Luleå kommuns koncernorganisation

Årsredovisning 2011

- Luleå kommuns koncernorganisation - Kommunledningsförvaltning Kommunrevision Valberedning Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Räddningstjänst Arbetsmarknadsförvaltning Luleå kommunföretag AB Socialförvaltning Socialnämnd Byggnadsnämnd Stadsbyggnadskontor Luleå Lokaltrafik AB Luleå Energi AB Bioenergi i Luleå AB 91% Luleå Energi Elnät AB 100% Miljökontor Miljönämnd Barn- & utbildningsnämnd Barn- & utbildningsförvaltning Luleå Renhållning AB Lulebo AB Lunet AB 50% / 50% Fritidsförvaltning Fritidsnämnd Kulturnämnd Kulturförvaltning Luleå Expo AB Luleå Bogserbåts AB Hamnförvaltning Hamnstyrelse Teknisk nämnd Teknisk förvaltning Nordiskt FlygTeknik Centrum AB Lule- Kraft AB 50% Konsumentnämnd Överförmyndarnämnd Övriga: Jämställdhetskommittén Tillgänglighetsrådet Pensionärsrådet Invandrarrådet Landsbygdskommittén Valnämnd Ekonomiska föreningar Visit Luleå Kommuninvest Stiftelse Norrbottensteatern Intresseföretag Luleå Näringsliv AB Arctic Business Incubator AB IT Norrbotten AB Filmpool Nord AB Länstrafiken Norrbotten AB BD Pop AB NENET AB Bottenvikens Stuveri AB Norrbottniabanan AB Luleå & Co AB North Sweden Datacenter Locations AB Årsredovisning 2011 är producerad av bl a kommunens ekonomikontor, kommunikationskontor och personalkontor i samverkan med kommunens nämnder och bolag. Foto: Luleå kommun

Luleå kommuns årsredovisning 2011 Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av verksamheten för det gångna året. Den beskriver kommunkoncernens verksamhet ur fyra perspektiv; medborgare/kund/brukare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens medborgare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Årsredovisningen börjar med inledande ord från kommunstyrelsens ordförande och kommunchefen. Därefter kommer förvaltningsberättelsen som börjar med en beskrivning av Vision Luleå 2050 och kommunens målstyrning. Sedan kommer årsberättelsen som skrivs med utgångspunkt från de fyra olika perspektiven i kommunens styrkort. Uppföljningen av kommunstyrelsens mål för 2011 presenteras och kommenteras. Därefter följer den finansiella analysen samt en sammanfattad verksamhetsberättelse och måluppfyllelse för kommunens nämnder och bolag. Årsredovisningen avslutas med en ekonomisk del som består av nyckeltal, balans- och resultaträkning, kassaflödesanalys, notapparat, redovisningsprinciper och revisionsberättelse. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på hemsidan, www.lulea.se Under respektive nämnds och bolags avsnitt finns adressen till deras hemsida, där kan fås mer utförlig information. Vi hoppas att du får en trevlig lässtund! Innehåll Förord Karl Petersen 4 Förord Anne Karlenius 5 Förvaltningsberättelse Vision 2050 6 Kommunkoncernens målstyrning 6 Årsberättelse 7 Kommunstyrelsens styrkort 17 Kommentarer till perspektiven 18 Finansiell analys 22 Drift- och investeringsredovisning 26 Nämnder KS/Kommunledningsförvaltningen 28 KS/Arbetsmarknadsförvaltningen 30 KS/Byggnadsnämnden/Stadsbyggnadskontoret 32 KS/Räddningsnämnden/ Räddningstjänsten 34 Barn- och utbildningsnämnden 36 Fritidsnämnden 38 Hamnstyrelsen 40 Kulturnämnden 42 Miljönämnden 44 Socialnämnden 46 Tekniska nämnden 48 Övriga nämnder 50 Bolag Luleå Kommunföretag AB 53 Luleå Energi AB koncernen 54 Lulebo AB 56 Luleå Lokaltrafik AB 58 Luleå Renhållning AB 60 Luleå Bogserbåts AB 62 Luleå Expo AB 64 Nordiskt FlygTeknikCentrum AB 66 Lulekraft AB 68 Nyckeltal 71 Resultaträkning 72 Balansräkning 72 Kassaflödesanalys 73 Noter 74 Redovisningsprinciper 82 Revisionsberättelse 83 3

Luleå växer! Målet är 10 000 nya Luleåbor. 2011 har varit ett omvälvande år. Internationellt har vi sett frihetens låga tändas i flera länder, inte minst i Nordafrika och i Mellanöstern. Världsekonomin har varit i gungning vilket fått återverkan på ett flertal europeiska länder, där vi framför allt minns oron i Grekland från året som gått. Luleå är en del av världen. Det som sker i vår omvärld påverkar oss högst påtagligt. När världsekonomin krymper minskar den inhemska skattekraften med konsekvens att utrymmet i den kommunala ekonomin påverkas på samma sätt. Ett minskat budgetutrymme innebär vanligtvis åtstramningar och besparingar. Just därför känner jag mig stolt när jag konstaterar att det går bra för Luleå och Norrbotten. Luleå växer! Norra Sverige har den näst högsta tillväxten i landet och Luleå är en viktig motor i detta framgångsrika län, som dessutom stoltserar med landets näst lägsta arbetslöshet. Luleå kommun har en ekonomi i balans. Kommunens befolkning ökar och vi har ett positivt födelsetal. Fler människor flyttar till Luleå än vad som flyttar härifrån. Allt fler blickar både nationellt och internationellt vänds mot Luleå. Vi har valt att satsa och det har gett resultat. Men nu är vi på marginalen, det får inte bli tuffare. Den internationella konjunkturen får inte vända ner ytterligare. Samtidigt kan vi inte blunda för det faktum att flera satsningar som vi valt att genomföra inte blir billigare om de skjuts på framtiden. Exempelvis Pontushallen där kommunen har inlett omfattande renoveringar under året måste förr eller senare renoveras. Vi måste bygga ett attraktivt Luleå som lockar människor och verksamheter att stanna kvar eller att komma hit. Nyckeln till tillväxt ligger i bostadsproduktionen. Idag råder bostadsbrist i Luleå, vilket hämmar vår tillväxt. För att kommunen ska kunna växa behövs bostäder till de som vill flytta hit, eller till våra unga som vill stanna kvar. Vi har en politiskt beslutad och förankrad vision för Luleå år 2050. Vi ska bygga ett långsiktigt hållbart samhälle som vilar på tre grundpelare. Social hållbarhet är målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet innebär en bra ekonomi som medel för att kunna nå det goda livet. Ekologisk hållbarhet handlar om att allt vi gör måste rymmas inom ramen för ekosystemets gränser. Luleå är som sagt en del av världen. 2011 fick vi ett bevis på att vi dessutom är en mycket attraktiv plats i världen när Facebook valde att göra Luleå till sin Europeiska huvudstad. Beslutet fattades samma år som Luleå tekniska universitet fyllde 40 år. Alla vi som varit med under resans gång med Facebooks etablering, konstaterar att det inte går att överskatta den betydelse som LTU haft för Luleå, Norrbotten och Sverige. Universitetets världsledande forskning och utbildning inom ett flertal områden är en av våra absolut största tillgångar. Luleå har det där lilla extra. Vi kombinerar småstadens villkor med storstadens möjligheter och utbud. Vid etableringen av Facebooks serverhallar kunde vi skapa de väl fungerande nätverk som var nödvändiga för att ro etableringen i hamn. Vi löste deras frågor och problem på ett enkelt och pragmatiskt sätt. Vi erbjöd grön energi och en av världens säkraste energileveranser. Här fanns tillgång till rent vatten, ett väl utbyggt näringsliv, all den infrastruktur som var nödvändig och framför allt de rätta människorna. I Luleå fanns såväl kompetensen som viljan och förmågan att leverera. Vi kan bygga världens bästa infrastruktur och alla anläggningar som behövs. Men utan Luleåbornas förmåga och inställning att åstadkomma det lilla extra, kommer vi aldrig att lyckas med våra föresatser. Detta är och förblir vår viktigaste tillgång, idag och imorgon. Karl Petersen Kommunstyrelsens ordförande 4

