TESTVERSION. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är
|
|
|
- Linnéa Lindberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklingchema Enligt Grundskoleförordningen skall lärare minst en gång per termin informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Vid dessa utvecklingssamtal skall läraren skriftligt sammanfatta vilka insatser som bör göras för att eleven skall nå målen och så långt som möjligt utvecklas enligt läroplanen och kursplanerna. Den information som ges till elev och vårdnadshavare skall grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i läroplanen och kursplanerna. En förutsättning för att läraren skall kunna beskriva elevens utveckling i relation till målen i kursplanen i matematik, och för att fatta beslut om vilka insatser som krävs för att eleven skall nå målen, är att läraren ges analysverktyg med vars hjälp detta kan ske. Ett sådant verktyg är diagnosbanken Diamant. Med hjälp av denna diagnosbank kan man på en mycket detaljerad nivå följa upp såväl vilka kunskaper en elev för tillfället saknar, som vad som återstår att lära för att eleven skall nå de uppsatta målen. En sådan information kan man få genom de resultatblanketter som finns i Diamant. För att göra den här informationen ännu mer elevorienterad finns även ett speciellt Utvecklingschema kopplat till diagnoserna i Diamant. Uppbyggnaden av utvecklingschemat Diamantdiagnoserna omfattar sex områden, de sex facetterna i diamanten. Dessa är A BD TF M G S Artimetik Bråk och Decimaltal Talmönster och Formler Mätning Geometri Statistik Till vart och ett av dessa områden hör ett flödesschema som beskriver hur de olika diagnoserna inom området är relaterade till varandra. Flödesschemat för Grundläggande Aritmetik (AG) ser t.ex. ut så här. Tanken är att man har ett sådant här flödesschema för varje elev och att detta följer eleven under ett antal skolår. Man kan då successivt notera om och när en elev anses behärska ett visst ämnesinnehåll. AG 4 Addition och Subtraktion, inom tal-området med och utan 10-tals övergång. AG 3 Addition och Subtraktion, talområdet med 10-talsövergång. AG 8 Divisionstabell och generaliserad divisionstabell AG 5 Räknesättens innebörd Addition och Subtraktion. AG 2 25/5-06 Addition och Subtraktion, talområdet 10-19, ej 10- övergång. AG 7 Generaliserad Multiplikationstabell (AG 9 Räknesättens innebörd, Multiplikation och Division. AG 1 4/4-06 Addition och Subtraktion inom talområdet 1 9. AG 6 Multiplikation av ental upp till 100 (multiplikationstabellen). AF 5/9-06 Förberedande Aritmetik 1
2 Ett analysverktyg av det här slaget är emellertid i trubbigaste laget som utvecklingschema. Därför kan man komplettera det flödesschema som svarar mot områdets innehåll med mer detaljerade flödesscheman som svarar mot innehållet i respektive diagnos. Som exempel på detta väljer vi ut diagnosen AG3 alltså addition och subtraktion inom talområdet med tiotalsövergång. Detta, mer detaljerade flödesschema, ser ut på följande sätt: AG3. Talområdet med tiotalsövergång 1a. Tiokamrater typ och 5 + = 10. Förkunskap AG1:3a. 23/ b. Tiokamrater typ 10 6 och 10 = 8. Förkunskap AG1:3b. 23/ a och Enbart addition med 9. 