Nu funkar leasing av funktioner

Transkript

1 # Nej till 30-dagarsregel för alla Antalet sedlar i omlopp minskar snabbt Likviditetsbrist Starkare likviditet i ett nafs E-handeln rusar men lönsamheten sjunker s.6 s.9 s.12 KOLLA IN höstens KURSER & SEMINARIER på Nu funkar leasing av funktioner Per Glavå, vd på Office tar hjälp av Svea Ekonomi

2 Välkommen till Svea Ekonomi! Hur mycket kontanter har du i plånboken? Själv har jag mindre och mindre, och det är jag inte ensam om. Enligt Riksbanken minskar nu antalet sedlar och mynt år för år. När konsumenterna hellre betalar med kort eller mot faktura ökar behovet av tjänster kring betalningar. Där ligger Svea Ekonomi i framkant. Det är inte bara pengarna som ändrar skepnad. Även synen på företeelser som äga, leasa, hyra, låna och placera förändras snabbt. Ett exempel: numera kan företag hyra immateriella funktioner. Låter det spännande? Läs mer i det här numret av Update. Nu verkar ekonomin ljusna en aning och antalet konkurser har nu börjat sjunka efter en rejäl uppgång. Samtidigt meddelas att konkurshanteringen ska förenklas när den nu ska tas över av Kronofogden. Hans Ödén, jurist på Ackordscentralen, förklarar vad de nya reglerna innebär. Missa inte intervjun med Karin Lindell. Hon var tidigare Konsumentombudsman och är nu ordförande i Regelrådet som är utsett av regeringen för att ta ställning till om nya lagar och regler förenklar för företag. Rådet har sågat förslaget till att införa en obligatorisk 30-dagars betalningsregel för näringslivet. Inte för att det var ett dåligt förslag, utan för att regeringens underlag var bristfälligt. Trevlig läsning! Innehåll # Nej till 30-dagarsregel för alla Regelrådet avstyrker förslaget att införa en obligatorisk 30-dagars betalningsregel för näringslivet. Inte för att det var ett dåligt förslag, utan för att regeringens underlag var bristfälligt. 4 Nu funkar leasing av funktioner Leasing och hyra är finansieringslösningar som har utvecklats i rask takt de senaste åren. Det senaste är hyra av funktioner. 6 Antalet sedlar i omlopp minskar snabbt Mängden kontanter i samhället minskar snabbt. Det både förenklar och skapar problem. Men hur man än ser på utvecklingen går den inte att stoppa. 8 Han blir inte av med pengarna Små butiksägare får allt svårare att sätta in sina dagskassor på banken. Lösningen blir att uppmana kunderna att betala med kort eller mot faktura. 9 Starkare likviditet i ett nafs De flesta små och medelstora företag råkar någon gång ut för likviditetsbrist. Trots att verksamheten går bra, faktureringen löper på och nya kunder strömmar till. Men det finns lösning på problemet. 10 Förslag till effektivare konkurshantering Domstolarna i Sverige vill ägna sig åt att döma, och inte lägga tid och resurser på att administrera andra ärenden. Därför föreslås nu att Kronofogden ska ta över huvudansvaret för konkurshanteringen. 12 E-handeln rusar men lönsamheten sjunker Tillväxten för e-handeln fortsätter i rekordtakt. Under andra kvartalet ökade nätförsäljningen med 19 procent. Men fri returrätt gör att lönsamheten sjunker 12 Notiser 11 Konkurser 13 Kurser och seminarier 14 Nyckeltal 15 Viktiga datum Lennart Ågren Svea Ekonomis VD