2011 - ett år med goda resultat. En vikande internationell och nationell konjunktur under 2011 innebar stora utmaningar för Luleå kommun. Årets sparbeting på verksamheterna var två procent, förutom skolan och socialtjänsten som bara behövt spara en halv procent. Högre skatteintäkter än beräknat gör dock att kommunen uppnår ett betydligt bättre resultat för 2011 än planerat. De kommunala investeringarna har fortsatt ligga på en hög nivå. Det samlade resultatet visar på en god måluppfyllelse. Det räcker dock inte att enbart jämföra resultaten mot verksamhetsplaner och budget. Därför frågar vi också via Statistiska centralbyrån medborgarna vad de tycker om kommunens verksamhet. Svaren i årets undersökning gav en tydlig bild. Bra jobbat Luleå kommun! Det var det samstämmiga svaret från Luleåborna som gav kommunen högre betyg än genomsnittet för Sveriges kommuner, för 21 av 25 undersökta områden. Tre av fyra Luleåbor rekommenderar Luleå som bostadsort. Det mest tydliga utvecklingsområdet är behovet av bostäder, ett område där medborgarna är minst nöjda. Det finns ett politiskt inriktningsbeslut att Luleå ska växa med 10 000 nya invånare. Målsättningen har mötts av ett intensivt planarbete från kommunens sida under det gångna året. Summerar man antalet färdiga planer, pågående planer och planer på idéstadiet landar slutsumman på drygt åtta tusen bostäder fram till 2018. Till detta ska läggas omfattande investeringar i infrastruktur, som exempelvis ett utbyggt vatten- och avloppsnät. Ett gott näringslivsklimat är också en förutsättning för kommunens expansion. Därför har vi frågat företagare som varit i kontakt med Luleå kommun om de är nöjda med vår service. Tillsammans med 165 andra kommuner har Luleå deltagit i Sveriges kommuners och landstings undersökning Insikt. Undersökningen omfattade fem områden. I samtliga områden fick Luleå kommun lika bra eller bättre betyg än genomsnittet för samtliga kommuner. Under 2011 har kommunen påbörjat ett arbete med att identifiera sitt varumärke. I en situation där allt fler kommunala verksamheter utsätts för konkurrens och där vi står inför en omfattande generationsväxling bland våra anställda, måste Luleå kommun identifiera sina kärnuppdrag och kärnvärden. Hur vill vi uppfattas hos våra medborgare, kunder, intressenter och hos den arbetskraft som vi vill attrahera? Ett varumärke byggs inifrån och ut, från nöjda medarbetare och ut mot nöjda kunder. Därför visar årets medarbetarundersökning att kommunen är på rätt väg. Sammanfattningsvis ger kommunens medarbetare betyget fyra på en femgradig skala. De senaste årens arbete med att ta fram och implementera en gemensam värdegrund gavs också ett högt betyg, där fler än åtta av tio medarbetare svarat att de har en positiv bild av arbetet med en gemensam värdegrund. Den 1 september 2011 uppfyllde Luleå kommun kriterierna för att bli en Fairtrade City. Att bli en Fairtrade City innebär att kommunen lever upp till kriterier om etisk upphandling och aktivt informationsarbete. I oktober blev det äntligen klart att Facebook placerar sina europeiska serverhallar i Luleå, efter ett omfattande och mycket intensivt arbete som engagerat politiker och flera delar av kommunens verksamheter. Luleå har landets billigaste fjärrvärme. Skolan rankas som den sjätte bästa i landet. I oktober utsågs Luleå kommuns webbplats till den sjunde bästa webbplatsen bland Sveriges 290 kommuner. Samma månad föreslog EU-kommissionen att Luleå hamn som en av fem hamnar i Sverige ska toppklassas och ingå i det transnationella Core-nätverket. Detta är ett axplock ur vår verksamhet. Den samlade bilden visar att Luleå kommun är på rätt väg. Kommunen växer och människor vill flytta hit. Luleå upplevs som en attraktiv kommun att leva och verka i. Jag känner mig därför stolt över det arbete som vi tillsammans har åstadkommit. Men vi får aldrig slå oss till ro. Ett bra arbete kan alltid bli bättre. Anne Karlenius Kommunchef 5

