Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre



Relevanta dokument
Migrationens relation till hälsa. integrerat hälsoperspektiv en förutsättning för flyktingars etablering och delaktighet

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum

Information om tobak och rökning Utveckling av målgruppsanpassad information och metoder för nyanlända flyktingar

[PLANERING PÅGÅR] Nationell utbildning för Samhällsoch hälsokommunikation

Uppföljning av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Regional samverkan i Skåne för nyanlända invandrares etablering

Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne SHK

ETT STÖDJANDE MILJÖ FÖR FÖRETAGANDE OCH FRISKARE SOMALIER I SKÅNE

Miracles Someone Special Coldplay

Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

Projektplan Integrationsstrategi

Hälsokommunikatörer i Östergötland

KARTLÄGGNING AV NYANLÄNDAS HÄLSA

Implementering av fysisk aktivitet för nyanlända flyktingar

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Strategi för integration i Härnösands kommun

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Överblick flyktingmottagning och ensamkommande barn

Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Välkommen till Skåne Lägesrapport från utvärderingen

Hållbar stad öppen för världen. Hälsopepp

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Plan för samhällsorientering Skara kommun

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Folkhälsopolitiskt program

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Masterprogram i folkhälsovetenskap

Strategi för ett mångfaldssamhälle i Lilla Edets kommun. Framtagen av: Kommunledningsförvaltningen Datum: Antaget av KF

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Mötesplats social hållbarhet

Mödravårdens bemötande av kvinnor och män med olika etniska bakgrund: tolkpraktiker och kulturtolksdoulor

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

FOKUSOMRÅDE. Interkulturalitet och flerspråkighet Föreläsning med Ingmarie Bengtsson. 22 september Lagar, styrdokument och överenskommelser

1. Bakgrund och planering Deltagare Rumäniens mottagande av kvotflyktingar... 4

Pedagogisk gruppverksamhet Barnfokus 7-20 år För hela familjen Politiskt och religiöst obundet BIV startades i Malmö 2004 och BIS 2007 av IM och

Program för ett integrerat samhälle

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne SHK

Stöd för barn och familjen

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

En bra start i Österbotten

DUA Nyanlända Lund år BILAGA 2 KARTLÄGGNING OCH VERKSAMHET I SAMVERKAN

En god hälsa på lika villkor

Hälsolitteracitet. Hälsa för individen. Ett av de viktigaste livsmålen En allmänmänsklig rättighet Given förväntan

HÅLLBARHET SOM DET MEST CENTRALA FÖR HÖG KVALITET I FÖRSKOLAN INGRID PRAMLING SAMUELSSON GÖTEBORGS UNIVERSITET

Samtal med Hussein en lärare berättar:

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

VI OCH DOM 2010/01/22

Vem blir man i Vård och omsorgsutbildningen? En studie om vuxenstuderandes erfarenheter /Katarina Lagercrantz All 1

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne

Vi lär i samarbete med det omgivande samhället. Världen är vårt klassrum.

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsoskola för nyanlända under etablering. Hälsostöd för asylsökande och nyanlända

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

HÄLSA - HÄLSOARBETE. Fokus: Hälsofrämjande

Formulär för behovsanalys inom programmet "Hälsa i Sverige för nyanlända och asylsökande"

FogelstadsAkademins Medborgarutbildning

Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

Ett nytt regelverk för nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet (Ds 2016:35)

Sammanställning regionala projektledare

Dokumentation från workshops Somalidagen i Tibro 25 Mars

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

- DET CIVILA SAMHÄLLET GÖR SKILLNAD. Arbetsförmedlingen i Uppsala & TRIS-tjejers rätt i samhället

SPIRA Integration från deltagarnas perspektiv

Experiences of Screening for Postpartum Depression in Non-Native- Speaking Immigrant Mothers in the Swedish Child Health Services

Riktlinjer för arbetet med de horisontella kriterierna i Plug In 2.0

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Integration Gävleborg. Partnerskap i syfte att samordna, utveckla och stärka arbetet med integration och mångfald i Gävleborg

