mot armen. Artros kan också leda till att du får svårare att sträcka ut tummen till exempel vid grepp kring ett mjölkpaket. Vad är orsaken? Artros kan vara ärftligt eller bero på hormonförändringar till exempel vid klimakteriet. Den kan även uppkomma efter en tidigare skada vid leden. Hur behandlas artros i tumbasen? Du blir oftast erbjuden lindrande behandling med tumbasbandage, ergonomiska råd, rörelseträning, ibland kortisoninjektion. Om inte detta är tillfredsställande blir operation aktuellt med så kallad Tumbasartroplastik. Operationen kan utföras på olika sätt. Den vanligaste metoden är att göra ett cirka 10 cm rakt eller vinklat snitt i huden över tumbasen och avlägsna mellanhandsbenet, trapezium som metacarpale gränsar mot, se figur 1. metacarpalebenet trapeziumbenet Figur 1 2

3 Detta ben ersätts oftast av en kroppsegen slynga från en närliggande sena, vanligen Abductor Pollicis Longus - APL. Senan fungerar som en stabilisator, fyller ut tomrummet och förhindrar en förkortning av tummen, se figur 2. Abductor Pollicis Longus - APL Andra metoder kan vara att ersätta trapeziumbenet med en protes av silikon eller ersätta leden med en protes av metall. Figur 2 Operationsdagen Inför operationen kommer du att smärtlindras antingen genom att nerver i armhålan bedövas eller att du blir sövd. Blodflödet till armen stänger man av med en armmanchett. Operationen tar cirka minuter. Huden sys med vanliga stygn. Efter operationen får du ett gips över handled och tumme under 4 6 veckor. Detta för att tummen ska kunna läka och bli stabil. Du brukar vanligen komma hem dagen efter operationen eller eventuellt samma dag. Du får recept på smärtstillande mediciner. Återbesök till Ortopedmottagningen Du får en tid till ortopedmottagningen 14 dagar efter operationen, då gipset bytes och stygnen tas bort. Gipset avlägsnas 4 6 veckor efter operationen då du träffar din arbetsterapeut som hjälper dig med rehabiliteringen. Har du sedan tidigare tumbandage bör du ta med detta vid avgipsningen. Du får vanligen en återbesökstid till läkaren som opererat dig 3 månader efter operationen. Rehabilitering Du träffar regelbundet din arbetsterapeut som ger dig information om ergonomi och träningsinstruktioner. Rehabiliteringen tar cirka 6 12 månader. Du kan besväras av stelhet, svaghet, smärta/värk under några månader efter operationen. Sjukskrivningens längd beror på vilket arbete du har. Du får inte belasta tummen fullt förrän 3 månader har gått efter operationen. 3

4 Operationen ger vanligtvis bibehållen rörlighet men kan medföra en viss kraftnedsättning i tum-pekfingergreppet. Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur du ska träna för att uppnå bästa resultat efter läkningstidens slut. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som ej tål stötar. Gipset ska skyddas mot vatten och fukt. Vid bad/dusch trä en plastpåse över gipset och fäst med tejp. Gipset ska tillåta god rörlighet i armbåge, fingrar och tummens yttersta led. Gipset får inte skava/trycka eller kännas för trångt. Under tiden handen är gipsad finns risk för svullnad samt nedsatt rörlighet i axel, armbåge, fingrar och tummens ytterled. Träningen ökar cirkulationen och pumpar bort svullnaden. Det gör fingrarna mjukare och motverkar ledstelhet. Du bör följa dessa råd och träningsinstruktioner så länge du har en svullnad eller nedsatt rörlighet. Råd under gipstiden Använd armen så avslappnat och naturligt som möjligt. Använd armen i det vardagliga arbetet, även i lättare hushållsarbete som du kan utföra utan att det gör ont. Vila armen i högläge med handen över hjärthöjd, när du inte använder den. Högläge gäller tills handen inte längre är svullen. Dagtid: lägg handen på motsatt axel. Nattetid: lägg armen och handen på kuddar. Undvik att bära och lyfta tungt. Armen ska inte låsas i mitella Rumstemperatur är bäst för armen. Undvik kyla handen blir ofta stel när den är kall. Undvik heta bad och bastu värme kan orsaka ökad svullnad. 4

5 Träning under gipstiden Påbörja träningen snarast efter operationen. Det kan strama (göra ont) när du tränar. Använd smärtstillande tabletter enligt ordination, regelbundet under de första dygnen, senare vid behov. Smärtan får inte hindra din träning eller din sömn. Hjälp inte till med den andra handen för att få ut mer rörlighet. Träna regelbundet med små korta pass. Men det är även viktigt att handen får vila. Följande träningsråd kan kompletteras med att du knyter handen runt en mjuk skumgummiboll eller dylikt. Träna på följande sätt med mjuka rörelser Ta ut rörligheten så långt du kan. Håll kvar i varje ytterläge och räkna till 5. Att vifta gör ingen nytta. Sträck händerna högt mot taket med helt sträckta armbågar och spreta med fingrarna. Dra tillbaka armarna mot kroppen med kraftigt knutna händer. Det ger bäst effekt att ta båda armarna samtidigt. Träna 10 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 10 gånger. 5