3 Vi är inte imponerade av det underlag departementet har presenterat. Nej till 30-dagarsregel för alla Regelrådet avstyrker förslaget att införa en obligatorisk 30-dagars betalningsregel för näringslivet. Inte för att det var ett dåligt förslag, utan för att regeringens underlag var bristfälligt. Justitieminister Beatrice Ask kommer därför inte att lägga fram något förslag. Många om och men Efter många om och men infördes i mars i år en lag om att myndigheter måste betala sina fakturor senast inom 30 dagar, men att 30-dagarsregeln inte behöver gälla för betalningar mellan företag. Samtidigt gav riksdagen regeringen i uppdrag att återkomma med ett förslag om att göra 30-dagarsregeln obligatorisk också mellan företag. Tills nyligen fanns ett sådant förslag från Justitiedepartementet, och en av de instanser som har yttrat sig är Regelrådet. Regelrådet är utsett av regeringen för att ta ställning till om nya lagar och regler verkligen förenklar för företag och inte blir för kostsamma. Däremot ska man inte ta ställning till det politiska innehållet i förslagen. Regelrådet inte imponerat I det här fallet är Regelrådet inte imponerat av det underlag departementet har presenterat. I sitt yttrande skriver rådet bland annat att det saknas redogörelse för vilka administrativa kostnader en 30-dagarsregel skulle innebära för näringsidkare. Dessutom är den konsekvensutredning som ska redovisas alla lagförslag bristfällig. Regelrådet kan därför inte tillstyrka förslaget om obligatorisk 30-dagarsregel. Dåligt underlag och bristfälliga konsekvensutredningar från regeringen till det egna oberoende organet Regelrådet är det vanligt? Ja! svarar Regelrådets ordförande Karin Lindell. Skräder inte orden Karin Lindell har tidigare bland annat varit generaldirektör för Konsumentverket, chef för Allmänna reklamationsnämnden och Riksrevisor. Hon skräder inte orden när hon berättar hur Regelrådet, enligt hennes mening, ofta hamnar på undantag. Tyvärr är det ofta så att man först i sista minuten kommer på att förslag måste skickas till Regelrådet för att granskas enligt konsekvensutredningsförordningen, och då är man tyvärr inte så noggrann, säger hon. Bristfälliga underlag I fallet med obligatorisk 30-dagarsregel också mellan företag menar hon att det i sak skulle kunna vara ett bra förslag, men att det alltså var omöjligt för Regelrådet att tillstyrka det på grundval av Justitiedepartementets bristfälliga underlag. Mitt och rådets uppdrag är att granska förslagens konsekvenser för företagen. Om företagens administrativa kostnader inte är vare sig beräknade eller ens uppskattade och konsekvensutredningen brister i flera avseenden måste rådet avstyrka förslaget. Frågan är infekterad, och nu har justitieminister Beatrice Ask beslutat sig för att hänvisa till kritiken från Regelrådet och inte lägga fram något förslag om 30-dagars betalningstid mellan företag. I varje fall inte till kommande årsskifte. Fortsättning följer sannolikt. Fördelar och nackdelar med en 30-dagarsregel Sena betalningar är ett problem för framför allt många små och medelstora företag, som skulle välkomna en 30-dagarsregel för att slippa agera bank åt storföretag som drar ut på betalningarna. Å andra sidan finns företag ofta inom handel som säljer på kommission, det vill säga betalar sina leverantörer först efter försäljning. För dem skulle en obligatorisk 30-dagarsregel ställa till problem och man ser förslaget som ett ingrepp i avtalsfriheten. Svensk Handel, Svenskt Näringsliv och Internationella handelskammaren är emot regeln, medan branschorganisationen Företagarna är försiktigt positiva förutsatt att det ska kunna införas undantag inom vissa sektorer. Tyvärr är det ofta så att man först i sista minuten kommer på att förslag måste skickas till Regelrådet för att granskas, säger Karin Lindell. ILLUSTRATION: ANNA WINDBORNE UPDATE NR

4 Nu funkar leasing Leasing och hyra är finansieringslösningar som har utvecklats i rask takt de senaste åren. Det senaste är hyra av funktioner. Office har ju licens- och inköpskostnader, och får hjälp med finansiering från Svea Ekonomi, säger Per Glavå, vd på Office. 4 UPDATE NR

5 av funktioner Traditionellt har hyresfinansiering handlat om att hyra hårdvara alltifrån skrivare till balpressar. Därefter kom hyra av mjukvaror, exempelvis dataprogram. Nu har det tillkommit hyra av molntjänster alltså sådant som varken kräver leverans eller installation, utan handlar om att kunden får tillgång till molnbaserade tjänster. Office ett av företagen Ett företag som erbjuder sådan tjänst är Office, som tillhandahåller produkter och tjänster för dokumenthantering, presentation, videomöten och allt som behövs för att dessa produkter och tjänster ska fungera. Både som traditionell leasing, och som leasing av en molnbaserad funktion. Funktionen kan bestå av såväl hård- som mjukvaror men framför allt handlar det om att kunden inte ska behöva köpa dyra maskiner eller programvaror, utan allt ingår i hyresavtalet. In blancoleasing Tidigare har det inte varit möjligt för ett företag att få finansiering av avtal där det inte finns en hårdvara som säkerhet för finansbolaget. Men i takt med att tjänsteutbudet utvecklas har behovet av att även kunna hyra funktioner vuxit fram ett slags in blancoleasing. Det är det samarbetet mellan Office och Svea Ekonomi handlar om. Office har ju licens- och inköpskostnader, och får hjälp med finansiering från Svea Ekonomi, säger Per Glavå, vd på Office. Sprid ut kostnaderna Det betyder att vi numera kan erbjuda exempelvis utskrifter och videomöten som tjänster och teckna ett hyresavtal med våra kunder. Dessa slipper dyra investeringskostnader, utan kan sprida ut sina kostnader för de tjänster man behöver. En enda kontaktpunkt Allt fler företag vill också dra ner på antalet leverantörer, och söker en så kallad SPOC (Singel Point of Contact), alltså en enda kontaktpunkt som hanterar allt som ingår i den funktion man tecknat avtal om alltifrån hårdvara till service. Det är därför av största vikt för oss att kunna ge våra kunder den möjligheten, säger Per Glavå. Kunderna vet att det kan bli dyrt med fler leverantörer till det som man själv uppfattar som ett enda köp. När vi kan tillmötesgå kundernas krav på att bli deras enda kontaktpunkt bidrar vi till att ytterligare effektivisera deras vardag. Att vi med hjälp av Svea Ekonomi kan erbjuda finansieringslösningar som fungerar även för immateriella tjänster är en avgörande del i en fungerande leverans. Svea Ekonomis leasinglösning På Svea Ekonomi ser man finansiering även av immateriella tjänster som något som kommer i framtiden. Leasing och hyra är tjänster som syftar till att möjliggöra anskaffning av utrustning och funktioner samtidigt som kunderna betalar för dessa som en fullt avdragsgill driftskostnad, säger Jonathan Klein-Strandberg på Svea Ekonomi. Det innebär att våra samarbetspartners kunder frigör kapital som i stället kan användas för att till exempel utveckla verksamheten. Vi finansierar leverantörernas kostnader, så att de i sin tur kan erbjuda sina kunder attraktiva lösningar. Intressant affärsidé Jonathan Klein-Strandberg ser leasing och hyra av funktioner, som i exemplet Office, som en intressant affärsidé inför framtiden. Det skapar möjligheter för företag att erbjuda tjänster som tidigare inte haft någon bra finansieringsmodell, säger han. Det kan vara svårt att motivera en investering i hundratusenkronorsklassen för en tjänst, men en leasingkostnad på en eller ett par tusenlappar i månaden öppnar möjligheter att använda tjänster som annars inte hade rymts i investeringsbudgeten. SVEA UPDATE NR

