Konsten att rädda liv Without you there is no me Suicid en konsekvens av utanförskap? Ullakarin Nyberg Ullakarin.nyberg@sll.se Suicidforskare, psykiater Norra Stockholms Psykiatri
Dystert rekord för Golden Gate-bron 2012: 46 människor avled, 118 övertalades att avstå från att hoppa av polis och andra
VILKA ÄR DE 46? Mer målmedvetna? Mer deprimerade? Bättre förberedda? Större hopplöshet? Otur? Varför väljer man att leva?
Varför suicid? Biologi: psykisk sjukdom, personlighet, ärftlighet för suicid Psykologi: förluster, utanförskap Sociala faktorer: konflikter, ekonomi Existentiella faktorer: finns det någon mening? Varför lever jag? Kulturella faktorer: rädsla för att prata om suicid, rädsla för att störa
Suicidtal Sverige
Psykofarmaka Sverige totalt År 1978-2010 Gunnar Bergendahl leg receptarie
Brain atrophy in depression Atrophy of the Hippocampus in Depression 1 Normal 2 Depression 2 1. Bremner JD, et al. Am J Psychiatry. 2000;157(1):115-118. 2. Images courtesy of J Douglas Bremner, MD, Yale University.
Cell Proliferation in Prefrontal Cortex
Fler begår självmord i Sverige Antalet självmord i Sverige ökar för andra året i rad, visar Socialstyrelsens statistik för 2013. Under 2011 begick 1 378 personer självmord och 2013 var siffran 1 600 personer. Den största ökningen syns i åldersgruppen 15-24, och antalet unga som tar livet av sig har inte varit så många sedan 1989. Under förra året tog 176 unga mellan 15 och 24 år livet av sig.
Suicidtal över livscykeln
Suicidtal Sverige 2012 År 15 24 25 44 45 64 65 + Män 106 287 409 270 Kvinnor 41 107 197 106
Social och fysisk smärta Främre cingulära cortex
Social rejection Eisenberger, N.I., Way, B., Taylor, S.E., Welch, W.T., & Lieberman, M.D. (2007). Understanding genetic risk for aggression: Clues from the brain s response to social exclusion. Biological Psychiatry, 61, 1100-1108.
OTYDLIGA LIVSMÅL Den västerländska människans visioner handlar i många fall om något mer än att bara leva ett drägligt liv - många vill helt enkelt leva det ultimata livet. Självförverkligande, lidandefobi
METOD 1. Kvalitativ förstudie 2. Kvantitativ huvudstudie Pernilla Omerov 18
HINDER Väcka tankar på det döda barnet Orsaka en krisreaktion Känslig grupp, går inte att kontakta
BRYTA TABUN 82 % tackade ja, svarsfrekvens: 73 % 98 % av cirka 300 frågor besvarade Totalt: 1446 föräldrar 35-82 år 780 kvinnor (54%) 666 män (46%) LÄRDOM: det går att prata om suicid, människor vill berätta 96 % vill att vården tar aktiv kontakt!
Rädsla för suicid Det är två sorger i en. Ingen frågar om min son, ingen nämner hans namn, det är som att han aldrig har funnits. Smittande tystnad, påverkar oss och våra patienter. Undvikande i vården vanlig: frågar inte om detaljer, vågar inte stanna kvar och lyssna klart. Åtgärdsinriktade, lyssnande betraktas inte som en åtgärd.
En person som överväger suicid 1. Olösliga problem: Jag klarar inte av det! 2. Utmattning: Jag orkar inte längre! 3. Psykisk smärta: Jag står inte ut! 4. Utanförskap: Jag är alldeles ensam.
VAD VET VI? Självmord, s-försök, s-planer, s-tankar 1/10/100/1000 De flesta (9/10) som överlever ett suicidförsök avlider inte p g a suicid Livsviljan är konstant, viljan att dö är tillfällig De flesta som tar sitt liv är deprimerade, men de flesta som är deprimerade tar inte sitt liv
Bekräftande förhållningssätt Jag tror på dig Jag vill förstå Jag har träffat många i din situation Jag dömer dig inte Du låter förtvivlad Jag är glad att du berättar Lyssna, stanna
ALNÖBRON
It was on the 14th of January 2008, at around 10am, that Jonny went to Waterloo Bridge in central London feeling distressed and hopeless. He was approached by a stranger who offered to buy him coffee. He was very calm and said Please don t do this... you can get better. Let s have a coffee and we can talk about this, says Jonny. He reminded me of what people do every day so the normality of it was really inviting.