6 För händerna bakom nacken. För armbågarna utåt/bakåt och sedan framåt. Träna 5 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger. För handen bakom ryggen i riktning mot skulderbladen. Träna 5 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger. 6

7 Träna 5 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger. Böj fingrarnas mellan- och ytterleder med raka knogleder. Sträck ut fingrarna helt. Böj fingrarnas knogleder med raka mellan- och ytterleder. Sträck ut fingrarna helt. Böj in fingertopparna mot handflatan och knyt hela handen. Sträck ut fingrarna helt och spreta. Böj tummens ytterled så långt du kan. Sträck ut tummen helt. 7

8 Avgipsning och träning Du får en remiss till din arbetsterapeut som hjälper dig med avgipsning och träning. Råd efter avgipsningen Tvätta och smörj handen. Använd handen så normalt som möjligt. Till en början ska du undvika belastning av tummen. Använd ditt tumbandage som smärtlindring samt vid tyngre aktiviteter. Följ instruktionerna för rörelseträning. Använd smärtstillande tabletter enligt ordination. Smärtan får inte hindra din träning eller din sömn. Massera över ärret, hårdheten samt det tryckömma området med mjuk görande kräm. Undvik heta handbad värme kan orsaka ökad svullnad. Vanliga besvär efter avgipsningen Stelhet framförallt i tummen men även i handleden. Känseln kan under de första veckorna vara nedsatt på tummens ovansida. Svullnad framförallt över operationsområdet och upp mot tummen. Svaghet, fumlighet framförallt av tummen. Klåda, tryckömhet och hårdhet över operationsområdet. Överkänslighet i huden över operationsområdet. Rodnat, svullet ärr. Dov smärta/värk över tumbasen upp mot tummen som kan kvarstå flera månader. Träning efter avgipsning Du bör nu komplettera tidigare program med följande. Följ programmen så länge du har en svullnad eller nedsatt rörlighet. Träna 3-5 gånger om dagen. Upprepa varje rörelse 5 gånger. 8

9 Lägg underarmen på ett bord med handen utanför bordskanten. Håll kvar underarmen mot bordet med hjälp av den andra handen. Var avslappnad i fingrarna. Böj upp handen böj ned handen. Lägg underarmen och handflatan mot bordet. För handen i sidled mot tumsidan. För handen i sidled mot lillfingersidan. Stabilisera tummens grundled med hjälp av den andra handen. Böj ytterleden sträck ytterleden. 9

10 Stabilisera leden vid tumbasen. Böj grundleden sträck grundleden. Böj tummen så långt du kan mot lill-fingerbasen sträck ut tummen helt med ytterleden böjd. Lägg handflatan mot bordet. För tummen utåt och tillbaka igen. 10

11 Lägg lillfingersidan av handen mot bordet. För tummen inåt och tillbaka igen. (Grip gärna runt en tom toalettrulle eller ett glas). För tumtoppen mot varje fingertopp och forma ett O sträck ut emellan. Lägg handflatan mot bordet med tummen utanför bordskanten. Lyft tummen uppåt med ytterleden böjd - och tillbaka igen. 11

12 Kontakta telefonumret nedan om: gipset skaver/trycker eller känns för trångt. handen är kraftigt svullen och blank. svullnaden inte har gått ner eller du inte har återfått god rörlighet i axel, armbåge och fingrar inom 10 dagar. fingrarna känns kalla eller är bleka. du har svår smärta/värk som inte avtar under de första dygnen. du har domningar eller nedsatt känsel inom något område av handen. Det är vanligt att tumtoppen känns avdomnad. det finns tecken på infektion i såret, till exempel feber, dunkande smärta. Telefon Ortopedmottagningen Hässleholm , Ortopedmottagningen Kristianstad , måndag fredag Här kan du få råd och vid behov kontaktas arbetsterapeut, sjukgymnast eller läkare. Sjukvårdsrådgivningen 1177, kan du ringa övrig tid. g Text och instruktioner sammanställda av leg arbetsterapeut Stina Brodén, arbetsterapin.csk@skane.se, VAS - Verksamheten Arbetsterapi och Sjukgymnastik g Faktagranskad docent, överläkare Isam Atroshi g Teckningar Fredrik Johansson ur Göran Lundborgs bok Handkirurgi - skador, sjukdomar, diagnostik och behandling. (Figur 2 är något modifierad.) g Foto, form och produktion Informateket, CSK - Centralsjukhuset Kristianstad September ISBN