Det bästa ur två världar. Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

Transkript

1 Det bästa ur två världar Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv

2 Värmlands Arbetslivsforum har haft som mål att skapa bättre förutsättningar för balans mellan arbete och familjeliv. Projektet pågick under åren och finansierades genom EU-programmet Equal. Programmet syftar till att motverka all form av diskriminering och utestängning i arbetslivet. I utvecklingspartnerskapet ingick Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Värmlands län, Försäkringskassan i Värmland, Länsarbetsnämnden i Värmland, Landstinget i Värmland, Svenska kyrkans familjerådgivning i Karlstad, Värmlandskooperativen, LO/Kommunal Värmland, Föreningen Föräldrautbildare n2b3 och IUC Wermland. Region Värmland, Karlstads kommun och ABF Värmland har medfinansierat externt.

3 Föräldraskap förenar och förändrar Stöd i föräldraskap med ett integrationsperspektiv har varit ett av fem stora delprojekt inom Värmlands Arbetslivsforum. Barnmorskan Kristina Gombrii har varit projektledare. Utgångspunkt för arbetet är att föräldraskap är ett tillstånd som förenar människor från jordens alla hörn. Samtidigt innebär det omvälvande i föräldraskapet ofta en situation i livet när man är öppen för förändringar. Vi har utgått från begreppet salutogenes, att fokusera på de faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa snarare än på det som orsakar sjukdom. Andra centrala begrepp är brukarmedvetenhet och empowerment, som innebär att människor själva tar ansvar och kontroll över frågor som har med deras vardagsliv att göra. Målet är att ge människor med rötter i andra kulturer än den svenska en ökad kunskap om och förståelse för de riktlinjer och tankar kring jämställdhet och föräldraskap som präglar det svenska samhället. Vårt mål är också att skapa forum för reflektion kring värderingar och vanliga problem när arbetsliv och familjeliv kombineras i Sverige. Integration är allas ansvar Det är viktigt att poängtera att integration är en ömsesidig process där alla är delaktiga och medansvariga. Integration är inte bara en fråga för invandrare. Majoritetsbefolkningen utgör en lika viktig del i processen. Projektets pilotområde har varit Kronoparken. Det är Karlstads största stadsdel och också den stadsdel i Karlstads kommun som har störst andel invånare med utländsk bakgrund. I samarbete med Karlstads kommun och Karlstads Bostadsaktiebolag, KBAB,

4 ordnade projektet bland annat konferenser med representanter för Kronoparkens lokalsamhälle: skola, förskola, idrottsföreningar, kyrkan, vårdcentralen och så vidare. Syftet var att utveckla modeller för stöd i föräldraskapet med ett integrationsperspektiv. Bostadsbolagets integrationsbovärdar har här en nyckelroll. Samtalsgrupper för föräldrar En annan del av projektet var att ordna samtalsgrupper med invandrade föräldrar. Inom projektets ram hölls samtalsgrupper på Kronoparken, först med enbart fäder, sedan med enbart mödrar och därefter med blandade grupper. Vid varje tillfälle medverkade projektledaren Kristina Gombrii, pappaledare med erfarenhet från vanliga föräldragrupper vid mödravårds- och barnavårdscentralerna samt integrationsbovärdar. Samma modell för samtal testades också inom Kristinehamns kommuns introduktionsprogram för nya svenskar. Modell och metod Utifrån en inventering av gruppmedlemmarnas egna erfarenheter diskuterar gruppen teman rörande föräldraskap, samhälle, uppfostran, kulturella skillnader, rättigheter och skyldigheter med mera. Diskussionen går till på följande vis: Alla reflekterar tyst på frågan och skriver eventuellt ner sina tankar som ett stöd. Därefter berättar alla sin historia i den lilla gruppen. Allas historier sammanfattas i den lilla gruppen så att alla får ta del av dem i den stora gruppen. För att man ska känna sig hemma och för att minska vi-och-domkänslan säger vår erfarenhet oss att vi ska fokusera på likheter och inte på olikheter. Genom att arbeta salutogent och med empowerment utgår man ifrån individen. Genom att bland annat beskriva likheter mellan kulturer ur ett historiskt/religiöst perspektiv skapas ett igenkännande som kan öka förståelsen och dialogen kring historia och vars och ens livssituation. Samtalet blir också en personlig nulägesanalys.

5 Praktiska erfarenheter * Kursledningen ska gärna bestå av en kvinna och en man. * Krav på en kursledare är att hon eller han ska ha mod att överskrida en rädsla. * Det är bra med ledare som själva har sina rötter i Sverige. Inom vissa kulturer finns ett starkt socialt tryck som leder till att man inte öppnar sig i samtal med sina landsmän av rädsla för att det sagda ordet ska sprida sig. Då kan det vara lättare att prata med svenskfödda kvinnor och män, eftersom man mer litar på tystnadsplikten mellan svenskar. * Tolk är nödvändigt. Särskilt i sammanhang när man ska prata om känslor och begrepp som deltagarna kanske saknar svenska ord för. * I vissa fall kan man arbeta med teman utifrån kön och vissa andra utifrån ursprung. * Fokusera på likheter och inte olikheter. * En rekommendation är att gruppen träffas vid minst sju tillfällen, inklusive erfarenhetsinventering, presentation och avslutning av kursen. * Åtta till tio deltagare är lämpligt. Förslag på teman * Vändpunkter i livet * Situation när du känner dig främmande eller hemma Dessa två teman är bra att inleda med i samband med inventering av erfarenheter. * Familj och Familjemönster Viktiga ämnen: respekt, gränsdragningar, heder, vem gör vad, jämställdhet inom familjen. Sonja Sherefays material Barnen i våra hjärtan från Rädda barnen är ett bra material som stöd för diskussioner kring kultur krockar i samband med föräldraskapet.

6 * Känslor vi alla har Sexualitet, situationer när vi känner oss främmande eller hemma, positiva sidor från den gamla och från den nya kulturen som du vill förmedla till dina barn. * Tabun i samhället Homosexualitet, religion, alkohol, heder, våld och så vidare. * Sociala koder De osagda orden eller mönstren. * Lagar Till exempel Barnkonventionen, lagen mot att aga barn, lagar om religionsfrihet och yttrandefrihet. Vad är demokrati? Ett bestämt mål med projektet Det bästa ur två världar var att utveckla en struktur och ett arbetssätt för att integrationsarbetet ska kunna fortsätta efter projektets slut. Vi hoppas att våra metoder kan inspirera andra som i sitt yrke möter invandrade föräldrar. Anteckningar

7

8 Delprojekt 4 b Värmlands Arbetslivsforum Projektledare Kristina Gombrii