Om utvecklingsschema i matematik
|
|
- Åsa Fransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Om utvecklingsschema i matematik Som lärare ska du enligt Skollagen följa elevens kunskapsutveckling och minst en gång per termin informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens kunskaper. Vid dessa utvecklingssamtal ska du skriftligt sammanfatta vilka insatser som bör göras för att eleven så långt som möjligt ska utvecklas i enlighet med läroplanen och kursplanerna. Informationen som du ger till elev och vårdnadshavare ska grundas på en utvärdering av elevens kunskapsutveckling i relation till kunskapskraven i kursplanen. Strukturscheman och diagnoser i Diamant är analysverktyg som hjälper dig att beskriva elevens utveckling i relation till delmål, vilka är formulerade med utgångspunkt i centralt innehåll och kunskapskraven i kursplanen i matematik. Dessa verktyg hjälper dig också att fatta beslut om vilka insatser som krävs för att eleven ska utvecklas vidare och nå de delmål som du formulerat. Med hjälp av diagnoserna inom Diamant kan du följa elevens kunskapsutveckling på en mycket detaljerad nivå och se vilka kunskaper en elev för tillfället har och vad som återstår att lära för att eleven ska uppfylla aktuella kunskapskrav. Samtidigt får du en överblick över vilka kunskaper eleven har tillägnat sig, såväl när det gäller förståelse som färdigheter, inom olika områden. När klassen/gruppen har gjort en diagnos för du in denna information i en resultatblankett som finns till varje diagnos. För att göra informationen ännu mer inriktad mot enskilda elevers kunskapsutveckling, finns ett speciellt underlag kallat Utvecklingsschema kopplat till diagnoserna i Diamant. Tanken är att du kontinuerligt kan hålla reda på den enskilda elevens aktuella kunskaper i matematik genom att successivt föra in diagnosresultat i olika utvecklingsscheman. Genom att jämföra elevens aktuella kunskaper med de mål du ställt upp kan du när som helst under terminen bilda dig en uppfattning om vad eleven bör arbeta med för att utvecklas vidare och på sikt uppfylla kunskaps kraven. Denna information har du god nytta av när du förbereder dig inför utvecklingssamtalen eller upprättar en skriftlig individuell utvecklingsplan. Med denna information som bakgrund kan man ge en väl underbyggd information av elevens kunskapsutveckling i matematik och samtidigt presentera en plan för hur den aktuella eleven ska utvecklas vidare. Uppbyggnaden av Utvecklingsschema Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är A, Artimetik R, Rationella tal TA, Talmönster och algebra M, Mätning G, Geometri S, Sannolikhet och statistik Till vart och ett av dessa områden hör ett strukturschema som beskriver hur de olika diagnoserna inom området är relaterade till varandra. Dessa strukturscheman utgör grunden för de utvecklingsscheman som du här erbjuds för att kunna bokföra den enskilda elevens kunskapsutveckling inom matematik. Du kan använda utvecklingsschemat för varje område, utvecklingsschemat för de olika delområdena samt när det gäller de Förberedande diagnoserna och inom den inledande Aritmetiken, även utvecklingsscheman för varje diagnos. Använd och spara ett digitalt exemplar av de olika utvecklingsschemana för varje elev. Dessa utvecklingsscheman följer sedan eleven genom ett antal årskurser. Du kan successivt notera när en elev anses behärska ett visst ämnesinnehåll genom att fylla i ett datum i rutan som finns vid varje diagnos. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 21
2 kommentarerk RB1 En del av en hel RB2 Flera delar av en hel RB4 Bråk som tal RD1 Tal i decimal form TAg2 RP1 Grundläggande proportionalitet RP2 Proportionalitet i grafform RB3 Del av ett antal RP3 Grundläggande procent RP4 Procenträkning RP5 Procent problemlösning RB5 Taluppfattning av bråk RB6 Addition och subtraktion av tal i bråkform RB7 Multiplikation och division av tal i bråkform RD2 Taluppfattning av tal i decimalform, addition och subtraktion RD4 Huvudräkning med tal i decimalform, addition och subtraktion RD3 Taluppfattning av tal i decimalform, multiplikation och division RD5 Huvudräkning med tal i decimalform, multiplikation och division RD6 Närmedvärden Inledning och beskrivning RP6 Förändringsfaktorer AUp1 Potenser RP7 Ränta I var och en av de rutor som representerar de olika diagnoserna finns ett vitt fält till höger. Där kan du skriva in datum för den dag den aktuella eleven har klarat diagnosen, vilket innebär att eleven har visat att hon behärskar alla delar av diagnosen och därmed abstraherat det aktuella innehållet. Ett analysverktyg av detta slag ger en översikt av vad respektive elev kan eller ännu inte kan inom ett område. För att få en något tydligare bild kan du komplettera det utvecklingsschema som svarar mot områdets innehåll med ett utvecklingsschema som svarar mot delområdets innehåll. På den här blanketten, se nästa sida, kan du även göra andra noteringar om du önskar. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 22
