UTBILDNING GÄVLE GYMNASIEBIBLIOTEKARIERNA Uppsatsskrivandets ABC Borgarskolan Polhemsskolan Vasaskolan 1
Innehåll Abstract... 1 Analys... 1 Argument... 1 Bilagor... 1 Bilder... 1 Citat... 2 Enkät... 2 Fotnot... 2 Frågeställning... 2 Inledning... 2 Innehållsförteckning... 2 Intervju... 3 Källor... 3 Källförteckning... 3 Källhänvisning i texten... 4 Harvardsystemet 4 Oxfordsystemet 4 Metod... 4 Opposition... 5 Referat... 5 Rubrik... 5 Sammanfattning... 5 Sidnumrering / Paginering... 6 Teckensnitt, vilket ska jag använda?... 8 Titelsida... 8 Upphovsrätt... 8
Abstract Ett abstract ska skrivas på engelska och kan också kallas sammanfattning. Den ska stå först i arbetet men skrivs sist. Placeringen direkt efter titelsidan i arbetet är för att läsaren snabbt ska få en överblick om vad arbetet handlar om och vad du har kommit fram till. Här ska du på några få rader (max en halv A4 sida) skriva vilken sorts undersökning du har gjort, vilka typer av material du har använt och väldigt kort vad du har kommit fram till. Analys Att analysera handlar om att tolka och förklara innehållet i en till exempel en text eller en bild, till skillnad från att argumentera där det handlar om att övertyga om dina eller andras ståndpunkter. Argument Att argumentera handlar om att du ska övertyga läsaren om att din tes eller ståndpunkt är den rätta, det kräver att argumenten är sanna och att de ska ha med själva saken att göra. Detta till skillnad från analysen som betyder att du ska tolka innehållet i exempelvis texten. Bilagor Här bifogar du dokument som du har använt under arbetets gång/projektet. Till exempel: intervjuformulär, skisser, diagram, bilder. Bilagorna placeras sist i din uppsats. Bilder (diagram tabeller) Om du använder dig av bilder, diagram och tabeller i ditt arbete måste du komma ihåg att ange vem som är upphovsman. Detta kan du göra direkt i samband med bilden eller i en bildförteckning som du redovisar i Källförteckningen. Du behöver tillstånd av upphovsrättsinnehavaren för att använda material som någon annan har skapat. Du kan ringa eller maila till upphovsmannen för att få godkännande. Det finns bilder som du får använda (Creative Commons ). På Google så går du in på bilder sökverktyg - användningsrättigheter. Där finns olika alternativ på rättigheter beroende på vad bilden ska användas till. På Wikimedia Commons och Flickr Creative Commons kan du också hitta bilder som är tillåtna att använda. Glöm inte att bilden, diagrammet eller tabellen ska anknytas till texten i ditt arbete. Exempel till bildförteckning The Fringe, Mark Littlejohn CC, hämtad 2014-09-23 från Flickr.com https://www.flickr.com/photos/mark_lj/15137662590/in/explore-2014-09-22 Stockholm, Hedwig Storch CC, hämtad 2014-09-22 från Commons.wikimedia http://commons.wikimedia.org/wiki/category:views_of_stockholm#mediaview er/file:stockholm-8189.jpg 1
Citat Reglerna för att citera är egentligen väldigt enkla! Du måste e-x-a-k-t återge det den citerade personen sagt eller skrivit. För att visa att det är ett citat, markerar du det genom att sätta ut tecknen i både början och i slutet av den mening eller det stycke du citerar. Direkt i anslutning till citatet måste du skriva vem som sagt eller skrivit det du citerar. Se avsnittet Källhänvisning i texten. Enkät Om du använder dig av någon form av enkät i undersökningen ska själva enkäten finnas med som bilaga. Fotnot En fotnot används när du ska källhänvisa i ett arbete. Den utgörs av två delar dels den upphöjda siffran i den löpande⁵ texten dels den utförliga källangivelsen längst ner på samma sida. Detta sätt att källhänvisa används i Oxfordsystemet. Se mer under Källhänvisning i texten i detta dokument. Frågeställning En frågeställning ska tala om vilka huvudfrågor du har valt att fokusera på. En frågeställning ska inte kunna besvaras med ett ja eller ett nej, utan bör kräva ett lite mer utredande och längre svar. Inledning Här berättar du kort, gärna med personlig ton, ditt ämne, varför du valt det och varför det är intressant. Läsaren får här en introduktion till ämnet samt en kort redogörelse för bakgrundsfakta. Det är viktigt att i inledningen väcka ett intresse för uppsatsen. Innehållsförteckning Ta fram det dokument du vill infoga en innehållsförteckning i. För att det ska bli något innehåll i förteckningen måste du först formatera rubrikerna i ditt dokument, och du måste formatera varje rubrik. Markera en rubrik, gå till Start i flikarna och välj Rubrik 1. Fortsätt med alla andra rubriker, tills du är klar. OBS! Låt bli att markera någon rubrik på titelsidan samt sammanfattning/ abstract (dessa ska inte vara med i innehållsförteckningen). När alla rubriker har formaterats och ändrats till Rubrik 1, går du upp till sidan där innehållsförteckningen ska ligga. Ställ markören där du vill att själva innehållsförteckningen ska vara (ska placeras efter titelsidan och sammanfattningen), i början av sidan. 2