Samhällsorientering och vägledning 2018

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

BRISTANDE KUNSKAPER OM ÄLDRE HOMO OCH BISEXUELLAS VILLKOR

Idrott och social hållbarhet

Elva målområden för folkhälsoarbetet

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Den mångkulturella Norden utmaningar för utbildning och delaktighet

BIU. Blekinge Integrations- och Utbildningscenter

Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

KVALITETSRAPPORT 2014

Välfärds- och folkhälsoprogram

Transkript:

Bilaga 1: Samhälls- och Hälsokommunikatör på Somali Information and Business Centre Inledning Samhälls-och hälsokommunikatörer är en del av Partnerskap Skåne som vuxit fram ur ett behov av ett regionalt samordnat hälsofrämjande program med information och hälsofrämjande insatser. Det är ett utvecklingsprojekt som erbjuder grundläggande samhällsoch hälsoinformation (SHI) på modersmålet till nyanlända och asylsökande i Skånes kommuner i början av deras introduktionsperiod. SHI på somaliska är förlagd till Somali Information and Business Centres lokaler i Eslöv, Kristianstad och Malmö. I denna bilaga presenteras en analys av SHI-aktiviteterna som hålls på SIBC i Malmö, Eslöv och Kristianstad samt projektet Mitt val min hälsa. Denna rapport är en delstudie en förstudie om SIBC med behovsanalys (se huvudrapporten). Enligt beskrivningen på länsstyrelsens hemsida är samhälls- och hälsokommunikatör ett delprojekt i partnerskap Skåne som erbjuder grundläggande SHI på modersmål till nyanlända och asylsökande. Programmet erbjuds av Skånes kommuner till målgrupperna i början av introduktionsperioden. Länsstyrelsen ansvarar för utbildningen men själva utbildningen hålls i SIBC i Eslöv, Kristianstad och Malmö. Syftet med denna delstudie är att undersöka hur SHI upplevs av deltagare samt belysa behov av information om preventiva åtgärder mot HIV/AIDS och andra sexuellt överförbara sjukdomar (STI) bland somalier i Skåne. Uppdraget för denna delstudie var att tar reda på hur SHI upplevs av deltagarna samt undersöka möjligheten att breda ut (vad menas: bredda eller nå ut med eller vad?) projektet Mitt val min hälsa till SIBC och dess målgrupp. Bakgrund Det övergripande målet i Nationella mål för folkhälsan i Sverige (Reg. prop. 2002/03:35) är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har största betydelse för den svenska folkhälsan bl.a. delaktighet och medinflytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och säkra uppväxtvillkor. Särskilt angeläget är det att hälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa såsom nyanlända flyktingar. För att skapa en stödjande miljö krävs det att man har fördjupade kunskaper om kontexten och målgruppen. På SIBC pågår ett försök på att skapa stödjande miljöer för somalisktalande personer i region Skåne genom att erbjuda information och stöd att söka arbete, starta företag samt information om samhälle och hälsa. Detta med syfte att bidra till hälsofrämjande etablering av nyanlända somalier samt underlätta integration av somalier i Skåne, nya som gamla. Den svenska integrationspolitiken lyfter fram jämlikhetsaspekten genom de övergripande målen om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund, samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund och en samhällsutveckling som 1

kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla oavsett bakgrund ska vara delaktiga i och medansvariga för (Reg. skrivelse 2001/02:129). Teoretiska utgångspunkter Hälsokommunikation är en nyckelstrategi för att sprida användbar information, öka medvetenhet om faktorer som främjar respektive skadar hälsan samt för att stärka hälsokompetens (health literacy) på individ och samhällsnivåer (Ratzan, 20111). Det är dock viktigt att hälsokommunikationen är anpassad till kontexten, målgruppens språk och målgruppens health literacy-nivå. Health literacy kan definieras som de kognitiva och sociala färdigheter som avgör individens motivation, förmåga och möjlighet att få tillgång till, förstå och använda information på ett sätt som främjar och vidmakthåller god hälsa (Nutbeam, 1998). Health literacy är en viktigt kompentens som kan stärka egenmakt (empowerment) hos de flyktingar och nyanlända som är målgruppen för hälsokommunikatör-projektet. Health literacy är kontext- och språkbunden varför det är viktigt att den utvecklas och anpassas den specifika kontexten och målgruppen (Zarcadoolas et al, 2006) SIBC-projektet med sina lokala och regional initiativ och multiaktiviteter som inriktas på både arbetsliv och hälsa kan bidra till ökad förståelse för hur samhället fungera samt underlätta för arbetssökande process för att deltagare kan snabbt komma ut till arbetslivet. På det sättet, är aktiviteter på SIBC riktat främst till hälsans bestämningsfaktorer och kan därmed ses som en hälsofrämjande arena som underlättar etableringsprocessen. En hälsofrämjande arena är en naturlig mötesplats vars syfte är att skapa stödjande miljöer för individer och grupper genom dagliga aktiviteter som ger dem stöd att påverka sina livsvillkor (Poland et al., 2000). Ett arenaperspektiv kännetecknas av: i) Ett holistiskt angreppssätt där interventionen siktar mot hälsodeterminanter som anses vara viktiga i hälsofrämjande arbete och arbete för jämlikhet i samhället. ii) Att det möjliggör lärande och kompetensutveckling av nödvändiga kunskaper och färdigheter för att stärka individens beslutfattande vad gäller hälsa och livet generellt. Delaktighet och empowerment av individer och målgruppen är centralt i denna process. iii) Att det tar hänsyn till målgruppens normer och värderingar för att göra interventionerna tillgängliga och relevanta för målgruppen och därmed hållbara. Vilket är viktigt för både målgruppen och organisationen. Material och metod Uppdraget kunde inte genomföras såsom planerat eftersom det fanns för lite underlag för att kunna göra en förstudie baserad enbart på Mitt val min hälsa. Bara två personer uppgav att de hade fått individuell rådgivning inom ramen för projektet som handlar om sexuell hälsa och HIV/AIDS under projekttiden. Av de två ville endast en medverka i studien. Vidare saknades deltagarlista på personer som har deltagit i projektet. För att kunna få ett bättre underlag, föreslog den ansvariga hälsokommunikatören att hon skulle integrera mitt val min hälsa i SHI för gruppen i Kristianstad och jag skulle då intervjuer dem efter det. Underlaget till denna rapport består därför av samma data som förstudien: deltagarobservationer som genomfördes på SHI-undervisning i Eslöv, Kristianstad och Malmö samt 2