3 kommentarerk Emil Andersson 1a Solskolan 2012/2013 AF Förberedande aritmetik AG1 Addition och subtraktion, talområdet 1 9 4/4-12 AG2 Addition och subtraktion, talområdet 10 19, utan tiotalsövergång 25/5-12 AG6 Multiplikationstabellen AG7 Generaliserad multiplikationstabell Inledning och beskrivning AG5 Räknesättens innebörd, addition och subtraktion AG3 Addition och subtraktion, talområdet AG4 Addition och subtraktion, inom talområdet AG8 Divisionstabell AG9 Räknesättens innebörd, multiplikation och division För att få mer detaljerad information om elevens aktuella kunskaper kan du studera resultatblanketten och samtidigt läsa den information som ges till diagnosen. Du ser där vad varje uppgift testar och kan på så sätt få en tydligare kunskapsbild. Nedan finns ett exempel från Diagnos AUp4, Kvadratrötter. Vid planeringen kan du använda det strukturschema som gäller för området/delområdet. Här kan man se att denna diagnos, AUp4, kräver förkunskaper från AUp1. Uppgifterna i diagnosen är varierade på ett sådant sätt att de testar olika aspekter av förenklingar och beräkningar med hjälp av rotlagarna. Genom att studera vilka uppgifter eleverna löst respektive inte klarat av kan du få en uppfattning om vad vissa elever behöver ytterligare undervisning om. När du tolkat elevens resultat har du möjlighet att göra korta anteckningar nedanför utvecklingsschemat. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 23
4 kommentarerk 1a Tiokamrater typ och 5 + = 10. 1b Tiokamrater typ 10 6 och 10 = 8. 23/ / a Additioner typ och Enbart addition med 9. 2b Subtraktioner typ 14 9 och Enbart subtraktion med 9. 23/ / a Additioner typ och Enbart addition med 8. 3b Subtraktioner typ 13 8 och Enbart subtraktion med 8. 6/12-12 Använder fingrarna 4a Additioner typ och Övriga kombinationer. 4b Subtraktioner typ 14 7 och Övriga kombinationer. Inledning och beskrivning Utvecklingsscheman för Förberedande diagnoser och de inledande diagnoserna inom Aritmetik Till vissa diagnoser finns detaljerade utvecklingsscheman. Efter hand som en elev behärskar de kunskaper/ färdigheter som svarar mot en diagnos, noterar du detta i det övergripande utvecklingsschemat och behöver således inte längre det mer detaljerade schemat. För en elev som ännu inte behärskar alla delar av en diagnos kan elevens mapp (tillfälligt) kompletteras med det mer detaljerade utvecklingsschemat, så att du tydligt ska kunna följa elevens kunskapsutveckling. Som exempel på detta väljer vi diagnosen AG3, addition och subtraktion inom talområdet med tiotalsövergång. Detta detaljerade utvecklingsschema följer diagnosens innehåll och ser ut som schemat ovan. På den här blanketten kan du skriva in såväl datum som eventuella kommentarer. För att följa upp respektive elevs kunskapsutveckling börjar du med att analysera resultaten på denna mer detaljerade nivå. När en elev till exempel har gjort diagnos AG3 kan du genom att fylla i utvecklingsschemat ovan utgående från klassens/gruppens resultatblankett, få en uppfattning av elevens aktuella kunskaper och färdigheter. På så sätt kan du direkt se vilka kunskaper/färdigheter som saknas innan eleven behärskar alla delar av diagnos AG3. Varje elev behöver således tillfälligt en blankett av det här slaget tills eleven behärskar alla delar av diagnosen. När eleven behärskar alla delar av AG3, behövs inte längre den mer detaljerade informationen, utan du noterar i det övergripande utvecklingsschemat att eleven nu behärskar hela AG3. För elever som direkt behärskar AG3 kan du föra in resultatet direkt i elevens övergripande utvecklingsschema utan att använda den detaljerade blanketten. Så här kan du använda utvecklingsschemat. Blanketterna i utvecklingsschemat är utformade för att vara individuella vilket betyder att du för varje elev behöver en digital mapp som innehåller sex övergripande utvecklingsscheman: A, Artimetik R, Rationella