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Visionen Kommunens strategiska styrprocess ska leda till att kommunkoncernens nämnder och bolag aktivt agerar för att förverkliga Vision Luleå 2050. Det finns en samsyn att detta inte kan ske utan att gränserna mellan olika aktörer luckras upp genom ett samarbetspräglat arbetssätt och en samsyn för helheten. I arbetet med Plattform Hållbar Utveckling har formulerats fyra riktningar som visar på vad som är avgörande att prioritera halvvägs till visionen. Kommunens arbete med riktningar och program ska ske i kontinuerlig dialog med medborgare och aktörer och ska leva upp till regionala och nationella mål och förväntningar. Visionen visar ett önskvärt tillstånd för kommunen år 2050 och är starkt beroende av hur väl vårt styrsystem fungerar och vad som händer i vår omvärld. Vision Luleå 2050 Vi lever ett rikt och utvecklande liv i en viljestark och växande region. Vid Bottenvikens kust finns plats för både och; närhet och utrymme, stad och land, bredd och spets, vita vidder och ljusa sommarnätter, naturens värden och dess möjligheter. Med ett naturligt nytänkande och ett friskt flöde av intryck, kunskap och utbyten skapar vi en hållbar förnyelse. Det gör oss till en av de viktigaste svenska kustregionerna och en förebild nationellt och internationellt. Kommunkoncernens målstyrning Ett grundläggande syfte med styrning är en medveten samordning och inriktning av verksamhetens delar mot gemensamma mål. Helhetssynen är nödvändig för att nämnder och bolag i sin verksamhetsplanering ska ta ansvar för den samlade kommunala verksamhetens utveckling utöver den egna kärnverksamhetens behov och intressen. För att samordna och ge ett ökat stöd i verksamheten har gemensamma definitioner utvecklats. Kommunkoncernens arbete med en gemensam styrmodell har gett förutsättningarna att planera och följa upp verksamheten på ett enhetligt sätt. Kommunstyrelsen har med avseenden på Vision Luleå 2050 fastställt ett övergripande styrkort för kommunkoncernen. Styrkortet presenteras i fyra strategiska perspektiv: medborgare/kund/brukare, utveckling, medarbetare och ekonomi. Till varje perspektiv finns framgångsfaktorer som kommunledningen, politiker och tjänstemän, gemensamt lyft fram. Nämnderna och bolagen har haft till uppgift att tolka framgångsfaktorerna och målen i kommunstyrelsens styrkort för att sedan upprätta egna styrkort. Riktningar vägen till Vision Luleå 2050 Stå för öppenhet och mångfald Ta sats för en ledande nordlig region Lyft identiteten som kuststad året runt Bygg för framtiden Hållbar utveckling Hållbar utveckling är ett viktigt begrepp för kommunens långsiktiga planering. I Vision Luleå 2050 är hållbarheten en grundförutsättning. I begreppet hållbarhet finns tre aspekter: Social hållbarhet Målet om ett gott liv och en god livsmiljö i Luleå. Ekonomisk hållbarhet En god ekonomi för att kunna nå de sociala målen. Ekologisk hållbarhet Verksamhet inom ramen för ekosystemets gränser. De tre hållbarhetsaspekterna är lika viktiga och ömsesidigt beroende av varandra. Minskar hållbarheten i en av de tre så faller också de andra. För att nå en hållbar utveckling behövs arbete, kunskap, engagemang och kreativitet i kommunen. Styrmodell Det balanserade styrkortet utgörs av fyra strategiska perspektiv som har sin grund i Vision Luleå 2050. De ska spegla en balans och relation mellan varandra så att mål som sätts i ett perspektiv påverkar mål i andra perspektiv. Det arbete som bedrivs ska ske med kvalitet och stå på kommunens gemensamma värdegrund. Ett värdestyrt arbetssätt ökar möjligheterna att bygga ett starkt varumärke. 6

K O M M U N K O N C E R N E N Årsberättelse 2011 sett ur de fyra perspektiven P E R S P E K T I V Medborgare/kund/brukare Perspektivet är av extern karaktär och syftar till att göra prioriterade insatser för dem vi finns till för, det vill säga kommuninvånarna. Inriktningen är att bidra till byggandet av ett hållbart samhälle Trender och förändringar som påverkat Luleå under 2011 Riktningarna som beskriver kommunens prioriteringar halvvägs till Vision Luleå 2050 antogs under året och nu pågår ett intensivt arbete med sex program. Arbetet är en stor kraftsamling av kommunens verksamheter och kommer att påverka både organisation och arbetssätt. En ny gemensam nationell strategi inom ANDT (alkohol, narkotika, doping och tobak) har antagits och gäller 2011-2015. Den tar ett helhetsgrepp om ANDT-frågorna och ger en vägledning för kommunens arbete. Det övergripande målet är: Ett samhälle fritt från narkotika och doping, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. En ny gymnasiereform har införts med start hösten 2011. Syftet är att öka kvaliteten på utbildningen och att få fler elever att slutföra sina gymnasiestudier. Förändringarna innebär bland annat att gymnasieprogrammens innehåll och kraven för att ta examen har förändrats. Skollagen är också ändrad och man har tagit fram ett nytt betygssystem. Detta har medfört stor påverkan för skolan. Under 2011 hade FN sitt stora klimatmöte i Durban. Förhoppningarna var höga, arbetet behöver nu nya överenskommelser om internationella mål. Tyvärr ledde inte mötet fram till detta, utan en ännu tydligare konflikt mellan länder som Indien och Kina å ena sidan och USA på andra sidan. De starka tillväxtländerna vill ha mål som ger utsläppsnivåer per capita. Sveriges nationella mål står fast, att minska utsläppen med 40 % till 2020. 2011 var ett år med flera extrema vädersituationer för Sverige. Vi hade en mycket kall vinter med kraftig is, följt av varmare vår, sommar och höst. Hösten hade mycket kraftiga regn och kylan kom sent. Globalt sett fick 2011 plats nio bland jordens varmaste år. Trafiken fortsätter att öka, alla färdsätt ökar i Sverige och flygtrafiken har ökat mest. Att biltrafiken ökar ger ökande utsläpp trots att andelen bränslesnålare bilar också ökar. Det betyder att andra fordon inte kan lösa trafikens påverkan på miljön, även trafikbegränsande åtgärder och en övergång till andra färdsätt måste användas. Under 2011 överskreds miljökvalitetsnormen för luftkvalitet för första gången i Luleå. Detta kan vara det första tecknet på en sämre luft i Luleå som innebär att åtgärder måste vidtas för att minska trafiken i centrum. När det gäller olika hälsopåverkande och miljöstörande ämnen har olika antibakteriella ämnen som triclosan och silver uppmärksammats som problem. Mätningar i Norr- och Västerbotten har visat att blyhalterna i blod minskat och att halterna av kadmium är oförändrade. Sverige har liksom de flesta OECD-länder genomgått en process av geografisk koncentration av produktion, sysselsättning och befolkning. Nära hälften av Sveriges befolkning bor idag i någon av de tre storstadsregionerna. Koncentrationstrenden finns även inom regionerna. Som förklaring till koncentration lyfter den ekonomiska forskningen fram agglomerationsfördelar. Detta innebär att täta miljöer erbjuder företag och människor fördelar som t ex lägre produktionskostnader, lättare utbyte av varor och tjänster, större arbetsmarknad samt ett större och billigare utbud av varor och tjänster. Globaliseringen är en annan viktig trend som fortsatt har en fundamental effekt på världsekonomin. En viktig effekt av denna trend är att den stimulerar kunskapsintensiv produktion i Sverige, vilket ställer ökade krav på arbetskraftens utbildningsnivå. Regioner där det finns god tillgång på högutbildad arbetskraft stärks. En regions befolkningsmängd och befolkningsutveckling utgör viktiga delar av regionens förutsättningar och utveckling. När det gäller folkmängd ligger Luleåregionen bra till som 12:e största region av landets 72 regioner. När det gäller förändringen av folkmängden de senaste 10 åren ligger Luleåregionen sämre till med en 25:e plats bland de 72 regionerna. Under de senaste 10 åren har befolkningen i Luleåregionen minskat. Under de senaste årens världsomspännande lågkonjunktur kan konstateras att Sverige och framför allt Norrbotten och Luleåregionen klarat sig relativt väl. När det gäller Luleå bidrar stora investeringar i länets basindustri till en jämförelsevis god ekonomisk utveckling. 7