6 Antalet sedlar i omlopp Så fungerar SveaWebPays lösning SveaWebPay har utarbetat en lösning för faktura till privatkund som bygger på ett samarbete mellan butiken, kassasystemet Easypos och SveaWebPay. Allt butiksägaren behöver göra är att knappa in kundens personnummer. Då sker en kreditkontroll och fakturan övertas av SveaWebPay, som skickar den till kunden. Fakturan har en betalningstid på 14 dagar, men handlaren får betalt av SveaWeb- Pay dagen efter att affären har godkänts. All hantering finns inbyggd i kassaapparaten. Kostnaden för butiken blir densamma som för ett vanligt kortköp. Mängden kontanter i samhället minskar snabbt. Det både förenklar och skapar problem. Men hur man än ser på utvecklingen går den inte att stoppa. På bara fem år har snittvärdet på sedlar och mynt i cirkulation minskat med nästan 14 procent, enligt Riksbankens statistik. Det innebär att allt fler betalar varor och tjänster med kort, eller via faktura. Det senare är vanligast för dem som sitter hemma och näthandlar. Korten kommer numera fram även när man som kund betalar småbelopp, till exempel köper en glass i Pressbyrån. Handlarna får problem Till viss del har utvecklingen drivits på av bankerna, som inte längre vill hantera kontanterna och inte vill ta de kostnader som det medför. Allt fler bankkontor har Källa: Riksbanken Systemet passar de flesta branscher, men ligger ännu i sin linda. Introduceras Just nu samarbetar vi med Kallhälls Blomsterhandel, som är en del av Interflora. Men jag tror inte det dröjer länge innan fler kedjor börjar visa intresse, säger Torbjörn Malmqvist, på SveaWebPay. Ogiltiga efter Beslut om att ogiltigförklara sedlar och mynt fattas av riksdagen efter att Riksbankens direktion efter samråd med riksbanksfullmäktige har lämnat en framställning om detta. 6 UPDATE NR

7 minskar snabbt blivit kontantlösa, trots protester från främst mindre handlare och tjänsteföretag (tobaksaffärer, frisörer) och från pensionärsorganisationer. Handlarna får problem när deras bank inte längre tar emot kontanter, och pensionärerna protesterar även mot att antalet uttagsautomater minskar. För det är en annan följd av att det blir färre sedlar i omlopp: Det blir olönsamt för bankerna att ha uttagsautomater som alltför få besöker. Går samman om bankomater För att effektivisera har därför sex banker (Swedbank och Sparbankerna, Nordea, SEB, Handelsbanken och Danske Bank) bildat ett gemensamt bolag, Bankomat AB, som har bytt ut alla gamla uttagsautomater och i stället installerat ett antal nya, som de ska äga och drifta tillsammans. De nya automaterna har logon Bankomat och de skiftar gränssnitt (alltså utformningen av det man ser på skärmen) beroende på vilken bank den aktuella kunden har. Genom att en enda bankomat kan serva flera banker, kan antalet automater minska betydligt vilket en del glesbygdsbor anser missgynnar dem. Kontanter är nödvändigt Svensk Handels avgående vd Dag Klackenberg har flera gånger protesterat mot bankernas ovilja att hantera kontanter och det minskade antalet bankomater i pressen. Vi menar att kontanter är nödvändigt för att få handeln att fungera. Det betyder inte att vi tycker kontanter är bättre än kort, men det måste finnas bådadera, sa han nyligen till Svenska Dagbladet. När bankerna inte vill ta emot pengar skapar det alltså problem för de mindre aktörerna i handeln. För dem kan kontanthanteringen bli orimligt dyr i förhållande till dagskassorna, eftersom alternativet till att lämna in kassorna till banken är att anlita kontanthanteringsföretag som kommer och hämtar pengarna. Lösningen blir ofta att uppmana kunderna att betala även småbelopp med kort eller mot faktura (se artikel på nästa sida). Byte av sedlar Till årsskiftet kan dessa mindre handlare få svårare att övertyga sina kunder att betala med kort. Då inleds nämligen ett flera år långt byte av sedlar. Skiftet inleds med att de 50-lappar och 1000-lappar av äldre modell, som saknar folieband, blir ogiltiga från 1 januari Värdet av de tusenlappar som ska fasas ut uppgår till omkring 13 miljarder. Vad händer med dessa sedlar? Faktum är att inte heller Riksbanken är särskilt glad i att ta emot dem, utan uppmanar allmänheten att sätta in dem på ett särskilt bankkonto oklart hur, eftersom inte heller Riksbanken har något kontor som tar emot kontanterna. Det finns en uppenbar risk att konsumenter som har de snart ogiltiga sedlarna hemma kommer att försöka handla för dem i höst. Samtidigt rapporterar Svensk Handel att det dykt upp en stor mängd falska sedlar i handeln. Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel sätter det i samband med det förestående sedelbytet. När antalet tusenlappar i omlopp ökar under hösten och vintern, tar förfalskarna chansen att prångla ut falska sedlar, säger han. Sedlar och mynt, årsgenomsnitt Baserat på den sista dagen i varje månad Genomsnittligt värde på sedlar och mynt i cirkulation (miljarder kronor) Genomsnittligt värde på sedlar i cirkulation (miljarder kronor) Genomsnittligt värde på mynt i cirkulation (miljarder kronor) Antal sedlar i cirkulation (miljoner stycken) Antal mynt i cirkulation (miljoner stycken) Uppgifterna om genomsnittligt värde på sedlar och mynt respektive antalet sedlar och mynt i cirkulation är avrundade. I uppgiften om genomsnittligt värde på mynt i cirkulation och antal mynt i cirkulation ingår inte minnesmynt. Källa: Riksbanken Sedlar i cirkulation Värde per valör (miljoner kronor) Valör kronor kronor kronor kronor kronor Minnessedlar 2 2 Ogiltiga sedlar* * Posten ogiltiga sedlar innehåller sedlar som upphört att vara lagliga betalningsmedel. Statistiken visar att det är de stora sedlarna som minskar mest. UPDATE NR

