Gör Salut-satsningen någon skillnad?

Gör Salut-satsningen någon skillnad? Eva Eurenius hälsoutvecklare, med.dr. Epidemiologi & global hälsa Inst. för folkhälsa och klinisk medicin Folkhälsoenheten Staben för verksamhetsutveckling

Gör Salut-satsningen någon skillnad? Studier och pågående datainsamling inom Salut-satsningen Forskning om införandet av Salut-satsningen Barnets hälsa och levnadsvanor vid 1½ års ålder

www.vll.se/salut The Salut Programme in English

Pågående datainsamling inom Salut Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten BMI självskattad hälsa tandborstvanor Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Graviditet 1½ år 3 år 6 år 10 år 13 år 16 år I II III IV V VI VII

Hälsopromotion under graviditet och tidigt föräldraskap. Utmaningen med innovation, genomförande och förändring - Salut-satsningen i Sverige. Disputation 31 maj, kl. 9.00 Kristina Edvardsson, doktorand Epidemiologi och global hälsa Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin Umeå universitet i nära samarbete med Anneli Ivarsson, Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Ingrid Mogren, Umeå universitet, Monica Nyström, Karolinska institutet, Rickard Garvare, Luleå tekniska universitet, Rhonda Small, La Trobe University i Melbourne, Australien.

Edvardsson K, Garvare R, Eurenius E, Ivarsson A, Mogren I, Nyström M. Sustainable practice change: Professionals experiences with a multisectoral child health promotion programme in Sweden. BMC Health Services Research. 2011:22;11(1):61. Edvardsson K, Ivarsson A, Eurenius E, Garvare R, Nyström ME, Small R, Mogren I. Giving offspring a healthy start: Parents experiences of health promotion and lifestyle change during pregnancy and early parenthood. BMC Public Health. 2011:15;11(1):936. Edvardsson K, Ivarsson A, Garvare R, Eurenius E, Lindkvist M, Mogren I, Small R, Nyström ME. Improving multisectoral child health promotion practices outcomes of the Swedish Salut programme. BMC Public Health. 2012:30;12(1):920. Edvardsson K, Lindkvist M, Eurenius E, Mogren I, Small R, Ivarsson A. Overweight and obesity in expectant parents: socio-demographic patterns and within-couple associations. A population-based, cross-sectional study. BMC Public Health, inskickad.

Uthålligheten i pilotområdena - personalens syn Syftet med studien Att studera personalens upplevelser av underlättande och hindrande faktorer samt förutsättningar för uthållighet av Salut-satsningen i pilotområdena.

Salut-satsningens utveckling Graviditet 0-1½ år Utveckling Implementering Intervjuer Utveckling Implementering 2005 2006 2007 2008 2009

Hur gick det till? Intervjuer med all personal två år efter införandet. Fyra yrkeskategorier: - barnmorskor - BVC-sjuksköterskor - tandhygienister/tandsköterskor - personal inom öppen förskola Kvalitativ innehållsanalys.

Vad fann vi? Personalen beskrev generellt sett hög följsamhet till interventionerna. Många underlättande och hindrande faktorer beskrevs. Personal inom barnhälsovården beskrev störst problem med följsamhet.

Underlättande faktorer att vara involverad i utvecklingsarbetet egna värderingar vs. programmets intentioner regelbundna möten geografisk närhet till samarbetspartners manualer ett tydligt varumärke

Från början hade vi enorma mål och det går inte. De har benats ned så att vi har små mål och det är vi som har genomfört dem, det är därför vi är här i dag tror jag (tandhygienist) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

Vi har tagit fram allt på egen hand. Det var tomma rutor, inget basprogram, ingenting sådant, det är vårt, helt klart, det är vårt (förskollärare, öppen förskola) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

Hindrande faktorer bristande stöd och engagemang från chefer bristande tid och resurser tidskrävande interventioner motstridiga incitament för prestationer bristande kommunikation mellan Saluts ledning och lokala chefer hot om neddragningar