23/ b och Enbart subtraktion med 9. 11/ a och Enbart addition med 8. 6/ b och Enbart subtraktion med 8. 4a och Övriga kombinationer. 4b och Övriga kombinationer. När en elev har gjort diagnos AG3 kan man genom att fylla i detta schema, på en mer detaljerad nivå, följa upp elevens aktuella kunskaper/färdigheter. Samtidigt kan man direkt se vilka kunskaper/färdigheter som saknas innan eleven behärskar alla delar av diagnos AG3. Efter hand som en elev behärskar alla delar av AG3, kan genomföra hela diagnosen inom angiven tid, behöver man inte längre den mer detaljerade informationen utan noterar i det övergripande flödesschemat att elev nu behärskar hela AG3. När man i ett senare steg har diagnostiserat AG4 så blir situationen följande: För vissa elever som visar sig behärska alla delar av AG4 förs detta resultat direkt in i respektive elevs övergripande flödesschema. För andra elever som ännu inte behärskar alla delar av diagnos AG4, skriver man in delresultaten i det mer detaljerade flödesschema som beskriver de olika stegen i AG4. Man kan sammanfatta detta så här: För varje elev behöver man en mapp som innehåller sex övergripande flödesscheman: A Artimetik BD Bråk och Decimaltal TF Talmönster och Formler M Mätning G Geometri S Statistik 2
3 Till varje sådant flödesschema finns ett antal mer detaljerade flödesscheman, ett för varje delområde/diagnos. Efter hand som en elev behärskar de kunskaper/färdigheter som svarar mot en diagnos noterar man detta i det övergripande flödesschemat. För en elev som ännu inte behärskar alla delar av en diagnos kompletteras elevens mapp (tillfälligt) med ett mer detaljerat flödesschema. Hur använder man utvecklingschemat? Tanken med det här utvecklingschemat är att man med dess hjälp kontinuerligt skall hålla reda på respektive elevs aktuella kunskaper. Detta kan man göra genom att successivt föra in diagnosresultat (formella som informella) i ovan beskrivna flödesscheman. Genom att jämföra elevens aktuella kunskaper med de uppställda målen kan man när som helst under terminen bilda sig en uppfattning om vad eleven bör arbeta med för att nå de uppställda målen. Det är denna information som blir viktigt när man skall förbereda sig inför utvecklingssamtalen. Med denna information som bakgrund kan man nämligen ge en väl underbyggd information av elevens kunskapsutveckling i matematik och samtidigt presentera en plan för hur den aktuella eleven skall nå ett för eleven ifråga rimligt mål. Här följer ett komplett underlag med de flödesscheman som kan användas som underlag för att förbereda utvecklingssamtal med avseende på ämnet matematik. 3
4 A. Aritmetik Sambanden mellan diagnoserna ser ut som nedan AS 2 Subtraktion av två tal i talområdet AS 4 Multiplikation, ena faktorn ensiffrig. Talområdet AS 3 Additions- och Subtraktionsproblem inom talområdet AS 1 Addition av två tal i tal Området Huvudräkning AS 5 Division där nämnaren (divisorn) är ensiffrig, Talområdet AS 6 Multiplikations- och divisionsproblem inom talområdet AG 4 Addition och Subtraktion, inom tal-området med och utan 10-tals övergång. AG 3 Addition och Subtraktion, talområdet med 10-talsövergång. AG 8 Divisionstabell och generaliserad divisionstabell AG 5 Räknesättens innebörd Addition och Subtraktion. AG 2 Addition och Subtraktion, talområdet 10-19, ej 10- övergång. AG 7 Generaliserad Multiplikationstabell (AG 9 Räknesättens innebörd, Multiplikation och Division. AG 1 Addition och subtraktion inom talområdet 1 9. AG 6 Multiplikation av ental upp till 100 (multiplikationstabellen). AF Förberedande Aritmetik 4
