Föreläsning 4: Aritmetik, forts. Tal i bråkform Tal i decimalform Sambandet mellan tal i bråkform och decimalform Procentbegreppet och Procenträkning



Relevanta dokument
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Södervångskolans mål i matematik

Sammanfattningar Matematikboken X

Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Sammanfattningar Matematikboken Y

Matematik Uppnående mål för år 6

Lokala mål i matematik

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

Uppdaterad Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen:

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping

Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Mattestegens matematik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

Förslag den 25 september Matematik

MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.

kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri

ARBETSBLAD FACIT. 1 Skriv med siffror Träna huvudräkning. 10 Multiplikation med uppställning De fyra räknesätten 1.

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

identifiera geometriska figurerna cirkel och triangel

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Centralt innehåll i matematik Namn:

1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km

Kunskapsmål och betygskriterier för matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Broskolans röda tråd i Matematik

Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Tal Räknelagar Prioriteringsregler

Bok: X (fjärde upplagan) Kapitel : 3 Längd, tid och samband Kapitel : 4 Algebra och mönster

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Om utvecklingsschema i matematik

Lathund, bråk och procent åk 7

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Lärandemål E-nivå årskurs 9

Kursplanen i matematik grundskolan

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning

Uppgifter till Första-hjälpen-lådan

Kursplan för Matematik

5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2013

Extramaterial till Start Matematik

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.

Delkursplanering MA Matematik A - 100p

I addition adderar vi. Vi kan addera termerna i vilken ordning vi vill: = 7 + 1

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Repetitionsuppgifter inför Matematik 1-973G10. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Talområden. Utvidga talområden: - naturliga tal. - hela tal. -100, -5 0, 1, 2 o.s.v. - rationella tal. - reella tal. π, 2 o.s.v.

Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder

Tal Räknelagar. Sammanfattning Ma1

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

matematik Prov, Övningsblad och Aktiviteter SANOM A UT B IL DNI NG

DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013

Bedömning för lärande i matematik

Under läsåret arbetade jag med. Konkretion av decimaltal. En nödvändig ingrediens för förståelse. maria hilling-drath

A. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.

Namn: Hundradelar. 4 tiondelar 0, 4 17 tiondelar 1, tiondelar 298 hundradelar. Hundradelar. 98 hundradelar 875 hundradelar

Lokal studieplan matematik åk 1-3

PLANERINGAR ÅK 4 OCH 5*

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Här är två korta exempel på situationer då vi tillämpar den distributiva lagen:

Taluppfattning och allsidiga räknefärdigheter

Repetitionsuppgifter i Matematik inför Basår. Matematiska institutionen Linköpings universitet 2014

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Matematik A Testa dina kunskaper!

1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.

Matematikpärmen fullmatade arbetsblad i matematik för åk 4-6. Massor med extrauppgifter.

Transkript:

Föreläsning 4: Aritmetik, forts. Tal i bråkform Tal i decimalform Sambandet mellan tal i bråkform och decimalform Procentbegreppet och Procenträkning Algebra Läroplanen om algebra och algebraiskt tänkande Pre-algebra och övergången aritmetik-algebra Proportionalitet och diagram

BEGREPPSBILDNING transformationer mellan representationsformer Bilder Laborativa modeller Skrivna symboler Omvärldssituationer Talade symboler

Representationsformer för bråk (rationella tal): 1. Som del av en helhet 2. Som del av ett antal 3. Som andel 4. Som förhållande 5. Som ett tal

1. Som del av en helhet 1 5 1 2 + = av kakan 5 5 Delens storlek beroende av det helas storlek

2. Som del av ett antal 2 av 10 knappar 5 Antalet enheter i delen är beroende av antalet enheter i det hela

3. Som relativ andel av något 2 5 = 40 % = 4 10 =... Två femtedelar av barnen i klassen 40% av alla barn i landet Fyra av tio barn i Finland har haft vattkoppor

4. Som förhållande Ett kilo äpplen kostar 2 euro och 50 cent. Kilopriset är 2,50. Summan vi betalar för äpplena är proportionell mot antalet kilogram vi köper. För 5 euro får vi 2 kg äpplen För 1 euro får vi 2/5 kg äpplen Förhållandet mellan vikt och pris 2:5 2 5 Förhållandet mellan pris och vikt 5:2 5 2