tal TA, Talmönster och algebra M, Mätning G, Geometri S, Sannolikhet och statistik och/eller utvecklingsscheman för delområden inom: A. Artimetik AF, Förberedande Aritmetik AG, Grundläggande Aritmetik AS, Skriftlig Aritmetik AU, Utvidgad Aritmetik R. Rationella tal RB, Bråk RD, Tal i decimalform RP, Proportionalitet och procent Osv. Förslagsvis kan dessa individuella elevmappar förvaras i en klassmapp. När sedan eleven byter klass eller lärare kan elevens eller hela klassens mapp med utvecklingsscheman följa med. Elevens utvecklingsscheman utgör ett bra underlag för dig både när du skriver omdömen i den skriftliga individuella utvecklingsplanen och vid utvecklingssamtalet. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 24
5 Utvecklingsschema A. Aritmetik A Aritmetik AF Förberedande aritmetik AG1 Addition och subtraktion, talområdet 1 9 AG6 Multiplikationstabellen AG2 Addition och subtraktion, talområdet 10 19, utan tiotalsövergång AG7 Generaliserad multiplikationstabell AG5 Räknesättens innebörd, addition och subtraktion AG3 Addition och subtraktion, talområdet AG4 Addition och subtraktion, inom talområdet AG8 Divisionstabell AG9 Räknesättens innebörd, multiplikation och division AS1 Skriftlig addition AS4 Skriftlig multiplikation AS3 Addition och subtraktion, textuppgifter AS2 Skriftlig substraktion AS5 Skriftlig division AS6 Multiplikation och division, textuppgifter RD2 RD4 AS9 Skriftlig addition och subtraktion, tal i decimalform AS8 Skriftlig division, tvåsiffrig nämnare AS7 Skriftlig multiplikation, flersiffriga faktorer AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUp1 Potenser grundläggande AS11 Skriftlig division, tal i decimalform AS10 Skriftlig multiplikation, tal i decimalform AUn2 Negativa tal, addition och subtraktion AUp2 Potenslagar 1 RD3 RD5 AUp4 Kvadratrötter AUn3 Negativa tal, multiplikation och division AUp3 Potenslagar 2 AUn4 Negativa tal AUp5 Potenser och kvadratrötter DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 25
6 Utvecklingsschema AF. Förberedande aritmetik A Aritmetik AF1 Behärskar talens ordning t.o.m 100 (50, 20). AF2 Kan räkna vidare i talraden från 5. AF3 Kan räkna bakåt i talraden från 10 (Från 5?). AF4 Kan räkna upp 14 föremål. AF5 Kan bestämma antalet föremål (22) i en given mängd. AF6 Förstår principen om godtycklig ordning. AF7 Addition med 1 ger nästa tal i talraden. AF8 Subtraktion med 1 ger talet före i talraden. AF9 Kan räkna från största (första) termen. AF10 Kan skriva siffrorna och tal upp till DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 26
7 Utvecklingsschema AG1. Grundläggande addition och subtraktion A Aritmetik AG1. Talområdet 0 9 1a Additioner typ och b Subtraktioner typ 7 1 och a Additioner typ och b Subtraktioner typ 8 4 och a Öppna utsagor typ 4 + = 9. 3b Öppna utsagor typ 8 = 2 +. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 27
8 Utvecklingsschema AG2. Grundläggande addition och subtraktion A Aritmetik AG2. Talområdet utan tiotalsövergång 1a Additioner typ och 10 + = 13. 1b Subtraktioner typ och 13 = 10. 2a Additioner typ och b Subtraktioner typ 17 1 och a Additioner typ och b Subtraktioner typ 18 4 och a Öppna utsagor typ 14 + = 19. 4b Öppna utsagor typ 18 = DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 28
9 Utvecklingsschema AG3. Grundläggande addition och subtraktion A Aritmetik AG3. Talområdet med tiotalsövergång 1a Tiokamrater typ och 5 + = 10. 1b Tiokamrater typ 10 6 och 10 = 8. 2a Additioner typ och Enbart addition med 9. 2b Subtraktioner typ 14 9 och Enbart subtraktion med 9. 3a Additioner typ och Enbart addition med 8. 3b Subtraktioner typ 13 8 och Enbart subtraktion med 8. 4a Additioner typ och Övriga kombinationer. 4b Subtraktioner typ 14 7 och Övriga kombinationer. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 29
10 Utvecklingsschema AG4 och AG5. Grundläggande addition och subtraktion A Aritmetik AG4. Talområdet med och utan tiotalsövergång 1a Additioner typ och 50 + = 80. 1b Subtraktioner typ och 60 = 40. 2a Additioner typ och 30 + = 38. 2b Subtraktioner typ 95 5 och 84 = 50. 3a Additioner typ och b Subtraktioner typ 38 2 och a Additioner typ och b Subtraktioner typ 63 8 och AG5. Talområdet 1 19 Räknesättens innebörd Uppgifterna 1, 5, 7. Addition. Uppgifterna 2, 3, 4, 6, 8. Subtraktion. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 30