5 Diagnos AF. AF1. Behärskar talens ordning t.o.m 100 (50, 20) AF2. Kan räkna vidare i talraden från 5 AF3. Kan räkna bakåt i talraden från 10 (Från 5?) AF4. Kan räkna upp 14 föremål AF5. Kan bestämma antalet föremål (22) i en given mängd. AF6. Förstår principen om godtycklig ordning AF7. Addition med 1 ger nästa tal i talraden AF8. Subtraktion med 1 ger talet före i talraden AF9. Kan räkna från största (första) termen AF10. Kan skriva siffrorna och tal upp till 5
6 Grundläggande addition och subtraktion AG1: Talområdet 0-9 1a och b. 7 1 och 8 6 2a och b. 8 4 och 8 5 3a. Öppna utsagor typ 4 + = 9 3b. Öppna utsagor typ 8 = 2 + AG2. Talområdet utan tiotalsövergång 1a och 10 + = 13 FörkunskapAG1:3a 1b och 13 = 10 Förkunskap AG1:3b 2a och FörkunskapAG1:1a 2b och Förkunskap AG1:1b 3a och FörkunskapAG1:2a 3b och Förkunskap AG1:2b 4a. Öppna utsagor typ 14 + = 19 FörkunskapAG1:2a 4b. Öppna utsagor typ 18 = 12 + FörkunskapAG1:2a 6
7 AG3. Talområdet med tiotalsövergång 1a. Tiokamrater typ och 5 + = 10 FörkunskapAG1:3a 1b. Tiokamrater typ 10 6 och 10 = 8 Förkunskap AG1:3b 2a och Enbart addition med 9 2b och 15 6 Enbart subtraktion med 9 3a och Enbart addition med 8 n 4a och Övriga kombinationer 3b och 14 6 Enbart subtraktion med 8 4b och 13 6 Övriga kombinationer 7
8 AG4. Talområdet utan tiotalsövergång 1a och 50 + = 80 FörkunskapAG2:1a 1a och 50 + = 80 FörkunskapAG2:1a 2a och 30 + = 38 FörkunskapAG2:1a 3a och FörkunskapAG2:3a 2b och 84 = 50 Förkunskap AG2:1b 3b och 89 7 Förkunskap AG2: 3b 4a och FörkunskapAG3:3a 4b och 81 3 Förkunskap AG3:3b AG5. Talområdet 1 19 Räknesättens innebörd Uppgifterna 1, 5, 7 Addition. Förkunskap AG2 Uppgifterna 2, 3, 4, 6, 8 Subtraktion Förkunskap AG2 8
9 Grundläggande multiplikation och division AG6: Multiplikationstabellen 1a Dubblor 2a Mult. med 3 3a Mult. med 5 1b Dubbelt dubbelt 2b 6 8. Dubbelt 3 3b 8 7. Alla kombinationer AG7: Multiplikationstabellen generaliserad 1a Ej tiotalsövergång 2a Förkunskap AG6: 1a 3a 3a. 3 = 18. Förkunskap AG6: 1a 3a 1b Med tiotalsövergång 2b Förkunskap AG6: 3b 3b 8 = 56. Förkunskap AG6: 3b 9
10 AG8: Grundläggande division 1a. Division typ 14/2 och 24/8 Förkunskap AG6: 1a, 2a 2a. Division typ 36/6 och 42/7 Förkunskap AG6:1b,2b,3a 3a. Division med rest typ 47/5 = rest n Förkunskap AG6:1b,2b,3a 1b. Division typ 36/6 och 42/7 Förkunskap AG6:1b,2b,3a 2b Division typ 72/9 och 64/8 Förkunskap AG6: 3b 3b. Division med rest typ 57/5 = rest n Förkunskap AG6: 3b AG9. Räknesättens innebörd Uppgifterna 1 4 Multiplikation. Förkunskap AG6 och AG7: 1a Uppgifterna 5 8 Division. Förkunskap AG8 10
