#2 2013 Svea tror på delad ekonomi Olika åsikter om tvingande 30-dagarsregel Så länge får du vänta: 85 dagar i Grekland! Almegas chefekonom Lena Hagman: Uppgången dröjer s.11 s.8 Dick Malmlund varnar: Bluffmakarna blir fler och smartare Utan revisor: Sämre kreditvärdighet s.10 KOLLA IN höstens KURSER & SEMINARIER på www.sveaekonomi.se!
Välkommen till Svea Ekonomi! Sommar och semester betyder högsäsong för bedragare som skickar bluffakturor. Men nu har samhället tröttnat och flera myndigheter och organisationer går samman i en nationell samling mot bluffmakarna. Läs vilka som ingår i samarbetet och hur de arbetar och hur Svea Ekonomi också bidrar till att stoppa dem i tid. Nya lösningar Delbetalningar har blivit en del av konsumenternas nya köpbeteende. Allt fler branscher även tjänster erbjuder delbetalningar, och för dem är det viktigt att hitta trygga samarbetspartners. Niklas Winterstein arbetar på Svea Ekonomis tjänst för konsumentfinansiering och kan berätta mycket om alla nya lösningar som växer fram. Bland annat att Svea Ekonomi nu har paketerat om erbjudandet så att det passar både för fysisk butik och webbutik. Svagt genomslag Den nya 30-dagarsregeln för betalningar genomfördes i mitten av mars, men genomslaget har blivit svagt. Därför vill nu Justitiedepartementet göra lagen tvingande något som flera vänder sig emot. Läs deras argument i Update. Vi har även träffat Almegas chefekonom Lena Hagman för att höra vad hon tror om konjunkturen den närmaste tiden. Hon är ganska pessimistisk, främst för att antalet varsel i tjänstesektorn ökade förra året. Trots att det råder brist på arbetskraft inom sektorn. I Update förklarar hon hur det hänger ihop. Till sist önskar jag alla läsare av Update en skön sommar och trevlig läsning! Lennart Ågren Svea Ekonomis VD Innehåll #2 2013 3 Olika åsikter om tvingande 30-dagarsregel Sedan i mars i år finns en lag om 30 dagars betalningsfrist som norm för företag. Men det finns möjlighet för kund och leverantör att avtala om längre kredittid. Nu har Justitiedepartementet lagt fram ett förslag om att 30-dagarsregeln ska bli tvingande. 4 Bluffmakarna blir fler och smartare För några år sedan var de irriterande. Nu är de ett allvarligt samhällsproblem. Det handlar om bedragare som skickar bluffakturor och på andra sätt lurar företagare och konsumenter. En nationell samling är på gång. 6 Delbetalningar kräver trygga lösningar Allt fler slutkunder vill delbetala sina inköp. Det gäller för handeln att hänga med och komma med rätt typ av erbjudanden. 7 Svea har alla bitar. Det är det bästa Det spelar ingen roll hur kunden väljer att handla i vår möbelbutik. Systemet klarar allt. 7 Svea tror på delad ekonomi Svea Ekonomi vill bygga långsiktiga relationer med sina kunder där båda parter tjänar på samarbetet och där problem löses tillsammans. Hur det går till framgår av annonskampanjen Vi tror på delad ekonomi. 8 Almegas chefekonom Lena Hagman: Uppgången dröjer Lågkonjunkturen är långvarig som en följd av 2008 års finanskris. Och det har inte vänt än nu kommer neddragningarna i tjänstesektorn, förutser Almegas chefekonom Lena Hagman. 10 Sämre kreditvärdighet för bolag utan revisor Bolag utan revisor har högre kreditrisk och sämre kreditvärdighet. Det visar UC:s första analys av hur det har gått för bolagen som valt bort revisor. 11 Så länge får företag vänta på betalning Det tar i genomsnitt 40 dagar innan svenska företag får betalt för sina fakturor. Men det är långtifrån värst i klassen. Det är Grekland, där det tar 85 dagar innan företagen får betalt i genomsnitt! 12 Notiser 13 Konkurser 14 Nyckeltal 15 Viktiga datum 2 SVEA UPDATE NR 2 2013
Gäller alla förseningar efter den 16 mars. Betalningar: Olika åsikter om tvingande 30-dagarsregel Illustration: Anna windborne Sedan i mars i år finns en lag om 30 dagars betalningsfrist som norm för företag. Men det finns fortfarande möjlighet för kund och leverantör att avtala om längre kredittid. Nu har Justitiedepartementet lagt fram ett förslag om att 30-dagarsregeln ska bli tvingande. Anledningen är att den första 30-dagarsregeln inte har fått något genomslag. Tanken var att små och medelstora företag skulle slippa vänta i flera månader på sina betalningar. Men så har inte skett. Betalningstiderna är fortfarande lika långa. Meningarna om hur bra det är med en tvingande regel går isär. En av dem som har påverkat Riksdag och Regering att skapa 30-dagarsreglen är entreprenören Dan Olofsson. Han är mycket upprörd över att småföretagare måste vänta på sina betalningar, och därmed i praktiken får agera bank åt storföretag. Till Dagens Industri säger han att 30-dagarsregeln inte har effekt, och han menar att det delvis beror på avtalsmöjligheten. Frivilligheten innebär att de stora får övertag över de svaga, menar han. Förödande konsekvenser På Svensk Handel har man en annan syn på saken. Här ser man till de små företagens möjlighet att själva dröja med att betala för leveranser. Dag Klackenberg, Svensk Handel En liten bokhandel, leksaks- eller modebutik kan inte betala leverantörsfakturorna innan varorna är sålda. För dem skulle en tvingande 30-dagarsregel få förödande konsekvenser för deras förmåga att betala, skriver Dag Klackenberg på Svensk Handels webbplats. Därför skulle förslaget att införa obligatorisk betalningstid på 30 dagar i näringslivet få förödande konsekvenser för många mindre butiker, menar Dag Klackenberg. Svensk Handel vill i stället ha fri avtalsskrivning. Dag Klackenberg tror att många småföretag gynnas av att betaltiderna förkortas. Men inte alla. För många handlare är det en överlevnadsfråga att kunna komma överens om längre betalningsvillkor, menar han. Delade åsikter Inom Almega är åsikterna delade. Enligt Dagens Industri skär frågan tvärs igenom de sex olika medlemsbranscherna. Mest intresserade av en tvingande lagstiftning är de rena tjänsteföretagen. Dag Klackenberg tror att många småföretag gynnas av att betaltiderna förkortas. Men inte alla. För många handlare är det en överlevnadsfråga att kunna komma överens om längre betalningsvillkor, menar han. SVEA UPDATE NR 2 2013 3