5. Som ett tal 2 5 = 4 10 = 6 15 = 14 35 =... = 0,4 Ett bråktal kan uttryckas på olika sätt Bråket har en plats på tallinjen Räknereglerna gäller

Tal i decimalform = tal skrivna i decimalsystemet (tio-systemet) 340 340,97 3,666... heltalsdel decimaler 2 3, 4 5 6 7 Tiotusendel Tusendel Hundradel Tiondel Decimaltecken eller decimalkomma Utläses: tjugotre komma fyra fem sex sju eller tjugotre hela fyratusenfemhundrasextiosju tiotusendelar Inte: Tjugotre hela (komma) fyratusenfemhundrasextiosju

Vad är ett decimaltal? Alla bråk (rationella tal) har en sk periodisk decimalutveckling, dvs. en viss grupp siffror upprepar sig då bråket skrivs i decimalform: 1/5 = 0,20(0) 5/8 = 0,6250(0) 3 =3/1= 3,0(0) 2/3 = 0,6(6)... 5/11 = 0,45(45)... 3/7 = 0,428571 (428571)... 5/11 = 0,4545... 45/100 = 45% Ett decimaltal är ett bråk som har en periodisk decimalutveckling bestående av enbart nollor. Således är sådana bråk som inte kan skrivas med ett ändligt antal siffror i decimalform, inte decimaltal.

Viktigt inom procenträkning Vad är procent %? 1% = en hundradel Sambandet mellan bråkform, decimalform och procentform ½ = 0,5 = 5/10= 50/100 = 50% ¼ = 0,25 = 25/100 = 25% Uttrycka jämförelser, minskningar, ökningar i % Begreppen brutto, netto, ränta Avläsa procentuella andelar ur bilder Beräkna procentuella andelar Uttrycka procentuella andelar i form av cirkeldiagram

Läroplanen om algebra Åk 1-2 Lära sig hitta likheter och olikheter, lagbundenheter och beroendeförhållanden Bilder tolkas Enkla talföljder tolkas och bildas Presentera information i diagram, stapeldiagram

Läroplanen om algebra, forts.: Åk 3-5: Begreppet uttryck Att tolka och skriva talföljder, regelbundenheter, förhållanden och beroenden Söka lösningar till ekvationer och olikheter genom slutledning Texter, bilder och händelser tolkas. Göra upp planer för lösningar Tolka färdiga talföljder, göra upp egna talföljder Tolka och presentera beroendeförhållanden

Läroplanen om algebra, forts.: Åk 6: (ingår i läroplanen för åk 6-9) I läroboksserien Tänk och räkna behandlas: Talföljder och talmönster Uttryck, variabler och formler Obekanta tal, ekvationer Beroendeförhållanden med funktionsmaskin, värdetabeller Beroendeförhållanden som värdetabeller och linjediagram

Fortsätt 20 25 30 35 Skriv tal som fattas 68 66 60 Fortsätt mönstret... Minska med... Vädret under en månad registreras i stapeldiagram Öka med, minska med.. Bygg talen 1, 3, 6, 10, 15. Vad kan du se? Vilket är följande tal? Fyra barn står i kö. På vilka olika platser kan barnen stå i kö? Morfar delar 1500 euro mellan Oliver, Hanna och Linda. Linda får 300 euro. Oliver får lika mycket som Hanna. Hur mycket får Oliver? Du har ett tal. När du multiplicerar talet med 3 och lägger till 2 får du 20. Vilket är talet? Gör upp en tabell som visar hur vikten på olika djur varierar.

Algebra Algebra och algoritm från den arabiske matematikern al-khwarizmi Har utvecklats ur generella lösningsmetoder till svåra problem i aritmetik (symbolisk algebra) och geometri (geometrisk algebra) I skolan föregås algebra och introduktion av det algebraiska symbolspråket av sk. pre-algebra, dvs. att man: *arbetar med likhetstecknet på ett strukturellt sätt (t.ex.5 + 7 = 8 + ); *resonerar fram lösningar; *arbetar med mönster och generaliseringar i form av bilder, talföljder; *tolkar och gör tabeller och kurvor som visar beroendeförhållanden, t. ex. hur temperaturen varierar med tiden Steget från pre-algebra till algebra innebär bl.a.: introduktion av bokstavssymboler för okända eller godtyckliga tal, formulering av uttryck, formulering och lösning av likheter (ekvationer) och olikheter

Bokstavssymboler används: För bestämda, men okända tal T ex. i ekvationen 2x + 3 = 7 För okända tal som kan variera (variabel, parameter) T. ex. i funktionen y = 2x + 1 ; i funktionen y = 5 t 2 (anger relationen fallsträcka i m på t s.) i uttrycket för ett triangeltal: n(n+1)/2 i uttrycket för ett udda tal: 2n+1 För godtyckliga, men konstanta tal T. ex. i uttrycket ax + b

Aritmetiska tillvägagångssätt: -Talen, räknesätten och svaret i fokus. 2 + 3 =? 1 + 4 =? 9 7 + 9 =? 9 7 blir 63 och 63+9 blir 72 Algebraiska tillvägagångssätt -Även operationerna på talen och strukturen i fokus a + b = b + a a + b = (a - 1) + (b + 1) ab + a = a(b+1) En god taluppfattning (number sense) är grund för det algebraiska tänkandet och känslan för symbolers betydelse (symbol sense).

Klassen samlar saker till en försäljning. Om vi i medeltal samlar 10 saker per skoldag, hur många veckor kommer det att ta för oss att få ihop 500 saker? Möjliga aritmetiska tillvägagångssätt: upprepad addition, upprepad subtraktion, pröva sig fram med multiplikation eller division Algebraiskt tillvägagångssätt: division T = totala antalet saker; D = antalet insamlade saker per dag 5D = antalet insamlade saker per vecka T 5D

Den algebraiska cykeln Översättning Algebraiskt uttryck Händelse, situation Omskrivningar, förenkling, Tolkning Algebraiskt uttryck

Diagram: ett sätt att ordna upp och kommunicera insamlade data - Diagram från grekiskans ord för rita - att kunna tolka, samla in och kommunicera uppgifter och numeriska data i form av bilder och grafiska representationer (tabeller, diagram, kartor, ritningar..) är en viktig medborgarfärdighet - djup förståelse av diagram och tabeller eftersträvas: tolkning mer än att kunna avläsa eller presentera (se Åberg-Bengtssons artikel i B-kompendiet!)

Diagramtyper: -Stapeldiagram, stolpdiagram -Linjediagram -Cirkeldiagram Avstånd - vanlig feltolkning: uppförsbacke (ikonisk tolkning) Tid - svårt att skilja mellan absoluta och relativa värden

Stapeldiagram - rektanglar med samma bas och med höjder som visar variabelns värde. Höjden är proportionell mot frekvensen för de olika observationerna. Mellanrum mellan rektanglarna. Exempel: 20 personer har grundskola som högsta utbildning, 50 har gymnasium och 10 högskola.

Stolpdiagram Då det statistiska materialet består av tal. Höjden på stolparna visar variabelns värde Cirkeldiagram Cirkelsektorerna visar relativa andelar av en helhet

Linjediagram (eller kurvdiagram) -består av en sammanhängande följd av sträckor som visar en (tidsmässig) utveckling av något, växtkurva. Exempel: Prisutvecklingen på en vara.

Exempel: Att arbeta med cirkeldiagram 29 barn i klassen har sagt vilken mat de tycker bäst om: Maträtt Antal Köttbullar 7 Köttsoppa 10 Gröt 5 Hamburgare 7 7/29 = 21/87= 28/116 24/100 24% Eller med hjälp av 100 cm måttband som läggs ut i en cirkel runt kulorna.

Exempel: Tolkning av linjediagram Herman, Inger, Kalle och Maria cyklar vanligen till skolan. Här kan du se fyra bilder och de historier som Herman, Inger och Kalle en dag berättade åt sin lärare. Kombinera varje berättelse med en bild. Vad kan Maria ha berättat? Herman: Jag hade just farit hemifrån då jag insåg att jag har jumpa idag. Jag måste cykla hem igen för att hämta jumpa-väskan och sedan skyndade jag till skolan. Inger: Jag tar det alltid lugnt i början, men sedan måste jag cykla snabbt så jag inte kommer för sent. Kalle: Jag fick ta mopeden idag, gasade på. Men bensinen tog slut, jag måste gå sista biten och hann knappt i tid! A B C D Avstånd Avstånd Avstånd Avstånd Tid Tid Tid Tid