11 Skriftlig räkning AS1-3. Skriftlig addition och subtraktion AS1. Skriftlig addition. En minnessiffra: 2, 3 AS2. Skriftlig subtraktion En tiotalsövergång 1, 3 AS1. Skriftlig addition. Två minnessiffror: 1, 4. 5 AS2. Skriftlig subtraktion Två tiotalsövergångar: 2, 4, 5 AS3. Räknesättens betydelse: Addition, uppgifterna 1, 4, 5 AS3. Räknesättens betydelse: Subtraktion, uppgifterna 2, 3, 6, 7 AS4-6. Skriftlig multiplikation och division AS4. Skriftlig multiplikation typ 7 63 AS5. Skriftlig division typ 176 / 4 AS6. Räknesättens betydelse: Multiplikation uppgifterna 1, 4, 5 AS6. Räknesättens betydelse: Division uppgifterna 2, 3, 6 11
12 Utvecklingschema G. Geometri Sambanden mellan diagnoserna ser ut som nedan FMG Förberedande Mätning och Geometri GSy Geometri Symmetri GFo Geometri Former GSk Geometri Skala GVi Geometri Vinklar GVi 1 Mäta respektive rita givna vinklar GVi 2 Lösa problem om grundläggande samband mellan GFo 1 Plana figurer GFo 2 Tredimensio-nella kroppar GSk 2 Förstoring och förminskning GSk 1 Avbildning och perspektiv GSk 3 Avläsa kartor och ritningar 12
13 GSy. Symmetri GSy. Symmetri och symmetrilinjer GFo. Geometriska former GFo1. Geometriska former i planet GFo1. Namnen på de vanligaste geometriska figurerna. Uppgift 1 GFo1. Grundläggande geometriska begrepp som diameter, radie, diagonal Uppgift 2, 3, 4 GFo2. Geometriska former i rummet GFo2. Namnen på de vanligaste geometriska formerna i rummet. Uppg. 1 GFo2. Kroppars kanter, hörn och sidoytor. Uppgift
14 GSk. Skala GSk1. Identifiera ett perspektiv och kopiera en figur GSk1. Kan kopiera en enkel figur. Uppgift 1 GSk1. Kan se ett mönster ut ett nytt perspektiv. Uppgift 2 GSk2. Skala GSk2. Att avgöra vilken skala som använts Uppgift 1, 2 GSk2. Att använda sig av en given skala Uppgift 3, 4 GSk3. Skala på karta och ritning GSk2. Att bestämma avstånd på en karta Uppgift 1, 2 GSk2. Att använda sig av skalan på en ritning Uppgift 3 14
15 GVi. Vinklar GVi 1. Mäta och rita vinklar GVi1. Mäta vinklar Uppgift 1, 2 GVi1. Rita vinklar Uppgift 3 GVi 2. Relationer mellan vinklar GVi2. Vinklar mellan skärande linjer Uppgift 1 GVi2. Vinklarnas relationer i en triangel Uppgift 2, 3 15
Om utvecklingsschema i matematik
Om utvecklingsschema i matematik Som lärare ska du enligt Skollagen följa elevens kunskapsutveckling och minst en gång per termin informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens kunskaper. Vid dessa
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden
Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden Områden Delområden Diagnoser Markering Nya diagnoser Diagnoser där någon uppgift är ändrad Nya diagnoser upp till årskurs 6 Nya
kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
Diamant. DIAMANT Diagnoser i matematik. 4y 2x + 4 = 12 2x + 4 = 12 MADELEINE LÖWING, MARIE FREDRIKSSON
Diamant MADELEINE LÖWING, MARIE FREDRIKSSON 1 1 1 1 1 1,2 2 1 DIAMANT Diagnoser i matematik y 2x + = 12 2x + = 12 Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Alfaprint Innehåll Förord 2 Avsikten med denna handledning
TESTVERSION. Aritmetik. Det betyder att AF är förkunskaper till AG, som i sin tur innehåller förkunskaper till AS.
Aritmetik. A Diagnoserna inom området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken.
TESTVERSION. Geometri. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.
