LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014. Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

Transkript

1 LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Rapportmall för gymnasiearbetet på samhällsvetenskapsprogrammet

2 LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Innehållsförteckning TIDPLAN... 2 PROJEKTPLAN... 3 BAKGRUND... 3 SYFTE... 3 FRÅGESTÄLLNING(AR)... 3 METOD OCH KÄLLOR... 3 PLANERING... 3 OBSERVERA!... 4 DISPOSITION... 5 TITELSIDA:... 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 SAMMANFATTNING - ABSTRACT... 5 INLEDNING... 5 AVHANDLING... 6 ANALYS DISKUSSION... 6 ATT REFERERA... 7 FOTNOTER... 7 KÄLLFÖRTECKNING... 8 BILAGOR (VALFRITT)... 8 KÄLLKRITIK... 9 POLICY MOT FUSK FRÅGOR TILL HJÄLP VID OPPOSITION

3 LULEÅ GYMNASIEBY Samhällsvetenskapsprogrammet Läsår et 2013/2014 Tidplan Se information från just din handledare. 2

4 Projektplan Bakgrund I bakgrunden skall du sätta in problemet i ett sammanhang så att du kan något om ämnet innan du ska börja formulera syfte och frågeställningar. Det innebär att du läser in dig på ämnet så att du har en kunskapsbas att utgå ifrån. I bakgrunden kan du också förklara varför detta är ett intressant ämne eller en intressant fråga att undersöka. Syfte Syftet skall vara klart och tydligt och lätt att hitta. I syftet skall det framgå vad det är du vill undersöka. Du skall också presentera vilka avgränsningar som gjorts och varför. Problematisera ditt syfte så att det inte bara blir en beskrivning av ett fenomen/företeelse. Det kan vara en fördel att formulera ditt syfte som en att-sats. Exempel: Syftet med denna rapport är att (undersöka/jämföra och så vidare) Frågeställning(ar) Syftet bryts ned till ett antal frågeställningar, som man sedan besvarar i sitt arbete. Vilka frågor behöver du ställa och arbeta med för att kunna besvara syftet? Tänk på att välja sådana frågeställningar som leder fram till egna slutsatser så att ditt arbete inte bara blir beskrivande. Ställ aldrig ja och nej-frågor. Metod och källor Du anger vilka arbetssätt du har tänkt använda dig av för att lösa uppgiften, samt vilken typ av källor du tänkt använda dig av. Det kan till exempel vara litteratur och statistiska studier, enkätundersökningar eller intervjuer. Förklara också varför denna metod/dessa källor är ändamålsenlig för ditt arbete. Berätta om dina källor och deras plus och minussidor! Arbeta källkritiskt! Teori och nyckelbegrepp Om du har tänkt använda dig av någon teori skall du redogöra för den och hur du tänker använda dig av den i din uppsats. Under denna rubrik ska du också förklara de nyckelbegrepp som är viktiga i uppsatsen. Koppling till examensmål Ange vilka examensmål ditt arbete kommer att inriktas mot. Citera de examensmål som du kopplar till och kommentera hur du i ditt arbete kommer att uppfylla dessa. Planering I tidplanen skall du ange vem eller vilka som ska göra vad till när. Fundera exempelvis på vad som behöver göras först, vilka saker som bör löpa parallellt under arbetets gång och vilka delmål som är lämpliga att upprätta. Det är svårt att göra en fungerande tidsplan, man kan behöva göra om den under arbetets gång men lösningen är inte att strunta i att göra en planering överhuvudtaget. En bra planering hjälper dig att arbeta effektivt och kan bespara dig en hel del sista minuten - stress. 3

5 Observera! En stark rekommendation är att du i ditt arbete med gymnasiearbetet använder dig av Gymnasiebiblioteket och där denna mall för övrigt finns upplagd i digital form på deras hemsida: (Välj Bibliotek i menyn till vänster) 4

