Effekter och hantering av biokol som jordförbättringsmedel vid växtodling

Relevanta dokument
Planering. Terra preta i Sverige? Finns det? Funktion? Hur tillverka?

Ska vi rena vårt enskilda avlopp från fosfor med svenskt biokol eller importerad Polonite?

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

MÅL. växtbäddar som är långsiktigt hållbara. minsta möjliga miljöbelastning utifrån materialval och utförande. enkelt utförande för säkert resultat

Framtidens växtodling i sydöstra Sverige

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Fosfor och kväveinteraktioner samt mulluppbyggnad i svenska långliggande försök

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Värdera metan ur klimatsynpunkt

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Kretslopp mellan. stad och land? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap. från Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Slamspridning på åkermark

Underlag till modul 12 B Bördighet och växtföljd. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?

Vårt ansvar för jordens framtid

Klimatsmart utfodring Kol i mark sänka eller utsläpp i foderproduktionen? Christel Cederberg, SIK/Chalmers Greppa Skövde 24/1 2013

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Disposition. Källsorterande teknik. Mats Johansson Avloppsguiden / VERNA Ekologi AB mats@avloppsguiden.se / mats@verna.se

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Gödsel luktar illa men gör stor nytta. Disposition. Vad är stallgödsel, näringsinnehåll och värde? Växtnäring i stallgödsel per ko vid 8000 l/år

Kopplingen är viktig mellan foder och växtodling

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Regionala aspekter - miljö och sysselsättning. Ann-Charlotte Olsson Utvecklingsenheten Länsstyrelsen Kalmar län

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

Praktisk användning av biogödsel

Kol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Klimatsmart utfodring Kol i mark och vegetation sänka eller utsläpp?

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Kan geoingenjörer rädda oss undan en klimatkatastrof? Victor Galaz

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Lustgas från mark jordbrukets stora utmaning. Hur fungerar det och vad kan vi göra?

Slamspridning på åkermark

Vatten och luft. Åk

Kvävebalanser på mjölkgårdar

Kväveläckage från jordbruket

Avskogningen kompenseras delvis av att andra skogar samtidigt breder ut sig eller förtätas, men efter tusenårsskiftet har den effekten minskat.

Det har blivit lönsammare med varierad fosforgödsling? Kjell Gustafsson

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

Miljöpåverkan från avloppsrening

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Lantbrukstillsyn december 2018 Stockholm 7

Klimatkollen växtodlingsgård 20A


Klimat och Mat. Fil.dr. Åsa Kasimir Klemedtsson vik. Universitetslektor vid Inst. för Växt- och Miljövetenskaper, Göteborgs Universitet

Klimatneutralt jordbruk 2050

275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp

Praktiska Råd. greppa näringen. Din stallgödsel är värdefull! Använd Greppa Näringens Stallgödselkalkyl. Nr

Syra till gödsel sparar kväve

Avloppshantering och miljömålen

Hållbara kretslopp mellan stad och land. Nära mat, Luleå januari 2016 Janne Linder

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Ekonomi i miljöåtgärder på en växtodlingsgård

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Innehåll

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

skogsbränsle för klimatet?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Arbetstillfällen

Policy Brief Nummer 2015:6

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Tillskottsbevattning till höstvete

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Energihushållning i växtodling

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Syftet med Etuna <3 Biokol är att utreda på vilket sätt Eskilstuna kommunkoncern kan arbeta med biokol.

Transkript:

Effekter och hantering av biokol som jordförbättringsmedel vid växtodling Lars Hylander Agronom, lantmästare och docent i miljöanalys Lars.Hylander@slu.se Kungsgarden@telia.com 30 jan 2015 kl 11.30-12 Miljönyttor & mångfunktionell användning av SALIX! Foto: Lars Hylander från Eriksberg, Uppsala.

Disposition Lars.Hylander@slu.se * Vad är: Biokol, Terra preta, Pyrolys, Kolsänka * 1.) Biokol för klimat (kolfastläggning, minska växthusgaser) * 2.) Biokol för mat (effekter på mark, gröda, djur) * 3.) Biokol för miljö (Östersjön som exempel) * Hur tillverka biokol för att bli bäst och samtidigt göra klimatnytta? Inverkan av temp och tid på biokolets egenskaper * Avslutande slutsatser

Kuggfråga: Finns det kol i aska? Foto: Tor Kihlberg

Biokol = förkolat växtmaterial som tillförs mark som gödsel (jordförbättrare)

Terra preta (svart jord) = kol + jord Oxisol vanlig regnskogsjord i Amazonas Terra Preta samma jord berikad med träkol (och urin) Indianernas tusenåriga jordar

Foto: Lars.Hylander; Lars.Hylander@slu.se Kan vi lära något från indianerna och deras Terra preta?

Foto: Lars Hylander Pyrolys = förkolning * Man upphettar organiskt material till 500-1000 C utan syretillsats. * Lättflyktiga gaser avgår. * Kvar blir kol (+ tjära) Torkning: minus 105ºC Torrifiering: 200-300 C Pyrolys =torrdestillation 500-800/900 C Förgasning samma temp + syre eller vatten Sintring (jfr villapanna): > 1000 C

Fastläggning av kol Kolsänka (carbon sequestration) Långtidslagring av luftens CO2 som CO2 eller andra former som biokol eller trä. Jfr carbon capture and storage där CO2 avskiljs från rökgaser och lagras t ex i tömda oljekällor. Inkluderar även naturliga geokemiska kretslopp såsom kalksten.

Klimatet har förändrats

Hockeyklubban Total anthropogenic GHG emissions have continued to increase over 1970 to 2010 with larger absolute decadal increases toward the end of this period (high confidence). IPCC, 2014. File:Hockey stick chart ipcc large.jpg

Tipping points = the Humpty Dumpty effect Tipping points: Non-linear changes a fast change, followed by a very long recovery time The tipping level Systems prone to tipping: The tipping Antarctic level ozone Arctic summer sea-ice Arctic permafrost (going on) Atlantic thermohaline circulation (N El Niño Southern Oscillation (ENS Indian summer monsoon Sahara/Sahel and West African mon Amazon rainforest Boreal forest Antarctic Bottom Water FG FG FG

GHG Emissions [Gt CO2eq/ yr] 50 40 30 20 10 0 +1.3%/yr 1970 2000 +2.2%/yr 2000 2010 % 2.0 6.2 16 Total Annual Anthropogenic GHG Emissions by Groups of Gases 1970 2010 11 65 Gas F-Gases N2O CH CO2 Forestry and Other Land Use (FOLU) CO2 Fossil Fuel and Industrial Processes

Lite siffror 8 Gt kol (C) (30 Gt CO2) årligen av vilket 2 Gt (uppskattat) är från skogsskövling Nuvarande halt: >400 ppm 1 ppm CO2 = 2.12 Gt C OM det inte funnes naturliga sänkor: 3.77 ppm årlig ökning = år 2009 var 400 ppm förväntat före 2020! Det gick 7 år snabbare!

Mer siffror 1 kg kol nedgrävt = 3.67 kg CO2 borttaget Halveringstiden för träkol i marken Preston & Schmidt: 5 000 7 000 år Lehmann: 2 000 3 000 år Bird: > 100 år (gräs efter gräsbrand, hög oxidering) Halveringstiden för organiskt material ~ 30-40 år

En kombination av EMISSIONSREDUKTION och KOLFASTLÄGGNING med träkol kanske kan lösa klimatproblemen However, this would be an effort that would dwarf the Chinese wall, the pyramides and the first and second world war together (Folke Günther, 2009)

Biokol för klimat: Kolsänka Träkol är otroligt stabilt Tillförd marken blir den med säkerhet kvar där under tusentals år (2 000 40 000+) Säker kolsänka. Säkrare än att pumpa ner CO2!

Biokol är ett alternativ till CO2-bomberna från Hasselfors!

Biobränslen som bränns till aska utarmar marken! Halten organiskt material i marken kommer att minska pga biobränsleeldade fjärrvärmeverk. Ex Fortum i Värtan, EON m fl. Halvering av mullhalten. Kombinerat med ökad temperatur ökad avdunstning pga växthuseffekt SÄNKT skörd.

CO2-skatt 1,10 kr/kg CO2 (år 2013) http://www.svenskenergi.se/sv/om-el/miljo-och-klimat/ Mal-och-styrmedel/ Borde logiskt sett återbetalas om Ex. spannmål fastlägger CO2 3 ton halm/ha = 1 ton biokol Har bundit 3,66 t CO2 4 026 kr CO2-skatt bör återbetalas. Jämför: 3 ton kärna/ha = 4 500 kr (om 1,5 kr/kg)

Biokol för mat = träkol till marken. Svampmycel och växtrötter älskar träkol Richard Haard, February 12, 2007 På så sätt hålls växtnäringen kvar i marken istället för att lakas ut med regnvatten. Jämför Terra Preta i regnskogen. F

Foto av träkol sett med ett elektronmikroskop likt en tvättsvamp med plats för mycket vatten och växtnäring FG

Vilken är optimal pyrolystemperatur? Pyrolystemperaturens inverkan på kolåtervinning, CEC, ph och specifik yta. Lehmann (2007), Front. Ecol. Environ. 5:381-387

Studier på träkolsberikad jord i Jönköping och Uppland ( Terra preta ) Foto: Mia Hedvigsdotter

pf Växttillgängligt vatten i jord med kol ( Terra Preta ) och originaljord lera (OS) 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 TP1 TP2 TPR OS1 OS2 OSR 0 10 20 30 40 50 Vattenhalt (volym%)

Biokol för mat Skörd efter biokol 2 kg/m 2 (20 t/ha) 2012, Tyskland höstvete, övr. korn +46% +6% -10% +12% Källa: Biochar climate saving soils - Newsletter 3 och Hushållningssällskapet Jönköping, Tenhults lantbruksskola.

Resultat av biokol Ökar växttillgängligt vatten, mest på sandjord. Främjar aggregat på sandjord. Bättre struktur på lerjord vilket ger mindre problem med packning, dränering, bearbetning, skorpa. Ökar markens ph.

I medeltal 9% skördeökning med biokol. Gäller 57 fältförsök studerade 1-4 år över hela världen i både temperarat och tropiskt klimat. (Liu et al. 2013). Skördeökning > 30 % i Skåne på sandig jord (Hylander, Andersson, 2011). 5 % i Sörmland trots mullrik jord (Lundegård 2015) MEN ingen skördeökning i Finland (Tammeorg, 2014).

I Amazonas kan skörden flerdubblas med biokol. Varför fördubblas inte skörden i Sverige? Oxisol vanlig regnskogsjord i Amazonas, bara gödslad. Terra Preta samma jord berikad med träkol (och urin) Tropikerna har vanligen äldre jordar (fastlägger P). Ofta utlakade jordar med lågt ph och lågt CEC. Lägre mullhalt pga högre temp & snabbare mineralisering. Majs är känslig för näringsbrist. Biokolets största potential i Sverige kanske är att hålla en hög skörd med mindre gödsling?

Utnyttja multipla nyttor: Kompostera med biokol! Vinst: Binder vätskor och minskar ammoniakemissioner (= kvävet blir kvar). Minskar lukt! Träkol används även för luftrenare på toaletten liksom i djurstallar.

Landskapsvårdare eller metanbomber?

Kan biokol rädda kossorna? 1volym% till gräs bättre ensilage utan mycotoxiner och smörsyra. Biokol som djurfoder förbättrar matsmältning och minskar kornas utsläpp av växthusgaser. Biochar Newsletter nr 2, 2013. Foto:Lars Hylander

Flytgödsel eller fastgödsel? Färsk eller komposterat? 1 5 volym% biokol tillsatt till flytgödsel: Binder flyktig näring och lukt! Förbättrar mikrobiologiska aktiviteten i både gödsel och jor Minskad phyto-toxicitet? Minskad mängd växthusgaser Mer humus

Biokol för miljö. Minskad övergödning (eutrofiering): Läckande fosfor blir gifter från cyanobakterier (blågröna alger). Östersjöns största fosforkällor: 1. Avlopp. 2. Skogs- och åkermark.

Men har vi råd att gräva ner energi??

Och har vi råd att låta bli att ta ut all energi i fjärrvärmeverken? Enkelt: Isolera mera så kråkorna fryser! Sätt in plast i kopplade fönster! Byt ej! http://www.stocksundet.se Ingen plast Extra plast

Bördig Terra preta bildas! Varifrån får man då urinen? Foto: Mia Hedvigsdotter

Urinsorterande toalettstol borde vara tvingande vid nybyggnad och renovering! Med urinseparering avskiljs 60% av P från avloppsvattnet, 80% av N och 90% av K. Hylander, L. D. 2006. Släng inte fosforn i sjön! Forskningsnytt om økologisk landbruk i Norden. Nr 3, 2006, s. 4-6. http://www.wost-man-ecology.se/assets/images/autogen/ Dubbelspolande_System WM_DS_NBanner.jpg

Dasset är ingen skitsak! Källseparerar upp emot 99 % av all växtnäring!

Kompostera mera och Din lycka är (g)jord Men ger kväveförluster och växthusgaser! Minskas med biokol i komposten.

Urinoar sätts lätt in i befintligt hus Foto: Lars Hylander

Kretslopp av växtnäring utan gifter! Guldvatten är guld värt för växterna Men urin i Östersjön är inte värt vatten! Foto: Lars.Hylander; Lars.Hylander@slu.se

Urin är ett fulländat gödselmedel utan smittrisk! Används globalt. Fältförsök med biokol och humanurin i Filippinerna.

Är medicinrester och p-piller farligt i urinen? Ja, om de kommer ut i vatten kan t ex hormoner ge tvekönade fiskar. OBS att de avskiljs INTE i reningsverken. Nej, inte om de sprids på jord. Då bryter mikroorganismerna ner dem på några dar.

Sammanfattning

Pyrolys energi och biokol (kolsänka) + urin (ren växtnäring) = Terra preta gränslösa klimatproblem löses gemensamt med uthålligt jord- och vattenbruk. Glädjeskutt för tredubbel vinst.

Politikerna behöver ge grönt ljus för kolfastläggning med träkol! E-mail: Lars.Hylander@slu.se

Varför? - Kan tillämpas globalt, även i länder med svag ek. -Teknik finns redan för praktiskt bruk. - Småskalig. - Positiva bieffekter: * Ger energiöverskott. * Förbättrar markens vattenhållande förmåga. * Minskar näringsläckage. * Bättre markstruktur. * Ökar bördighet. Garanterad effekt för tusentals år (Terra Preta)

Kolfastläggning med träkol Carbon sequestration using biochar?frågetecken? - Optimala egenskaper hos trä/svartkolet? - Produktionsparametrar (påverkan av värme, tid & ev. tillsatser vad gäller aktuella råvaror). - Näringsläckage (inverkan i vårt klimat, våra jordar). - Kombinerat med avlopp, urin etc. - Effekt på markemissioner (lustgas, CH4, CO2 etc). - Socioekonomiska aspekter (lokalt, nationellt, globalt) - Andra frågeställningar?

Koldioxidlagring är bara en lösning för kvittblivning. Terra preta ger nåt positivt! http://www.eprida.com/ Eftersom tillgodoser växternas behov genom att: * Hålla mer vatten i marken. Extra viktigt vid ökad temp. * Minskar utlakning av växtnäring. * Förbättrar markstruktur. * Stimulera daggmask men begränsa mördarsnigla

Forskningsanslag från MISTRA (Stiftelsen för miljöstrat. forskning) och EU:s North Sea Interregional project Biochar - Climate saving soils. Erkännanden Foto: Tor Kihlberg

Pyrolys = förkolning Tack för uppmärksamheten! Vanlig regnskogsjord i Amazonas med handelsgödslad majs Terra Preta samma jord berikad med träkol och urin Besök gärna http://biokolsverige.se/ Biokol är en kolsänka. http://terrapreta.bioenergylists.org/ Blir kvar tusentals år i marken. www.biochar.org