Geometri. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. Området består av följande fyra delområden: Symmetri, GSy Geometriska former,
Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:
Matematik Åk 1 Åk 2 Åk 3 Taluppfattning och tals användning. Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen kan delas upp och hur det kan användas för att ange antal och ordning. Kunna läsa och skriva
Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5
2010-11-01 Storvretaskolans Kursplan för Matematik F-klass- år 5 Skolan skall i sin undervisning sträva efter att eleven : utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
TESTVERSION. Inledande text, Diamant
Inledande text, Diamant Diamant är en diagnosbank i matematik som består av 55 diagnoser, avsedda för grundskolan. Fokus ligger på grundläggande begrepp och färdigheter. Tanken med diagnoserna är att de
Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation
Bo skola Matematikmål år - Namn: Strävansmål: Vi strävar efter att varje elev ska Utveckla goda baskunskaper i de fyra räknesätten Utvecklar en god förståelse för matematik och matematiska begrepp att
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Lokal studieplan matematik åk 1-3
Lokal studieplan matematik åk 1-3 Kunskaps område Taluppfat tning och tals användni ng Centralt Innehåll Kunskapskrav Moment Åk1 Moment Åk2 Moment Åk3 Naturliga tal och deras egenskaper samt hur talen
Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:
Matematik 1-5 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik och
DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i MAtematik. En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6.
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i MAtematik En diagnosbank i matematik för skolåren före årskurs 6 Matematikdelegationens betänkande Det är vår övertygelse att alla barn och ungdomar som kan klara en normal
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
Diamant - diagnosbank i matematik för de tidigare skolåren (F-5)
Diamant - diagnosbank i matematik för de tidigare skolåren (F-5) Statistik Aritmetik Geometri Bråk och Decimaltal Mätning Talmönster och Formler Uppdraget: Utveckling och konstruktion av diagnosmaterial
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK
RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK 5 F-KLASS TALUPPFATTNING ALGEBRA Hur enkla mönster i talföljder och enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas Matematiska likheter och likhetstecknets
Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.
MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
MATEMATIK. Åk 1 Åk 2. Naturliga tal Naturliga tal Större än, mindre än, lika med
MATEMATIK Åk 1 Åk 2 Naturliga tal 0-100 Naturliga tal 0-100 Talföljd Talföljd Tiokamrater Större än, mindre än, lika med Större än, mindre än, lika med Positionssystemet Sifferskrivning Talskrivning Add.
Förskoleklassen År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6. Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall Eleven skall
Lokal kursplan i matematik Tal antal, mönster talmönster räkna antal oavsett föremålens storlek jämföra antalet föremål i två mängder genom att parbilda dem, t.ex. en tallrik till varje barn. räkna föremål
ÅRSKURS 1 9 STUDIEHANDLEDNING. Diamant. Enligt Lgr DIAMANT Diagnoser i matematik 0,25 1 2, 4, 6, 8,
ÅRSKURS 1 9 STUDIEHANDLEDNING Diamant Enligt Lgr 11 1 7+3 1 1 1 37+3 1,2 1 DIAMANT Diagnoser i matematik Geometri a 2,,, 8, Mätning bra Skolverket 1 2 Stockholm Telefon: 827 332 www.skolverket.se Grafisk
Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.
ÖREBRO MATEMATIK, ÅR 3 1(5) Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll Eleven kan uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk,
Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.
MATEMATIK ÅR1 MÅL Begrepps- och taluppfattning Kunna talbildsuppfattning, 0-10 EXEMPEL Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal. Kunna
jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se.
Matematik Uppdaterad 2003-10-14 Allmänt Läroplanens mål för matematik finns att ta del av för elever och målsmän på webbadressen: http://www.skolverket.se. ADDITION, SUBTRAKTION, DIVISION OCH MULTIPLIKATION.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning
Lokala kursplaner i Matematik Fårösunds skolområde reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning Eleven skall år 1 Begrepp Jämförelse- och storleksord, t.ex. stor, större, störst. Positionssystemet
Geometri. G. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder.