6 Disposition Titelsida: Längst uppe till vänster: Mitt på sidan, centrerat Lägst nere till höger: LULEÅ GYMNASIESKOLA Samhällsvetenskapsprogrammet Vetenskaplig metod Arbetets titel Författare (i bokstavsordning om det är flera) Klass Handledare Innehållsförteckning I innehållsförteckningen skall alla rubriker inklusive underrubriker med sidangivelse finnas med. Ange bara den sida där avsnittet börjar. Tänk på att sidan direkt efter innehållsförteckningen skall numreras som sida 1. Sammanfattning - abstract Skrivs på engelska. Syftet med sammanfattningen är att läsaren snabbt skall kunna bilda sig en uppfattning om arbetets huvudsakliga innehåll utan att för den skull ha läst arbetet i dess helhet. Sammanfattningen skall återkoppla till ditt syfte och dina frågeställningar i inledningen och redovisa de resultat som uppnåtts. Nya resonemang eller nytt källmaterial får inte dyka upp här. Sammanfattningens omfång bör inte överstiga en halv sida. Den ska placeras omedelbart efter innehållsförteckningen. Inledning Inledningen skall innehålla följande underrubriker: Bakgrund I bakgrunden skall du sätta in problemet i ett sammanhang så att läsaren hänger med från början. Du kan också förklara varför detta är ett intressant ämne eller en intressant fråga att undersöka. Syfte Frågeställningar Exempel: Metod Syftet skall vara klart och tydligt och lätt att hitta. I syftet skall det framgå vad det är du har velat undersöka. Exempel: Syftet med denna rapport är att... Du skall också presentera vilka avgränsningar som gjorts och varför. Syftet bryts ned till ett antal frågeställningar, som man sedan i sitt arbete. Tänk på att välja frågeställningar som leder fram till egna slutsatser så att ditt arbete inte bara blir beskrivande. Vilka är orsakerna till konflikten på Nordirland? Vilka konsekvenser har konflikten gett? Vilka åtgärder kan man sätta in för att lösa konflikten? Du beskriver vilka arbetssätt du använt dig av för att lösa uppgiften, samt vilken typ av källor du använt dig av. Det kan till exempel vara litteratur och statistiska studier, enkätundersökningar eller intervjuer. Förklara varför du valt denna metod och om dessa 5

7 källor har varit ändamålsenliga för ditt arbete. Om du har haft några svårigheter som dykt upp under arbetets gång skall du redovisa dem om de har haft betydelse för arbetets genomförande. Berätta om dina källor och deras plus och minussidor. Arbeta källkritiskt! Teori/tidigare forskning Här återger du kort och koncentrerat om vad som tidigare skrivits om detta eller närliggande fenomen/företeelser (exv. tidigare, forskning, utredningar eller dylikt). Förklara hur dessa rön används i din uppsats. Om du har använt dig av någon teori skall du redogöra för den och hur du använt dig av den i din uppsats. Under denna rubrik ska du också förklara för de nyckelbegrepp som är viktiga i uppsatsen. Avhandling Obs! Ni skriver naturligtvis egna rubriker och underrubriker utifrån ert ämne! Detta är arbetets huvuddel och den del som vanligtvis upptar flest sidor. Använd gärna rubriker och underrubriker i detta avsnitt så att det blir lättare för läsaren att hänga med. Du redovisar dina resultat genom att besvara de frågeställningar som du ställt upp i inledningen. Se till att det finns en tydlig röd tråd i din text. Denna faktadel skall ligga till grund för din analys. Det är ok att ha med egna åsikter/analyser i avhandlingsdelen, glöm bara inte att det tydligt måste framgå att det är dina åsikter och ingen annans. Det kan vara en fördel med bilder, kartor, diagram eller dylikt för att illustrera textens innehåll. Du bör dock ha ett klart syfte med de bilder du visar och bildtext som hjälper läsaren att tolka bilden. Bilder för utsmycknings skull skall således undvikas. Det ska finnas källhänvisning även på bilderna. Avskrift, med undantag för citat, är absolut förbjudet. När du refererar vad någon annan sagt eller skrivit måste det klart framgå. Analys Diskussion Här ska du göra jämförelser och tolkningar av ditt material, argumentera för och emot, komma med egna synpunkter, reflektioner, värderingar och förslag till det material du tidigare presenterat. Kom ihåg att du måste ha faktabaserade argument för dina synpunkter. Undvik löst tyckande. Diskussionen får endast utgå från de fakta du lagt fram under avhandlingen. Tänk på att dina kommentarer skall hänga ihop med både syfte/frågeställningar och avhandlingsavsnittet. På så sätt knyter du ihop arbetet. Om inte resultatet blev som du hade tänkt dig kan du resonera kring vad det kan bero på. Även eventuella uppslag till nya och vidare diskussioner inom ämnet kan belysas här. 6