fokusgruppdiskussioner med deltagare i SHI i Eslöv och Malmö. För delen som berör mitt val min hälsa bygger analysen på fokusgruppdiskussioner i Svalöv, Kristianstad samt två individuella intervjuer i Malmö. Resultat Vad tycker deltagarna om samhälls- och hälsoinformationen? Samtliga deltagare i alla de tre städerna (Eslöv, Kristianstad och Malmö) uttryckte en stor uppskattning av SHI. SHI-utbildningen överträffade deras förväntningar. Förutom kunskap om hälsa generellt och sexuell hälsa har deltagarna erhållit nya kunskaper som bidragit till ökad social kompetens enligt informanterna. Social kompetens som gör det möjligt för de att förstå, navigera och vara delaktig i det nya samhället. Kunskap om hälsa Hälsa är centralt för varje människans liv. Allt annat är beroende på att man har hälsa enligt deltagarna i fokusgrupperna. På frågan om vad de ansåg var viktigaste de lärde sig under sin utbildning, nämnde de kunskap om hur man kan hålla sig frisk, förebygga sjukdom, vikten av egenvård och vård av barn vid lättare åkommor. I fokusgrupperna diskuterade deltagarna hur de har fått tänka om vad det gäller fysiska aktiviteter, träning och nyttig mat. Kvinnor framförallt uttryckte att de har blivit mer medvetna om sambandet mellan brist på fysiska aktiviteter, dåligkost och sjukdomar som diabetes. De flesta somalier tror att man får diabetes av att äta för mycket socker. Nu vet vi att man kan också få det av att inte röra på sig och äta onyttigt! (FG 2:i). Jag trodde först att svenskarna sprang för att de inte vill bli feta. Det var inte förrän vi pratade om att förebygga sjukdom i klassen som jag förstod att det handlar lika mycket om att undvika diabetes och högt blodtryck (FG2:ii). Deltagare i SHI är jättenöjda med kursen och önskade att den kunde förlängas och likställas med Svenska för Invandrare (SFI). Ett annat behov som belystes i samtliga intervjuer är behovet av att erbjuder kursen till personer som har bott i Sverige under längre tid med motivation på att de har sämre hälso- och samhällskunskap än de nyanlända i etableringen. Sexuell hälsa och kunskap om HIV/AIDS Enligt hälsokommunikatören har somalier dåliga kunskaper om STI och HIV/AIDS. Denna uppfattning förstärktes av informanterna och data som samlades in genom deltagande observation. Deltagarna berättade hur SHI-utbildningen krossade deltagarnas missuppfattningar om STI sjukdomar och infektionsvägar. Deltagarna i mitt val min hälsa (FG:iii, individuella intervjuer) hade blandade känslor om nyttan av en sådan utbildning. Informanterna berättade att de har fått möjlighet att på ett opretentiöst sätt diskutera STI inom ramen för SHI-utbildningen. Eftersom sexuell hälsa erbjöds som en del av SHI, upplevdes det inte som besvärligt, menade deltagare. vem visste att hepatit är smittsamt? Jag fick världens chock när *****berättade att hepatit B var en allvarlig sjukdom utan bot och att man kan infektera sitt eget barn. Jag blev jätteledsen men ***har troligen räddat livet på mitt barn (FG 2:ii) 3

Jag har alltid trott att HIV/AIDS är den enda dödlig sjukdom som överförs genom sex alla vet om gonorré och syfilis men dessa är inga sjukdomar som man är livrädd för jag tror att de flesta män vet att bara man erkänner då får man behandling (skrattar) men hepatit?...****sade att det blodiga lammskinn och sol som vi använde för att bota att det var bara påhitt! (alla skrattar) (FG 3:i). Det är synd att många tror att bara för att vi är muslimer är vi skyddade från HIV/AIDS. Många inser inte att man kan få AIDS genom olika sätt inte enbart genom att vara lösaktig. Jag hörde om en familj som blev smittad av sin hembetjänt i Kenya. Det visade sig att kvinnan som bär på HIV/AIDS-smittan använde alla tandborstar med flit. Hela familjen som hade fått uppehållstillstånd i USA testades positiv till HIV ALLA t.o.m. de små barnen (FG 2ii) Det fanns olika uppfattningar om hur viktig sexuell hälsa är i SHI-utbildningen. De flesta kvinnor tyckte att den delen är lika viktigt som övriga teman i kursen medan män ansåg att den inte var lika viktig som de andra temana. De äldre deltagarna i Mitt val min hälsa, ansåg att utbildningen är bättre lämpad för ungdomar än för dem själva. Vi ville att våra ungdomar, speciellt pojkar. ska få ta del av denna information. Det är svårt att tänka på konsekvenser av sitt beteende när man är ung särskilt i ett samhälle som detta (vad menar du med ett samhälle som detta?).. jo, där ungdomar gör som de vil innan de gifter sig (FG 3:ii). Ungdomarnas behov av kunskap om sexuell hälsa togs också upp av representanter från den Somaliska Paraply Organisationen (FG 4). Här nämndes specifikt ensamkommande flyktingbarn som en särskiltd utsatt grupp som skulle kunna ha nytta av undervisning om sexuell hälsa. Social kompetens Deltagarna upplevde att den praktiska informationen om hur samhället fungerar har försett dem med viktig social kompetens och ökat självförtroende att klara sig i det nya landet. Kunskap om hur och när man ska kontakta vårdcentralen, lagförda arbetstimmar i Sverige, hur mycket skatt man ska betala och hur skatten sen används samt svenska sociala koder, nämndes som exempel på praktisk information som bidrar till bättre social kompetens. jag kan mycket mer än de flesta som har bott i landet i 10 år! T.ex.åker många till akuten i onödan och när de inte bli omhändertagna snabbt, anklagar de personalen för rasism. De förstår inte att sjukhuset inte fungera som i Somalia eller i afrikanska eller arabiska länder där man åker till akuten när man känner att de behöva snabbvård här se de till behovet, där är dina pengar som bestämma (*hur snabbt man få vård) (FG 3:i) Social kompetens kan handla om att förstå vilka rättigheter man har i olika situationer men också skyldigheter i det vardagliga livet Det viktigaste jag har lärt mig är mina rättigheter och skyldigheter i detta samhälle. Det är oerhört viktigt för alla så att jag inte begår övertramp eller bli ett offer för övertramp. I denna kurs har vi fått veta vilka rättigheter som gäller i alla lägen. T.ex. om hur länge man får vänta på läkartid, om bostadskö, barnbidrag, föräldrapenning mm men vi har också lärt oss om vilka skyldigheter vi har mot våra grannar, t.ex. att vara tystare efter kl. 22:00 en 4