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Befolkning Luleås befolkning ökade under år 2011 med 248 personer och uppgick vid årsskiftet till 74 426 personer. Befolkningsökningen i Luleå kommun beror på att både födelsenetto och flyttnetto är positivt. Födelsenettot för 2011 är plus 133 personer. Det föddes 785 barn under året vilket är 21 färre jämfört med föregående år. Dödstalet har ökat med 19 personer till 652. Flyttsiffrorna visar att Luleå kommun under 2011 hade ett positivt flyttnetto med plus 115 personer. Kommunen uppvisar positivt flyttnetto mot egna länet 108 personer och utlandet 138 personer. Flyttsiffrorna är negativa mot övriga riket, minus 131 personer, vilket är en klart trendbrott jämfört med föregående års -544 personer. Befolkningssiffrorna för de senaste 5 åren visar på att förskolebarnen har ökat medan antalet elever i grundskole- och gymnasieåldern minskat. Vikande elevunderlag och färre födda kan komma att medföra nedlagda skolor i framtiden Befolkningsutveckling år 1970-2011 Invånare 80 000 70 000 60 000 50 000 År 1970 1980 Befolkningen i Luleå har i genomsnitt ökat med 380 personer per år sedan kommunsammanslagningen 1970. Den stora befolkningsökningen skedde i början av 1970-talet, då ökade befolkningen med mer än 1 000 personer per år. Då växte det upp fyra nya stadsdelar, Hertsön, Björkskatan, Porsön och Hammaren. Sedan stannade befolkningsökningen upp och under en 10-årsperiod mellan 1977 och 1986 stod befolkningssiffrorna i princip stilla. Från och med 1987 har sedan befolkning ökat nästan varje år fram till idag, med i genomsnitt 330 personer per år. 1990 2000 2010 Befolkningsutveckling Förändring 2007-2011 Ålder 2007 2008 2009 2010 2011 antal % 0-5 Förskoleålder 4 487 4 599 4 686 4 794 4 830 343 7,6 6-15 Grundskoleålder 7 912 7 691 7 470 7 364 7 366-546 -6,9 16-18 Gymnasieålder 3 082 3 129 3 062 2 869 2 670-412 -13,4 19-24 Universitetsålder 6 562 6 693 7 176 7 336 7 565 1 003 15,3 25-34 Yngre medelålder 9 075 8 909 8 802 8 832 8 800-275 -3,0 35-44 Medelålder 10 436 10 390 10 237 10 027 9 813-623 -6,0 45-64 Äldre medelålder 19 490 19 548 19 688 19 699 19 668 178 0,9 65-79 Yngre ålderspensionär 9 045 9 307 9 558 9 834 10 218 1 173 13,0 80-w Äldre ålderspensionär 3 057 3 140 3 271 3 423 3 496 439 14,4 Summa 73 146 73 406 73 950 74 178 74 426 1 280 1,7 Universitets- äldre medelålders- och pensionärsgrupperna har ökat medan yngre medelåldern och medelåldersgruppen minskar. Detta medför att om trenden står sig så behövs det fler mindre lägenheter för yngre ålderspensionärer och ungdomar men färre större lägenheter för medelålders. Det kommer också att behövas fler specialboenden för studenter och äldre ålderspensionärer. 8

Bostäder I kommunen råder det brist på bostäder. Vid årsskiftet var endast 109 lägenheter lediga i Lulebos bestånd. Av dessa genomgick 63 lägenheter renovering varför endast 46 lägenheter var tillgängliga för omedelbar uthyrning. Motsvarande siffra i januari 2011 var 210 tillgängliga lägenheter. Under 2011 har därför stort fokus varit på frågor om bostäder bland annat inom projektet 10 000 nya Luleåbor. Flera utredningar har påbörjats för att klargöra förutsättningarna för nya bostäder både i centrum och i centrumnära lägen. Likaså pågår satsningar för att bygga bostäder för äldre såsom trygghetsboende, årgångshus och vård- och omsorgsboende. Under året har också nya studentbostäder tillkommit, totalt 130 lägenheter. Ytterligare lägenheter för studenter är också på gång. Diskussioner om framtida exploatering av Kronanområdet har resulterat i ett planprogram som innebär att 1 200-1 800 bostäder kan tillskapas inom området. För att tillgodose efterfrågan på villatomter har fem detaljplaneetapper för utbyggnad av Hällbacken med totalt ca 300 småhus slutförts under året. Totalt under året har 325 byggrätter för bostäder tillskapats genom lagakraftvunna detaljplaner. Efterfrågan på en kommunal villatomt är stor. Vid årsskiftet fanns 907 personer anmälda i kommunens tomtkö, vilket var en ökning med 166 personer under 2011. Under året har drygt 80 familjer tillträtt sina villatomter på Kronanbacken och i Antnäs. Sysselsättningsutveckling Under 2011 har det skett en svag minskning av den totala arbetslösheten i Luleå. Detta gäller dock inte för ungdomar under 25 år där arbetslösheten ligger på i princip samma höga nivå som för ett år sedan. Den svaga nedgången av arbetslösheten är överraskande eftersom antalet lediga arbeten som anmäldes till Arbetsförmedlingen under 2011 nästan fördubblades jämfört med 2010. Under 2010 anmäldes 2 618 lediga arbeten till Arbetsförmedlingen i Luleå att jämföra med 4 797 under 2011. Vid en jämförelse av arbetsmarknadsläget mellan vecka 1, 2012 med motsvarande vecka 2011 kan konstateras att den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa plus de som är inskrivna i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program) har minskat med 244 individer i Luleå, från 4 231 till 3 987 individer. Beträffande arbetslösa ungdomar under 25 år ligger arbetslösheten kvar på i princip samma höga nivå som för ett år sedan och har minskat med endast 74 individer, från 1 163 till 1 089 individer. Detta innebär att av det totala antalet arbetslösa utgör de under 25 år nästan 1/3, eller 27 %. Eftersom ohälsotalet (antalet sjukskrivna plus individer med aktivitetsersättning eller sjukersättning) också påverkar sysselsättningsläget i kommunen kan konstateras att denna grupp fortsätter att minska i antal i såväl landet som helhet som i Luleå. Under perioden november 2010 till november 2011 har ohälsotalet gått ner med 8 %. Från i genomsnitt 29,5 dagar per person och år till 27,2 dagar per person och år. Denna minskning ligger helt inom området sjuk- och aktivitetsersättning medan sjukskrivningarna för första gången på flera år ökat i omfattning. 9 9