11 Utvecklingsschema AG6 och AG7. Grundläggande addition och subtraktion A Aritmetik AG6. Multiplikationstabellen 1a Multiplikation typ 2 7. Dubblor. 1b Multiplikation typ 4 7. Dubbelt dubbelt. 2a Multiplikation typ 3 8. Mult. med 3. 2b Multiplikation typ 6 8. Dubbelt 3. 3a Multiplikation typ 5 7. Mult. med 5. 3b Multiplikation typ 8 7. Alla kombinationer. AG7. Multiplikationstabellen generaliserad 1a Multiplikation typ Ej tiotalsövergång. 1b Multiplikation typ Med tiotalsövergång. 2a Multiplikation typ b Multiplikation typ a Multiplikation typ 3 = 18. 3b Multiplikation typ 8 = 56. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 31
12 Utvecklingsschema AG8 och AG9. Grundläggande addition och subtraktion A Aritmetik AG8. Grundläggande division 1a Division typ 14/2 och 24/8. 1b Division typ 36/6 och 42/7. 2a Division typ 54/6 och 45/9. 2b Division typ 72/9 och 64/8. 3a Division med rest typ 47/5 = rest. 3b Division med rest typ 57/5 = rest. AG9. Räknesättens innebörd Uppgifterna 1 4. Multiplikation. Uppgifterna 5 8. Division. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 32
13 Utvecklingsschema AS1 3 och AS9. Skriftlig räkning A Aritmetik AS1 3, AS9. Skriftlig addition och subtraktion AS1 Skriftlig addition, en minnessiffra. Uppgift 1, 2, 3. AS2 Skriftlig subtraktion, en tiotalsövergång. Uppgift 1, 3. AS1 Skriftlig addition, två minnessiffror. Uppgift 4, 5. AS2 Skriftlig subtraktion, två tiotalsövergångar. Uppgift 2, 4, 5. AS3 Räknesättens innebörd. Addition, uppgift 1, 4, 5. AS3 Räknesättens innebörd. Subtraktion, uppgift 2, 3, 6, 7. AS9 Skriftlig addition och subtraktion, tal i decimal form. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 33
14 Utvecklingsschema AS4 6 och AS7, AS8, AS10 och AS11. Skriftlig räkning A Aritmetik AS4 6 och AS7, AS8, AS10 och AS11. Skriftlig multiplikation och division AS4 Skriftlig multiplikation typ AS5 Skriftlig division typ 176 / 4. AS6 Räknesättens innebörd: Multiplikation uppgifterna 1, 4, 6. AS6 Räknesättens innebörd: Division uppgifterna 2, 3, 5, 7 AS7 Skriftlig multiplikation, flersiffriga faktorer. AS8 Skriftlig division tvåsiffrig nämnare. AS10 Skriftlig multiplikation, tal i decimal form. AS11 Skriftlig division, tal i decimal form. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 34
15 Utvecklingsschema AU. Utvidgad aritmetik A Aritmetik AG Grundläggande aritmetik AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUp1 Potenser grundläggande AUn2 Negativa tal, addition och subtraktion AUp2 Potenslagar 1 AUp4 Kvadratrötter AUn3 Negativa tal, multiplikation och division AUp3 Potenslagar 2 AUn4 Negativa tal AUp5 Potenser och kvadratrötter DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 35
16 Utvecklingsschema R. Rationella tal R Rationella tal RB1 En del av en hel RB2 Flera delar av en hel RB4 Bråk som tal RD1 Tal i decimal form RB3 Del av ett antal RB5 Taluppfattning av bråk RD2 Taluppfattning av tal i decimalform, addition och subtraktion RP1 Grundläggande proportionalitet RP3 Grundläggande procent RB6 Addition och subtraktion av tal i bråkform RD4 Huvudräkning med tal i decimalform, addition och subtraktion RD3 Taluppfattning av tal i decimalform, multiplikation och division TAg2 RP4 Procenträkning RB7 Multiplikation och division av tal i bråkform RD5 Huvudräkning med tal i decimalform, multiplikation och division RP2 Proportionalitet i grafform RP5 Procent problemlösning RD6 Närmedvärden RP6 Förändringsfaktorer AUp1 Potenser RP7 Ränta DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 36
17 Utvecklingsschema RB. Bråk R Rationella tal RB1 En del av en hel RB2 Flera delar av en hel RB4 Bråk som tal RB3 Del av ett antal RB5 Taluppfattning av bråk RB6 Addition och subtraktion av tal i bråkform RB7 Multiplikation och division av tal i bråkform DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 37
18 Utvecklingsschema RD. Tal i decimalform R Rationella tal RB4 Bråk som tal RD1 Tal i decimal form RD2 Taluppfattning av tal i decimalform, addition och subtraktion RD4 Huvudräkning med tal i decimalform, addition och subtraktion RD3 Taluppfattning av tal i decimalform, multiplikation och division RB7 Multiplikation och division av tal i bråkform RD5 Huvudräkning med tal i decimalform, multiplikation och division RD6 Närmedvärden DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 38
19 Utvecklingsschema RP. Proportionalitet och procent R Rationella tal RB3 Del av ett antal RP1 Grundläggande proportionalitet RP3 Grundläggande procent TAg2 RP4 Procenträkning RP2 Proportionalitet i grafform RP5 Procent problemlösning RP6 Förändringsfaktorer AUp1 Potenser RP7 Ränta DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 39
