Arbetsterapiprogram Specifikt för April 2005 Reviderad version Programansvariga Annika Strid Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Lice-Lotte Johansson Leg.Arbetsterapeut/utvecklingssamordnare Stockholms läns landsting, Tel: 08-616 5928, 686 5759
Innehållsförteckning Inledning... 1 Syfte/Mål... 2 Metod.... 2 Inledning av arbetsterapiprogram..... 3 Presentation av arbetsterapi... 3 Utredning.. 3-5 Målformulering.... 5 Intervention...5-6 Utvärdering.. 6 Samverkan.... 6 Utveckling. 6 Utvärdering av arbetsterapiprogram..... 6 Referenser..... 7 Bilagor: Flödesschema Presentation av arbetsterapi Checklista Termer och begrepp
ARBETSTERAPIPROGRAM specifikt för Stockholms Produktionsområde, primärvården. Inledning Primärvården har första linjens ansvar för befolkningens behov av hälsooch sjukvård och svarar bland annat för individinriktat förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusens resurser och kompetens. är en intraprenad organiserad i Stockholms produktionsområde, SPO primärvård. SPO är ett av tre produktionsområden med ansvar för den landstingsdrivna vården inom Stockholms läns landsting. Lagar som styr verksamheten är bla Hälso-och sjukvårdslagen, HSL (1982:763), Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS (SFS1998:531), Patientjournallagen (1985:562), Sekretesslagen (1980:100) och Lagen om medicintekniska produkter (SFS1993:584). Leg.arbetsterapeut står i sin yrkesutövningen under tillsyn av Socialstyrelsen. Syftet med tillsynen är att bevaka kvalitet och säkerhet i vården och förebygga skaderisker för patienterna. Socialstyrelsen har arbetat fram kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter som anger de arbetsuppgifter som arbetsterapeuter förutsätts behärska (Socialstyrelsen, 2001). FSA s etiska kod (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 1998) anger bland annat att målet för arbetsterapi är att främja patientens möjligheter att leva ett värdefullt liv i enlighet med sina önskemål och behov och i förhållande till omgivningens krav. Patienten har rätt till självbestämmande vilket förutsätter att arbetsterapeuten grundar sin behandling på patientens önskemål och behov. Arbetsterapeuten ska utforma ett individuellt åtgärdsprogram där patienten medverkar och om patienten samtycker ska anhöriga/närstående informeras och göras delaktiga i behandlingen. Inom primärvårdens arbetsterapi utreds och erbjuds patienter interventioner i sin närmiljö. Distriktsarbetsterapeuten gör utredningar och interventioner inom personlig vård, boende, arbete/studier samt fritid. Primärvårdens arbetsterapiverksamhet i SPO södra del är organiserad i som är en intraprenad bestående av sju enheter. Arbetsterapin i innefattar distriktsarbetsterapi dvs arbetsterapi i patientens närmiljö. Arbetsterapins personal arbetar utifrån den Vårdöverenskommelse om sjukgymnastik och arbetsterapi som finns med Beställarkontoret Vård, Beställaravdelning, Stockholm. 1
Syfte/Mål Syftet med detta arbetsterapiprogram är att beskriva den arbetsterapeutiska verksamheten inom. Programmet ska bidra till att kvalitetssäkra arbetsterapiverksamheten och utgöra ett stöd vid upprättande av individuella program för patienter. Målet för programmet som helhet är att 90 % av de patienter som erhållit intervention ska ha uppnått ett av aktivitetsmålen. Metod Med arbetsterapiprocessen (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2002) som utgångspunkt beskriver föreliggande arbetsterapiprogram presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering och samverkan. Programmet som färdigställdes mars 2004, utarbetades av arbetsterapeuter verksamma i under ledning av utvecklingssamordare Ann Ekström och Lice Lotte Johansson. Arbetsterapiprogrammets teoretiska referensram är Occupational Therapy Intervention Process Model, OTIPM (Fisher, 1998). I OTIPM och i arbetsterapiprogrammet beskrivs utförandet av meningsfulla aktiviteter, dessa motsvaras till viss del av begreppen aktivitet och delaktighet i WHO:s ICF- teminologi (Socialstyrelsen, 2003). Mätning av målen i programmet; som helhet och av delarna; utredning, målformulering och utvärdering görs i mars 2006. Mätning sker genom utdrag av statistik från journalanteckningar i Journal III dokumenterade under februari 2006. Statistikutdragen kommer att tas från åtgärdsregisteringen vad gäller Utredning, från sökordet Mål i journalen vad gäller målformulering och sökordet Måluppfyllelse i journalen vad gäller utvärdering. För mätning av målet för programmet som helhet sker detta genom statistikutdrag på sökorden Mål och Måluppfyllelse i kombination. Revidering sker en gång per år av programansvariga. 2