Klicka på fliken Referenser och välj Innehållsförteckning längst till vänster. Välj den sort du vill använda här kommer vi att förklara Automatisk innehållsförteckning 1 (den översta) Nu dyker det upp en markerad ruta och överst finns nu en flik som heter Uppdatera tabell, klicka på den och innehållsförteckningen blir nu uppdaterad och alla rubriker du markerat och ändrat till Rubrik 1 kommer nu att finnas i en lista under rubriken Innehåll. OBS! Tänk på att varje gång du ändrar i rubrikerna eller flyttar om i texterna måste du uppdatera själva innehållsförteckningen. Intervju Om du använder dig av intervjuer i din undersökning ska du bifoga intervjufrågorna som en bilaga. Källor Källor är där du har använt dig av för att kunna genomföra ditt arbete. En källa kan t.ex. vara en bok, en artikel eller en Internetsida. En källa kan också vara en intervju av en eller flera personer, en film eller ett konstverk. Källförteckning Här skriver du alla typer av källor du har använt i ditt arbete. Ibland ska källorna sorteras under rubrikerna Tryckta källor och Otryckta källor, eller rubriker som Böcker, Tidskrifter och Elektroniska källor. Oavsett om du använder dessa rubriker eller inte, så ska alla källor sorteras i bokstavsordning efter författarens efternamn. Om det inte finns en författare till din källa så sorteras den på titeln, fortfarande löpande bokstavsordning. Det finns flera olika system man kan använda sig av, de vanligaste kallas Harvard- och Oxfordsystemet. För exempel på olika källförteckningar se mallen för gymnasiearbetet eller gymnasiebibliotekariernas infosök http://gymnasieskolan.gavle.se/gymnasieportalen/bibliotek/kallforteckning/ 3
Källhänvisning i texten När du återger något antingen genom citat eller genom referat, vad någon annan har sagt eller skrivit, måste du göra en källhänvisning. Källhänvisningen underlättar för läsaren att hitta originaltexten av det som du har använt dig av i ditt arbete. Det finns olika sätt att göra källhänvisning, de två vanligaste kallas för Oxfordsystemet och Harvardsystemet. Harvardsystemet Källhänvisning i texten I detta system anger du källan genom att skriva den i en parentes i den löpande texten, direkt efter det citat eller referat du använt dig av. I parentesen skriver du endast författarens efternamn, vilket år boken kom ut samt vilken sida du hittade informationen. Den fullständiga informationen om källan hittar man i källförteckningen. För att se utförligare exempel se bilaga 1. Exempel: Vetenskapligt skrivande handlar egentligen om att med språkets hjälp presentera olika former av ny kunskap för andra (Ask 2011 s. 62) Eller Ask (2011 s. 62) menar att Vetenskapligt skrivande handlar egentligen om att med språkets hjälp presentera olika former av ny kunskap för andra Oxfordsystemet- Fotnoter I detta system använder du dig av upphöjda siffror (ex ⁴) för att markera var i texten du använder dig av citat eller referat. Siffran hänvisar till en fotnot som finns längst ner på sidan där själva källan anges. I fotnoten anger du källan på samma fullständiga sätt som i källförteckningen när du använder den första gången, plus att du anger vilken sida. För att se utförligare exempel se bilaga i mallen för gymnasiearbetet. Exempel: Vetenskapligt skrivande handlar egentligen om att med språkets hjälp presentera olika former av ny kunskap för andra 1 Ibland kan det som sagts inte sägas på ett bättre sätt och då är det bra att använda sig av citat. 2 1 Ask, Sofia, Hållbara texter, Liber, Stockholm, 2011, s. 62 2 Ask 2011 s. 35 4