8 Att referera En hel del av ert arbete kommer av naturliga skäl att vara referat av vad andra tagit reda på. Det är därför viktigt att ni refererar på ett korrekt sätt. Det handlar inte om att klippa och klistra och inte heller om att ändra några ord här och där. Det handlar om att göra kunskapen till sin egen och skriva texten utifrån detta. Att referera innebär att man koncentrerat återberättar eller återger någon annans text. Syftet med att referera är att ge en kortfattad, tydlig och riktig beskrivning av innehållet i en text. Det innebär att man komprimerar huvudinnehållet utan att tappa viktiga händelser, fakta och centrala tankar. Ursprungstexten får inte förvanskas genom till exempel tillägg eller utelämnande av väsentlig information. Referatet ska vara objektivt. Var inte för textnära! Ett referat är språkligt fristående från ursprungstexten och skrivs därför helt med egna ord. Det betyder att du inte får använda dig av textens formuleringar. När du har refererat en text får du självklart tycka till och kommentera bara det tydligt framgår vad som är dina egna åsikter. När du börjar referera en text är det viktigt att källan anges. Lämpligtvis görs det redan i första meningen. Exempel: Julen ska avskaffas! anser Kalle Karlsson i artikeln Nu dansas julen ut i Dagens Nyheter den 15 december Då och då, men minst en gång i varje stycke, måste man påminna läsaren om vems erfarenheter och åsikter man återger. Det gör man med s.k. referatmarkeringar: Exempel: Karlsson menar att..., Artikeln innehåller dessutom..., Sammanfattningsvis skriver artikelförfattaren.... Referat kan gärna innehålla belysande citat. När du använder dig av citat bör du tänka på att inte göra det för långt en till tre meningar räcker oftast. Citat ska alltid vara helt ordagranna! Det innebär att även om ursprungs-texten är felaktig eller underlig genom felstavning eller annan felaktighet, så måste man ändå citera som ursprungstexten är skriven. Fotnoter Varje referat, citat och faktauppgift ska förses med källhänvisning, om informationen inte anses vara allmänt vedertagen. Det måste klart framgå vad som är referat av andras synpunkter och vad som är dina egna resonemang. Hänvisningen till källor och litteratur måste ske på ett systematiskt sätt. Det finns emellertid två varianter på hur detta kan ske. Välj endast en variant och var konsekvent! 1. Om källhänvisningarna är få, kan du nöja dig med hänvisningar satta inom parentes inne i den löpande texten, men efter citatet eller referatet. Detta system kallas för Harvardsystemet (författare-årtalsystemet) Exempel: (Waje och Skoglund, 1993, 1). 2. Om källhänvisningarna är många, kan du tillämpa följande sätt: Efter varje referat, citat eller faktauppgift sätter du ut en not, som helt enkelt är en siffra 1. Detta sätt att 1 Så här sätter man ut fotnoter. De skall vara numrerade och de sätts ut efter det avsnitt där du använt den aktuella källan. I fotnoten skall du ange följande vid första tillfället: Författarens namn, källans titel, tryckår, samt de sidor i källan som du hämtat materialet från. Återkommer samma källa igen räcker det att du anger författarens efternamn, årtal och sida. 7

