Inrikes persontransport en handlingsplan



Relevanta dokument
Persontrafiken och kollektivtrafik på vatten. Susanna Hall Kihl

Marcus Andersson, SL Malin Gibrand, Trivector Traffic. Spårvägs- och stomnätsstrategi för Stockholmsregionens centrala delar

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/ Jon Resmark

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Tunnelbana till Nacka löser inte, åtminstone inte ensam, Nacka och Värmdös behov av snabbare och bättre kollektivtrafik

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

SnABbT, snyggt och hållbart

Regionala utvecklingsnämnden

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Ärendebeskrivning. Beslutsunderlag. Förslag till beslut

YTTRANDE. Datum Dnr

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Regional inriktning för transportsystemet i Stockholms län. Remissvar

Uppdrag att inrätta en nationell samordnare för inrikes sjöfart och närsjöfart

Varför bildas Trafikverket?

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt

Göteborgs Stad Norra Hisingen, tjänsteutlåtande 2(5) 1 PM från Västtrafik TU , Dnr 1380/11

Överflyttning av gods till sjöfart. Pia Berglund Nationell samordnare inrikes- och närsjöfart

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Sammanfattning. Kalkylerna är robusta

Regionalt trafikförsörjningsprogram

Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

Bilaga 5 Samlad effektbedömning

ITS Arlanda Catherine Kotake

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Styrmedel och styrning för transportsnål bebyggelse (Att förklara val av styrmedel för att minska klimatpåverkan från transportsektorn)

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Klimateffekter av Nationell plan för transportsystemet. Sven Hunhammar, Måldirektör miljö och hälsa, Kompl. med bilder

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för

Hur bör vi investera i kollektivtrafiken?

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Västsvenska paketet. En förutsättning för en fördubblad kollektivtrafik

Motion till riksdagen 2015/16:277. Ökad cykeltrafik för miljö och hälsa. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Kommittémotion

Göta Älvbron & EUs Regelverk för IWW. Henrik Källsson Erik Thun AB

Remiss - Spårvägs- och stomnätstrategi Etapp 1

Regional infrastruktur Skånes Tekniska chefer, 6 oktober 2017

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

1.5 Konsekvenser av vägförslaget. 1.6 Fastställelseprövning. 1.7 Kostnader. 1.8 Fortsatt arbete (genomförande)

Kollektivtrafiken i Östergötland. En kunskapsöversikt

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Skåne ska dra nytta av sin flerkärniga ortstruktur

Infrastruktur för framtiden

Gatukontorsdagar Håkan Wennerström Regionchef Region Väst

HINDER OCH MÖJLIGHETER FÖR ETT HÅLLBART TRANSPORTSYSTEM

Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Regeringens motorväg mot klimatförändringar

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

Blekinge i Sverigeförhandlingen

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Regeringens proposition 2012/13:25

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Avsiktsförklaring objekt Mötesspår Ramnäs-Brattheden

YTTRANDE Ärendenr: NV Region Skåne

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

Disposition. Vad har hänt? Varför? Nya möjligheter

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län Remissvar från Stockholm Nordost

Nätverksträff för Trafiksäkerhet i Örnsköldsvik Claes Edblad Håkan Lind Trafikverket

Yttrande om samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Kollektivtrafik för ett enat Sydsverige

Principerna för finansiering av infrastruktur behöver utvecklas

Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan

Stockholm. Europas mest attraktiva storstadsregion! En enad regions synpunkter på Trafikverkets kapacitetsuppdrag. Hearing 21 mars 2012

Test med HVO Hydrogenrad vegetabilisk olja

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Region Hallands synpunkter på rapporten Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder

Stockholms läns landsting 54

Sammanfattnin: Bilaga

Målbild med mätbara samt generella mål

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

Bilaga 2. Rapport Åtgärdsvalsstudie Tillgänglighet för Stockholm, Nacka, Värmdö och Lidingö. Stockholms län Diarienummer: TRV 2013/15692