8 Han blir inte av med pengarna Många kunder tror att de gör mig en tjänst genom att betala kontant. De tar för givet att avgiften till banken för kortbetalningen blir högre för mig. Små butiksägare får allt svårare att sätta in sina dagskassor på banken. Lösningen blir att uppmana kunderna att betala med kort eller mot faktura. Foto: Cecilia Larsson Lantz Steve Malmström, delikatesshandlare i Rönninge söder om Stockholm, har tröttnat på att stångas med banken och värdetransportfirman. I stället har han satt upp en skylt i butiken: Vi önskar att du betalar med kort. Tror dom gör mig en tjänst Många kunder tror att de gör mig en tjänst genom att betala kontant. De tar för givet att avgiften till banken för kortbetalningen blir högre för mig, säger han. Men Steve Malmström har gjort matten. Vilket som är dyrast beror på hur stora dagskassor man har, vad det kostar att deponera pengarna för hämtning av värdetransportföretaget och hur lång tid det tar innan pengarna kommer in på kontot (utebliven ränta). Dessutom måste jag ju räkna med min egen timpenning den tid då jag kör pengarna i bil till deponeringen, säger Steve Malmström. Han har många fasta kunder och har därför börjat erbjuda många av dem att betala mot faktura. Då kan kunden handla i butiken och gå hem och betala genom internetbanken när det passar. Framtidens melodi Än så länge är det inte rusning efter fakturabetalning, men det ökar på så sakteliga. Jag är säker på att det blir framtidens melodi, åtminstone för oss som mest har stamkunder, säger Steve Malmström. 8 UPDATE NR

9 Starkare likviditet i ett nafs De flesta små och medelstora företag råkar någon gång ut för likviditetsbrist. Trots att verksamheten går bra, faktureringen löper på och nya kunder strömmar till. Men det finns lösning på problemet. Factoring - flexibla finansieringslösningar för dig som vill öka din ekonomiska rörelsefrihet. Svea Ekonomikoncernen köper och belånar fakturor för 10 miljarder kronor per år - du kan också öka din rörelsefrihet med factoring hos oss. ILLUSTRATION: ANNA WINDBORNE När det uppstår likviditetsbrist beror det inte sällan på att företaget är i en tillväxtfas, säger Markus Åberg, som arbetar med EY Online, en webbaserad ekonomilösning hos revisionsfirman EY, tidigare Ernst & Young. Eftersom Sverige har relativt långa kredittider cirka 30 dagar i normalfallet kan företag som växer och får sina intäkter genom fakturering drabbas av likviditetsproblem, trots att affärerna går bra. Ibland hjälper det inte heller att fakturera blixtsnabbt, väntetiden blir ändå för lång. Och om företaget skulle växa sig riktigt stort så att Skatteverket vill ha in momsen varje månad förstärker det likviditetsproblemen ytterligare. Finansieringslösningar Då gäller det att hitta alternativa finansieringslösningar, säger Markus Åberg. Den första tanken är ofta att vända sig till banken. Men där kan det vara svårt att få förståelse. Banker kräver säkerheter, helst i form av fast egendom företagets maskinpark, eller familjens bostad, välj själv. Immateriella tillgångar som exempelvis licensavtal eller kundförbindelser värderas inte alls. Dessutom visar en jämförelsetjänst hos organisationen Företagarna att små företag får betala betydligt högre ränta för en checkkredit än stora. Företagen har själva rapporterat in vilken ränta de betalar till Företagarna, som har sammanställt resultatet. Ett annat alternativ kan vara att försöka korta kredittiderna eller begära förskottsbetalning, men många drar sig för det eftersom man fruktar att det skulle försämra relationen till kunden, säger Markus Åberg. Han menar att det finns andra, bättre lösningar. Företag med hög fakturering sitter i själva verket på outnyttjade tillgångar i sin reskontra. Lösgör kapital Med fakturan som säkerhet frigör man kapital som behövs i verksamheten, säger Markus Åberg. Men det förutsätter att fakturaköpet sker snabbt och smidigt, så att du kan lösgöra kapitalet direkt. I Sverige är factoringtjänster relativt vanliga, vilket Markus Åberg förklarar med en kombination av relativt långa betalningstider och en hög betalningsmoral. Däremot är det inte lika vanligt att sälja eller belåna sina fakturor i övriga Europa. I finanskrisens spår blir det tvärtom allt vanligare att företagen kräver betalning direkt, framför allt i södra Europa. Den allra sämsta lösningen på en tillfällig likvididetskris är att låna av sina leverantörer alltså att strunta i att betala leverantörsfakturorna. Sista halmstrået Det får verkligen betecknas som sista halmstrået, säger Markus Åberg. Innan det har gått så långt bör man absolut överväga att sälja eller belåna sina egna fakturor. Eller kontakta leverantörerna och förklara att du har problem med likviden och höra om det går att få förlängd betalningstid? Markus Åberg på EY