20 Utvecklingsschema TA. Talmönster och algebra Talmönster och algebra AG Grundläggande Aritmetik TAe1 Enkla ekvationer TAt1 Talföljder 1 TAt3 Talmönster 1 GFo1 Plana figurer TAg1 Koordinatsystem TAe2 Ekvationer TAt2 Talföljder 2 TAt4 Talmönster 2 TAt5 Geometriska mönster TAu1 Enkla Uttryck TAg2 Räta linjen TAe3 Ekvationer, rationella tal TAe5 Olikheter TAg3 Räta linjens ekvation TAe4 Ekvationer, med och utan lösningar TAu2 Uttrycks värde TAu3 Förenkling av uttryck TAg4 Ekvationssystem, grafiskt TAe7 Ekvationssystem, algebraiskt TAe6 Andragradsekvationer TAu4 Multiplikation av binom TAu5 Förenkling av rationella uttryck DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 40
21 Utvecklingsschema TAe. Ekvationer Talmönster och algebra AG Grundläggande Aritmetik TAe1 Enkla ekvationer TAe2 Ekvationer TAe3 Ekvationer, rationella tal TAe5 Olikheter TAe4 Ekvationer, med och utan lösningar TAe6 Andragradsekvationer TAu4 Multiplikation av binom TAe7 Ekvationssystem, algebraiskt DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 41
22 Utvecklingsschema TAt. Talföljder och talmönster Talmönster och algebra AG Grundläggande Aritmetik TAt1 Talföljder 1 TAt3 Talmönster 1 GFo1 Plana figurer TAt2 Talföljder 2 TAt4 Talmönster 2 TAt5 Geomtetriska mönster DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 42
23 Utvecklingsschema TAu. Algebraiska uttryck Talmönster och algebra TAu1 Enkla Uttryck TAu2 Uttrycks värde TAu3 Förenkling av uttryck TAu4 Multiplikation av binom TAu5 Förenkling av rationella uttryck DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 43
24 Utvecklingsschema TAg. Koordinatsystem och grafer Talmönster och algebra TAe1 Enkla ekvationer TAg1 Koordinatsystem TAg2 Räta linjen TAg3 Räta linjens ekvation TAg4 Ekvationssystem, grafiskt DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 44
25 Utvecklingsschema M. Mätning M Mätning MGF Förberedande, Mätning och Geometri MMa1 Grundläggande mätning, massa MLä1 Grundläggande mätning, längd MAr1 Grundläggande mätning, area MVo1 Grundläggande mätning, volym MVo2 Volym i vardagen MMa Enhetsbyte, massa MLä2 Mätning, omkrets MAr2 Enhetsbyte, area MVo4 Enkel volymberäkning MVo3 Enhetsbyte, volym 1 MLä3 Enhetsbyte, längd MAr3 Enkel areaberäkning MVo5 Volymberäkning 1 MVo7 Enhetsbyte, volym 2 MLä4 Mätning, cirkeln MAr4 Areaberäkning MVo6 Volymberäkning 2 MAr5 Enkel begränsningsarea MTi1 Analog tid MAr6 Cirkelområdets area MTi2 Tidsdifferens, analog tid MTi3 Från analog till digital tid MAr7 Begränsningsarea MTi4 Delar av sekund MTi5 Tidsdifferens, dagar mm DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 45
26 Utvecklingsschema MGF. Förberedande mätning M Mätning Uppgifterna 1 3. Behärskar begreppen längd och höjd. Uppgifterna 4, 5. Behärskar begreppet area. Uppgifterna 6 8. Behärskar begreppen massa och volym. Uppgift 9. Kan orientera sig i rummet. Uppgift 10. Kan namnet på de vanligaste geometriska formerna. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 46
27 Utvecklingsschema MTi. Mätning av tid M Mätning MTi1 Analog tid MTi2 Tidsdifferens, analog tid MTi3 Från analog till digital tid MTi4 Delar av sekund MTi5 Tidsdifferens, dagar mm DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 47
28 Utvecklingsschema MLä. Mätning av längd M Mätning MGF Förberedande, Mätning och Geometri MLä1 Grundläggande mätning, längd MLä2 Mätning, omkrets MLä3 Enhetsbyte, längd MLä4 Mätning, cirkeln DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 48
29 Utvecklingsschema MAr. Mätning av area M Mätning MGF Förberedande, Mätning och Geometri MLä1 Grundläggande mätning, längd MAr1 Grundläggande mätning, area MAr2 Enhetsbyte, area MAr3 Enkel areaberäkning MAr4 Areaberäkning MAr5 Enkel begränsningsarea MAr6 Cirkelområdets area MAr7 Begränsningsarea DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 49
30 Utvecklingsschema MVo. Mätning av volym M Mätning MGF Förberedande, Mätning och Geometri MAr1 Grundläggande mätning, area MVo1 Grundläggande mätning, volym MVo2 Volym i vardagen MVo4 Enkel volymberäkning MVo3 Enhetsbyte, volym 1 MAr3 Enkel areaberäkning MVo5 Volymberäkning 1 MVo7 Enhetsbyte, volym 2 MVo6 Volymberäkning 2 DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 50