En nationell cykelstrategi för ökad och säker cykling

Förstudie för Spårväg syd

Strategisk plan för omställning av transportsektorn till fossilfrihet. Ett samordningsuppdrag

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)

Samlad effektbedömning

Satsa på kollektivtrafiken

Världens modernaste stadstrafik

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Transportsystemets inriktning i RUFS 2050

Reflektion från seminarieserien

Svensk Cykling Cykelbranschen Cykelfrämjandet Vätternrundan Svenska Cykelförbundet Naturskyddsföreningen. Turistcykellederna Cykelvasan Fler

Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN

DEN BOTNISKA KORRIDOREN

LINJE FYRA, MER KOLLEKTIVTRAFIK FÖR ETT VÄXANDE STOCKHOLM. Rapport Upprättad av: WSP Analys och Strategi

Kollektivtrafik Uppdrag och utmaningar i Uppsala. Kollektivtrafikförvaltningen UL Landstinget i Uppsala län

Transkript:

Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter från Sjöfartsverket, Skärgårdsredarna, Trafikverket Färjerederiet, IHS Fairplay och Vattenbussen.

Avgränsning och syfte Inrikes persontransporter är ett brett begrepp som innefattar många typer av trafik. Arbetsgruppen valde att avgränsa sitt arbete och fokusera på: kollektivtrafik på vatten för passagerare (med eller utan cykel/buss/bil) Syftet med arbetet är att bidra till en mer hållbar transportsektor med minskad miljöbelastning och ökad mobilitet: för samhällets bästa för näringslivets bästa för resenärens bästa

Kollektivtrafik på vatten idag Idag sker endast 7 promille av den svenska kollektivtrafiken på vatten (Källa: Trafikanalys undersökning Lokal- och regional kollektivtrafik) Populärt vallöfte Intressanta utredningar och försök har gjorts såsom CarpeMarepå Västkusten och Sjöbussen biogasfärjor på östkusten, men projekten verkar falla pgaavsaknad av helhetsperspektiv och problem kring ansvarsfördelningen Vattenvägarna har en tydlig potential i byggandet av hållbara urbana miljöer Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns ett stort behov för kunskapshöjning och samverkan mellan de olika offentliga organen på riksnivå såväl som på regional nivå

Varför är vattenvägarna åter intressanta för persontransport Ökad urbanisering och minskad framkomlighet Idag bor 50 % av världens befolkning i storstäder. Till år 2040 förväntas denna siffra ha ökat till 75 %. Världens städer upptar dock bara 3 % av jordens yta. Nya samhällsekonomiska värderingar t ex av miljön Trängselskattens införande ger nya kalkyler för bilisten Överbelastningar på befintligt trafiksystem Ökad bebyggelse i strandnära områden En stor samhällsutmaning kring hur den framtida kollektivtrafikapparaten ska finansieras Många storstäder är dessutom lokaliserade vid vatten

Miljöperspektivet Den totala miljöpåverkan innefattar anläggning av infrastruktur, underhåll och fordonens påverkan Vattenvägarna finns redan på plats och kräver minimala infrastrukturinvesteringar och minimalt underhåll. Miljöpåverkan i samband med anläggningen av en vattenväg är därför mycket liten. Fartygen blir alltmer energieffektiva och utvecklingen på miljösidan går internationellt sett successivt framåt.

Kostnadsstrukturen Vattenburen kollektivtrafik har förhållandevis högre drifts-och underhållskostnader kopplade till transportmedlen (fartygen), medan infrastrukturkostnaden (både investering och underhåll) ligger betydligt lägre än för bussar, tunnelbana och spårvägar. Då den del av kostnaden som normalt bärs av samhället är betydligt lägre finns all anledning att stötta utvecklingen av kollektivtrafik på vatten.