10 Kronofogden tar över: Förslag till effektivare konkurshantering Förslaget i korthet: Kronofogden blir i framtiden huvudansvarig för hanteringen av konkursärenden. Kronofogden ska besluta om förordnande och arvode till granskningsman. Om man inte kan enas om arvodet, avgörs det av tingsrätten. Det ska inte längre vara möjligt att utse rådgivare i konkursen. Konkursärenden bör i framtiden koncentreras till ett mindre antal tingsrätter. Kungörelser om konkurser ska enbart publiceras i Post- och Inrikes tidning och på Bolagsverkets hemsida. Alla underrättelser i ärendet ska skickas ut av Kronofogden. Förvaltaren ska ange en prognos om utdelning i konkursbouppteckningen. Det obligatoriska edgångssammanträdet inför tingsrätten försvinner. I stället ska gäldenären intyga att alla uppgifter stämmer genom att underteckna bouppteckningen. Om förvaltaren tvivlar, kan denne begära ett edgångssammanträde. Beslut om konkurs och utseende av konkursförvaltaren kommer även fortsättningsvis beslutas av tingsrätten. Bevakningsförfarandet flyttas från tingsrätten till konkursförvaltaren. Tvångsåtgärder ska även i framtiden beslutas av domstol. Ansökningsavgiften behålls som i dag. Ingen ytterligare avgift ska tillkomma, även om någon fråga kräver tingsrättens inblandning. Domstolarna i Sverige vill ägna sig åt att döma, och inte lägga tid och resurser på att administrera andra ärenden. Därför föreslås nu att Kronofogden ska ta över huvudansvaret för konkurshanteringen. Domstolsverket och Kronofogden arbetar sedan en tid tillbaka i ett gemensamt projekt Tillsyn i konkurser. Nu har gruppen lagt fram ett förslag till en mer effektiv hantering av konkurser. Det ska ske genom att Kronofogden i framtiden ska ansvara för hanteringen av konkurser. Ingen större skillnad Vi instämmer huvudsakligen i förslaget, även om det finns ett par punkter där vi är tveksamma, säger Hans Ödén, jurist på Ackordscentralen. För borgenärerna kommer det inte att bli någon större skillnad mot i dag. Man kommer bara att vända sig till en annan myndighet. Ett av förslagen är att avskaffa edgångssammanträdet, och i stället låta gäldenären underteckna bouppteckningen och intyga dess riktighet inför konkursförvaltaren. Vid ett edgångssammanträde måste gäldenären infinna sig i domstolen och under ed intyga att de uppgifter han lämnat om tillgångar och skulder är riktiga. Ett system som alltså Ackordscentralen vill behålla. Psykologisk effekt De flesta är nervösa inför att avlägga en ed inför domstol, och vi menar att en underskrift på ett intyg inte kan ersätta edgångssammanträdet, säger Hans Ödén. Det finns en psykologisk effekt här som man inte ska underskatta. Man underkänner också förslaget att konkursförvaltaren ska kunna begära ett edgångssammanträde i de fall han misstänker att uppgifterna är ofullständiga eller felaktiga. I början av ett konkursärende är det viktigt att bygga upp ett förtroende mellan konkurshanteraren och gäldenären, säger Hans Ödén. Om förvaltaren då meddelar att han begär edgångssammanträde blir det en misstroendeförklaring som kan påverka samarbetet i en negativ riktning. Den som drabbas är borgenären. Ett annat kontroversiellt inslag i förslaget är att Kronofogden både ska handlägga och besluta om konkurser och även besluta om arvodet till konkursförvaltaren. Man skulle därmed få dubbla roller och vara både beslutande myndighet och tillsynsmyndighet. Kungöring i lokala tidningar Men i praktiken blir det ingen stor förändring, tror Hans Ödén. I de flesta fall godkänner Kronofogden förvaltarens yrkade arvode. Medan känsliga fall även i framtiden kommer att hänskjutas till tingsrätten, som då bestämmer arvodet. Ackordscentralen har även invändningar på ett par ytterligare punkter i förslaget. Bland annat tycker man att konkursbeslutet bör kungöras i lokala tidningar och inte bara i Post- och Inrikes tidningar och hos Bolagsverket, eftersom det kan innebära att många borgenärer får information om konkursen alltför sent. Däremot är man positiv till att bevakningsförfarandet flyttas från tingsrätten till konkursförvaltaren. jurist på Hans Ödén, Ackordcentralen 10 UPDATE NR