bagatell kan man tycka, men lika viktig för att klara sig bra i detta samhälle inte bara veta om rättigheter när vi (somalier) ringer till vårdcentralen, ofta säger vi att vi har ont på många ställen. Under denna utbildning har vi lärt oss hur vi ska beskriva vårt besvär för att kunna få tid. Det tog mig en tid innan jag kunde förstå nu beskriver jag ett hälsoproblem i taget (skratt) Språket och de metoder som används i undervisningen bidrar till den upplevda nyttan av samhälls- och hälsoinformationen. Under utbildningen använde sig hälsokommunikatören av dialog som redskap på ett innovativt sätt. De svenska och somaliska språken integrerades på ett naturligt och kompletterande sätt. Vidare använder sig hälsokommunikatören av somaliska ordspråk och exempel som deltagarna kände igen sig själva i, även om de flesta koncepten som socialförvaltning, försäkringskassan, skatt osv. var främmande. Deltagarna fann att kunskapen från SHI underlättade deras studier långt efter avslutat program Tack vare samhälls och hälsoinformation kan jag nu förstå samhällskunskap. Det är roligare att gå i skolan för att jag har förkunskaper om samhället som jag har tagit del av på somaliska. Jag tror inte att jag hade hängt med på lektionerna om jag hade börjat direkt på Komvux (Kvinna 26 år) En annan kvinna berättade att hon har fått bättre förståelse för Skåne och skåningarna efter att ha fått lära sig om olika svenska landskap och kulturer inom Sveriges gränser. Kvinnan tyckte att den kunskapen har fått henne att läsa historieböcker eftersom hon är ny nyfiken på sitt nya land. Hon vill veta vad det finns för likheter mellan Somalia och Sverige eftersom Somalia har också regionala skillnader. Hon menar att historieintresset inte hade väckts hos henne om hon hafat en lärare som var icke-somalier. SHI och SIBC På frågan om hur de ser på kopplingen mellan SIBC och samhälls- och hälsoinformationen uppgav de flesta deltagarna att de inte riktigt förstått att det finns en koppling. Under FGdiskussionerna framkom dock att ett flertal har fått hjälp med olika privata ärenden som hjälp att ta kontakt med olika myndigheter, fylla i blankett eller skriva överklagande samt har varit på företagsrådgivning. Detta är en intressant observation eftersom samhälls-och hälsoinformation är en av de viktigaste rekryteringskällorna för deltagare i SIBC:s företagsrådgivning, dvs. de flesta deltagare i företagsrådgivningen kommer från denna grupp eller har fått tips om SIBC:s företagsrådgivning av deltagare i denna grupp. Sammanfattande reflektioner och konklusion SHI är en populär och mycket uppskattad aktivitet på SIBC. Det framkommer att SHI bidrar till värdefull kunskap och färdigheter som deltagarna har användning för i sin vardag och ute i samhället långt efter avslutad utbildning. Deltagarnas health literacy förstärks och ökas genom deltagande i SHI-utbildning. Detta blir möjligt genom att SHI hålls på deltagarnas eget språk. Kommunikationen tar också hänsyn till normer och värderingar som i fallet där hälsokommunikatörer använda sig av ordspråk och 5