Det är väldigt svårt från gräsrotsnivå att tala om att det här kräver mer tid (BVC-sjuksköterska) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

Nu gör vi det här för vi tycker det är roligt och intressant. Men om man ska få andra att ta på sig det, då är det mycket svårare för det är viktigare att ha patienter för det ger pengar. Det här ger inga pengar. (tandhygienist) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

Reflektioner Hög följsamhet trots barriärer som bristande stöd, underbemanning och tidsnöd. Lägre följsamhet inom BHV. Pga. mer omfattande intervention? Mer pressad arbetssituation? Högre medelålder?

Reflektioner Aktivt deltagande och småskaligt testande starka framgångsfaktorer. Framgång kräver ett aktivt ledarskap och ett stödjande system. Parallella processer på flera nivåer bör beaktas.

Hur upplevs interventionerna av föräldrarna?

Hur upplevs interventionerna av föräldrarna? Syftet med studien Att utforska förstagångsföräldrars erfarenheter av hälsofrämjande insatser och förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap.

Hur gick det till? Intervjuer med 12 mammor och 12 pappor med varierande levnadsvanor och kroppsvikt. Hälften av paren väntade sitt andra barn. Barnet 18 månader vid tidpunkten för intervjuerna. Kvalitativ innehållsanalys.

Vad fann vi? Nästan alla mammor kände igen Salut-satsningen. De flesta papporna hade aldrig hört talas om Salutsatsningen.

Vad fann vi? Föräldrarna genomförde förändringar av levnadsvanor för att säkra fostrets hälsa under graviditeten och för att skapa en hälsofrämjande miljö för barnet.

En själv, det gör inte så mycket. Huvudsaken att jag tar hand om, alltså matvanorna för Kalle i det här fallet. Det är det som är det viktiga, det är dem man lägger krutet på (Pappa) Jag hade inget annat val än att sluta snusa och röka, det är så jag ser det. Därför att det går ju rakt in i barnet allting (Mamma)

Vad fann vi? Både kvinnor och män var mottagliga för budskap om hur deras levnadsvanor kan påverka fostret. De nämnde ofta risker relaterat till tobak och alkohol, Östersjö- och insjöfisk, samt bakterier i mat, t.ex. Brieost.

Datum Min fru skulle inte få äta vad som helst under graviditetstiden. Skulle vara försiktig med insjöfisk och sådana saker. Allsidig kost och undvika alkohol och röka och ingen av oss röker ju (Pappa) Sidfot 29

Vad fann vi? Hälsobudskapen verkade inte påverka föräldrarna att genomföra förändringar för sin egen hälsas skull. Hälsosamma levnadsvanor var något som redan ansågs vara allmän kunskap.

Ja, alltså, jag tycker att det är ju, det är ju som. Så svårmotiverat, det är ju en sak om en läkare säger till en att, Nu har du fått problem med kolesterolet, då, men att så länge man trivs (Pappa) Jag vet inte hur jag ska uttrycka mig, men, det känns inte riktigt. så brådskande att ändra någonting [skrattar] (Pappa)

Så länge jag ammade höll jag ju upp med snus. Men så sedan när jag slutade amma så dröjde det inte länge innan.. Då var man som fast (Mamma) Epidemiology and Public Health Sciences, Department of Public Health & Clinical Medicine, Umeå University

Vad fann vi? Hälsoråd upplevdes ibland standardiserade och som förmaningstal. Vissa beskrev en avsaknad av en helhetssyn på familjen och en brist på uppmärksamhet för föräldrarnas egna behov inom BVC. En vanlig upplevelse bland männen, men också bland några kvinnor, var att männen behandlades som oviktiga.

Citat Jag tror aldrig på Datum de här mödravårdskontrollerna att jag fick en fråga någon gång. My experience is that the professionals in CHC only (Pappa) turn to När personalen på BVC pratar, då tittar de bara mot, i ögonen på min fru, inte så mycket på mig, så där känner man sig lite mindre delaktig (Pappa) my partner when they are talking; they only look at her, and not so much at me. That makes me feel a little bit less involved. (Father) På vissa ställen kände man sig ju som ett bihang, hur hemskt Sidfot det nu kan låta (Pappa) det enda man fick veta var att man kunde få skäll och det var helt naturligt 34

Reflektioner Fostrets/barnets hälsa en primär drivkraft för förändring av levnadsvanor under graviditet och tidigt föräldraskap. Föräldrarna hade låg motivation att ta hand om den egna hälsan för den egna hälsans skull. Behov finns av att i större utsträckning involvera männen. Föräldrars uppfattningar om de största riskerna för fostrets hälsa kanske inte reflekterar de som utgör störst risk ur ett folkhälsoperspektiv.

Hur gick det att sprida Salut till ett helt län?

Spridning av Salut till ett helt län Syftet med studien Att mäta effektiviteten av programmet i fråga om personalens hälsofrämjande arbetssätt och att undersöka vilka faktorer som kan hindra eller främja implementeringen.

Hur gick det till?

Andel barnmorskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=22)

Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre el. oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=47)

Andel tandhygienister som i större, mindre eller oförändrad utsträckning tog upp olika levnadsvanor (n=19)

Andel BVC-sjuksköterskor som i större, mindre eller oförändrad utsträckning genomförde EPDS-screening och pappa-samtal (n=47)

Andel deltagare som i större, mindre eller oförändrad utsträckning använde MI

Förändring i utbudet av fika inom öppen förskola fika/dryck (%) Före Efter frukt och grönsaker 85 100 smörgåsar 100 100 kakor, kex, bullar** 60 15 sötade drycker** 50 5 osötade drycker 45 70 *p<0.05 **p<0.01 ***p<0.001

Underlättande faktorer

Hindrande faktorer

Reflektion Flera signifikanta förändringar mot ett mer hälsofrämjande arbetssätt inom mödrahälsovård, barnhälsovård och tandvård. Signifikant ökat samarbete i flera samarbetskonstellationer. Öppen förskolan visade på en förändring mot ett mer hälsosamt utbud av fika. Trots att deltagarna i en hög utsträckning rapporterade barriärer som hög arbetsbelastning, underbemanning och tidsbrist och utan att de fick extra resurser för att implementera programmets interventioner.

Hur är hälsoläget hos blivande föräldrar? Syftet med studien Att studera förekomst och sociodemografiska mönster av övervikt och fetma hos blivande föräldrar. Att studera eventuella samband mellan den blivande mammans och pappans BMI.

Hur gjorde vi? Data från Salut-satsningens databas = Hälsoformulär 4352 gravida kvinnor 3949 partners Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Hälsoformulär Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten 3356 par

Vad fann vi? %

Vad fann vi? %

Vad fann vi? Större sannolikhet för övervikt och fetma om partnern har övervikt eller fetma. Exempel: Om en gravid kvinna har en partner med fetma är det mer än 6 gånger mer sannolikt att hon har fetma själv, jämfört med om hon har en normalviktig partner.

Vad fann vi? Blivande föräldrar med lägre utbildning, de som är arbetslösa eller sjukskrivna, och de som bor utanför städerna (Skellefteå och Umeå) har större sannolikhet att ha övervikt eller fetma. Exempel: Blivande föräldrar som har en utbildning lägre än universitetsexamen, är sjukskrivna eller arbetslösa och bor utanför städerna har mer än 7 gånger större sannolikhet att ha fetma jämfört med de som har universitetsexamen, har arbete och bor i städerna.

Reflektioner Förekomsten av övervikt/fetma är hög och ojämnt fördelad i länet. En majoritet av paren i Västerbotten går in i graviditeten med en ohälsosam vikt (hos båda). Då pappans hälsa och hälsobeteende kan påverka både mammans och barnets hälsa bör de i större utsträckning inkluderas i hälsofrämjande aktiviteter.

Prel. resultat från Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Sven Arne Silfverdal, Anneli Ivarsson

Deltagare i studien Enkäten har ifyllts av 697 föräldrar/föräldrapar i samband med 1½-årskontrollen på BVC. Datainsamlingsperiod: februari 2008 - september 2012. 1½-åringarna: 51 % flickor, 49 % pojkar, födda: september 2006 - april 2007. I huvudsak rekryterade från sju hälsocentraler: Boliden, Erikslid, Heimdall och Kåge/Moröbacke i Skellefteå, Stenbergska i Lycksele samt Robertsfors och Vännäs.

Föräldradata Mammor: 19-48 år, medianålder 31 år. Pappor/partners: 19-59 år, medianålder 33 år. 96 % av föräldrarna bor tillsammans. 7 % mammor och 4,5 % pappor var födda utanför Sverige. 47 % mammor och 33 % pappor var universitetsutbildade. 8,5 % mammor och 3,5 % pappor var arbetssökande.

Var barnen vistas på vardagar 43 % i hemmet, varav 32 % med mamma, 11 % med pappa 54 % i förskola 3 % hos dagmamma Mamman föräldraledig i 12 månader (md) Pappan föräldraledig i 3 månader (md)

Bostadstyp 59 % villa- eller radhusområde 26 % lantgård eller hus utanför tätort 15 % i lägenhet i flerfamiljshus

Fysisk aktivitet När man är 1 ½ år?!

Besökta platser i utomhusmiljön Andel Plats ggr/vecka 88 % Egen trädgård/uteplats 6 56 % Lekplats 2,5 40 % Naturområde/skog 2 6 % Park 1

Utomhus utan vagn På vardagar: 1,5 timme 22 % ute mindre än 1 timma På helger: 2,5 timme 5 % ute mindre än 1 timma

Tillbringar tid framför TV På vardagar: 32 minuter/dag 25 % inte alls 42 % 30-60 minuter/dag 7 % mer än 1 timma På helger: 38 minuter/dag 24 % inte alls 39 % 30-60 minuter/dag 12 % mer än 1 timma

Matvanor - amning Enbart amning: 4,5 månader (md) Delvis amning: 7 månader (md)

Matvanor frukt & grönt inte alls: 50 st. 7 % 1-2/dag: 244 st. 35 % 3-4/dag: 344 st. 49 % >5/dag: 59 st. 9 %

Matvanor under helgen Söta drycker: Inte alls: 333 48% En gång: 143 21% Två ggr: 221 31% Sötsaker: Inte alls: 426 61% En gång: 230 33% Två ggr: 41 6%

Tandborstvanor Två ggr/dag: 514 75 % En gång/dag:146 21 % Mer sällan: 26 4 %

Övriga frågor 96 % av barnen har rökfri hemmiljö. 97 % av föräldrarna upplever att barnet får tillräckligt med sömn. 90 % läser för barnet minst några gånger/vecka. 96 % av barnen träffar släktingar, vänner eller bekanta med förälder minst en gång per vecka. 97/96 % har någon att dela sina innersta känslor med. 94/95 % har någon de kan få praktisk hjälp av.

Resultat från Barnets hälsa i fokus Barnets hälsa i fokus Till mamma och pappa/partner när barnet är ca 1 ½ år Fylls i på BVC: Dagens datum: Barnets vikt:, kg Barnets längd: cm Salut-satsningen i Västerbotten Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Sven Arne Silfverdal, Anneli Ivarsson

Vart leder forskningen till i praktiken? Återrapportering till verksamheterna. Ökad info. och återrapportering till verksamhetschefer. BVC:s situation lyft till ledning och politik. Pappans situation och behov av hälsosamtal lyft till landstingsledning och politisk ledning. Jämställt föräldraskap Salut-dag 2012. Ojämlik hälsa i länet VHU-30 på försök. Salut-dagar för att främja samverkan.

Hälsoformulär Revidering av Hälsoformulär Hälsoformulär Till dig som väntar barn! mamma Till er som väntar barn! Pappa/partner Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten Arbetsgrupp / barnmorskor / blivande föräldrar Mödrahälsovården & Salut-satsningen i Västerbotten arbetsinstrument för barmorska & tandhygienist frågor relevanta för föräldrarna enkelt att fylla i mäta samma saker över tid - om möjligt användbar enkät för verksamhetsutveckling och för forskning

Ages & Stages Questionnaire: Social-Emotional

Arbetsgruppen för ASQ:SE Salut: Eva Eurenius, Marie Lindkvist, Anneli Ivarsson BUP Umeå universitet: Bruno Hägglöf, Hans Löfgren BHV: Gun-Eva Forssell, Sven Arne Silfverdal, Jan-Eric Eriksson, Eva Vikberg Martinez, Anna-Carin Hällgren, Milly Marken, Margareta Grensjö, Ingela Fredin

Syftet med 3-årsscreening med ASQ:SE Systematisk kartläggning av barns psykosociala hälsa. Tidigt upptäcka psykisk ohälsa. I förlängningen kunna erbjuda tidiga insatser. Utvärdera insatser på sikt.

Syfte med pilotstudien Test av hur användbar och hur genomförbar enkäten ASQ:SE är för screening av 3-åriga barns psykiska hälsa på BVC. Beskriva och analysera förlopp och insatser av identifierade barn med psykiska symtom.

Pilotstudie 11 hälsocentraler under våren/hösten 2012. 175 besvarade enkäter varav 161 tackat ja. Föräldrarna fyllde i ASQ:SE inför 3-årsbesöket samt åsiktsenkät om hur de upplevde frågorna i ASQ:SE och att fylla i enkäten. BVC-sjuksköterskorna fyllde i egen åsiktsenkät om hur de upplevde handhavandet och användandet av ASQ:SE

Elva hälsocentraler 11 BVC Ammarnäs (Sorsele) Citymottagningen Storuman Boliden Hörnefors Erikslid Heimdal Vännäs Backen Dragonen Medicinkonsulten

Resultat ASQ:SE pilotstudie 7 barn > 59 poäng. 30 barn > 30 poäng. Mammor med ett barn hade signifikant högre poäng jämfört med dem med flera barn. Pojkar hade högre poäng än flickor.

Föräldrarnas synpunkter Tidsåtgång: 2-30 minuter, md 10 minuter. Föräldrarna ansåg i hög grad att frågorna var: mycket lätta att förstå enkla att besvara inte alls känsliga att besvara intressanta

BVC-sjuksköterskornas synpunkter Tidsåtgång samtalet: 2-45 min, md 10 min. Tidsåtgång administrering: 2-90 min, md 10 min. BVC-sjuksköterskorna ansåg att frågorna i hög grad: underlättade samtalet om barnets utveckling underlättade bedömningen av barnets utveckling överensstämde med den egna bedömningen

Vad händer nu? Återstarta pilot-bvc, uppstartsträff 18/4. Intresseanmälan från övriga BVC under våren. Utbildningstillfälle för nya BVC erbjuds hösten 2013. Informera foppar och verksamhetschefer. Några frågor behöver justeras. Kompletterande barnhälsofrågor ska ses över. Fortsätta söka anslag för vidare undersökning av ASQ:SE-instrumentet.

Föräldrastöd genom Vägledande samspel = International Child Development Program (ICDP)

Föräldrastöd genom Vägledande samspel = International Child Development Program (ICDP) 1. Vad främjar ett framgångsrikt genomförande av ICDP? 2. Gör ICDP att föräldrarnas kunskaper ökar? 3. Förbättras barnens psykiska hälsa? Anna Westerlund, m.fl.