Exercise And Enriched Environment A B C van Praag, et al. Nat Rev Neurosci. 2000:1:191-193
PROFESSIONELL ATTITYD Välkommen hit, du har kommit helt rätt, jag är säker på att vi ska kunna hjälpa dig. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att du ska välja att leva. Inget lidande varar för evigt, förändring är möjlig. Jag bryr mig om hur det går för dig. Någon blir ledsen om du tar ditt liv, det får inte hända.
Riskfaktorer Tidigare suicidförsök, antal, metod Psykisk sjukdom, samsjuklighet Impulsivitet, aggressivitet, lättkränkthet Hopplöshet, uppgivenhet, ångest Utanförskap, ensamhet, förluster Ärftlighet Kontinuitetsbrott Akuta och underliggande riskfaktorer
Skyddande faktorer Omsorg om barn, andra familjemedlemmar, vänner Ett stabilt och stödjande nätverk Personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro Rädsla för kroppslig skada eller lidande vid suicidhandling
Balans mellan risk och skydd Vad är det som gör att du väljer att leva? Vad ger ditt liv innehåll? Vad tycker du om? Vad tror du händer när du är död? Inget samtal kan handla enbart om risker. Vi kan inte avlägsna livets smärta. God vård redskap för att hantera sitt liv Problemlösning
Frågor suicidrisk Har du haft tankar på att det skulle vara bättre om du var död? Har du haft tankar på att du skulle skada dig på något sätt? Har du övervägt att ta ditt liv? Har du funderat på hur du skulle gå till väga för att ta ditt liv? Har du gjort aktiva förberedelser för att ta ditt liv?
EXISTENTIELLA FRÅGOR Hoppfullhet/optimism Förundran Mening med livet Tro som resurs Frid/harmoni Helhet/integration
VARFÖR LEVER JAG?
DE SMÅ OMSORGERNA Två poliser tog hand om oss på bästa sätt. De tog hand om disken, vi hade precis ätit.. Ett föräldrapar kom in till akuten med sitt döda barn. Efteråt sa de att personalen var fantastisk: Vi fick inte den vanliga landstingsfilten utan en specialfilt. Den var blå. LÄRDOM: små omsorger är särskilt betydelsefulla i svåra situationer, det går att hjälpa med små medel. Just nu är jag ditt skäl att leva.
Behandling av suicidnära patienter Helhetsperspektiv, inifrån och utifrån. Två experter. Noggranna och upprepade suicidriskbedömningar Behandling av underliggande sjukdom, samsjuklighet Samverkan med närstående, andra professionella aktörer Egenvård, fysisk aktivitet, kost, rutiner Hjälp med problemlösning alternativ till suicidhandling Vad kan vi påverka? Vad kan vi inte påverka? Vad bör jag göra? Vad bör någon annan göra?
Varför rutiner och riktlinjer? Där var en yngre sjuksköterska som brydde sig om mig och Ida. Hon flätade hennes hår när hon låg där. Det var så fint. Rättsläkarstationen skickade (tillsammans med hennes kläder) även den snara hon hängt sig i, i en påse märkt "hängsnara".
Stöd till personal efter suicid/s-försök Psykologisk genomgång - känslor Retrospektiv genomgång lärdomar Vad gjorde jag? Vad önskar jag att jag hade gjort? Rimligt? Individuella samtal Företagshälsovård Resurspersoner på kliniken RUTINER
MOTKRAFT Vi är utrustade med varandra (Ylva Eggehorn) Just nu är jag ditt skäl att leva
Min bok www.nok.se
Ansvarsfrågan Kan vi förhindra alla självmord? Nej, alla svåra sjukdomar riskerar att leda till förtida död. Alla människor har ett eget ansvar för sitt liv, vi kan inte ordinera livsvilja eller leva åt någon annan. Men vi kan hjälpa människor att välja livet.