31 Utvecklingsschema MMa. Mätning av massa M Mätning MGF Förberedande, Mätning och Geometri MMa1 Grundläggande mätning, massa MMa Enhetsbyte, massa DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 51
32 Utvecklingsschema G. Geometri Geometri MGF Förberedande Mätning och Geometri GFo1 Grundläggande symmetri GFo2 Avbildning GSk1 Avbildning och perspektiv GFo3 Plana figurer GFo5 Likformighet, begrepp GSk2 Förstoring och förminskning GVi1 Vinklar GFo8 Geometrisk konstruktion GFo4 Kroppar GFo6 Likformighet, beräkning GSk3 Avläsa kartor och ritningar GVi2 Vinklar, samband GFo7 Pythagoras sats AUp4 Kvadratrötter GSk4 Längd-, areaoch volymskala GVi3 Vinklar problemlösning DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 52
33 Utvecklingsschema GSk. Skala Geometri MGF Förberedande Mätning och Geometri GSk1 Avbildning och perspektiv GSk2 Förstoring och förminskning GSk3 Avläsa kartor och ritningar GSk4 Längd-, areaoch volymskala DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 53
34 Utvecklingsschema GVi. Vinklar Geometri GFo3 Plana figurer GVi1 Vinklar GVi2 Vinklar, samband GVi3 Vinklar problemlösning DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 54
35 Utvecklingsschema GFo. Geometriska former Geometri MGF Förberedande Mätning och Geometri GFo1 Grundläggande symmetri GFo2 Avbildning GFo3 Plana figurer GFo5 Likformighet, begrepp GSk2 Förstoring och förminskning GFo8 Geometrisk konstruktion GFo4 Kroppar GFo6 Likformighet, beräkning GFo7 Pythagoras sats AUp4 Kvadratrötter DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 55
36 Utvecklingsschema S. Sannolikhet och statistik SAF Förberedande Sannolikhet Sannolikhet och statistik SA1 Grundläggande kombinatorik SA2 Kombinatorik SA3 Grundläggande sannolikhet SA4 Experimentell sannolikhet SA5 Sannolikhet STF Förberedande statistik STl1 Grundläggande lägesmått STd1 Tabeller STl2 Lägesmått STd2 Stapeldiagram STd3 Stolpdiagram STd4 Cirkeldiagram STd5 Linjediagram STd6 Histogram TAg1 Koordinatsystem DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 56
37 Utvecklingsschema SAF. Förberedande sannolikhet Uppgift 1. Resonera om chans i slumpmässiga försök Uppgift 2. Resonerar om sannolikhet efter att ha titta på kulorna i påsen. utvecklingsschemau Sannolikhet och statistik Uppgift 3 4. Resonerar om sannolikhet efter att inte ha titta på kulorna i påsen. Uppgift 5. Kan ställa en rimlig hypotes. DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 57
38 Utvecklingsschema SA. Sannolikhet SAF Förberedande sannolikhet Sannolikhet och statistik SA1 Grundläggande kombinatorik SA2 Kombinatorik SA3 Grundläggande sannolikhet SA4 Experimentell sannolikhet SA5 Sannolikhet DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 58
39 Utvecklingsschema STF. Förberedande statistik Uppgifterna 1 2. Kan sortera föremål utgående från egenskap. Uppgifterna 3 8. Kan använda jämförelseorden lika många, färre, fler etc. Sannolikhet och statistik DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 59
40 Utvecklingsschema ST. Statistik STF Förberedande statistik Sannolikhet och statistik STl1 Grundläggande lägesmått STd1 Tabeller STl2 Lägesmått STd2 Stapeldiagram STd3 Stolpdiagram STd4 Cirkeldiagram STd5 Linjediagram STd6 Histogram TAg1 Koordinatsystem DIAMANT NATIONELLA DIAGNOSER I MATEMATIK 60
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya
Läs merTESTVERSION. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är
Utvecklingchema Enligt Grundskoleförordningen skall lärare minst en gång per termin informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Vid dessa utvecklingssamtal skall läraren skriftligt
Läs merDIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Läs merMatematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Läs merÅRSKURS 1 9 STUDIEHANDLEDNING. Diamant. Enligt Lgr DIAMANT Diagnoser i matematik 0,25 1 2, 4, 6, 8,
ÅRSKURS 1 9 STUDIEHANDLEDNING Diamant Enligt Lgr 11 1 7+3 1 1 1 37+3 1,2 1 DIAMANT Diagnoser i matematik Geometri a 2,,, 8, Mätning bra Skolverket 1 2 Stockholm Telefon: 827 332 www.skolverket.se Grafisk
Läs merRöda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merFörslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merMATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Läs merKursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet
Läs merKursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
Läs merJörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 9: 1 1.1 TALMÄNGDER 2 1.2 NEGATIVA TAL 3 FORTS. 1.2 NEGATIVA TAL 4 1.3 POTENSER 5 1.4 RÄKNA MED POTENSER 6 TALUPPFATTNING + RESONERA 7
Läs merUppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Läs merARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Läs merLokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Läs merTalmönster och algebra. TA
Talmönster och algebra. TA Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna kan upptäcka talmönster samt på olika sätt bearbeta algebraiska uttryck och ekvationer. Förståelse av koordinatsystem och
Läs merIndelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.
1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla
Läs merRemissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Läs merStorvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merUtvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
Läs merNu består Diamant av 127 diagnoser, avsedda
Marie Fredriksson & Madeleine Löwing Diamantdiagnoser för hela grundskolan Diamantdiagnoserna har nu anpassats till Lgr 11 och är utvidgade till att omfatta kursplanens matematikinnehåll till och med årskurs
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merLokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Läs merkunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Läs merAritmetik. A. Området består av följande fyra delområden: Sambandet mellan delområdena ser ut så här:
. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken. Området består
Läs merRationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
Läs merLokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merSkolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik
Matematik Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den har utvecklats ur människans praktiska behov och hennes naturliga nyfikenhet och lust att utforska. Matematisk verksamhet
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merOm LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Läs merCentralt innehåll i matematik Namn:
Centralt innehåll i matematik Namn: T - Taluppfattning T1 Tiosystemet 5,23 1000 = 523/0,01= T2 Positionerna 2,39-0,4 = T3 Primtal Vilka är de fem första primtalen. Vad är ett primtal? T4 Primtalsfaktorering.
Läs merRÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
Läs merKurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600
Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper
Läs merMålet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:
Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska
Läs mer2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ
Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska
Läs merBagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
Läs merMatematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Läs mer"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Läs merkan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med
Läs merSamband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs merDiamant. DIAMANT Diagnoser i matematik. 4y 2x + 4 = 12 2x + 4 = 12 MADELEINE LÖWING, MARIE FREDRIKSSON
Diamant MADELEINE LÖWING, MARIE FREDRIKSSON 1 1 1 1 1 1,2 2 1 DIAMANT Diagnoser i matematik y 2x + = 12 2x + = 12 Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Alfaprint Innehåll Förord 2 Avsikten med denna handledning
Läs merLgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
Läs merMATEMATIK 3.5 MATEMATIK
TETIK 3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merCentralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs mer22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:
SMID Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Matematik 3hp Studenter i inriktningen GSME 22,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 12-08-30 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merGeometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock
Geometri Matematik åk 4-6 - Centralt innehåll Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock Konstruktion av geometriska objekt Skala Symmetri
Läs merStudieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Läs merDiamant - diagnosbank i matematik för de tidigare skolåren (F-5)
Diamant - diagnosbank i matematik för de tidigare skolåren (F-5) Statistik Aritmetik Geometri Bråk och Decimaltal Mätning Talmönster och Formler Uppdraget: Utveckling och konstruktion av diagnosmaterial
Läs merSyfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik
prövning grundläggande matematik Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.
