Tid från arbetsgivaren viktigaste framgångsfaktorn Avsatt studietid från arbetsgivaren är den viktigaste framgångsfaktorn för att lyckas med distansstudier i Räddningsledning. Det anser ledningslärare från MSB Revinge och Sandö. Konceptet för distanskurserna i Räddningsledning har tagits fram av lärare på myndighetens verksamhetsställen i Revinge och Sandö. I Sandö har A-kursen genomförts via distans sedan 2010. Sedan 2013 genomför även Revinge både A och B-kursen på distans. Distanskurserna är uppbyggda kring samma innehåll som de platsbundna kurserna men upplägget ser lite annorlunda ut. Varje kurs omfattar även ett antal närträffar där de studerande träffas för att genomföra praktiska övningar och moment. Lärarna berättar att de har lagt stor vikt vid att anpassa innehållet till kursdeltagarnas individuella kunskapsbehov. Bland annat har kursdeltagarna på A och B-kurserna tillgång till inspelade föreläsningar, simuleringsuppgifter, kurslitteratur och olika övnings-och arbetsuppgifter. Tanken är att tillgodose både de som föredrar att fördjupa sig teoretiskt och de som föredrar mer praktiska uppgifter, säger lärarna.
Distanskurserna är baserade på att de studerande under kursernas gång arbetar med sin egen kommuns organisation för räddningstjänst. Detta är ett medvetet val från MSB:s sida eftersom det leder till en fördjupad förståelse för hur den egna organisationen är uppbyggd samt bidrar till ett verklighetsbaserat lärande där kursdeltagarna kan bidra med förslag på hur man kan förbättra och förändra verksamheten. Vi har också sett att detta sätt att utbilda ger en spridningseffekt, säger lärarna. Genom att kursdeltagarna genomför uppgifter och tar sig an frågeställningar förankrade i den egna organisationen sprider de kunskapen och kompetensen vidare till andra medarbetare. Det gör att hela organisationen kan ta del av utbildningen. Kursdeltagarna arbetar i mindre grupper för att stimulera erfarenhetstutbyte och gemensamt lärande. Detta skapar ett mervärde för de studerande, fortsätter lärarna. Genom att de arbetar tätt tillsammans på distanskurserna lär de sig av varandra och får en bättre förståelse för hur räddningstjänster i olika delar av landet löser olika problem och frågeställningar. Vi har därför lagt stor vikt vid att skapa blandade grupper med deltagare från både små och stora kommuner och förbund, samt med olika utbildningsbakgrunder och erfarenheter. Förutsättningar för att lyckas Den viktigaste förutsättningen för att lyckas med distansstudierna är att de som genomför kursen får tid att studera. Eftersom grundiden för distanskonceptet bygger på ett aktivt deltagande blir slutresultatet inte bra om de som genomför kursen inte har tid på sig att ta del av materialet och utföra arbetsuppgifterna, framhåller lärarna. För att klara studierna på både A och B kursen krävs det att den studerande lägger allt från 11-20 timmar veckan (beroende på kursens längd), fortsätter de. Arbetsgivaren måste därför frigöra tid för sin personal och vara medveten om vilket åtagande det innebär att genomföra utbildningen. Det absolut bästa är om den studerande kan sitta ner med sin arbetsgivare och ta fram en studieplan för hur kursen ska genomföras, tycker lärarna. Detta är speciellt viktigt för de som har ett ordinarie arbete vid sidan om räddningstjänsten. Lärarna vittnar om att det är en del som hoppar av eftersom de inte inser hur mycket tid studierna faktiskt kräver.