11 Tre månader i rad med färre konkurser Antalet företagskonkurser sjönk med 5 procent i september, vilket är tredje månaden i rad med nedgång. Men hittills i år har antalet konkurser ändå ökat, och UC:s prognos för helåret kvarstår. Roland Sigbladh, marknadschef på UC Nu tycks den stigande trenden ha vänt, och antalet konkurser har åter börjat minska visar UC:s konkursstatistik. Störst minskningar uppvisades inom transportbranschen och privata tjänsteföretag, men enligt UC uppvisade många branscher minskande antal konkurser. I absoluta tal uppgick konkurserna till 476 under september jämfört med samma tid föregående år, då antalet konkurser var 500. Men sett till hela året hittills är ändå antalet konkurser högre än förra året. Under de första nio månaderna 2013 uppgick de till totalt 5 167, i jämförelse med år Fler företag överlever Det är tredje månaden i rad som företagskonkurserna minskar, vilket tydligt visar på en stabilare konjunktur och efterfrågan. Många företag har fått ett stabilare kassaflöde och bättre lönsamhet, vilket innebär att allt fler företag överlever, säger Roland Sigbladh, marknadschef på affärs- och kreditupplysningsföretaget UC. Utfallet mellan olika branscher varierar, och även om transportföretagen och de privata tjänsteföretagen ligger bäst till i statistiken, är även handeln fortsatt optimistisk. Branschen räknar med försäljningstillväxt vilket UC bedömer kommer att innebära allt färre konkurser i detaljhandeln. Stora skillnader mellan länen På länsnivå sjönk företagskonkurserna i mer än hälften av landets olika län under september. Men det var stora skillnader mellan de större länen; i Stockholms län var minskningen 13 procent, medan antalet konkurser i Västra Götaland steg med 9 procent. Skåne uppvisade en uppgång med hela 34 procent. I Skåne var det framför allt fler konkurser inom byggande av hus och detaljhandeln som bidrog till konkurssökningen, säger Roland Sigbladh. Positiv utveckling Många konjunktursignaler pekar i positiv riktning. Bland annat finns signaler om förbättring i den internationella konjunkturen, och utvecklingen i det svenska näringslivet bedöms också som positiv allt fler branscher signalerar en ökad efterfrågan. Samtidigt är svensk exportindustri beroende av en stabilisering och uppgång av konjunkturen i euroländerna, och det återstår att se vad den senaste utvecklingen i USA kommer att leda till. UC:s prognos, att företagskonkurserna under 2013 kommer att landa på +5 procent jämfört med föregående år består, säger Roland Sigbladh. UPDATE NR

12 E-handeln rusar Tillväxten för e-handeln fortsätter i rekordtakt. Under andra kvartalet ökade nätförsäljningen med 19 procent. Det visar den senaste e-barometern från Svensk Handel. Snabbast växer sporthandeln. E-handeln väntas omsätta mer än 37 miljarder under 2013, vilket är en ökning med 5 miljarder från förra året. Det skulle innebära den snabbaste procentuella tillväxten sedan Sport- och fritidshandeln är snabbväxaren på nätet och ökade med hela 31 procent. Vi ser en tydlig hälsotrend där sportoch fritidskläder blivit mode, säger Jonas Ogvall, vd för Svensk Distanshandel. E-barometern visar också att nästan vara femte använder sin smartphone när de handlar på nätet. Även om inte alla tagit steget att göra själva köpet med sin telefon är det ett viktigt verktyg i köpprocessen. Sju av tio har sökt information om en fysisk vara, knappt fyra av tio har tagit emot erbjudanden och var tredje har använt sin smartphone för att söka på en jämförelsesajt innan de handlat. Det finns stor potential för företag att möta kunderna i deras mobiler. I takt med att vi surfar i allt större utsträckning på våra mobiler blir det ett allt viktigare redskap i köpprocessen, säger Jonas Ogvall. E-barometern publiceras varje kvartal och är ett samarbete mellan Svensk Distanshandel, Posten och HUI Research. men lönsamheten sjunker Fri returrätt är viktig för konsumenter som handlar på distans. Men det betyder också att fel- och returhanteringen ökar för distanshandelsföretagen, vilket gör att lönsamheten sjunker trots ökad omsättning. Dessutom ökar konkurrensen när allt fler företag börjar sälja på nätet, vilket ställer ökade krav på marknadsföringen. Detta kan vara två förklaringar till varför vinsterna sjunker, trots en ökad omsättning hos distanshandelsföretagen, skriver UC i ett nyhetsbrev. Riksbanken: Konjunkturuppgång i uppförsbacke Sveriges konjunktur vänder uppåt, men det går ganska trögt. Läget inom framför allt skogs- och stålindustrin är fortfarande ansträngt främst på grund av den starka kronan. Orderingången i industrin har ökat och fler företag inom såväl industri som bygg och handel räknar med att nyanställa. Fler företag än i januari räknar också med att kunna höja priserna det kommande året. Myndigheter jagar ekobrottslingar tillsammans Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Skatteverket, Tullverket och Kronofogden har fått i uppdrag från regeringen att utveckla gemensamma arbetsprocesser för att effektivare samverka inom ekobrottsbekämpningen. Genom att rikta in sig på de ekonomiska brottsvinsterna angriper myndigheterna själva drivkraften för en stor del av brottsverksamheten och då är en effektiv samverkan mellan olika myndigheter en framgångsfaktor, enligt Justitiedepartementet. FÄRRE PRIVATPERSONER FÅR BREV FRÅN KRONOFOGDEN Antalet ansökningar om betalningsförelägganden för privatpersoner sjönk med 2,8 procent under första halvåret 2013 jämfört med förra året. Däremot ökade antalet ansökningar som avsåg juridiska personer med 2,9 procent. 12 UPDATE NR