Läs merMatematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Läs merMatematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Läs merStudenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I
Ma 4-6 I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 4hp Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12-08-16 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivmaterial och
Läs merTESTVERSION. Inledande text, Diamant
Inledande text, Diamant Diamant är en diagnosbank i matematik som består av 55 diagnoser, avsedda för grundskolan. Fokus ligger på grundläggande begrepp och färdigheter. Tanken med diagnoserna är att de
Läs merformulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Negativa tal Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa problem
Läs merOm Lgr 11 och Favorit matematik 4 6
Om Lgr och Favorit matematik 6 TYDLIG OCH MEDVETEN MATEMATIKUNDERVISNING En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning finns för att medvetande göra eleverna om syftet med undervisningen
Läs merKap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -
År Startvecka Antal veckor 2013 34 18 Planering för ma 1b/c - ma 5000- boken OBS: För de i distansgruppen, meddela lärare innan prov. (justeringar för 1c ännu ej genomförda) Vecka Lektio n (2h) Datum Kapitel
Läs merÄmnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
Läs merämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Läs mer5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Läs merDelkursplanering MA Matematik A - 100p
Delkursplanering MA1201 - Matematik A - 100p som du skall ha uppnått efter avslutad kurs Du skall kunna formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för vardagsliv och vald studieinriktning
Läs merTerminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan
Inledning Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan På Ärentunaskolan arbetar vi med läromedlet MatteBorgen. Förutom uppgifter i boken arbetar vi med problemlösning och tränar olika strategier
Läs merMålkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Läs merArbetsområde: Jag får spel
Arbetsområde: Jag får spel Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-9 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för
Läs merArbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Läs merLokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Läs merformulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 4-6 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera och lösa
Läs merStudenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merMål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Läs merMATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Läs merSödervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
Läs merKommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9
Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Tema: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild,
Läs merKursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
Läs merMATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MATEMATIK Ämnet matematik behandlar begrepp, metoder och strategier för att kunna lösa matematiska problem i vardags- och yrkeslivet. I ämnet ingår att föra och följa matematiska resonemang samt att arbeta
Läs merMatematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.
Läs merBetygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:
Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass: Taluppfattning Utvecklar sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform. Ha goda färdigheter i och kunna
Läs merPlanering för kurs A i Matematik
Planering för kurs A i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs A Antal timmar: 90 (80 + 10) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att A-kursen studeras på 90 klocktimmar.
Läs merLgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Matematik för alla 15 högskolepoäng Provmoment: Matematik 3hp Ladokkod: Tentamen ges för: Studenter i lärarprogrammet SMEN/GSME/MIG 2 TentamensKod: Tentamensdatum: 12-02-03 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merFörskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall
Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål
Läs mermatematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 1. KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55
Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att
Läs merA. Kunna arbeta med de varierade arbetssätt som förekommer. B. Eleven ska kunna redovisa lösningar så att de kan följas av läraren.
Vifolkaskolan Utdrag ur Bedömning och betygssättning : Det som sker på lektionerna och vid lektionsförberedelser hemma, liksom närvaro och god ordning är naturligtvis i de flesta fall förutsättningar och
Läs merBo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Läs merNationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Läs merMatematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON
Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON MÅL Grundkurs Mäta (med gradskiva) och beräkna vinklar Känna till triangelns vinkelsumma och använda den för att räkna ut vinklar Kunna namnen på några
Läs merStudiehandledning för Matematik 1a
Studiehandledning för Matematik 1a Innehåll Studiehandledning för Matematik 1a... 1 Inledning och Syfte... 2 Ämne - Matematik... 3 Ämnets syfte... 3 Matematik 1a... 4 Centralt innehåll... 4 Kunskapskrav...
Läs merLokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Läs merGeometri. G. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.
. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. Området består av följande tre (fyra) delområden: MGF Förberedande mätning och geometri
Läs merNästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Läs merElever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder
Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven
Läs merBedömning för lärande i matematik
Bedömning för lärande i matematik Vilka har arbeta med materialet Varför ser det ut som det gör När och hur kan du som lärare använda materialet Katarina Kjellström PRIM-gruppen Vilka har deltagit i arbetet
Läs merMatematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Läs merOm Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11
Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11 Tydlig och medveten matematikundervisning Mera 4A Mera Favmoatremiattik 4A Favmoatremiattik En stark koppling mellan läroplan/kunskaps mål, innehåll och bedömning
Läs merKursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN
RUMSUPPFATTNING GEOMETRI OCH MÄTNING MATEMATIK REDOVISNING OCH MATEMATISKT SPRÅK TALUPPFATTNING, OCH RÄKNEMETODER STATISTIK Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i matematik Lgr
Läs mer