9 källhänvisa kallas för Oxfordsystemet. Allt eftersom arbetet fortskrider kommer du att använda dig av flera citat och flera referat och varje gång skriver du noter i löpande ordning (varje not får ett eget nummer). För att kunna hålla ordning på vilken källa och vilken sida varje not representerar, är det viktigt att du för anteckningar medan du bearbetar ditt material. Se noten för mer information. Källförteckning Här talar du om vilket material du använt dig av under arbetets gång. Glöm inte att även ange källa för bilder, diagram eller dylikt. Materialet delas upp i två underavdelningar: Tryckta källor, exempel: 1. Litteratur (författare, tryckår, titel, utgivningsort, förlag, upplaga, volym, sidnummer och ISBN-nummer). Exempel: Josephson, Olle m.fl (1993) Språket LÄROBOK i svenska för gymnasieskolan. Järfälla: NATUR OCH KULTUR, andra upplagans fjärde tryckning, s. 67, ISBN x. 2. Tidnings- och tidskriftsartiklar (artikelförfattare, namnet på tidningen/tidskriften, artikelrubrik, ange dessutom nummer och datum på den aktuella tidningen/tidskriften). Exempel: Expressen, Linda Skugge, Ni är bortskämda pubbeungar, Otryckta källor, exempel: 1. Intervjuer (ange vem du intervjuat, ev. titel och telefonnummer samt datum). 2. Material taget från radio/tv (ange program, kanal samt sändningsdatum). 3. För material hämtat från Internet ska den fullständiga URL-adressen (det vill säga www-adressen) anges samt datum. Ange även, om sådan finns, den som skrivit materialet på sidan. Exempel: Bilagor (valfritt) Bilagor skall alltid ligga på separata blad sist i uppsatsen och de skall vara numrerade. Exempel på bilagor är intervjuguider, enkäter och stora tabeller som inte behövs inne i uppsatsen men som ändå är lämpliga att ha med för att styrka dina resultat. 8

10 Källkritik Din egen utgångspunkt -Din egen tolkning alla har vi en ryggsäck, medvetet eller omedvetet -Ditt eget syfte vill du återge en åsikt eller objektiva fakta? - Sanningen kan se olika ut från olika synvinklar världen är sällan svart eller vit! Avsändare/tendens -Vem har skrivit materialet och i vilket syfte? -Har avsändaren hög eller låg trovärdighet? Varför? -Öppet eller dolt syfte? Heltäckande bild eller ett urval? -Till vem vänder sig avsändaren? -Är det en beskrivning eller en värdering (eller både och)? Aktualitet/beroende -Hur lång tid har förflutit? -Förstahandskälla eller flera led? Äkthet -Är källan verkligen det den utger sig för att vara? Checklista Verkar uppgifterna rimliga? Varifrån kommer uppgiften? Anges källa? När lämnades uppgifterna? Är de fortfarande aktuella? Varför lämnades uppgifterna? Finns det ett öppet eller dolt syfte? Vem lämnade uppgifterna? Vad vet vi om uppgiftslämnarens kunskaper, värderingar, bindningar till företag och organisationer osv? Hur påverkar detta uppgifterna? Är uppgifterna från en förstahandskälla eller har de passerat flera led? Framgår det varifrån uppgifterna är hämtade? Finns källförteckning och källhänvisning? Hur representativa är uppgifterna? Finns det motstridiga uppgifter från andra källor? Ger beskrivningen en heltäckande bild eller är viktiga delar utelämnade? Styrks eller motsägs uppgifterna av andra källor? Om samma fakta återges av källor med olika tendens ger det sannolikt en fullständigare bild. 9