. G Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna behärskar grundläggande geometriska begrepp och metoder. Området består av följande tre (fyra) delområden: MGF Förberedande mätning och geometri
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik Övergripande Mål: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband
Nationella strävansmål i matematik. Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven
Nationella strävansmål i matematik Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära
Mattestegens matematik
höst Decimaltal pengar kr 0 öre,0 kr Rita 0,0 kr på olika sätt. räkna,0,0 storleksordna decimaltal Sub för lite av två talsorter 7 00 0 tallinjer heltal 0 0 Add med tiotalsövergångar 0 7 00 0 Sub för lite
Diamant: Matematikdiagnos med många sidor
Diamant: Matematikdiagnos med många sidor Handledarskap/Grundskoletidningen 1/09 Diamant heter ett diagnosinstrument som gör det möjligt att ta reda på var någonstans elever i år F 5 befinner sig i sin
DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Aritmetik. A. Området består av följande fyra delområden: Sambandet mellan delområdena ser ut så här:
. Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna har grundläggande färdigheter i aritmetik och därmed nödvändiga förkunskaper för att kunna arbeta med andra områden inom matematiken. Området består
Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte
Matematik Syfte Matematiken har en mångtusenårig historia med bidrag från många kulturer och har utvecklats ur människans praktiska behov och naturliga nyfikenhet. Matematiken är kreativ och problemlösande
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven
Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven (2009-05-14) Namn Utarbetad under läsåret 08/09 Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik
Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen
MATEMATIK Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven utvecklar intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den
5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9
Kommunövergripande Mål i matematik, åk 1-9 Många skolor har lagt ner mycket tid på att omforma de mål som anges på nationell nivå till undervisningsmål på den egna skolan. Tanken är att vi nu ska kunna
Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.
Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
Arbetsområde: Från pinnar till tal
Arbetsområde: Från pinnar till tal Huvudsakligt ämne: Matematik, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet matematik syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas:
Kursplan för Matematik
Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för
MULTIPLIKATION ISBN
Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Kursplan Grundläggande matematik
2012-12-06 Kursplan Grundläggande matematik Grundläggande matematik innehåller tre delkurser, sammanlagt 600 poäng: 1. Delkurs 1 (200 poäng) GRNMATu, motsvarande grundskolan upp till årskurs 6 2. Delkurs
Manual matematiska strategier. Freja. Ettan
Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en
7F Ma Planering v2-7: Geometri
7F Ma Planering v2-7: Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Matematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning
Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som
8F Ma Planering v2-7 - Geometri
8F Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Tisdagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (30 min): Läsa på anteckningar
DIVISION ISBN Till läraren
Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser
Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Centralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda
Utvidgad aritmetik. AU
Utvidgad aritmetik. AU Delområdet omfattar följande tio diagnoser som är grupperade i tre delar, negativa tal, potenser och närmevärden: AUn1 Negativa tal, taluppfattning AUn Negativa tal, addition och
9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:
9D Ma: Geometri VT 2018 Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera
9E Ma Planering v2-7 - Geometri
9E Ma Planering v2-7 - Geometri Arbetsform under en vecka: Måndagar (50 min): Genomgång av gemensamma svårigheter i begrepp och metoder. Arbete i grupp med begrepp och metoder. Läxa (45 min): Läsa på anteckningar
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål förskoleklass Taluppfattning
Strävansmål för Förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Taluppfattning Kunna skriva siffrorna Kunna uppräkning 1-100 Kunna nedräkning 10-0 Kunna ordningstalen upp till 10
MATEMATIK 5.5 MATEMATIK
5.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20
Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse
Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod
Lokal planering i Matematik, fskkl. 080415 Grundläggande taluppfattning 1-10, talkamrater 1-10. Träna begrepp som före/efter, mer/mindre, hälften/dubbelt. Parbildning. Ordningstal Längd meter. Vikt kg.