Ett sätt för bluffmakarna att agera är att skicka ut tiotusentals fakturor, och vet att mellan 2 och 4 procent betalar av slapphet, rädsla och okunskap. På www. bestrid.nu kan du läsa allt om hur man bestrider. Bluffmakarna och bedragarna blir fler och smartare För några år sedan var de irriterande. Nu är de ett allvarligt samhällsproblem. Det handlar om bedragare som skickar bluffakturor och på andra sätt lurar företagare och konsumenter. En nationell samling är på gång. Många är drabbade av fakturabedrägerier. Mest attraktiva för bedragarna är småföretagare eftersom de inte omfattas av konsumenttjänstlagen, säger Anders Olofsson. Anders Olofsson, Polisens bedrägerirotel Flera myndigheter och organisationer håller på att gå samman i en nationell samling mot bluffmakare och bedragare. Det handlar bland andra om Kronofogdemyndigheten, Företagarna, UC, Bankföreningen, Åklagarmyndigheten och Skatteverket. Och Polisen där Anders Olofsson är en av eldsjälarna. Dessutom har Polismyndigheten i Stockholm fått uppdraget att bilda ett Nationellt Bedrägericenter (NBC). Än så länge drivs projektet av polisen i Stockholms län, men till hösten ska vi ha åtminstone delar av detta center mot bedrägerier på plats, säger han till Update. Kampen fortsätter Det dröjer alltså ett tag innan det finns ett telefonnummer att ringa för den som känner sig bedragen. Men under tiden fortsätter kampen. Exempelvis har Stockholmspolisen satt upp en facebooksida (gå in på FB och sök på Polisen Bedrägeri). Där finns en hel del information om hur bedragarna arbetar, och man kan även ställa frågor till Anders Olofsson och hans kolleger. Många är drabbade av fakturabedrägerier. Mest attraktiva för bedragarna är småföretagare eftersom de inte omfattas av konsumenttjänstlagen, säger Anders Olofsson. Liten risk för betalningsanmärkning Det stora problemet med bluffakturor är att mottagarna betalar dem av rädsla för att annars få en betalningsanmärkning. Den risken är väldigt liten, säger Anders Olofsson. Jag vill avdramatisera det där. Om du tycker en faktura vilken som helst är ok, betala den. Om det är något fel med den, bestrid den. Om du bestrider är risken mycket liten att du får en betalningsanmärkning. Branschen har en spärr mot de företag som finns med på Svensk Handels varningslista, i dessa fall är alltså anmärkning utesluten, säger han. Ett sätt för bluffmakarna att agera är att skicka ut tiotusentals fakturor, och vet att mellan 2 och 4 procent betalar av slapphet, rädsla och okunskap. På www. bestrid.nu kan du läsa allt om hur man bestrider. Samverkan mellan parter En annan anledning till att man inte behöver oroa sig för betalningsanmärkning om man har bestridit en bluffaktura är att det finns en samverkan mellan många parter. Seriösa inkassoföretag bland andra Svea Inkasso arbetar aktivt för att identifiera blufföretag, så att deras fordringar inte drivs in. Det finns flera olika webbplatser som listar oseriösa företag. Bland de viktigaste är Svensk Handels varningslista och Varningsinfo, som drivs av säkerhetsexperten Dick Malmlund. Även Finansinspektionen har en varningslista. Finns företaget på någon av dessa listor ska du inte betala utan bestrida, säger Anders Olofsson. 4 SVEA UPDATE NR 2 2013
Vi har bra lagar. Det gäller bara att använda dessa. De flesta brott av det här slaget går under rubriceringarna grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och grovt bedrägeri. Det som behövs är en aktiv samordning mot dem som begår brotten, säger Dick Malmlund. En anledning till att bedrägerier med fakturor och kort ökar kan vara att det blir allt svårare att begå traditionella brott som rån och inbrott. Då flyttar brottsligheten ut på nätet eller hem i brevlådan. Det säger Dick Malmlund på Varningsinfo. Han anser dock inte att det är fler eller strängare lagar som behövs. Aktiv samordning behövs Vi har bra lagar. Det gäller bara att använda dessa. De flesta brott av det här slaget går under rubriceringarna grovt bokföringsbrott, grovt skattebrott och grovt bedrägeri. Det som behövs är en aktiv samordning mot dem som begår brotten, säger han. Som exempel efterlyser han snabbare beslut om näringsförbud. Ett stort problem har blivit oseriösa teleoperatörer som ibland flyttar (porterar) telefonabonnemang utan kundernas vetskap. Glömmer kolla fullmakt Post- och Telestyrelsen, PTS, kräver att telefonoperatörerna ska flytta kunder på tre dagar. För att det ska kunna uppfyllas räcker muntliga avtal. En konsument ska alltså muntligt uppge att hon vill byta bolag, säger han. Den muntliga fullmakten ska dock finnas på band men de bolag som kunden uppges vilja flytta ifrån hinner sällan stämma av eventuell fullmakt eller att kunden verkligen vill flytta abonnemanget. Och så flyttas bland annat gamla människor från sitt invanda bolag på tre dagar. Trygghetslarm slutar fungera och larmtelefoner blir avstängda, säger Dick Malmlund. Varningsinfo Sedan en tid tillbaka finns en app att ladda ner från Varningsinfo, som visar upp en skylt med Varningsinfo på telefonens display om den som ringer finns på listan med de cirka 2 500 kända telefonnummer som används av tveksamma telefonsäljare. Den är gratis och finns på www.varningsinfo.se. Svea Ekonomi/Svea Inkasso arbetar sedan många år nära Dick Malmlund och har nu slutit ett formellt samarbetsavtal. Det går ut på att vi utbyter information med varandra. Varningsinfo samlar information om oseriösa företag, och det gör vi också. Exempelvis kan Varningsinfo skicka misstänka plus- och bankgironummer till oss, som vi kollar i våra system. Blir jag fundersam över en kund ringer jag Dick Malmlund, säger Lotta Reiman på Svea Ekonomi. Alla parter jobbar intensivt med frågan. Syftet är att motarbeta bluffmakarna och vara ett stöd för företagare som omöjligt kan ha resurser att föra kamp mot brottsligheten. Men, som Anders Olofsson på polisen säger: Det är en medborgerlig skyldighet att inte betala en bluffaktura. Varningsinfos app Läs mer på: www.varningsinfo.se www.svenskhandel.se/ varningslistan www.facebook.com/ bedrageriroteln- Stockholm www.bestrid.nu SVEA UPDATE NR 2 2013 5
Delbetalningar kräver trygga lösningar Allt fler slutkunder vill delbetala sina inköp. Det gäller för handeln att hänga med och komma med rätt typ av erbjudanden. Det fanns en tid när det ansågs lite skämmigt att köpa på kredit. Det är ändrat nu. Lite mer sofistikerat kan man säga att konsumenternas köpbeteende har ändrats. Sådant som för äldre generationer var tabu, att köpa på kredit eller avbetalning, är helt normalt för de yngre. Vi ser en tydlig trend av att konsumenterna vill ha delbetalning. Och inte bara på möbler och tv-apparater. Nu vill man delbetala energibesparande åtgärder på huset, självgående gräsklippare, snöslunga och andra trädgårdsmaskiner. Det säger Niklas Winterstein på Sveas tjänst för konsumentfinansiering. I framtiden tror han också att det blir vanligare med delbetalning av tjänster men dit har utvecklingen inte hunnit än. Det kan bli problem Vi som jobbar med konsumentfinansiering skiljer på produkt och tjänst. Om en tv går sönder innan delbetalningen är avklarad, finns det tydliga regler och konsumentlagar som reglerar vad som ska hända. Men om en kund skulle vilja delbetala en tjänst, till exempel ett villalarm som innefattar ett framtida serviceavtal, då kan det bli problem. Varan eller tjänsten i sin helhet måste alltid vara levererad eller slutförd. Men på sikt bedömer jag att efterfrågan på delbetalda tjänster kommer att stiga, och då har vi lösningar som är trygga för konsumenten, säger Niklas Winterstein. Alltid trygg När ett företag erbjuder sina kunder delbetalning, vänder det sig till ett finansbolag som i sin tur gör en bedömning av företaget innan man sluter avtal. Hos Svea fattas det slutliga beslutet av en kreditkommitté. Ledstjärnan är att slutkonsumenten alltid ska vara trygg. För att vi ska sluta avtal ska bolaget vara välrenommerat och funnits ett tag. Ledningen ska vara omvittnat skicklig och personalen bra, säger Niklas Winterstein. Det innebär i praktiken att butiker som kan erbjuda sina kunder delbetalning är välmående. Det är i sig ett gott betyg. Hög efterfrågan Svea har erbjudit delbetalningstjänsten en tid, tidigare har fokus enbart legat på webbetalningstjänsten SveaWebPay. Efterfrågan på den tjänsten exploderade när e-handeln efter några trevande år har kommit igång på allvar. Den typiska kunden kombinerar numera besök på webb och i butik innan köpbeslutet fattas. Nu höjer vi ribban ett snäpp och paketerar erbjudandet så att det passar både fysisk butik och webbutik. Det spelar ingen roll vilken kanal kunden väljer att handla i, säger Niklas Winterstein. Han menar att det avsevärt ökar möjligheterna till försäljning. Om kunden möter olika banker eller finansbolag beroende på om hon handlar på webben eller fysiskt, uppfattas det som krångligt. Köpet kanske inte blir av. Enligt Niklas Winterstein är det väl belagt att kunder som erbjuds månadskostnad köper för högre summor än om de enbart har möjlighet att betala allt på en gång. Jobba med månadskostnad Som säljare bör man jobba med månadskostnaden. För de flesta konsumenter spelar det ingen större roll om månadskostnaden blir 500 eller 800 kronor. När de inser det, väljer de den dyrare soffan som de egentligen vill ha. Svea hjälper sina uppdragsgivare genom att ta fram bra information till butikerna, samt hålla utbildningar för säljare. Med rätt verktyg kan de hjälpa sina kunder att hitta en delbetalningsmodell som passar just dem: rätt återbetalningstid, med eller utan ränta, skjut upp betalningen helt och hållet och betala senare allt finns för att optimera försäljningen. 6 SVEA UPDATE NR 2 2013
Svea har alla bitar. Det är det bästa Det spelar ingen roll hur kunden väljer att handla i vår möbelbutik. Systemet klarar allt. Det säger Gordon Liljegren, en ung företagare som tillsammans med sina två syskon driver möbelhandeln Klubbkompis Outlet i Broby nära Älmhult. Försäljningen sker både i butik och på nätet. Webbshoppingen har vuxit snabbt på senare år och är nu lika stor som den fysiska shoppingen. Ett annat fenomen som växer är kundernas önskemål om att skjuta upp betalningen. Säljer betydligt mer Genom att vi kan erbjuda delbetalning i den takt som kunderna själva väljer, säljer vi betydligt mer än vi annars hade gjort, säger Gordon Liljegren. Delbetalningen gör det möjligt för konsumenterna att välja de möbler de vill ha utan att titta alltför djupt i plånboken. Utöver delbetalning erbjuder Klubbkompis också fakturabetalning med 30 dagars kredit. Svea klarar det Beroende på om kunden står i butiken eller handlar på nätet är systemen lite olika. Vill man delbetala i butik, skriver säljaren ut ett dokument som kunden undertecknar. När det gäller webbshop sköter kunden allt själv. Men oavsett vilket Sveas säljfinansieringstjänst klarar det. Riskfritt Gordon Liljegren betraktar säljfinansieringen som riskfri för hans företag. Oavsett vad kunden väljer för betalningsmodell, får han betalt inom ett par dagar. Klubbkompis Outlet är även factoringkund hos Svea och även här är han nöjd. Systemet gör det enkelt att pricka av och följa upp att betalningar kommer in. Svea har alla bitar. Det är det bästa, säger Gordon Liljegren, delägare i Klubbkompis Outlet. Svea tror på delad ekonomi Svea Ekonomi vill bygga långsiktiga relationer med sina kunder där båda parter tjänar på samarbetet och där problem löses tillsammans. Hur det går till framgår av annonskampanjen Vi tror på delad ekonomi. Svea Ekonomi har utvecklat en rad tjänster genom åren. Allt för att möta marknadens behov, då finansiella tjänster har blivit allt mer komplexa och där kommunikation och flexibilitet är viktiga faktorer för en framgångsrik verksamhet. Fakturering, inkasso, factoring och säljfinansiering är traditionella administrativa och finansiella tjänster. Men numera finns även tjänster som ska hjälpa företag med e-handel genom flexibla it-system. Samarbete Vårens annonskampanj Vi tror på delad ekonomi går ut på att visa hur ett samarbete med Svea Ekonomi kan se ut. En kund hos Svea Ekonomi får alltid personlig service, korta handläggningstider och erbjuds effektiva och marknadsanpassade lösningar inom alla tjänster. Svea Ekonomi är ett företag som befinner sig i en utvecklingsprocess. Nya tjänster, fler kunder och förvärv av nya bolag gör att Svea Ekonomi ständigt utvecklar sitt erbjudande för att underlätta för kunderna. Kampanjen Vi tror på delad ekonomi återkommer i höst, både på webben och i tryckt form. Du ser vårens filmer på www.sveaekonomi.se. Foto: Johanna Wallin SVEA UPDATE NR 2 2013 7
Almegas chefekonom Lena Hagman: Uppgången Lågkonjunkturen är långvarig som en följd av 2008 års finanskris. Och det har inte vänt än nu kommer neddragningarna i tjänstesektorn, förutser Almegas chefekonom Lena Hagman. Det är normalt att finanskriser följs av långa lågkonjunkturer, enligt Lena Hagman. Sverige och övriga västvärlden är inne på sjätte året med låg produktionsnivå i förhållande till före finanskrisen, och nu börjar även Kina visa lägre tillväxtsiffror än väntat. Långsam återhämtning Det brukar se ut så här. Först finanskris, sen lågkonjunktur och därefter mycket långsam återhämtning, säger hon. Skälet till att uppgången låter vänta på sig är att många länder måste sanera sina ekonomier efter krisen. Lehmankraschen drabbade banker i många länder. Dessa måste nu strama åt, vilket också håller både investeringar och konsumtion nere. Sverige har visserligen klarat sig bättre, men vår exportindustri drabbas eftersom efterfrågan från euroområdet minskar. Och faktum är att det nu ser ännu svagare ut än det gjorde för ett halvår sedan, säger Lena Hagman. Pessimist I sina konjunkturprognoser tillhör hon pessimisterna. För 2013 tror hon på en svensk BNP-tillväxt på 0,9 procent, medan många andra bedömare tror på en uppgång på lite över 1 procent. Men under kommande halvår ser Lena Hagman tecken på att det kan vända. Hennes prognos för 2014 ligger på +1,9 procent fortfarande väl under vad andra bedömare tror. 8 SVEA UPDATE NR 2 2013
dröjer Sveriges framtida konkurrenskraft och utveckling hänger på att ungdomar har rätt utbildning Det som skiljer Lena Hagman från andra prognosmakare är att hon jobbar på Almega, arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn. Tjänstesektorn har visat en allt starkare koppling till exportmarknaden, och har också drabbats av den svaga efterfrågan från omvärlden. Lätt att missa Det är lätt att missa den här sektorn. Det handlar om it- och teknikkonsulter, bemanningsföretag och andra som utför tjänster åt företagen. Många har den felaktiga uppfattningen att tjänsteföretag främst jobbar på hemmamarknaden och därför klarar sig bättre i lågkonjunktur. Men Lena Hagman menar att tjänsteinnehållet (tekniska lösningar, mjukvara, design med mera) i en exportprodukt numera ligger på 55 procent av produktens värde. Så högt har det aldrig varit tidigare. Under 2012 var antalet varsel högre i tjänstesektorn än i industrin. Trots det var tjänsteföretagen optimistiska om framtiden tidigare i år, enligt Almegas tjänsteindikator. Men utfallen har hittills blivit sämre än väntat och Almega räknar med fler neddragningar. Sticker ut Vi på Almega sticker ut bland andra prognosmakare genom att vi bedömer att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn minskar i år, säger Lena Hagman. Almega har också visat på andra problem. Vissa branscher, till exempel teknikkonsulterna, har gått mycket bra. Men nu har tillväxten hämmats även där och skälet är främst brist på arbetskraft, även om efterfrågan mattats av även för den branschen. Vägledning Ungdomar tycks behöva mer vägledning när det gäller att välja utbildning. Det är en tydlig trend att de jobb man kan ta om man bara har kort gymnasieutbildning håller på att försvinna, säger Lena Hagman. Här anser hon att Almegas medlemsföretag borde få större möjligheter att informera myndigheter och allmänhet om vilka utbildnings- och kompetenskrav de ställer. Sveriges framtida konkurrenskraft och utveckling hänger på att ungdomar har rätt utbildning, säger hon. Ekonomernas syn på framtiden MÅN BNP KPI* BYTESB** ARBETSL 13 14 13 14 13 14 13 14 SEB maj 1,3 2,5-0,1 0,8 6,3 6,4 8,2 8,1 SHB apr 1,8 3,1 0,3 1,3 6,6 6,1 8,3 8,5 Almega apr 0,9 1,9 0,1 1,0 - - 8,5 8,4 SKL apr 1,5 2,5 0,3 1,3 5,6 4,7 8,1 8,0 LO apr 1,2 2,1 0,2 1,1 6,1 6,1 8,3 8,4 Riksbanken apr 1,4 2,7 0,1 1,4 6,9 6,6 8,2 7, 8 Regeringen apr 1,2 2,2 0,5 1,2 6,2 6,1 8,3 8,4 Swedbank apr 1,6 2,6 0,3 1,8 6,5 6,1 8,3 8,2 KI mar 1,3 2,3 0,2 1,1 6,2 6,0 8,2 8,2 Unionen mar 1,2 2,7 0,6 1,3 - - 8,4 8,2 Danske Bank mar 1,7 2,0 1,1 2,2 6,9 6,1 8,0 7,8 SN mar 1,0 2,2 0,5 2,0 6,8 6,5 8,2 8,1 Nordea mar 1,3 2,6 0,2 1,5 6,4 6,7 8,3 8,2 Nykredit mar 1,8 3,0 0,4 2,2 7,1 7,4 8,1 7,8 EU-kommission feb 1,3 2,7 1,1 1,6 7,3 7,6 8,0 7, 8 RB feb 1,2 2,7 0,4 1,8 7,5 7,3 8,1 7,8 SEB feb 1,2 2,5 0,1 1,3 6,3 6,4 8,2 8,2 Erik Penser jan 1,6 2,4 0,5 1,4 6,4 6,1 8,1 8,1 Swedbank jan 1,1 2,5 0,3 1,9 6,5 6,3 8,3 8,2 Regeringen dec 1,1 3,0 0,6 1,3 - - 8,2 8,3 Danske Bank dec 1,2 2,0 0,4 2,5 7,5 7,1 8,5 8,0 KI dec 0,8 2,2 0,4 1,2 6,4 6,0 8,3 8,4 Riksbanken dec 1,2 2,7 0,3 2,3 7,3 7,3 8,1 7,6 SN dec 0,3 2,1 0,3 1,9 6,5 6,2 8,2 8,2 SHB dec 1,3 3,3 0,3 1,5 5,9 5,8 8,4 8,5 Nordea dec 0,8 2,4 0,3 1,8 6,7 6,9 8,4 8, 4 OECD nov 1,9 3,0 0,9 1,7 6,0 5,9 7,9 7,6 SEB nov 1,3 2,5 0,1 1,4 6,3 6,4 8,2 8, 2 LO nov 1,4-0,6 1,5 6,5 6,1 8,5 8, 6 Almega okt 1,2 1,9 0,7 1,2 - - 8,1 7,8 Danske Bank okt 1,3 1,7 0,8 2,5 6,8 6,9 8,0 7,3 Swedbank okt 1,7 2,4 1,3 2,1 6,5 6,4 7,9 - * årsgenomsnitt (HIKP för EU-kommissionen) ** mdr kr eller procent av BNP + kalenderkorrigerad SVEA UPDATE NR 2 2013 9
Upplysningscentralen: Sämre kreditvärdighet för bolag utan revisor Bristerna i bolagens årsredovisningar Varje år skickar Bolagsverket tillbaka årsredovisningen till ett stort antal företag på grund av att det saknas uppgifter. Här är listan över vilka brister som är vanligast. Anmärkning och antal Upplysning om att bolaget kan få förseningsavgift: 11 903 Revisionsberättelse saknas: 4 115 Bolagsstämmans datum saknas på fastställelseintyget: 4 114 Revisorns underskrift saknas: 3 986 Underskrift saknas av samtliga i styrelsen och vd: 2 869 Namnteckningen ska vara i original på fastställelseintyget: 2 860 Fastställelseintyg saknas: 2 776 Datum för bolagsstämman är tidigare än när revisionsberättelsen har lämnats: 2 724 Datum för underskrift saknas: 2 594 Hänvisad koncernredovisning saknas i de inskickade handlingarna: 2 587 Aktiebolagets registreringsdatum saknas: 1 939 Revisionsberättelsen omfattar inte samma period som årsredovisningen: 882 Summa anmärkningar: 43 349 Totalt antal inskickade årsredovisningar: 371 380 Bolag utan revisor har högre kreditrisk och sämre kreditvärdighet. Det visar UC:s första analys av hur det har gått för bolagen som valt bort revisor. Kravet på revisorer för mindre aktiebolag slopades den 1 november 2010. Nu visar statistiken att vart tredje äldre aktiebolag och tre av fyra nybildade har valt bort revisor. Trenden är också att allt fler kommer att avstå från revisor trots riskerna. Efter två och ett halvt år med de nya reglerna har UC nu tillräckligt med material för att kunna göra en första analys av hur det gått för bolagen utan revisor. Sämre kreditvärde och kvalité Analysen visar att nystartade aktiebolag utan revisor eller auktoriserad redovisningskonsult har en högre kreditrisk och sämre kreditvärdighet än bolag som har valt att behålla dessa, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC. Det skiljer sig även åt mellan branscherna. Byggindustri, information och kommunikation är branscher där hälften eller nästan hälften av bolagen har valt bort revisor. Enligt UC kan förklaringen vara att det finns många små aktiebolag i just dessa branscher. Kostnaden för en revisor blir helt enkelt för hög i förhållande till omsättningen. Men det är inte bara kreditvärdigheten som har påverkats. UC ser även att kvaliteten på boksluten påverkas av om det finns en revisor eller auktoriserad redovisningskonsult. Vi rekommenderar revisor Vi ser en väsentlig skillnad jämfört med innan regeländringen, säger Roland Sigbladh. UC:s uppdrag är att hjälpa företag och kreditgivare att fatta beslut på säkra grunder. Men det förutsätter att informationen i boksluten är korrekt. Därför rekommenderar vi starkt att företag använder revisor eller auktoriserad redovisningskonsult för att utfärda bokslutsrapporten. Högre kreditvärdighet med revisor Trots att det har gått två och ett halvt år sedan regeländringen är det för tidigt att se vilka långsiktiga konsekvenser den kommer att betyda för bolagen. Men siffrorna indikerar tydligt en högre kreditvärdighet för bolag med revisor. Det är dock viktigt att poängtera att statistiken förmodligen kommer att förändras framöver, säger Roland Sigbladh. Roland Sigbladh, marknadschef på UC 10 SVEA UPDATE NR 2 2013
Betalningar: Så länge får företag vänta på betalning Det tar i genomsnitt 40 dagar innan svenska företag får betalt för sina fakturor. Men det är långtifrån värst i klassen. Det är Grekland, där det tar 85 dagar innan företagen får betalt i genomsnitt! I våras införde Sverige på uppmaning av EU en lag som tvingar stat, kommun och landsting att betala sina leverantörer senast inom 30 dagar. Oppositionen vill att samma regel ska gälla även för det privata näringslivet, men mot det protesterar Svenskt Näringsliv. Riksdagen har uppmanat regeringen att tillsätta en utredning om 30 dagars betalningstid även för den privata sektorn. Läs mer på sidan 3 Illustration: Anna windborne Den genomsnittliga betalningstiden mellan företag inom Sverige ligger på 40 dagar. Det visar en kartläggning från revisions- och konsultföretaget Grant Thornton, som även har undersökt hur det ser ut i 43 andra länder. Georgien bäst Snabbast får företagen betalt i Georgien, där genomsnittet ligger på 18 dagar. Därefter kommer Estland och Armenien, båda med 25 dagar. I USA behöver företagen bara vänta i 34 dagar, i Tyskland 32 dagar och Ryssland 39 dagar. Medan den som gör affärer med Kina får vänta i genomsnitt 28 dagar på betalning. Grekland sämst Längst får företagen inte oväntat vänta på betalningar i de krisdrabbade länderna runt Medelhavet. Grekland ligger i botten med 85 dagars genomsnittlig betalningstid. Därefter följer Spanien med 75 dagar och Italien med 69 dagar. Men betalningstiderna kan också skilja sig åt mellan branscherna. Längsta betalningstiderna återfinns hos tillverkningsindustrin, 52 dagar. SVEA UPDATE NR 2 2013 11
Rikast har högst lån Höginkomsttagare har högst bolån, även i förhållande till inkomsten. Det framgår av statistik som tagits fram av Svenska Dagbladet i samarbete med UC. Statistiken visar ett genomsnitt för bolån och villa- eller bostadsrättsvärde samt medianvärde för inkomst postnummer för postnummer. Högst belånade är bostadsrättsinnehavarna på Strandvägen i Stockholm, där det genomsnittliga lånet ligger på 2,2 miljoner kr per person. Medianinkomsten ligger på 443 000 kr per år. Det innebär att bostadsrättsägarna här har lånat fem gånger så mycket som de tjänar. Lägst belånade är villaägarna på Bergkullevägen i Trollhättan. Snittlånet ligger på 64 000 kr och medianinkomsten på 252 000 kr. Belåningen är alltså 25 procent av inkomsten. Högt belånade är även Höllvikenborna utanför Malmö. Där ligger snittlånet på 1,6 miljoner och medianinkomsten på 360 000 kr. Lånet är alltså 4,4 gånger så stort som inkomsten. De som tjänar mest bor i Alvik utanför Stockholm. Där är medianinkomsten 573 000 (högst i landet) och snittlånet 1,7 miljoner. Lånet är nästan tre gånger så stort som årsinkomsten. Småföretagare arbetar 14 månader om året Två av tre svenska småföretagare arbetar regelbundet över. I genomsnitt arbetar man 49 timmar i veckan, vilket betyder att årsarbetstiden blir 14 månader. Det visar en undersökning från Handelshögskolan vid Umeå universitet. Företagarnas brist på tid är ett allvarligt hinder för tillväxt och utveckling, säger Anders Isaksson, forskare i entreprenörskap till Svenska Dagbladet. Sex av tio företagare tar dessutom själva hand om administrationen, vilket ger ännu mindre tid över till kärnverksamheten och att hinna utveckla det egna företaget. Sammantaget skapar detta en hög stressnivå hos företagarna, enligt studien som bygger på 417 Sifo-intervjuer på 400 tillverkningsföretag. Andel med betalningsanmärkning ligger fast Sedan 2010 har andelen företag med färsk betalningsanmärkning pendlat mellan drygt 3,5 procent till lite drygt 4,5 procent. Det visar UC:s nya Anmärkningsbarometer. För privatpersoner ligger andelen något lägre, mellan 2,5 och 3,5 procent. Anmärkningsbarometern visar hur stor andel företag respektive privatpersoner som har fått en eller flera betalningsanmärkningar registrerade på sig den senaste tremånadersperioden. För bolagen ingår även färska ansökningar om betalningsföreläggande, som är en tidig form av betalningsanmärkning i ett enskilt mål. Tidig signal Syftet är att kreditgivare och andra ska få en tidig signal om betalningsanmärkningarna ökar, för att kunna gardera sig mot exempelvis ett ökat antal konkurser eller ökade risker vid konsumentkreditgivning. Men utvecklingen har varit relativt stabil ända sedan 2008. Förvisso har numerärt fler företag och personer anmärkning i dag, men det beror till stor del på att såväl bolagssom befolkningsmängden ökat, säger Fredrik Polland, Dyrt att slarva med kreditprövning utbildningsansvarig på UC och som har varit med och tagit fram Anmärkningsbarometern. Regeringen föreslår i ett PM att Konsumentverket ska ha större sanktionsmöjligheter gentemot kreditgivare som inte gör ordentliga kreditprövningar. Straffavgifterna ska få ligga mellan 5 000 och 5 miljoner kronor, men högst 10 procent av omsättningen hos det kreditgivande företaget. De nya straffavgifterna planeras träda i kraft den 1 januari 2014. Marginell ökning Trots finanskris och lågkonjunktur har andelen företag och personer med betalningsanmärkning endast ökat marginellt. Barometern indikerar att den relativt stora konkursökning vi har sett bland företagen 2012, och som fortsatt första tertialet i år, kommer att mattas av, snarare än att vi står inför fortsatt stigande konkursnivåer, säger Fredrik Polland. Anmärkningsbarometern redovisas löpande i månadsbreven som ingår i kunskapstjänsten UC Kreditguide, vilken kan beställas hos UC. Hög Normal Låg 12 SVEA UPDATE NR 2 2013
Mörk konkursstatistik i maj men det finns ljusglimtar I maj steg antalet företagskonkurser med 7 procent. Många konkurser inom främst byggindustrin och handeln bidrog till ökningen. Samtidigt har konkursökningstakten minskat något jämfört med tidigare i år, skriver UC. Utvecklingen i olika regioner ser dock väldigt olika ut. I Stockholm minskade konkurserna under maj, medan Västra Götaland hade en ökning på hela 47 procent, mycket på grund av många konkurser inom byggindustrin. 688 konkurser Totalt gick 688 företag i konkurs under maj 2013, att jämföra med 641 stycken samma månad föregående år. Näringslivet kännetecknas av blandade signaler just nu, och det gäller även konkursutvecklingen. Svensk ekonomi står sig väl ur ett internationellt perspektiv och tillväxten ökade något under det första kvartalet. Samtidigt avvaktar näringslivet med större investeringar och exportföretagen har det tufft på den svaga internationella marknaden, något som i sin tur påverkar många underleverantörer. Den privata konsumtionen är även fortsatt motorn i ekonomin men en återhämtning på framför allt den europeiska marknaden är nödvändig för att svensk ekonomi ska ta fart igen, säger Roland Sigbladh, marknadschef på affärsoch kreditupplysningsföretaget UC. De största konkursökningarna under året återfinns inom privata tjänsteföretag, information och kommunikation, handeln samt byggindustrin. I maj månad minskade dock ökningstakten inom de flesta branscher. Försäljningen inom detaljhandeln är en indikator på hushållens benägenhet att konsumera, och den senaste konkursstatistiken antyder en möjlig ljusning på marknaden. Men framför allt är det hotell- och restaurangnäringen som utgör ett positivt undantag och som under en längre tid har redovisat ett sjunkande konkursantal, säger Roland Sigbladh. Stockholm under snittet I Stockholms län ligger antalet konkurser under rikssnittet. Företag inom byggindustrin klarar sig relativt bra i huvudstadsregionen, medan parti- och detaljhandeln har drabbats värre av konkurser. Tvärtom ser det ut i Västra Götaland och Skåne, där det framför allt är tufft för många byggföretag som kämpar med en otillräcklig efterfrågan. Utvecklingen för den globala ekonomin är svårbedömd men få experter tror på en snabb ljusning. Dock ger utvecklingen i USA och Asien grund för en viss optimism, medan situationen i eurozonen är fortsatt osäker. Svårt att sia Den exportberoende svenska ekonomin är självfallet avhängig att konjunkturen i omvärlden repar sig och just nu är det svårt att sia om när det sker. Under tiden får vi vara tacksamma över många svenska konsumenters välfyllda plånböcker. Även om läget är osäkert är UC:s uppfattning att konjunkturen är på väg att stärkas, och vi ska komma ihåg att de allra flesta svenska företag har en god betalnings- och överlevnadsförmåga samt en hög kreditvärdighet, säger Roland Sigbladh. Roland Sigbladh, marknadschef på UC Höstens seminarier och utbildningar Utbildningar och seminarier På Svea Ekonomis hemsida finns alla utbildningar och frukostseminarier. Där kan du även anmäla dig. Gå in på www.sveaekonomi.se/ utbildning och läs mer. SVEA UPDATE NR 2 2013 13
Nyckeltal 2013 Räntor, Svea (f n) Sparkonto: 2,35 % Kapitalkonto: 2,65 % Utlåning från: 6,9 % Prisbasbelopp Prisbasbelopp 2013: Prisbasbelopp 2012: Prisbasbelopp 2011: Prisbasbelopp 2010: 44 500 kr 44 000 kr 42 800 kr 42 400 kr Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad) Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2013 (KFMFS 2012:1, Verkställighet och indrivning, beslutade den 10 december 2012). Kronofogdemyndigheten föreskriver med stöd av 7 kap. 4 utsökningsförordningen (1981:981) följande: 1 Förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett normalbelopp. 2 normalbeloppet ska för en ensamstående gäldenär vara 4 683 kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda 7 736 kr i månaden och för varje barn 2 485 kr i månaden till och med det kalenderåret då barnet fyller sex år och 2 860 kr i månaden för tid därefter. 3 Följande normalbelopp i kronor per inkomstperiod ska gälla. Månad Två veckor Vecka Dag Ensamstående 4 683 kr 2 185 kr 1 093 kr 156 kr Makar och jämställda 7 736 kr 3 610 kr 1 805 kr 258 kr Barn t o m det kalenderår då barnet fyller 6 år 2 485 kr 1 160 kr 580 kr 83 kr Barn fr o m det kalenderår då barnet fyller 7 år 2 860 kr 1 335 kr 667 kr 95 kr Denna författning träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till den 31 december 2013. Referensränta Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 januari 30 juni 2013 till 1,0 procent. Enligt 9 räntelagen (1975:635; senast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt denna paragraf motsvara den reporänta som Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs, till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli 2002. 1 jan-30 juni 2013 1,0% 1 juli-31 dec 2012 1,5% 1 jan-30 juni 2012 2,0% 1 juli-31 dec 2011 2,0% 1 jan-30 juni 2011 1,5% 1 juli-31 dec 2010 0,5% 1 jan-30 juni 2010 0,5% 1 juli-31 dec 2009 0,5% 1 jan-30 juni 2009 2,0% Inkassoavgifter Lagstadgade avgifter Arvode Inkasso Arvode betalningsföreläggande Påminnelseavgift Upprättande av amorteringsplan Arvode vid handräckning Myndighetsavgifter Ansökningsavgift Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) Stämning Konkursansökan Ansökan om företagsrekonstruktion 180 kr 340 kr 60 kr 170 kr 375 kr 300 kr 600 kr 450 kr 500 kr 500 kr 14 SVEA UPDATE NR 2 2013
Klipp ut och spara Viktiga datum juni augusti 2013 Juni 12 Debiterad F- eller SA-skatt för maj 2013 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 30 000 kronor, vill undvika kostnadsränta och har ett företag med något av följande beskattningsår: 1 februari 2012 31 januari 2013 1 mars 2012 28 februari 2013 1 april 2012 31 mars 2013 1 maj 2012 30 april 2013 Räntan börjar räknas fr o m den 13 juni. Om ditt företag har en omsättning på högst 40 miljoner ska: momsen för april 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad) arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för maj 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto en momsdeklaration för april 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad) en arbetsgivardeklaration för maj 2013 ha kommit in till Skatteverket Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska: arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för maj 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto 20 En periodisk sammanställning för maj 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten. 25 En periodisk sammanställning för maj 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten. 26 Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska: momsen för räkenskapsår som slutar den 30 april 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 30 april 2013 ha kommit in till Skatteverket Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska: momsen för maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto moms- och arbetsgivardeklarationer för maj 2013 ha kommit in till Skatteverket 30 Senast nu ska du som fastighetsägare ha fått följande beslut om fastighetstaxering av Skatteverket: allmän fastighetstaxering 2013 av hyreshus, ägarlägenheter, industrier, täkter, elproduktionsenheter och specialenheter särskild fastighetstaxering 2013 av småhus och lantbruk Juli 12 Debiterad F- eller SA-skatt för juni 2013 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. Om ditt företag har en omsättning på högst 40 miljoner ska: momsen för maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad) arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juni 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto en momsdeklaration för maj 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad) en arbetsgivardeklaration för juni 2013 ha kommit in till Skatteverket Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska: arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juni 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto 22 En periodisk sammanställning för juni och andra kvartalet 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten. 25 En periodisk sammanställning för juni och andra kvartalet 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten. 26 Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska: momsen för räkenskapsår som slutar den 31 maj 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 31 maj 2013 ha kommit in till Skatteverket Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska: momsen för juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto moms- och arbetsgivardeklarationer för juni 2013 ha kommit in till Skatteverket Augusti 12 En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än 30 000 kronor, vill undvika kostnadsränta och har ett företag med något av följande beskattningsår: 1 juni 2012 31 maj 2013 1 juli 2012 30 juni 2013 Räntan börjar räknas fr o m den 13 augusti. Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska: arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juli 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto debiterad F- eller SA-skatt för juli 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto 19 Om ditt företag har en omsättning på högst 40 miljoner ska: debiterad F-eller SA-skatt för juli 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för juli 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto momsen för april - juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag har tremånadersmoms) momsen för juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad) en momsdeklaration för april - juni 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag har tremånadersmoms) en momsdeklaration för juni 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad) en arbetsgivardeklaration för juli 2013 ha kommit in till Skatteverket 20 En periodisk sammanställning för juli 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten. 26 En periodisk sammanställning för juli 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om ditt företag använder e-tjänsten. Om ditt företag har en omsättning på högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska: momsen för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 30 juni 2013 ha kommit in till Skatteverket Om ditt företag har en omsättning på över 40 miljoner ska: momsen för juli 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto moms- och arbetsgivardeklarationer för juli 2013 ha kommit in till Skatteverket SVEA UPDATE NR 2 2013 15
Här hittar du Svea Ekonomi Trondheim Umeå Sastamala Hamar Oslo Helsingfors Solna Tallinn Göteborg Köpenhamn Åseda Helsingborg Riga Amsterdam Reeuwijk Karlsruhe Zürich Wiener Neudorf Budapest Belgrad Solna SE-169 81 Solna Sverige Evenemangsgatan 31 Tel: + 46 8 735 90 00 Fax: +46 8 735 42 09 Göteborg Box 2149 SE-403 13 Göteborg Sverige Otterhällegatan 12 B Tel: + 46 31 17 25 45 Fax: + 46 31 711 18 16 Helsingborg Kanongatan 157 SE-254 67 Helsingborg Sverige Kanongatan 157 Tel: + 46 8 735 90 00 Fax: + 46 8 735 42 09 Umeå Umestans Företagspark SE-903 47 Umeå Sverige Umestans Företagspark Tel: + 46 8 735 90 00 Fax: + 46 8 735 42 09 Åseda Box 116 SE-364 21 Åseda Sverige Skolgatan 8 Tel: + 46 8 735 90 00 Fax: + 46 474 716 68 www.sveaekonomi.se info@sveaekonomi.se Org. nr: 556489-2924 Säte: Stockholm