Inledning av Arbetsterapiprogram Vid första mötet mellan arbetsterapeut och patient och/eller anhöriga/närstående påbörjas utvecklingen av en terapeutisk relation. Om patienten av något skäl inte bedöms vara autonom, definieras hur man kommer fram till vem som skall föra patientens talan. Denna definition gäller sedan i de övriga stegen i arbetsterapiprogrammet. Effektiv problem- och målformulering samt interventioner kräver enligt OTIPM ett väl utvecklat samråd mellan arbetsterapeut och patient (Fisher, 1998). Presentation, utredning, målformulering, intervention, utvärdering samt samverkan, som närmare beskrivs nedan, ska dokumenteras i patientjournal. Presentation av arbetsterapi Arbetsterapins syfte är att utreda och genomföra intervention för patienter med eller med risk för nedsatt förmåga att utföra aktiviteter som upplevs viktiga. Målet är att öka eller bibehålla personens aktivitetsutförande. Aktivitetsutförande har också betydelse för delaktighet, d v s engagemang i en livssituation. Aktiviteterna grupperas inom personlig vård, boende, arbete/studier och fritid. Åtgärderna inom utredning och intervention kan vara individ och/eller miljöinriktade. Presentation sker muntligt och/eller skriftligt till patient och/eller anhöriga/närstående. Information/presentation om arbetsterapi. Arbetsterapeut informerar muntligt och/eller skriftligt utifrån mall till patient och/eller anhörig/närstående. Utredning Utredning av patientens aktivitetsförmåga. MÅL För 90 % av patienterna ska gälla att; patienten ska erhålla en arbetsterapeutisk utredning där minst de första tre stegen i utredningen ingår. Arbetsterapeuten identifierar tillsammans med patienten meningsfulla aktiviteter som han/hon behöver och vill utföra och där aktivitetsutförandet upplevs som ett problem. Utifrån dessa aktiviteter definieras aspekter som påverkar aktivitetsuförande. Dessa aspekter återfinns inom den fysiska miljön (ex rum, objekt), inom den sociala miljön (ex människor, ekonomi, gemensamma 3
värderingar, kultur) och inom personen (ex vanor, värderingar, roller, fysiska och psykiska funktioner). Identifiera aspekter som stödjer respektive begränsar aktivitetsutförandet. Observation och analys av aktivitetsutförandet samt en sammanfattande identifiering av styrkor och svagheter görs. Problemformulering. Klarlägg och tolka möjliga orsaker till problem i aktivitetsutförande. 1. Utredningen ska starta med en gemensam diskussion där patienten och/eller anhörig ges stöd att berätta. Arbetsterapeuten ställer öppna frågor till patienten rörande dennes aktivitetsförmåga. Om tidigare dokumentation finns tar arbetsterapeuten del av denna exempelvis arbetsterapijournal och information från annan vårdgivare eller annan instans. 2. Intervju med patient med stöd av något av följande bedömningsinstrument/arbetsmodell för att påbörja probleminventeringen. ADL taxonomin (FSA, 2001). Canadian Occupational Performans Mesaure, COPM (FSA, 1999). Egen checklista, se bilaga till programmet. 3. Utifrån det hittills framkomna resultatet av utredningen identifierar arbetsterapeuten de styrkor och svagheter som stödjer respektive begränsar aktivitet. Samtycker patienten till vidare utredning? Om svaret är nej avslutas programmet. Enstaka åtgärder kan erbjudas utifrån behov, exempelvis hemträningsprogram, ortos, byte av hjälpmedel. Därefter avslutas ärendet och patienten informeras om möjligheten att återkomma. 4. Arbetsterapeuten genomför en analys av aktivitetsutförande genom att patienten observeras direkt i utförande av de aktiviteter som upplevs som problem. Alternativt görs en Assessment of Motor and Process Skill, AMPS-bedömning (Fisher, 1999). Begrepp för analys av aktivitetsutförandet kan tas från olika referensramar exempelvis från Model of Human Occupation, Biomekanisk modell, Motorkontroll modell, Kognitivperceptuell modell (Kielhofner, 1997) eller AMPS. 5. Arbetsterapeuten gör en sammanfattande beskrivning av aktivitetsutförandet. Begrepp från de valda referensramarna används. Sammanfattningen diskuteras med patienten och/eller anhöriga/närstående. I samråd fastställs om problem föreligger. 6. Orsakerna till aktivitetsbegränsning tolkas och presenteras muntligt till patienten och/eller anhöriga/närstående. Kompletterande utredningar utförs vid behov d v s fördjupad kartläggning av miljön, aktiviteten och 4
personen genom olika aktivitetsanalyser och funktionsbedömningar som dokumenteras. Samtycker patienten till intervention? Om svaret är nej, avslutas programmet även om problem finns. Målformulering MÅL För 90 % av patienterna ska gälla att arbetsterapeut tillsammans med patienten formulerar ett professionellt mål för den arbetsterapeutiska in- terventionen. Ett mätbart och tidsbegränsat mål formuleras tillsammans med patienten. Målet ska fokusera på personens aktivitetsutförande. Målet kan även vara ökad insikt och/eller kunskap om aktivitetsutförande. Tillsammans med patienten formuleras ett mål, om inte så skett ange orsak. Patienten får hjälp att realitetspröva målet till exempel genom frågor; Är detta tänkbart? Vad är möjligt? Intervention Pla- Välj interventionsmodell. nera och genomför intervention. En beskrivning av olika interventioner presenteras för patienten och/eller anhörig/närstående. Välj interventioner utifrån kompensatoriska och/eller återställande modell, se OTIPM (Fisher, 1998). Kompensatorisk modell Lär ut alternativa och kompensatoriska strategier i aktivitetsutförandet. Förändra i den fysiska miljön. Medverka till förändring i den sociala miljön. Förskrivning av tekniska hjälpmedel och/eller rådgivning angående alternativ utrustning. Återställande modell Träna att utföra aktiviteten som tidigare. Intervention sker direkt i aktiviteten med/eller utan gradering och modifiering av aktivitetens svårighetsgrad. Utifrån dessa modeller, välj och genomför interventioner i samråd med patienten. Ta i beaktande var och när interventionen äger rum. Välj metod för inlärning utifrån patientens förutsättningar och utifrån vad som 5
ska läras in, samt ge feedback. Vid inlärning, ange behovet av eventuella insatser från andra personer. Utvärdering MÅL För samtliga patienter gäller att de mål som formulerats utvärderas. Utvärdering av intervention och aktivitetsutförande. Utvärdering görs tillsammans med patienten utifrån de mål som tidigare angivits. Om inte målet uppnåtts analyseras möjliga orsaker. Samverkan När helst arbetsterapeuten bedömer behov av uppföljning, utredning eller intervention hos annan vårdgivare, instans eller av annan kompetens ska samverkan ske. Samverkan sker muntligt och/eller skriftligt. Detta dokumenteras i patientjournal. Utveckling av arbetsterapiprogram Målen i programmet; som helhet och av delarna; utredning, målformulering och utvärdering kommer att mätas genom statistikutdrag i Journal III. En utvärdering av den praktiska användningen av arbetsterapiprogrammet kommer att ske kontinuerligt i kollegiala samtal. De resultat som framkommer utgör ett underlag för värdering och omprövning av såväl etablerad praxis som nya metoder och rutiner. Ett framtida mål är att detta program ska utgöra ett underlag för den arbetsterapeutiska delen i vårdprogram för individer med ett visst hälsoproblem. Utvärdering av arbetsterapiprogrammet Revidering av arbetsterapiprogrammet kommer att ske våren 2006 av programansvariga. 6
Referenser Fisher, A.G. (1998). Uniting practice and theory in an occupational framework. American Journal of Occupational Therapy, 52, 509-521. Fisher, A.G. (2001). Assessment of motor and process skills, Fjärde upplagan. Fort collins, Co: Three Star Press. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). Etisk kod för arbetsterapeuter. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1999). Canadian Occuaptional Performance Measure. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2001). ADL-Taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2002). Artur journalstruktur version 2.0. Kielhofner, G. (1997). Conceptual Foundations of Occupational Therapy. Philadelphia: Davis Company. Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. http://www.fsa.akademikerhuset.se/www/fsa/fsawebny.nsf/defaultdesignfram esetmember?readform. 7