andra referenser som hämtats från deltagarnas livsvärld. Detta gör det lättare för deltagarna att ta till sig den kunskap som förmedlas och tillämpa den i olika situationer för att fatta hälsobeslut för sig själva och sina barn. Att kunna ta ansvar för sin egen och sina barns hälsa är en eftertraktad egenskap i dagens informationssamhälle där allt större ansvar läggs på individens ansvarstagande att aktivt söka information och gör medvetna hälsoval (Mahmud et al 2013). Resultatet visar att deltagarna i SHI har utvecklat sitt kritiska tänkande och ifrågasätter sina gamla kunskaper vad gäller STI. Kritiskt tänkande ökar självkännedomen och ökar förutsättningen för empowerment och ökad självständighet att fatta informerade hälsobeslut. Mitt val min hälsa -projektet har bidragit till bättre kunskaper om STI och HIV/AIDS bland deltagarna. Resultatet tyder på att det går att bedriva utbildning om sexuell hälsa i en blandad grupp såväl som i könssegregerade grupper. Det finns dock för lite underlag för att uttala sig om vilket av dessa som anses vara bästa val i detta fall. De äldre informanterna i studien identifierade ungdomar som den bästa målgruppen för insatser som mitt val min hälsa men resultatet visar att de flesta deltagare behöva kunskap som mitt val min hälsa erbjuda. Att förlägga SHI på SIBC innebär att det ges möjlighet till holistiskt angreppsätt på hälsodeterminanter som genom att SHI deltagarna kan ta del av den hjälp, stöd och resurser som finns på SIBC. Resurser och hjälp som inte kan täckas inom ramen för SHI, t.ex. företagsrådgivning, praktiska hjälp med sociala frågor och möjlighet till ett nätverk av somalier som är etablerade i Sverige. Det finns dock en del att utveckla för att bättre integrera SHI med företagsrådgivning och jobbsökaraktiviteterna på SIBC. SIBC har potential att växa till en viktig hälsofrämjande arena och mötesplats för somalier, både gamla och nya i landet. Som en mötesplats för etablerade och nyanlända somalier kan SIBC vara ett kompetenscentrum för att fostra deltagande och empowerment som sedan kan omsättas ute i samhället. Referenser MAHMUD, A., OLANDER, E., ERIKSEN, S. & HAGLUND, B. 2013. Health communication in primary health care -A case study of ICT development for health promotion. BMC Medical Informatics and Decision Making, 13, 17. NUTBEAM, D. 2000. Health literacy as a public health goal: a challenge for contemporary health education and communication strategies into the 21st century. POLAND, B. D., GREEN, L. W. & ROOTMAN, I. 2000. Settings for health promotion: linking theory and practice, Thousand Oaks, Calif.:, Sage Publications. RATZAN, S. C. 2011. Health Communication: Beyond Recognition to Impact. Journal of Health Communication: International Perspectives, 16, 109-111. ZARCADOOLAS, C., PLEASANT, A. F. & GREER, D. S. 2006. Advancing health literacy: a framework for understanding and action, San Francisco, Jossey-Bass. 6