P E R S P E K T I V Utveckling Perspektivets innehåll ska, från tid till annan, beskriva hur verksamheten måste utvecklas för att klara de externa åtagandena. Inriktningen är att tydliggöra betydelsen av ett systematiskt kvalitetsutvecklingsarbete. Processorientering Processorienteringens tre faser identifiering, kartläggning och utveckling syftar till att förbättra effektivitet och innehåll med avseende på behoven. Att kartlägga arbetsflöden och ta att initiativ till processorientering skapar en tydligare bild av verksamheten som helhet och visar hur medarbetarna kan bidra till resultatet. Detta skapar förutsättningar för att samarbeta och för att uppnå ständiga förbättringar. Vid en mätning av utvecklingsläget under hösten 2009 och 2010 gavs följande bild av processorienteringen inom Luleå kommun. En viss förflyttning i riktning mot ökad processorientering har skett. Fler är inne i sin kartläggning och fler har utvecklat processer för en ökad effektivisering av verksamheterna. Utvecklingsarbetet är något som ska ske med en långsiktig och stabil inriktning. Det är därför bra att undersökningen pekar på mindre, men kontrollerade förändringar. Vid en likartad mätning för 2011 konstateras att processorienteringen ännu tydligare är ett stöd i utvecklingsarbetet, men att det fortfarande är svårt att använda det som stöd för att mäta effektivitet. Det senare handlar i lika stor utsträckning om att kunna identifiera bra nyckeltal. Utvecklingsläge 2009 Utvecklat läge 2010 % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 IDENTIFIERA KARTLÄGGA UTVECKLA % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 IDENTIFIERA KARTLÄGGA UTVECKLA Påverkan på utvecklingsarbetet 2011 Påverkan på att mäta effektivitet 2011 % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 LITEN............................. STOR % 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 LITEN............................. STOR 10

K O M M U N K O N C E R N E N Servicedeklarationer och synpunktshantering För att utveckla kvaliteten i våra tjänster utger Luleå kommun servicedeklarationer. En servicedeklaration förtydligar kommunens insats och är både ett löfte och en upplysning om vad medborgare/kund kan förvänta sig av kommunen. En deklaration ska vara aktuell, trovärdig och alltid genomförbar under normala omständigheter. Den är en viktig signal även inne i verksamheten så att det finns en enhetlig uppfattning om den aktuella servicenivån. Det kom under 2011 in cirka fem synpunkter per månad kopplad direkt till de servicedeklarationer som kommunen har. Utöver denna hantering finns det även särskilda system för felanmälan som också tar emot synpunkter. Intern kontroll, styrmodell och ständiga förbättringar En ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet innebär bland annat att ha kontroll över ekonomi, prestationer och kvalitet samt att säkerställa att fattade beslut verkställs och följs upp i förhållande till fastställt uppdrag och mål. Parallellt med de fastställda utvecklingsmålen i styrkortet ska den interna kontrollen tillse att den löpande verksamheten följer de lagar, föreskrifter, riktlinjer och avtal som gäller. En förutsättning för ständiga förbättringar är en fungerande intern kontroll. I likhet med kommunens styrmodell följs den interna kontrollen upp på både kommunstyrelse- och nämndsnivå. Varje år antas en internkontrollplan för kommunstyrelsen och genom denna plan formuleras obligatoriska kontrollmoment som gäller för samtliga nämnder. Detta medför en enhetlig utgångspunkt för vår interna kontroll. Nämnden ska således utöver sina egna kontrollmoment även utföra kontroller enligt kommunstyrelsens kontrollplan. Kontrollmoment för 2011 Tillbudsrapportering Har alla medarbetare fått information om hur man anmäler tillbud? - Kontrolleras genom stickprov. Används verktyget LISA för all tillbudsrapportering? - Jämföra antal inrapporterade tillbud 2009 med 2010 utifrån mål om en ökning av tillbud och att det ska vara fler tillbud än arbetsskador. Övergripande målet är att antalet arbetsskador ska minska. Fakturahantering Kontroll av andelen försenade fakturor. Finns rutiner för fakturahanteringen på förvaltningen. 11

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E P E R S P E K T I V Medarbetare Perspektivet handlar om att utveckla medarbetarna och organisationen, så att yttre mål och inre utveckling ska vara möjlig. En gemensam värdegrund är en plattform som bidrar till att vara en attraktiv arbetsgivare. Frisktal i Luleå kommun För framgångsfaktorn Bra ledar- och medarbetarskap finns indikatorn Frisknärvaro. Här avses medarbetare som varit frånvarande p g a sjukdom mindre än 8 dagar. Målet för 2011 var minst 65 %. Utfallet blev 63,5 %, vilket är en minskning med 1,2 procentenheter jämfört med 2010. Minskningen av frisktalet beror på att fler har haft mer än 7 dagars sjukfrånvaro under året. Andelen personer med 0 frånvarodagar är i stort sett oförändrad. Nyckeltal frisknärvaro jan-dec 2011 (%) (jämförelseperiod jan-dec 2010) Sjukfrånvaro 0 dagar Sjukfrånvaro 1-7 dagar Nyckeltal Luleå kommun 2011 35,30 28,19 2010 35,72 29,02 Arbetsmarknadsförv 2011 47,18 23,59 2010 39,23 30,38 Barn- och utbildningsförv 2011 39,39 27,64 2010 39,08 29,71 Fritidsförvaltningen 2011 59,77 28,74 2010 62,79 29,07 Hamnförvaltningen 2011 51,35 35,14 2010 41,03 33,33 Kommunledningsförv 2011 40,36 28,92 2010 45,40 31,29 Kulturförvaltningen 2011 40,74 30,56 2010 36,61 26,79 Miljökontoret 2011 17,39 39,13 2010 36,00 44,00 Räddningstjänsten 2011 71,23 17,81 2010 58,97 17,95 Socialförvaltningen 2011 27,00 29,35 2010 28,59 29,26 Stadsbyggnadskontoret 2011 37,50 33,93 2010 36,54 23,08 Tekniska förvaltningen 2011 43,50 26,18 2010 46,59 23,90 63,5 64,7 70,8 69,6 67,0 68,8 88,5 91,9 86,5 74,4 69,3 76,7 71,3 63,4 56,5 80,0 89,0 76,9 56,4 57,9 71,4 59,6 69,7 70,5 12 12

K O M M U N K O N C E R N E N Sjukfrånvaro Luleå kommuns sjukfrånvaro fortsätter att minska och för 2011 uppgick den till 4,8%. Långtidssjukfrånvaron har minskat med nära 7 % jämfört med 2010. Nyckeltal 1 sjukfrånvaro jan-dec 2011 (%) Total sjukfrånvarotid: sammanlagd ordinarie arbetstid (jämförelseperiod jan-dec 2010) Jan-dec 2010 Jan-dec 2011 Målvärde 2011 7,0 6,0 6,0 6,1 6,2 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 4,9 4,8 4,3 3,7 4,2 4,0 4,6 2,4 1,7 1,7 2,5 2,4 4,7 3,4 3,3 2,1 1,2 2,6 2,4 4,4 4,1 0 Luleå kommun Arbetsmarknadsförv Barn- o utbildningsförv Fritidsförvaltningen Hamnförvaltningen Kommunledningförv Kulturförvaltningen Miljökontoret Räddningstjänsten Socialförvaltningen Stadsbyggnadskont Tekniska förv Långtidssjukfrånvaro * Sjukfrånvaro i förhållande till ordinarie arbetstid (%) Nyckeltal 2 Nyckeltal 3 Nyckeltal 4 Nyckeltal 5 Nyckeltal 6 Nyckeltal 7 > 59 dagar Kvinnor Män 29 år eller yngre 30-49 år 50 år eller äldre 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 Förvaltning jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec jan-dec Luleå kommun 35,6 28,9 5,3 5,2 3,5 3,2 3,6 4,1 4,6 4,5 5,2 5,1 Arbetsmarknadsförv 35,8 31,2 3,4 3,8 4,2 5,2 0,5 1,3 4,8 4,9 4,8 5,6 Barn- och utb.förv 35,6 27,0 4,6 4,4 2,5 2,1 3,8 3,7 3,6 3,3 4,7 4,5 Fritidsförvaltningen 16,0 46,6 2,5 2,0 1,4 2,6 1,3 2,1 2,1 0,9 1,3 3,6 Hamnförvaltningen 62,6 26,9 2,7 1,4 5,0 1,7 2,9 1,7 1,1 0,9 7,6 2,3 Kommunledningsförv 30,2 21,8 3,3 3,2 1,2 1,3 2,1 1,4 1,7 2,0 3,2 3,0 Kulturförvaltningen 18,2 32,1 3,6 4,4 3,1 5,3 1,7 1,2 2,6 2,6 4,3 6,5 Miljökontoret 6,4 13,4 2,5 3,9 0,9 1,5 0,0 0,0 2,6 4,1 0,3 1,3 Räddningstjänsten 59,6 1,5 9,8 0,4 5,8 1,3 1,4 0,0 1,9 0,6 11,2 2,1 Socialförvaltningen 34,8 30,3 6,4 6,4 4,4 4,7 5,0 5,7 6,2 6,2 6,3 6,3 Stadsbyggnadskontoret 0,0 5,0 2,8 3,2 2,1 1,0 2,9 2,1 2,6 3,3 2,5 1,6 Tekniska förvaltningen 41,9 27,6 4,9 5,0 4,0 3,3 4,0 3,4 4,2 3,7 4,6 4,5 * Summa sjukfrånvarotimmar fr o m dag 60/Total sjukfrånvarotid 13 13

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E P E R S P E K T I V Ekonomi Perspektivet handlar om att hushålla med ekonomiska resurser och därmed skapa förutsättningar för att bedriva en effektiv verksamhet för att klara de externa åtagandena. Samhällsekonomi Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig vilket till stor del beror på den djupa skuldkris som plågar ett antal Euroländer. Bristande förtroende för de mest skuldsatta länderna och osäkerhet om hur krisen ska lösas har lett till en stor turbulens på de finansiella marknaderna. Ett grundläggande problem är att flera Euroländer under lång tid brottats med dålig konkurrenskraft, svag tillväxt och hög arbetslöshet. Besparingsprogrammen som krävs leder till ännu svagare efterfrågan och minskar inte skuldsättningen ett slags moment 22. Den globala BNP-tillväxten upprätthålls liksom tidigare av en fortsatt god utveckling i tillväxtekonomierna med Kina i spetsen. I USA har tillväxten under en längre tid varit lägre än normalt och arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. Vissa tecken tyder dock på att tillväxten växer sig starkare. Trots fortsatt starka tillväxttal står det alltmer klart att den svenska ekonomin är på väg att försvagas. Skuldkrisen i omvärlden påverkar aktiviteten i den svenska ekonomin på flera sätt. En försvagad tillväxt begränsar efterfrågan på svensk export och hämmar därigenom utvecklingen inte minst för industrin. Skuldkrisen och den allmänna oron riskerar också att påverka den inhemska efterfrågan. Osäkerheten om var ekonomin är på väg gör de svenska företagen mer försiktiga i sina investeringsbeslut samtidigt som hushållen håller hårdare i sina plånböcker. Oron i omvärlden och en svagare svensk konjunktur har föranlett Riksbanken att sänka styrräntan i slutet av december. Låga räntor ökar företagens intresse av att investera, begränsar hushållens räntekostnader och bidrar till en högre privat konsumtion. Den positiva utvecklingen på svensk arbetsmarknad gör halt och arbetslösheten stiger om än i måttlig takt. SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedömer att arbetslösheten 2011 stannar vid 7,6 procent för att öka till 7,9 procent nästa år. En ökad arbetslöshet och en svagare konjunktur får i normalfallet en negativ påverkan på skatteunderlaget. Tack vare att skatteunderlaget 2010 och 2011 blev bättre än beräknat och att ökningen av de allmänna pensionerna får fullt genomslag så beräknas nivån på skatteunderlagen bli något högre 2011 och 2012 jämfört med tidigare prognoser. Enligt SKL beräknas kommunerna redovisa ett resultat på cirka + 8 miljarder i bokslutet 2011 och prognosen för 2012 pekar på ett resultat på cirka + 6 miljarder. 14

K O M M U N K O N C E R N E N 15

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Kommunstyrelsen Ledamöter och ersättare (stående från vänster) Nina Berggård (v) Kjell Eriksson (Kanslichef) Anne Karlenius (Kommunchef) Carola Lidén (c) Peter Bergström (m) Camilla Rydbjörk (m) Martina Sandmarker (m) Anders Josefsson (m) Mårten Ström (s) Thomas Olofsson (fp) Yvonne Stålnacke (s) Karl Petersen (s) Bertil Bertholdsson (v) Roland Nilsson (s) Margareta Lindbäck (s) Sven Persson (mp) Kaj Hedstig (s) Erland Nilsson (lbpo) Annika Eriksson (mp) Anette Asplund (kd) Ledamöter och ersättare (sittande från vänster) Sana Suljanovic (m) Omar Jacobsson (s) Leif Wikström (s) Ingrid Norberg (s) Margareta Bladfors-Eriksson (s) Inger B Larsson (s) Peter Hedlund (s) Eva Hedesand-Lundqvist (s) Frånvarande Johan Lennartsson (s) Lenita Ericson (s) Jenny Alman (s) Göran Öhman (s) Anita Geijer (s) Jonas Brännberg (rs) 16

K O M M U N K O N C E R N E N Måluppfyllelse för kommunstyrelsens styrkort På följande sidor redovisas en sammanfattad bedömning av hur nämnder och bolag bidragit till att kommunstyrelsen har uppnått målen för 2011. Kommentarerna till de olika perspektiven grundar sig på nämndernas och bolagens bedömda effekter av de aktiviteter som genomförts för att stödja kommunstyrelsens mål. Perspektiv/inriktning Framgångsfaktorer Mål 2011 V I S I O N 2 0 5 0 Medborgare/Kund/ Brukare Skapa förutsättningar för en attraktiv livsmiljö och ett tolerant samhällsklimat samt främja människors hälsa på lika villkor. Stärka Luleåregionen och skapa förutsättningar för ett utvecklande och varierat näringsliv. En effektivare hushållning med resurser. Utveckling Systematiskt kvalitetsoch verksamhetsutvecklingsarbete för en hållbar utveckling. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare. Välfärd och framtidstro i Luleå. Luleå är känd som en attraktiv plats. Samverkan inom Luleåregionen. Effektivare energianvändning. Effektiva processer. Ständiga förbättringar Bra ledar- och medarbetarskap. Åtgärder för att öka upplevelsen av trygghet. Åtgärder för att minska skillnader enligt Välfärdsredovisning 2009. Åtgärder för att öka möjligheter till delaktighet och inflytande för barn och unga. Verka för att skapa förutsättningar för fler anställningar för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Åtgärder som bidrar till marknadsföring av varumärket Luleå. Åtgärder som bidrar till ett ytterligare förbättrat företagsklimat. Utveckla samarbetet med andra aktörer. Åtgärder som verkar för ett minskat behov av resor och transporter. Åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att effektivisera användningen av energi. Bygg upp kompetens kring och ett förhållningssätt till hållbar utveckling. Utarbeta strategier och handlingsplaner som harmoniserar med Vision Luleå 2050. Välj ut och vidta åtgärder enligt åtgärdsplan för energiprogrammet. Utveckla processer som leder till ökad effektivitet. Verka för att öka antalet verksamhetsutvecklande synpunkter inom konceptet servicedeklarationer. Förbättrad tillgänglighet. Ta fram verksamhetsspecifik analys och plan för framtida kompetensbehov. Ta fram plan för ledarförsörjning. Alla tillsvidareanställda ska ha en kompetensutvecklingsplan. Frisknärvaro: Mer än 65 % av månadsanställd personal ska ha < 8 sjukdagar. Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 5 % av total arbetstid. Alla anställda ska känna till Vision Luleå 2050. Ekonomi God ekonomisk hushållning. Gemensam värdegrund. Ekonomi i balans. Kostnadseffektiv verksamhet. Alla anställda ska arbeta utifrån innehållet i kommunens gemensamma värdegrund. Resultatet för kommunen större än 0. Effektiviseringsåtgärder vidtagna utifrån jämförelser med motsvarande verksamheter. Förbättrad köptrohet till kommunens ramavtal jämfört med 2010. Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts 17

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Medborgare/kund/brukare Mål 2011 Kommentarer Åtgärder för att öka upplevelsen av trygghet. Åtgärder för att minska skillnader enligt Välfärdsredovisning 2009. Åtgärder för att öka möjligheter till delaktighet och inflytande för barn och unga. Verka för att skapa förutsättningar för fler anställningar för ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Åtgärder som bidrar till marknadsföring av varumärket Luleå. Åtgärder som bidrar till ett ytterligare förbättrat företagsklimat. Utveckla samarbetet med andra aktörer. Åtgärder som verkar för ett minskat behov av resor och transporter. Åtgärder för att minska användningen av fossila bränslen. Åtgärder för att effektivisera användningen av energi. Flertal aktiviteter har redovisats och målet har uppnåtts. Välfärdsredovisningen och att arbeta för en hälsa på lika villkor berör hela kommunens verksamhet. Nästan hälften av de som svarat har inte kommenterat eller ansett att de inte är berörda. Arbete görs i programarbetet men ett större engagemang hade behövts för att målet skulle uppnås. Nästan hälften av de som svarat har inte kommenterat eller ansett att de inte är berörda. Dessutom har några av de som svarat inte haft så hög ambition kring detta. Samtliga förvaltningar och bolag bör ställa sig frågan Hur kan barn och ungdomars åsikter komma fram i vår verksamhet? Hur kan deras åsikter efterfrågas? Sverige har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter och det finns ett fullmäktigebeslut att kommunen ska arbeta efter den. Svaren är en sammanblandning av den egna verksamheten och det utåtriktade arbetet. Praktikanställningar och/eller att det inte finns rekryteringsbehov nämns. Verksamheterna har svårt att förhålla sig till målet och det är svårbedömt. Alla utom en anger att planerade aktiviteter har genomförts så att målet uppnås. De aktiviteter som redovisas handlar om att den egna verksamheten marknadsförs externt och därmed bidrar till marknadsföring av varumärket Luleå. En orsak till att målet inte nås fullt ut är att handbok och kommunikationsplan inte varit framtagna under 2011. De flesta anger att planerade aktiviteter har genomförts så att målet uppnås. Det som framför allt lyfts fram är deltagande i SKL-utbildningen Förenkla helt enkelt. Dessutom lyfts näringslivskontakter fram. Mot bakgrund av det omfattande och aktiva deltagandet i SKL-utbildningen har man skapat en god grund inför 2012 då högre krav kan ställas på aktiviteter som utvecklar verksamheternas sätt att arbeta för ett förbättrat företagsklimat. Många exempel på samverkan och samarbete anges. I vilken utsträckning det har skett en utveckling från 2010 är dock svårt att se. Många kommentarer till målet är identiska med kommentarerna från tertial 1 och 2. De externt riktade åtgärder som finns angivna är bra men få. De flesta har svarat utifrån ett internt perspektiv. Det finns verksamheter som kan ha fler åtgärder. Exempelvis val av transportmedel, samåkning och teknik för möten på distans. De flesta har beskrivit samma åtgärder under hela året och mycket få redovisar uppnådda resultat. Även för detta mål har många använt ett rent internt perspektiv. Fåtalet svar som har ett externt perspektiv redovisar bra åtgärder. De flesta har beskrivit samma åtgärder under hela året och nästan ingen redovisar uppnådda resultat. De externt riktade åtgärder som finns angivna är bra men få. De flesta har svarat utifrån ett internt perspektiv. Det finns verksamheter som kan ha fler åtgärder. Exempelvis information, rådgivning och utbildning. De flesta har beskrivit samma åtgärder under hela året och mycket få redovisar uppnådda resultat. 18 Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts

K O M M U N K O N C E R N E N Utveckling Mål 2011 Kommentarer Bygg upp kompetens kring och ett förhållningssätt till hållbar utveckling. Utarbeta strategier och handlingsplaner som harmoniserar med Vision Luleå 2050. Välj ut och vidta åtgärder enligt åtgärdsplan för energiprogrammet. Utveckla processer som leder till ökad effektivitet. Verka för att öka antalet verksamhetsutvecklande synpunkter inom konceptet servicedeklarationer. Förbättrad tillgänglighet. Samtliga chefer inom förvaltningsorganisationen har tillhandahållits ett specialanpassat webb-tv-stöd från 1: a september. Med hjälp av detta kan kompetens vidareutvecklas på arbetsplatsen. Därutöver pågår arbete och planeras aktiviteter integrerat i ordinarie verksamhet för såväl förvaltningar som bolag. Programarbete, särskilda handlingsplaner och aktiviteter som ligger i linje med innehållet i Vision Luleå 2050 pågår och genomförs inom alla verksamheter. Projektet Effektivisera Luleå kommuns energianvändning är underordnat Energiprogrammet som togs fram 2005. Projektet ska pågå till 2015 och har som ett etappmål att ta fram en åtgärdsplan att politiskt fastställas och göras åtkomlig i slutet av 2012. I styrkortet angavs först att en åtgärdsplan skulle tas fram 2010 och sedan att det skulle ske under 2011. Nu är detta åter reviderat till 2012. En energisamordare är anställd och kommer mer aktivt att arbeta med frågan i samverkan med verksamheterna. Målet är således inte möjligt att uppnå för målperioden. Den mätning som för tredje året i rad genomfördes visar att huvuddelen av verksamheterna inte arbetar med effektivitetsmätning i förhållande till framtagna och tydliggjorda processer. Drygt 70 % av verksamheterna anger att processerna har liten eller ingen inverkan på att mäta effektivitet. Antalet inkomna synpunkter via servicedeklarationerna har under det sista tertialet ökat med 100 % på årsbasis. Det är fortfarande relativt sett fördelat på ett fåtal verksamheter. Det finns exempel på verksamheter som gått ut med en aktiv information kring servicedeklarationer och som också fått ett tydligt gensvar. Takten under det sista tertialet indikerar ett inflöde av cirka 80 synpunkter per år. Tillgänglighet är ett brett begrepp som kräver ett kontinuerligt arbete. Det finns exempel på förvaltningar och bolag som infört serviceförbättringar med hjälp av elektroniska tjänster. De flesta anger planerade aktiviteter som ska ge resultat längre fram. Få har konkretiserade mål för att kunna mäta tillgängligheten. Ett tillgänglighetsnätverk har initierats och det kommer företrädesvis att arbeta med frågor som rör den fysiska tillgängligheten. Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts 19

F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Medarbetare Mål 2011 Ta fram verksamhetsspecifik analys och plan för framtida kompetensbehov. Ta fram plan för ledarförsörjning. Alla tillsvidareanställda ska ha en kompetensutvecklingsplan. Frisknärvaro: Mer än 65 % av månadsanställd personal ska ha < 8 sjukdagar. Sjukfrånvaro: Total sjukfrånvaro < 5 % av total arbetstid. Alla anställda ska känna till Vision Luleå 2050. Alla anställda ska arbeta utifrån innehållet i kommunens gemensamma värdegrund. Kommentarer Samtliga som svarat har inventerat behovet, men kommit olika långt med analys och plan. Strategisk kompetensförsörjning är en punkt vid budgetdialogen och kommungemensamt arbete stödjer målet. Arbetet görs inom ramen för totala analysen för behov av kompetens i framtiden. Kommunövergripande ledartalangsprogram är en aktivitet. I medarbetarenkäten uppger 36 % av tillsvidareanställda att de har en plan. Resultat på förvaltningsnivå variera. Här finns ett förbättringsområde. Riktlinjer och mallar finns framtagna som stöd. Frisknärvaron blev 63,5 % för förvaltningarna. Anledningen är att korttidssjukfrånvaron över 8 dagar ökat. Signalen om ökad korttidsfrånvaro bör analyseras på varje förvaltning. Sjukfrånvaron blev 4,8 % för förvaltningarna. Långtidssjukfrånvaron har minskat med 7 % på kommunnivå. Samtliga förvaltningar har haft information om Vision Luleå 2050. Ett medelvärde av fyra frågor i medarbetarenkäten indikerar att 70 % arbetar utifrån värdegrunden. Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts För ytterligare information om personalsituationen hänvisas till Personalbokslutet 2011 (tillgängligt på www.lulea.se) som utgör ett komplement till Årsredovisningen. 20

K O M M U N K O N C E R N E N Ekonomi Mål 2011 Resultatet för kommunen större än 0. Effektiviseringsåtgärder vidtagna utifrån jämförelser med motsvarande verksamheter. Förbättrad köptrohet till kommunens ramavtal jämfört med 2010. Kommentarer Förvaltningarnas uppdrag är att klara verksamheten inom tilldelad budgetram och därmed bidra till att kommunens resultatmål uppnås. Alla förvaltningar förutom socialförvaltningen redovisar ett positivt resultat i bokslutet. Nämndernas resultatprognoser uppgår sammantaget till ett överskott +10,6 mkr. Kommunens beräknade skatteintäkter i budget 2011 baserades på SKL:s skatteunderlagsprognos i oktober 2010. I den sista prognos som SKL presenterade i december 2011 märks en tydlig förbättring som innebar att intäkter från skatter och statsbidrag blev +44,0 mkr högre än beräknat. Övriga påverkande poster återfinns inom finansförvaltningen +41,9 mkr där det största överskottet +28,7 avser ej ianspråktagna medel från lönereserv. Räntenettot gav ett överskott på +8,8 mkr och återförda kapitalkostnader ett underskott på -7,9 mkr. De sammanlagda effekterna av ovanstående innebär att kommunen redovisar ett resultat på +101,8 mkr vid årets slut vilket är betydligt bättre än budgeterat resultat. För kommunens bolag gäller att klara av avkastningskrav uttryckta i ägardirektiven. De flesta av bolagen uppnår avkastningskraven helt medan några gör det delvis. Jämförelser med andra kommuner kan ge underlag för åtgärder som bidrar till en mer kostnadseffektiv verksamhet. Utvärdering av åtgärdernas effekter är en viktig del i förbättringsarbetet. De flesta förvaltningar och bolag anger att de under året gjort jämförelser med andra liknande verksamheter för att hitta effektiviseringsmöjligheter. Underlag hämtas från officiell statistik och publikationer eller via olika nätverk och branschorganisationer. Att använda kommunens ramavtal är viktigt för ett effektivt resursutnyttjande. Förvaltningarnas arbete med förbättrad köptrohet har på ett tydligt sätt kommit igång under 2011. I den nya inköpsorganisationen samarbetar inköpssamordnare på varje förvaltning med inköpsavdelningens upphandlare. Inköpssamordnarens uppdrag är att kontinuerligt följa upp köptroheten och initiera olika förbättringsåtgärder. Förvaltningarnas köptrohet till kommunen totalt, för uppmätta varugrupper, 2011 uppgick till 68% jämfört med 65% 2010. Initiativ har tagits för att även de kommunala bolagen ska förbättra sin köptrohet. Målet har inte uppnåtts Målet har delvis uppnåtts Målet har uppnåtts 21