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan
Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust
Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p
11GF20 MaI Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 0,5 hp Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 15 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 18-05-22 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder
Matematik Elever skall i samtliga årskurser ges tillfälle till regelbunden träning i muntliga och skriftliga räknemetoder Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven
MATEMATIK 3.5 MATEMATIK
3.5 TETIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Matematikbokens Prio kapitel Kap 3,.,Digilär, NOMP
Geometri Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, - använda och analysera begrepp
Talmönster och algebra. TA
Talmönster och algebra. TA Diagnoserna i området avser att kartlägga om eleverna kan upptäcka talmönster samt på olika sätt bearbeta algebraiska uttryck och ekvationer. Förståelse av koordinatsystem och
Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.
1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla
MATEMATIKRESULTAT DIAMANT NORRTÄLJE KOMMUN 2012
MATEMATIKRESULTAT DIAMANT NORRTÄLJE KOMMUN 2012 En sammanfattning i ord och diagram av resultaten från Diamant vårterminen 2012. Läsaren måste vara medveten om att antalet elever i en undervisningsgrupp
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp
SUBTRAKTION ISBN
Till läraren SUBTRAKTION ISBN 978-91-7762-695-4 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
MATEMATIK. Läroämnets uppdrag
MATEMATIK Läroämnets uppdrag Syftet med undervisning i matematik är att utveckla ett logiskt, exakt och kreativt matematisk tänkande hos eleven. Undervisningen skapar en grund för förståelsen av matematiska
Södervångskolans mål i matematik
Södervångskolans mål i matematik Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det första skolåret beträffande tal och taluppfattning kunna läsa av en tallinje mellan 0-20 kunna läsa och ramsräka tal
9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
9A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.
Matematik Kurskod: SGRMAT7 Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska en som sådan.
Vid kartläggningen av elevernas kunskaper har vi använt Skolverkets
Madeleine Löwing & Wiggo Kilborn Elevers kunskaper i mätning och geometri I Nämnaren nr 4, 2009, finns en artikel som beskriver svenska elevers kunskaper i aritmetik. Den beskriver första delen av ett
Förslag den 25 september Matematik
Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk
Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta
LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter
Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8
PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8 TERMINSPLAN HÖSTTERMINEN ÅK 8: 1 1.1 ANDELEN 2 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 3 FORTS. 1.2 HÖJNING OCH SÄNKNING 4 1.3 HUR STOR ÄR DELEN 1 5 AKTIVITET + 1.4 HUR STOR ÄR
Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2A matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 1Volym Vad rymmer mest? Ringa in. Vad rymmer minst? Ringa in. Ta fram tre olika föremål som rymmer olika mycket. Rita
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.
Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper. Lokala mål Tala och lyssna: Jag kan lyssna och förstå
Att förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.
8A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier
Tränar sig att se, upptäcka, lägga och kategorisera mönster med hjälp av ex. lego, pärlor, pussel och klossar.
Algebra utvecklar sin tal- och rumsuppfattning samt sin förmåga att förstå och använda grundläggande algebraiska begrepp, uttryck, formler, ekvationer och olikheter. Förskoleklass År 2 År 3 År 4 Tränar
Ordlista 5A:1. term. faktor. täljare. nämnare. Dessa ord ska du träna. Öva orden
Ordlista 5A:1 Öva orden Dessa ord ska du träna term Talen som du räknar med i en addition eller subtraktion kallas termer. faktor Talen som du räknar med i en multiplikation kallas faktorer. täljare Talet
Lokala mål i matematik
Lokala mål i matematik År 6 År 7 År 8 År 9 Taluppfattning (aritmetik) förstår positionssystemets uppbyggnad med decimaler ex: kan skriva givna tal adderar decimaltal ex: 15,6 + 3,87 subtraherar decimaltal
Behöver utvecklas. Väl utvecklat. visar i samtalet begreppsförståelse. använder och värderar lösningsmetoder. för och följer matematiska resonemang
INTRODUKTION TILL DOKUMENTATIONSSTÖD Begreppsbilder i matematik Underlaget utgör ett stöd för läraren att dokumentera de kunskaper som elever visar vid användning av begreppsbilderna. I stödet finns angivet
Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:
Matematik Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska