Kan geoingenjörer rädda oss undan en klimatkatastrof? Victor Galaz
|
|
- Birgitta Mattsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan geoingenjörer rädda oss undan en klimatkatastrof? Victor Galaz
2 Oktober-November 2011
3 Oktober-November 2011 Stoppad!
4 Bakgrund Geoingenjörsteknologier en oerhört kontroversiell fråga, men följande är kritiker och företrädare överens om
5 +3-4 grader?
6 +3-4 grader?
7 2 C-målet
8 2 C-målet Richard A. Betts et. al. (2011). When could global warming reach 4C?
9 2 C-målet Richard A. Betts et. al. (2011). When could global warming reach 4C? Our best estimate is that a temperature rise of 4C would be reached in the 2070s, [ ] or in the early 2060s.
10 Vad innebär en 3-4C temp. ökning? Källa: IPCC 4AR
11 Vad innebär en 3-4C temp. ökning? Mycket snabb förlust av biologisk mångfald Källa: IPCC 4AR
12 Vad innebär en 3-4C temp. ökning? Mycket snabb förlust av biologisk mångfald Minskad matproduktion Källa: IPCC 4AR
13 Vad innebär en 3-4C temp. ökning? Mycket snabb förlust av biologisk mångfald Minskad matproduktion Stora delar av kustzoner i världen under vatten Källa: IPCC 4AR
14 Vad innebär en 3-4C temp. ökning? Mycket snabb förlust av biologisk mångfald Minskad matproduktion Stora delar av kustzoner i världen under vatten Korallrev över hela världen försvinner Källa: IPCC 4AR
15 Vad innebär en 3-4C temp. ökning? Mycket snabb förlust av biologisk mångfald Minskad matproduktion Stora delar av kustzoner i världen under vatten Korallrev över hela världen försvinner Miljontals miljöflyktingar? Resurskonflikter? Källa: IPCC 4AR
16 Omöjligt att få till stånd ett starkt, globalt bindande klimatavtal?
17 Varför diskuteras geoingenjörskonst allt oftare?
18 Varför diskuteras geoingenjörskonst allt oftare?
19 Varför diskuteras geoingenjörskonst allt oftare?
20 Varför diskuteras geoingenjörskonst allt oftare?
21 Billigt! Svavel i stratosfären ~10 miljarder dollar/år > temperatureffekten mycket stor, och snabb (månader) Kräver inte global konsensus, utan kan finansieras och genomföras av en, eller fåtal stater
22 Geo-ingenjörskonst, eng. geoengineering intentional, technological largescale interventions in the climate system to mitigate the impacts of anthropogenic climate change jmf. Royal Society, IPCC, CBD
23 tre omdiskuterade nyckelord intention teknisk storskalig
24 Försök att frisera termen geo-mimicring climate remedial technologies negative emission technologies
25 liten risk för oväntade effekter stor
26 liten risk för oväntade effekter stor
27 liten risk för oväntade effekter stor
28 liten risk för oväntade effekter stor
29 liten risk för oväntade effekter stor
30 liten risk för oväntade effekter stor
31 liten risk för oväntade effekter stor
32 liten risk för oväntade effekter stor
33 liten risk för oväntade effekter stor
34 liten risk för oväntade effekter stor
35 liten risk för oväntade effekter stor
36 liten risk för oväntade effekter stor
37 liten risk för oväntade effekter stor
38 liten risk för oväntade effekter stor
39 liten risk för oväntade effekter stor
40 liten risk för oväntade effekter stor
41 liten risk för oväntade effekter stor
42 liten risk för oväntade effekter stor
43 liten risk för oväntade effekter stor
44
45 solskydd solskydd
46 solskydd solskydd koldioxidborttagning koldioxidborttagning
47
48 Bioteknologier
49 Bioteknologier Nanoteknologi
50 Bioteknologier Nanoteknologi Informationsteknologi
51
52 Partiklar och klimatförändringar IMO beslut att minska svavel-innehållet i fartygsbränsle från 4,5% till <0,5 % till år 2020 Undvika ca dödsfall (för tidiga död) per år
53 Partiklar och klimatförändringar IMO beslut att minska svavel-innehållet i fartygsbränsle från 4,5% till <0,5 % till år 2020 Undvika ca dödsfall (för tidiga död) per år aerosoler bidrar till molnbildning
54 Partiklar och klimatförändringar IMO beslut att minska svavel-innehållet i fartygsbränsle från 4,5% till <0,5 % till år 2020 Undvika ca dödsfall (för tidiga död) per år aerosoler bidrar till molnbildning motsvarar 50 GT, CO2-utsläpp effekten 10 års samlade CO2-utsläpp
55 Tänk om... Tillåt utsläpp av högsvavelhaltiga ämnen ute till havs men kräv lågsvavelbränslen nära kusten?
56 Tänk om... Tillåt utsläpp av högsvavelhaltiga ämnen ute till havs men kräv lågsvavelbränslen nära kusten? geo-ingenjörskonst?
57 Antropocen En ny geologisk epok där människan är den starkaste förändringskraften på Jorden
58
59
60 Vad gäller konflikten? Ska vi tillåta geo-ingenjörsforskning? Ska vi finansiera geo-ingenjörsforskning?
61 Ja till forskning
62 Ja till forskning Verklighetsbeskrivning: +2-4C graders scenario, dessa teknologier skulle kunna visa sig viktiga
63 Ja till forskning Värsta fall scenario: mycket snabb klimatförändring, och samhället beslutar sig för att lansera geoingenjörsteknologier utan vetenskapligt underlag.
64 Ja till forskning Vill reglera genom: löst sammanhållet internationellt ramverk som tillåter "säker" forskning, vetenskapssamhället kan självt sätta upp regler för sina experiment
65 Ja till forskning
66 Nej till forskning
67 Nej till forskning Verklighetsbeskrivning: varje investerad krona i geoingenjörsforskning är pengar som kunde använts bättre + riskerar att underminera försök att få till stånd utsläppsminskningar.
68 Nej till forskning Värsta fall scenario: geoingenjörsteknologier till fortsatt höga utsläppsminskningar, och frestelsen --> kommer att användas. Sidoeffekterna blir större än vinsterna.
69 Nej till forskning Vill reglera genom: starkt bindande internationellt regelverk som förbjuder forskning och genomförande av geoteknologier.
70 Nej till forskning
71 Trojan Hose
72 Argument Underliggande antaganden
73 Problematiska antaganden för forskning - ett internationellt ramverk går att skapa - effekterna av teknologierna går att kontrollera i experiment, och vid storskaligt genomförande - blir det verkligen så "billigt"?
74 Problematiska antaganden mot forskning - nya teknologier är okontrollerbara pga av politiska, ekonomiska och psykologiska mekanismer - ett förbjud kommer att fungera effektivt - alternativ för att snabbt hantera effekterna av snabba klimatförändringar?
75 Experiment drev fram reglering Främst experiment med havsgödning (2009, LOHAFEX)
76 Experiment drev fram reglering Främst experiment med havsgödning (2009, LOHAFEX) Moratorium togs fram under senaste CBDförhandlingarna i Nagoya (2010)
77 Experiment drev fram reglering Främst experiment med havsgödning (2009, LOHAFEX) Moratorium togs fram under senaste CBDförhandlingarna i Nagoya (2010) Dock ingen sanktionsmekanism, oklarheter i tolkning
78 Experiment drev fram reglering Främst experiment med havsgödning (2009, LOHAFEX) Moratorium togs fram under senaste CBDförhandlingarna i Nagoya (2010) Dock ingen sanktionsmekanism, oklarheter i tolkning Ingen internationell organisation med ansvar för frågan
79 Sverige? Delade EU:s position under senaste förhandlingarna i Nagoya där ett moratorium för geo-ingenjörskonst fattades Driver ingen egen linje internationellt - Ej relevant för Sverige, vi är nöjda med beslutet Inget officiellt svenskt kunskapsunderlag i frågan
80 Partiklar och klimatförändringar
81 Partiklar och klimatförändringar motsvarar 50 GT, CO2-utsläpp effekten 10 års samlade CO2-utsläpp
82
83 Globala miljöförändringar
84 Globala miljöförändringar Politiska förändringar
85 Globala miljöförändringar Politiska förändringar Teknologiska förändringar
86 Globala miljöförändringar Politiska förändringar Teknologiska förändringar
87
88 Tack!
89 Hur hanterar vi (forskare, miljöintresserade allmänheten) konspirationsterier och missuppfattningar bäst på Nätet? Bör Sverige aktivt bidra till finansiering av geoingenjörsforskning? Vilka regler på internationell nivå bör vara på plats i sådant fall?
90 Kontroversiella gränsdragningar Storskaliga trädplanteringsprojekt ex. Kinas great green wall 12 miljarder träd, 3.5 miljarder pund
91 Carbon Capture and Storage (CCS)
92 Mot För Osäkerhet Utsläppsminskningar Krishantering Internationellt ramverk
93 Mot För Osäkerhet Oönskade effekter Klimatkrisen kanske värre än vi tror Utsläppsminskningar Krishantering Internationellt ramverk
94 Mot För Osäkerhet Oönskade effekter Klimatkrisen kanske värre än vi tror Utsläppsminskningar Kommer att rikta bort uppmärksamheten Otillräckligt, komplement Krishantering Internationellt ramverk
95 Mot För Osäkerhet Oönskade effekter Klimatkrisen kanske värre än vi tror Utsläppsminskningar Kommer att rikta bort uppmärksamheten Otillräckligt, komplement Krishantering Ger OK stämpel Enda tillgängliga möjlighet Internationellt ramverk
96 Mot För Osäkerhet Oönskade effekter Klimatkrisen kanske värre än vi tror Utsläppsminskningar Kommer att rikta bort uppmärksamheten Otillräckligt, komplement Krishantering Ger OK stämpel Enda tillgängliga möjlighet Internationellt ramverk Saknas, bör därför förbjudas Saknas, bör därför tillåtas i liten skala
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL
Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor
Läs merFramgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien
Framgångsrika åtgärder för havet vad kan vi lära av historien Kjell Larsson Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se 1960-talet 1970-talet 1980-talet 1990-talet 2000-talet 2010-talet 1960-talet
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merGlobal och europeisk utblick. Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi
Global och europeisk utblick Klimatmål, utsläpp och utbyggnad av förnybar energi IPCC rapporten en halv grad spelar roll z På väg mot 3 grader Uppvärmning idag 1 grad, 1,5 grader redan 2030-2052 2-3 ggr
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merMaria Grahn. Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori 28 mars 2014
Vad händer med klimatet och vad kan vi göra för att påverka utvecklingen? Vad håller egentligen på att hända med klimatet? Hur påverkas vår framtid? Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Läs merEnergiomställning utifrån klimathotet
Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merSvensk åkermark i ett globalt perspektiv. Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap
Svensk åkermark i ett globalt perspektiv Anders Malmer Föreståndare för SLU Global Professor i tropiskt skogsbruk - markvetenskap Anders bakgrund Ekeberga, Helsingborg SLU Global inrättades 2012 för att
Läs merÄrende 15. Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan
Ärende 15 Medborgarförslag om klimatomställningsplan och folkbildningsplan Tjänsteskrivelse 1(2) 2019-02-13 KS 2018-00493 Kommunstyrelsens ledningskontor Handläggare Therese Sundin Tjänsteskrivelse - medborgarförslag
Läs merBECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt
BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS Anders Lyngfelt Utsläpp i Mton/år Lagringsmöjligheter Stora biogena utsläpp (=möjligheter till negativa utsläpp) Fossil
Läs merRegeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av
Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska
Läs mer1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000
Koldioxidindex 2015 Trendbrott mellan klimatutsläpp och tillväxt November 1,3% Minskningstakt av koldioxidintensiteten sedan år 2000 3% Den minskningstakt av koldioxidinstensitet som länder åtagit sig
Läs merKlimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson
Klimatfrågan 2025 Aktiva seniorer Anna Säfvestad Albinsson Program Klimatkrisen och dess effekter Konsumtionsbaserade utsläpp Bikupa hur ser ditt klimatkonto ut? Hur tänkte jag? Tankar kring tågresan till
Läs merKlimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan
Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord
Läs merPROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx
PROJEKTPRESENTATION: Miljöförbättrande styrmedel för begränsning av sjöfartens luftutsläpp Fokus på SOx och NOx Philip Linné, Doktorand, Juridiska institutionen vid Göteborgs universitet 29 januari 2008
Läs merVälkommna! En värld i förändring. Huvudpunkter. En värld i förändring år tillbaka - CO år tillbaka - CH4
En värld i förändring Välkommna! Utmaningar och anpassningar till ett nytt klimat Prof. Kevin Noone VD, International Geosphere-Biosphere Programme Klimatpolitikens ekonomiska utmaningar, Stockholm, 21
Läs merKlimatmål, fossila bränslen och CCS
Pathways to Sustainable European Energy Systems Klimatmål, fossila bränslen och CCS Filip Johnsson Energisystem 20 januari, 2016 Division of Energy Technology Sweden filip.johnsson@chalmers.se Carbon budget
Läs merAllmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden
Läs merKlimatet och Ekonomin. John Hassler
Klimatet och Ekonomin John Hassler Varför håller jag på med klimatekonomi? Jag är makroekonom. Ingen bakgrund i klimat eller miljöfrågor. Stern Review 2006 hade en stor effekt på debatten, även (sic!)
Läs merVärdera metan ur klimatsynpunkt
Värdera metan ur klimatsynpunkt Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 35-465 22 The Global Warming Potential (GWP) is defined as the timeintegrated
Läs merKlimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?
Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad
Läs merNågra höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt
Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merRådets möte (miljö) den 15 juni 2015
Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merEkologisk hållbarhet och klimat
Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på
Läs merKlimattoppmötet COP 19 i Warszawa
Klimattoppmötet COP 19 i Warszawa Madelene Ostwald GMV (GU/Chalmers) & Linköpings universitet madelene.ostwald@chalmers.se 3 december 2013 GAME frukost Lättare att hänga med på COPmötet vid datorn än att
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merKlimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15
Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga
Läs merEtt fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merLena Lindström, Norrköping 20151013. IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige
Lena Lindström, Norrköping 20151013 IPCC-arbetet, internationellt och i Sverige SMHI har från 2014 regeringsuppdraget att vara nationell kontaktpunkt, "Focal Point", för FNs klimatpanel IPCC: Upprätthålla
Läs merAtt medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas geo-engineering.
Klimat 2S: Geo-engineering (På 3 i minuter hinner du läsa det som står med fetstil och dessutom läsa om en av teknikerna nedan. Gör det nu. ii ) Att medvetet ändra förhållandena på en hel planet kallas
Läs merStrategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel
Strategier för minskade koldioxidutsläpp inom energisystemet exempel på framtidens drivmedel Maria Grahn Fysisk Resursteori maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet står inför tre huvudsakliga utmaningar
Läs merMänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag
Svensk matproduktion: Miljö och hållbarhet nutid och framtid Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience Upplägg i stora drag Läget och ramarna Matens miljöpåverkan - snabbkurs Miljöpåverkan för morgondagens
Läs mer100 % förnybart 2050.!?
100 % förnybart 2050.!? Jan-Olof Dalenbäck Professor Profilledare Styrkeområde Energi Svenska solenergiföreningen (Sekr.) International Solar Energy Society (Board) Svenska fjordhästföreningen (Styrelsen)
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs mer*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.
PRIO-lektion november Nu börjar nedräkningen inför FN:s klimatmöte i Paris, som ska pågå mellan den 30 november och 11 december. Världens länder ska då enas om ett nytt globalt klimatavtal som ska gälla
Läs merKol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Läs merMat, klimat och miljö en titt i kristallkulan
Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet
Läs merFlyget och klimatet. Jonas Åkerman. Strategiska hållbarhetsstudier/kth
Flyget och klimatet Jonas Åkerman Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Passagerare på svenska flygplatser (milljoner passagerare) 30 25 20 15 10 5 0 Uppräkningsfaktor för flygets
Läs merFysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:
Läs merEtt förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på?
Seminarium om kulturgrödor, SLU, Ultuna, måndagen den 20 maj 2019 Ett förändrat klimat och hållbar spannmålsproduktion, vad bör vi tänka på? Jacob von Oelreich, sektoransvarig inom klimatanpassning, Kunskapscentrum
Läs merSkogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
Läs merJämförelser av Köpenhamnslöftena
Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell
Läs merABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
Läs merNaturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november
. Naturskyddsföreningens och Miljöaktuellts konferens "Vem ska bort" den 12 november Carl Folke, Director, Beijerinstitutet, KVA Science Director, Stockholm Resilience Centre, SU florianotte.webseiten.cc/
Läs merRCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Läs mer275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters
Sammanfattning, slutsatser och lärdomar av International Conference on Negative CO 2 Emissions Anders Lyngfelt 275 participants 11 keynotes 145 orals/papers 30 posters 275 participants (+ 30 remote) 11
Läs merLångsiktig finansiering av REDD+
Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf
Läs merVAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik
VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch
Läs merExploatering och påverkan på ålgräsängar
Exploatering och påverkan på ålgräsängar Kristjan Laas Juridiska institutionen Göteborgs universitet www.gu.se/zorro Foto: Eduardo Infantes VARFÖR ÄR MIN LILLA FRITIDSBÅT ETT HOT MOT ÅLGRÄSET? Starkt tryck
Läs merMVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid http://www.math.chalmers.se/math/grundutb/cth/mve420/1617/ Föreläsning om Klimatförändringar och frågan om samarbete kontra allmänningens
Läs merKoldioxidinfångning och lagring (CCS)
N2 (O2) MeO CO2 H2O Koldioxidinfångning och lagring (CCS) Anders Lyngfelt Chalmers tekniska högskola Svenska luftvårdsföreningen 6 maj 2019 Luftreaktor Bränslereaktor MeO1-x Luft Bränsle Teknik Koldioxidinfångning
Läs merMVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid.
MVE420: Nya teknologier, global risk och mänsklighetens framtid http://www.math.chalmers.se/math/grundutb/cth/mve420/1718/ Föreläsning om Klimatförändringar och frågan om samarbete kontra allmänningens
Läs mer3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld. Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe
3C4390 Klimathot och klimatstrategier i dagens och morgondagens värld Fredrik Olsson Masahiko Inoue Mikael Wahlberg Lovisa Stenberg Tim Blöthe Inledning Latinamerika Afrika Asien Sydostasien och oceanerna
Läs merKlimatinnovationer för akademin och industrin
Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer
Läs merSenegal Tambacounda. Återrapport november Foto: SOS Arkiv ÅTERRAPPORT NOVEMBER 2018 SENEGAL TAMBACOUNDA
Senegal Tambacounda Återrapport november 2018 Varmt tack för att ni ger barn och unga en bättre framtid! Även om Senegal har upplevt en relativt lång period av politisk stabilitet är arbetslösheten fortsatt
Läs merEnergi- och klimatdagen 2014
Energi- och klimatdagen 2014 Regionförbundet Örebro och Länsstyrelsen Örebro län 2014-10-15 Tillväxt och klimatmål går de att förena? - Civilingenjör - Författare - Föreläsare Robert Kennedy, 1968: BNP
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Läs merHållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?
Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)
Läs merBiogasens roll i den cirkulära ekonomin. Dr. Mattias Svensson, Energiforsk Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017
Biogasens roll i den cirkulära ekonomin Dr. Mattias Svensson, Energiforsk mattias.svensson@energiforsk.se Avfall i nytt fokus Hyllie 30 mars 2017 Biogas från alla slags råvaror Den naturliga renhållaren
Läs merDränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson
Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences
Läs merRegionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider
Regionala koldioxidbudgetar och vägar till fossilfria framtider Klimatforum 2017 web: www.cemus.uu.se Foto: Tina Rohdin Kevin Anderson Isak Stoddard Jesse Schrage Zennström Professor in Climate Change
Läs merUNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015
UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet
Läs merSolaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet
Läs mervilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?
vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell
Läs merMiljömål inte bara en regional fråga. Carina Borgström Hansson
Miljömål inte bara en regional fråga Carina Borgström Hansson carina.borgstrom-hansson@wwf.se Vad vill WWF? WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid
Läs merFÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING
FÖRORDNING OM MYNDIGHETERNAS KLIMATANPASSNINGSARBETE OCH VILTFÖRVALTNING Timo Persson Elin Fogelström Carl-Johan Lindström 14 november 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-12
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs merKlimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall
Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)
Läs merCLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL
CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast
Läs merDE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER
DE GLOBALA MÅLEN FÖR ALLA MÄNNISKOR I ALLA LÄNDER Världens ledare har lovat att uppnå 17 globala mål till år 2030. Det innebär att alla länder tagit på sig ansvaret för en bättre, mer rättvis och hållbar
Läs mer2009-10-13. -Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun
Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun -Gävles framtida klimat -Vad kan vi göra? -Baltic Climate 80 Förändring i temperatur och nederbörd 1960 2100 Årsmedelvärden i Gävleborgs
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merCSPR Briefing. CSPR Briefing No 2, 2008. Sammanfattning för beslutsfattare av Syntesrapporten av IPCC:s fjärde bedömningsrapport.
CSPR Briefing Sammanfattning för beslutsfattare av Syntesrapporten av IPCC:s fjärde bedömningsrapport CSPR Briefing No 2, 2008 Björn-Ola Linnér Contact CSPR Centre for Climate Science and Policy Research
Läs merKonsumtionens Klimatpåverkan 26 november Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet
Konsumtionens Klimatpåverkan 26 november 2015 Konjunkturinstitutets miljöekonomiska enhet Miljö, ekonomi och politik seminarium 10:e december (anmälan 30:e november): Utsläppsminskningar på väg ett klimatekonomiskt
Läs merRubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser. Dokument: 10343/07 ENV 307 MI 151 IND 55 ENER 164
Bilaga 6 Rådspromemoria 2006-06-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 28 juni 2007 Dagordningspunkt 8. Rubrik: Översyn av EU:s utsläppshandelsystem(ets).rådslutsatser
Läs merStoppa utsläppen inte utvecklingen
Stoppa utsläppen inte utvecklingen Stoppa utsläppen inte utvecklingen Sommaren 2018 kan bli en vändpunkt i den svenska klimatdebatten. Sverige har fått uppleva vad extremväder kan orsaka för skada för
Läs merMinskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna?
Minskade CO 2 -utsläpp från tropisk avskogning vilka är utmaningarna? Presentation vid MJV-seminariet Klimat & tropisk skog i ett Nord/Syd-perspektiv Stockholm, 2009-05-13 Martin Persson Fysisk resursteori,
Läs merEtt globalt hållbarhetsperspektiv på livsmedelsförsörjningen
Ett globalt hållbarhetsperspektiv på livsmedelsförsörjningen Livsmedelsforum 2016 5 oktober 2016 Stockholm Dr Line Gordon Deputy Science Director Stockholm Resilience Centre Utmaning 1: Matproduktionen
Läs merLu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim
Lu#föroreningar - växthusgaser Christer Ågren AirClim www.airclim.org Sammanfa;ande och lite förenklade Kopplingar lu#föroreningar - > klimat Minskade utsläpp av: SO 2 NOx NM- VOC NH 3 PM 2,5 CH 4 Lu.kvalitet
Läs merFossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems
förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:
Läs merMat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige
Mat till miljarder - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige VÄXANDE BEFOLKNING 7,3 miljarder människor ÄNDRADE KONSUMTIONSMÖNSTER 9.6 miljarder 2050 KLIMATFÖRÄNDRINGAR Ökad efterfrågan
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs mer2030 och EU ETS. Olle Björk
2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020
Läs merUtvecklingsvägar för Europas energisystem
Utvecklingsvägar för Europas energisystem Filip Johnsson Institutionen för Energi och miljö, Energiteknik 412 96, Göteborg filip.johnsson@chalmers.se Chalmers energidag, 4 november, 2010 Stora investeringar
Läs mermöjligheter, svårigheter och ett bidrag från
Planetära gränser för kemiska föroreningar Br möjligheter, svårigheter och ett bidrag från ChEmiTecs Sverker Molander N Miljösystemanalys H H ChEmiTecs Slutkonferens 2013-09-09 H Planetära gränser för
Läs merRapport från partienkät
Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merVad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling
Vad handlar energi- och klimatfrågan om idag? Utmaningar och lösningar för en hållbar utveckling Vi lever över jordens tillgångar Hur många planeter lever vi på? Sverige: 3, 3 planeter Peru: 0,8 planeter
Läs merFlyget och klimatet. Jonas Åkerman. Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth
Flyget och klimatet Jonas Åkerman Forskningsledare, Strategiska hållbarhetsstudier/kth jonas.akerman@abe.kth.se Antal flygresor per capita 1960-2014 Källa: Trafikanalys Rapport 2016:4. Inför en flygstrategi
Läs merStadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015. Johan Kuylenstierna Executive Director
Stadsbyggnadsdagarna 2015 Attraktiv hållbarhet! 4 februari, 2015 Johan Kuylenstierna Executive Director Fråga: Hur mycket växer världens städer med varje vecka? Alternativ 1: Ca 1,4 miljoner invånare Alternativ
Läs merSIFOs Telefonbuss 2013
Sid 1 Alla Kön Ålder Man-ålder Kvinna-ålder ------- --------------- ------------------------------- ------------------------------- ------------------------------- Man Kvinna 65-65- 65- ------- -------
Läs mer