En annan viktig faktor för att lyckas med studierna är att den studerande kan ta eget initiativ och ett eget ansvar. Vi vill verkligen framhålla att distansstudier kräver att den studerande har en god förmåga att planera sina studier, säger lärarna. De som ska läsa kurserna måste vara medvetna om att det är en större utmaning än att läsa på plats i Revinge eller Sandö eftersom man själv ansvarar för att lägga upp sina studier. De säger också att det är minst lika viktigt att den studerande förankrar sin studieplan gentemot familj och vänner och framhåller att distansstudier inte är något man bara kan göra på kvällen efter dagens slut. Men, har man bara motivation till att studera samt tid att genomföra uppgifterna finns alla förutsättningar för att lyckas med utbildningen. MSB har inte heller noterat några skillnader vad gäller kunskap och resultat mellan de som studerar via distans och de som studerar på plats i Revinge eller i Sandö. Effekter av att utbilda via distans Lärarna i framförallt Revinge berättar att arbetet med att ta fram distanskonceptet även har bidragit till att de har gjort en översyn av de platsbundna utbildningarna. De har fått nya perspektiv på hur man kan genomföra utbildning och har bland annat använt vissa simuleringar och videomaterial på både distansen och den platsbundna utbildningen. Man kan säga att vi genom att ta fram material för distanskurserna har fått en överblick över hur vi kan förbättra och utveckla innehållet i de platsbundna kurserna, säger lärarna. En annan effekt är att det skapas synergier mellan utbildningarna som är riktade mot räddningstjänsten. Exempelvis kan de som läser påbyggnadsutbildningen för brandingenjörer ta del av Räddningsledning B-paketet för att öka spridningseffekten av kunskap inom ledningsområdet. Utmaningar med distans och utveckling av konceptet Den största utmaningen med att undervisa via distans är att skapa en personlig och välkomnande lärmiljö, säger lärarna
Vi arbetar mycket med att varje kursdeltagare ska känna sig sedd som individ och detta är en större utmaning än vad det är på de platsbundna utbildningarna. Därför försöker vi arbeta med mindre seminariegrupper och ställa riktade frågor för att engagera alla, säger de. En annan utmaning är att lägga sig på rätt nivå och att alltid utgå från de studerandes behov. Detta är viktigt för att lyfta hela gruppen och få med sig alla. I framtiden vill lärarna i Revinge och Sandö fortsätta utveckla distanskonceptet. Bland annat vill de skapa en mer levande och interaktiv lärmiljö i kursrummet samt utveckla de tekniska plattformarna för att underlätta lärandet. En annan idé är att arbeta mer med olika teman baserad på aktuell forskning och undersöka hur kursdeltagare hanterar dessa i sina hemkommuner. Detta kan sedan utgöra underlag för diskussioner och erfarenhetsutbyte dem emellan. MSB gör utbildning mer tillgänglig Eftersom det idag är fler deltidspersonal inom räddningstjänsten är det ett steg i rätt riktning att MSB nu kan erbjuda dessa typer av distanstutbildningar, säger Stefan Norell och Carolina Rytterkull, enhetschefer i Sandö och Revinge. Nu blir det lättare för de som arbetar som exempelvis räddningstjänstpersonal i beredskap att fortbilda sig eftersom de kan studera hemifrån och slipper ta helt ledigt från sitt ordinarie arbete. Genom att erbjuda räddningstjänsten möjligheter att utbilda sig via distans kan vi från MSB:s sida bidra till att skapa goda förutsättningar för både heltidare och deltidare att fortbilda sig och därmed höja kunskapen och kompetensen inom området, säger Stefan Norell. Vi har också sett att vi genom att utbilda på distans kan bidra till en spridningseffekt av kunskap. Det skapas även synergier mellan utbildningar vilket gör att de kan börja närma sig varandra vad gäller metod och teknik samt terminologi. Detta är något som vi ser som positivt och ett led i att skapa en bättre samsyn inom räddningstjänsten, säger Carolina Rytterkull. De berättar att distanskurserna ingår i ett större arbete för att öppna upp och bredda myndighetens utbildningsutbud. Myndigheten ser just nu över hur utbildningarna kan göras ännu mer tillgängliga för att svara mot räddningstjänstens behov.
I framtiden hoppas vi på att kunna erbjuda räddningstjänsten olika utbildningspaket där de kan välja att genomföra hela eller bara vissa delar av kurserna på distans. Genom att utbilda på detta sätt kan vi som myndighet bidra till att fler personer inom räddningstjänsten kan fortbilda sig, avslutar de. Tips för dig som ska studera - Ta fram en studieplan i samråd med din arbetsgivare, och följ den! - Etablera kontakt med räddningsledare inom din organisation för feedback under kursens gång De som intervjuades för artikeln var Jimmie Ask, Anders Sahlin, Anders Gymark, Stefan Haggö och Stefan Håbbe, ledningslärare vid MSB Revinge samt ledningsläraren Sune Fankvist och IT-pedagogen Helena Wiklund från MSB Sandö. Text: Noomi Egan, Kunskapsplattform ledning