Metod Metod är det material man har använt sig av att göra sin undersökning. Det kan vara litteraturstudier, intervjuer eller enkäter. Beroende på vilken vetenskaplig inriktning du har på din undersökning så varierar också metoderna. Opposition Opponera gör man på vetenskapliga rapporter. Det betyder att någon annan än handledaren läser igenom rapporten och granskar att källorna är trovärdiga. Vid själva oppositionstillfället får den som har skrivit rapporten först presentera vad man gjort och vad man kommit fram till. Efter det får opponenten presentera vad hon eller han har kommit fram till. Man börjar alltid med det som är bra och sedan kan man komma med konstruktiv kritik. Det betyder att om det är något man inte tycker är bra ska man komma med förslag hur det skulle ha kunnat göras bättre. Allra sist får författaren förklara och svara på opponentens kritik. Referat När du refererar en text, återberättar du med egna ord det du har läst. Här är det väldigt viktigt att du verkligen förstår innehållet, eftersom det annars blir väldigt svårt att skriva referatet. Rubrik I Word finns det färdiga mallar för Rubriksättning. Något som du kommer att märka om du vill använda dig av funktionen innehållsförteckning. Fundera på om du enbart kommer att behöva en rubrikstorlek (Rubrik 1) eller om du är i behov av underrubriker (Rubrik 2). Sammanfattning Sammanfattningen ska stå först i ditt arbete men skrivs sist. Placeringen direkt efter titelsidan i arbetet är för att läsaren snabbt ska få en överblick om vad arbetet handlar om och vad du har kommit fram till. Här ska du på några få rader (max en halv A4 sida) skriva vilken sorts undersökning du har gjort, vilka typer av material du har använt och väldigt kort vad du har kommit fram till. 5
Sidnumrering / Paginering Principen med sidnumrering är att man inte börjar numreringen förrän efter innehållsförteckningen. Det finns två sätt att göra detta på, du måste bestämma om du vill ha allt samlat i ett dokument eller om du kan spara ditt arbete i två olika dokument. Två dokument gör så här: Ett sätt är att spara ditt arbete i två olika dokument. Ett där titelsida och sammanfattning finns, och ett där resten av arbetet sparas. Gå till dokumentets första sida. Klicka på fliken Infoga. Välj sedan Sidnummer i verktygsfältet. Nu kan du välja var du vill placera sidnumret överst eller nederst på sidan. Allt samlat i ett dokument gör så här: Det andra sättet kräver att du arbetar mer med Word-kommandon men å andra sidan får du allt i ett och samma dokument, vilket har sina fördelar. För att de första sidorna i ditt dokument inte ska ha någon sidnumrering måste du först dela upp dokumentet i olika avsnitt och infoga en avsnittsbrytning. Ställ markören framför den rubrik du vill ska vara först på den nya sidan. (Dvs framför rubriken Innehåll/ Innehållsförteckning). Klicka på fliken Sidlayout. Välj sedan Brytningar > Avsnittsbrytningar > Nästa sida. 6
Nu är det dags för själva sidnumreringen. Klicka på Infoga i menyn. Välj sedan Sidnummer och välj därefter var på sidan du vill ha sidnumreringen. Beroende på vilken du har valt kommer siffran att skrivas in i Sidhuvud (överst), eller i Sidfot (nederst) på sidan. Nu har du två avsnitt i ditt word-dokument och du måste bryta länkningen mellan dessa två delar. Gör det genom att ställa markören i sidfoten/ sidhuvudet på den sida där det nya avsnittet börjar. (Dvs efter titelsida, sammanfattning och innehållsförteckning). Klicka ur Länka till föregående. Låt markören i sidfoten och gå till Infoga sidnummer Formatera sidnummer och klicka i Börja med sida 1. Avsluta med OK. Ta bort sidnumren i övre delen av dokumentet (avsnitt 1) genom att markera ett av sidnumren och ta bort (Delete) Du kan också välja att se en youtubefilm om samma sak. Gå till http://youtu.be/tuofo7l1nec för att se den. 7
Teckensnitt, vilket ska jag använda? Tänk på att använda ett teckensnitt och en teckenstorlek som är lätt att läsa. En normalstandard kan exempelvis vara Times New Roman eller Garamond. De flesta uppfattar textstorlek 12 som en lättläst och tydlig storlek. Kolla med din lärare, vad du ska använda, det är ju hon eller han som ska läsa din text. Titelsida Titelsidan ska innehålla förutom titeln på ditt arbete, ditt namn och din klass, skolans samt handledarens namn. Är det ett gymnasiearbete ska det även stå det, samt vilket läsår det är. Om det är en vanlig uppsats ska det stå vilken kurs du skriver uppsatsen i. Upphovsrätt Upphovsrätten säger att den som ligger bakom sitt verk har rätt att bli förknippad med det. Om du vill använda dig av en text, bild mm måste du ange vem som är upphovsman till verket. Denna rätt gäller i 70 år efter upphovsmannens död, om den som gjort verket dött är det hans eller hennes arvingar som har rätt att bestämma över användandet av verket liksom den eventuella ekonomiska ersättningen. Det är du själv som är ansvarig för att följa reglerna om upphovsrätten i ditt arbete. 8