Vattenvägarna - en potential för en hållbar attraktiv stad Avlastning - minskad trängsel, ökad framkomlighet I princip ingen kapacitetsbegränsning i själva infrastrukturen Goda möjligheter att öka kollektivtrafikens andel av resandet (attraktivt, mer förutsägbar restid etc) Goda förutsättningar att kombinera med ökad cyklism (men även med annan kollektivtrafik exvis buss ombord) Mycket låga infrastrukturkostnader jmfrandra transportslag (gäller anläggning såväl som underhåll) Jämförelsevis i princip obefintlig miljöpåverkan för infrastrukturanläggning och underhåll Kräver inget gatuutrymme Kan minska trycket på städernas skgetingmidjor (genom att knyta stadens ytterområden tätare samman)

forts. en potential för en hållbar attraktiv stad Mycket snabbare att etablera än annan infrastruktur Ett flexibelt transporttillskott som ger stora möjligheter till bibehållen kapacitet trots större om- eller utbyggnationer Minskad sårbarhet i transportapparaten Rörligare arbetskraft tillika bättre förutsättningar för en positiv regional utveckling och för det lokala näringslivet God möjlighet till minskad löpande klimatpåverkan genom utnyttjande av tvärförbindelser Bättre livskvalitet och miljö Kort sagt en hållbar attraktiv stad

Nyckelfrågor Integrering kollektivtrafik Ansvarsfördelning Hastigheter & regelverk Bekvämlighet före & efter Ambitionsnivå Tidiga planeringsskeden Markanvändning Regelverk & administration

Hinder & utmaningar Oklarheter kring ansvarsstrukturen på riksnivå såväl som regionalt Finansieringsstrukturen jmfr andra transportslag måste förtydligas (vattenvägarna är förfördelade eftersom driftskostnaderna är högre, även om totalkostnaden och totala miljöpåverkan inkl anläggning, underhåll och drift är lägre) Sjövägarna sällan med i tidiga planeringsskeden där spår och väg dominerar (möjligen till följd av vattenvägarnas låga krav på investeringskostnader) Eftersatt innovationstakt gällande isgående fartyg, men stora möjligheter Kontinuerligt för låg ambitionsnivå gällande exvisturtäthet (vem skulle åka tunnelbana om den gick en gång i timmen?) Smart intermodalitet ett måste -tillgängliga omstigningsplatser integrerade med övrig kollektivtrafik, cykelbanor och infartsparkeringar Smarta informations-& biljettsystem samma som för övrig kollektivtrafik Hastighetsreglering 12 knop (dvsca 22 km/h) -jmfrandra EU-länders 22 knop (42 km/h) eller mer Lagstiftning i övrigt (högre bemanningskrav än inom EU, IWW, driver upp driftskostnaderna i Sverige) Markplanering

Handlingsplan Se över, tydliggör och förenkla lapptäcket av regelverk kring kollektivtrafik på vatten. Säkerställ jämställda konkurrensförutsättningar för de olika trafikslagen (i enlighet med EU:s vitbok om transporter polluter pays, user pays). Säkerställ att vattenvägarna finns med i tidiga planeringsskedeni all samhällsplanering (trots att infrastrukturen är i princip gratis). Tydliggör ansvarsstrukturen kring vattenburen kollektivtrafik. Ta kommandot över markutnyttjandet, framför allt i städer, vid kollektivtrafiknoder. Underlätta samverkan mellan olika kollektivtrafikslag och skapa goda bytes-& anslutningsmöjligheter. Se över fartbestämmelserna för vattenburen kollektivtrafik och möjliggör dynamiska hastigheter för olika typer av fartyg (ofta dubbelt så höga farter eller mer i Europa). Främja & stötta ambitiösa satsningar på vattenvägarna i ett initialt skede.

Vattenburen kollektivtrafik ökar flexibilitetenoch minskar sårbarheteni Storstadsregionernas trafiksystem ett hållbartsätt att snabbtge Storstadsregionerna ett välbehövligt kapacitetstillskott ökar tillgängligheten och mobiliteten i regionerna, vilket i sin tur förbättrar regionernas framtidsutsikter