13 Höstens kurser Svea Ekonomis Affärsutbildning - Kunskap för bättre affärer. Ett av de snabbaste, bästa och billigaste sätten att få betalt i rätt tid och få ökad likviditet är en praktisk och professionell affärsutbildning. VÅRA KURSER är alltid aktuella - vi bevakar alla nyheter inom kreditområdet, lagstiftning och förändrad praxis. Som kursdeltagare får du ett omfattande och praktiskt kursmaterial som du har nytta av i ditt dagliga arbete. VI HÅLLER LÖPANDE öppna kurser runt om i landet men skräddarsyr även kursupplägg mot specifika branscher och företag. Kontakta oss gärna för offert för just ditt företags behov. GÅ GÄRNA MED i vår grupp på LinkedIn där vi diskuterar frågor kring ekonomi och finansiering. Kurstillfällen Kreditbedömning 1 9/10 Malmö 15/10 Göteborg 17/10 Stockholm 6/11 Malmö 13/11 Göteborg Kreditbedömning 2 22/10 Stockholm 20/11 Stockholm 27/11 Malmö 28/11 Göteborg Krav och Inkasso 1 10/10 Göteborg 30/10 Malmö 21/11 Stockholm 4/12 Stockholm Krav och Inkasso 2 24/10 Stockholm 7/11 Malmö 14/11 Göteborg 11/12 Stockholm Internationell Inkasso 31/10 Göteborg 19/11 Malmö Framgångsrik E-handel 26/11 Göteborg Säkra Affärer 16/10 Stockholm 12/11 Göteborg Internationell Moms 5/11 Stockholm Momseffekter vid Incoterms 15/10 Stockholm 12/11 Göteborg Höstens seminarier VI BERÄTTAR bland annat om fördelarna med en outsourcing av reskontran, vikten av att ha en kreditpolicy, olika ratingsystem och kreditupplysningsfrågor. Vi belyser även de nya lagar, förordningar och förutsättningar på marknaden som ständigt förnyas och ändras. I samband med seminariet kan vi hjälpa dig att ta fram en individuell kalkyl för just ditt företag på hur mycket du kan tjäna genom att snabba upp betalningarna och på så sätt frigöra kapital ur din reskontra. E-handel Vi har även seminarier med tema E-handel. I takt med den snabba utvecklingen blir konkurrensen inom E-handeln också allt tuffare. Du som är e-handlare måste hitta nya strategier för att stärka din position hos konsumenterna. Vi ger dig tips om hur du kan sälja mer till fler genom att erbjuda rätt betallösningar för dig och dina kunder. SAMTLIGA SEMINARIER är kostnadsfria. Frukostseminarierna pågår mellan klockan och Anmäl dig via formuläret på hemsidan eller ring oss på så berättar vi mer. VÄLKOMMEN! Seminarietillfällen Stockholm 27/11, Konferens Odenplan 7A, Norrtullsgatan 6 Malmö 29/10, St Gertrud, Östergatan 7B 23/10, Tema: E-handel, St Gertrud, Östergatan 7B Umeå 6/11, Tema: E-handel, Nolia, Signalvägen 3 Göteborg 13/11, Åbytravet konferens, Åbyvägen 2 Utbildningar och seminarier På Svea Ekonomis hemsida finns alla utbildningar och frukostseminarier. Där kan du även anmäla dig. Gå in på utbildning och läs mer. UPDATE NR

14 Nyckeltal 2013 Räntor, Svea Ekonomi (f n) Sparkonto: 2,15 % Kapitalkonto: 2,45 % Utlåning från: 6,9 % Prisbasbelopp Prisbasbelopp 2014: Prisbasbelopp 2013: Prisbasbelopp 2012: Prisbasbelopp 2011: kr kr kr kr Förbehållsbelopp vid utmätning (per månad) Kronofogdemyndighetens föreskrifter om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under år 2013 (KFMFS 2012:1, Verkställighet och indrivning, beslutade den 10 december 2012). Kronofogdemyndigheten föreskriver med stöd av 7 kap. 4 utsökningsförordningen (1981:981) följande: 1 Förbehållsbeloppet ska bestämmas med ledning av ett normalbelopp. 2 Normalbeloppet ska för en ensamstående gäldenär vara kr i månaden, för sammanlevande makar och därmed jämställda kr i månaden och för varje barn kr i månaden till och med det kalenderåret då barnet fyller sex år och kr i månaden för tid därefter. 3 Följande normalbelopp i kronor per inkomstperiod ska gälla. Månad Två veckor Vecka Dag Ensamstående kr kr kr 156 kr Makar och jämställda kr kr kr 258 kr Barn t o m det kalenderår då barnet fyller 6 år kr kr 580 kr 83 kr Barn fr o m det kalenderår då barnet fyller 7 år kr kr 667 kr 95 kr Denna författning träder i kraft den 1 januari 2013 och gäller till den 31 december Referensränta Riksbanken har fastställt referensräntan för perioden 1 juli 31 december 2013 till 1,0 procent. Enligt 9 räntelagen (1975:635; senast ändrad 2002:352) skall referensräntan fastställas halvårsvis genom särskilt beslut av Riksbanken. Referensräntan skall enligt denna paragraf motsvara den reporänta som Riksbanken tillämpade vid utgången av det gångna halvåret avrundat, om så behövs, till närmast högre halva procentenhet. Referensräntan ersatte diskontot den 1 juli juli-31 dec ,0% 1 jan-30 juni ,0% 1 juli-31 dec ,5% 1 jan-30 juni ,0% 1 juli-31 dec ,0% 1 jan-30 juni ,5% 1 juli-31 dec ,5% 1 jan-30 juni ,5% 1 juli-31 dec ,5% Inkassoavgifter Lagstadgade avgifter Arvode Inkasso Arvode betalningsföreläggande Påminnelseavgift Upprättande av amorteringsplan Arvode vid handräckning Myndighetsavgifter Ansökningsavgift Utmätningsansökan/exekutionsavgift (per år) Stämning Konkursansökan Ansökan om företagsrekonstruktion 180 kr 340 kr 60 kr 170 kr 375 kr 300 kr 600 kr 450 kr 500 kr 500 kr 14 UPDATE NR

15 Klipp ut och spara Viktiga datum oktober december 2013 Oktober 14 Debiterad F- eller SA-skatt för september 2013 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. En extra skatteinbetalning ska vara inbetald om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mer än kronor, vill undvika kostnadsränta och har något av följande beskattningsår: 1 augusti juli september augusti 2013 Räntan börjar räknas fr o m den 15 oktober. högst 40 miljoner ska: momsen för augusti 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad) arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto en momsdeklaration för augusti 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad) en arbetsgivardeklaration för september 2013 ha kommit in till Skatteverket över 40 miljoner ska: arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för september 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto 21 En periodisk sammanställning för september och tredje kvartalet 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten. 25 En periodisk sammanställning för september och tredje kvartalet 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten. 28 högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska: momsen för räkenskapsår som slutar den 31 augusti 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 31 augusti 2013 ha kommit in till Skatteverket över 40 miljoner ska: momsen för september 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto moms- och arbetsgivardeklarationer för september 2013 ha kommit in till Skatteverket November 1 Sista dagen att lämna en pappersdeklaration för juridiska personer som har något av följande beskattningsår: 1 februari januari mars februari april mars maj april En eventuell extra skatteinbetalning ska vara bokförd på Skatteverkets konto om du räknar med ett underskott av slutlig skatt på mindre än kronor, vill undvika kostnadsränta och har ett företag med något av följande beskattningsår: 1 juni maj juli juni 2013 Räntan börjar räknas fr o m den 5 november. 12 Debiterad F- eller SA-skatt för oktober 2013 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. högst 40 miljoner ska: momsen för juli september 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag har tremånadersmoms) momsen för september 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad) arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto en momsdeklaration för juli september 2013 ha kommit in till Skatteverket (gäller företag som har tremånadersmoms) en momsdeklaration för september 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad) en arbetsgivardeklaration för oktober 2013 ha kommit in till Skatteverket över 40 miljoner ska arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för oktober 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto 20 En periodisk sammanställning för oktober 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om ditt företag använder pappersblanketten. 25 En periodisk sammanställning för oktober 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e-tjänsten. 26 högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska: momsen för räkenskapsår som slutar den 30 september 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 30 september 2013 ha kommit in till Skatteverket över 40 miljoner ska: momsen för oktober 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto moms- och arbetsgivardeklarationer för oktober 2013 ha kommit in till Skatteverket December 2 Sista dagen att deklarera elektroniskt för juridiska personer med följande beskattningsår: 1 februari januari mars februari april mars maj april 2013 Sista dagen att skicka in en preliminär inkomstdeklaration för inkomståret 2014 i vissa fall. 12 Ditt företags debiterade F- eller SA-skatt för november 2013 ska vara bokförd på Skatteverkets konto. högst 40 miljoner ska: momsen för oktober 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto (om ditt företag redovisar moms varje månad) arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto en momsdeklaration för oktober 2013 ha kommit in till Skatteverket (om ditt företag redovisar moms varje månad) en arbetsgivardeklaration för november 2013 ha kommit in till Skatteverket över 40 miljoner ska: arbetsgivaravgifter och avdragen skatt för november 2013 vara bokförda på Skatteverkets konto 16 Sista dagen att lämna en pappersdeklaration för juridiska personer med följande beskattningsår: 1 juni maj juli juni 2013 Du ska ha fått ditt slutskattebesked av Skatteverket. 20 En periodisk sammanställning för november 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder pappersblanketten. 27 En periodisk sammanställning för november 2013 ska ha kommit in till Skatteverket om du använder e - tjänsten. högst 1 miljon och redovisar momsen en gång per år ska: momsen för räkenskapsår som slutar den 31 oktober 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto en momsdeklaration för räkenskapsår som slutar den 31 oktober 2013 ha kommit in till Skatteverket över 40 miljoner ska: momsen för november 2013 vara bokförd på Skatteverkets konto moms- och arbetsgivardeklarationer för november 2013 ha kommit in till Skatteverket UPDATE NR

16 Här hittar du Svea Ekonomi Trondheim Umeå Sastamala Hamar Oslo Helsingfors Solna Tallinn Göteborg Köpenhamn Åseda Helsingborg Riga Amsterdam Reeuwijk Karlsruhe Zürich Wiener Neudorf Budapest Belgrad Solna SE Solna Sverige Evenemangsgatan 31 Tel: Fax: Göteborg Box 2149 SE Göteborg Sverige Otterhällegatan 12 B Tel: Fax: Helsingborg Kanongatan 157 SE Helsingborg Sverige Kanongatan 157 Tel: Fax: Umeå Umestans Företagspark SE Umeå Sverige Umestans Företagspark Tel: Fax: Åseda Box 116 SE Åseda Sverige Skolgatan 8 Tel: Fax: info@sveaekonomi.se Org. nr: Säte: Stockholm