11 Policy mot fusk Den tekniska utvecklingen har medfört att informationsmaterial har blivit mer lättillgängligt. Detta har lett till att fusk, kopiering och plagiat har ökat i stor omfattning. Luleå Gymnasieby ser allvarligt på alla former av fusk och vill därför förhindra att det förekommer. Därför vill vi förtydliga de regler som gäller för hantering av information samt informera om den lagstiftning som reglerar upphovsrätten. Upphovsrättslagen Enligt upphovsrättslagen äger alla upphovsmän sina texter, bilder, musik och andra digitala produkter. Upphovsrätten gäller upp till 70 år efter upphovsmannens död. Detta innebär att arbeten inte får publiceras utan upphovsmannens tillstånd och att det är ett lagbrott att använda andras arbeten utan att källan nämns. Det är dock tillåtet att referera texter i helhet och att citera andras texter i begränsad omfattning. I dessa fall skall det tydligt framgå var citatet börjar och slutar samt vem man citerar. Källa ska anges även för bilder och diagram. Urkund För att kunna hantera problemet med fusk har Luleå Gymnasieskola anslutit sig till företaget Urkund. I korthet innebär Urkunds system att: Urkund erbjuder ett helt automatiserat system för hantering av problemet med plagiering. I korthet fungerar det så att studenterna skickar sina dokument med e-post till lärarna. På den elektroniska vägen mellan studenter och lärare kontrolleras dokumenten mot tre centrala källområden: Internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Om något dokument uppvisar likheter med innehållet i källorna så flaggar systemet för eventuellt plagiat. En analysöversikt genereras och skickas med e-post till berörd lärare. Analysöversikten presenterar på ett enkelt sätt den information som läraren behöver för att avgöra om plagiering förekommit. Källa: Internet: (tillgängligt ) Vid konstaterande av fusk/plagiat gäller Elevens arbete bedöms som icke godkänt. 10

12 Frågor till hjälp vid opposition Helheten: Vilket helhetsintryck har du av arbetet? Passar de olika avsnitten in i helheten? Får de olika delarna lämpligt utrymme? Ger materialet en balanserad och rättvis bild? Dispositionen: Är den lätt att följa - finns det en röd tråd? Är arbetet logiskt uppbyggt vad gäller kronologi och sammanhang? Har något avsnitt fått för mycket eller för litet utrymme med hänsyn till syftet? Sammanfattning/abstract och bakgrund Ger sammanfattningen en god överblick av rapporten? Sätts rapporten och dess syfte och frågeställningar in i ett sammanhang i bakgrunden? Syfte och frågeställningar: Framgår syftet klart och tydligt? Uppnås syftet i arbetet? Är syftet uppdelat i frågeställningar och bidrar de till att besvara syftet? Har någon viktig frågeställning förbisetts? Finns det någon avgränsning? Borde det finnas? Är den rimlig, för vid eller för snäv? Metoddelen: Framgår det hur författaren valt och utformat sin metod? Har författaren använt en relevant metod för att uppnå sitt syfte? Har undersökningen utförts och utformats på ett korrekt sätt? Kunde en annan metod ha använts? Håller källorna en tillräcklig kvalité? Har flera källor använts? Teori/tidigare forskning: Finns det någon redogörelse för vad som tidigare skrivits om ämnesområdet (t. ex.. tidigare, forskning, utredningar eller dylikt)? Används dessa rön på ett tillfredsställande sätt i texten? Använder författaren någon för ämnesområdet relevant teori? Förklaras teorier och begrepp på ett godtagbart sätt? Används teorierna och begreppen på ett bra sätt i uppsatsen? Avhandlingen: Är redovisningen av resultatet logisk och i överensstämmelse med hänsyn till syftet? Förstår du som läsare allt eller finns det tankeluckor/oklarheter/felaktigheter? Är språket korrekt/lättsamt/ svårt att följa/för bundet till originaltextens? Förekommer avskrift? Är det tydligt i arbetet när författaren skrivit, när andra författare kommer till tals? (Detta gäller även för avsnittet Analys/Diskussion/Resultat/Slutsatser.) Hur har man använt sig av citattekniken? Analys/Diskussion/Resultat/Slutsats: Hur har författaren nyttjat sitt material? Hur stämmer analys och slutsatser med arbetets övriga innehåll? Är resultatet hållbart? Har författaren dragit logiska slutsatser av sina fakta? I vilken mån bygger de på fakta? Är det allmänt tyckande eller förklarar författaren varför han/hon tycker si eller så? Diskuterar författaren alla sina frågeställningar? Ärlighet och kritisk distans: Har författarens värderingar påverkat arbetets slutresultat? Håller författaren en kritisk distans till sitt arbete. Layout/Form: Är arbetet snyggt utfört med avseende på typsnitt (stil), rubriksättning, bildval, tabeller och så vidare. Passar de bilder, tabeller, kartor man använt sig av in i sammanhanget? Finns det innehållsförteckning, inledning, sammanfattning, källförteckning, notapparat och är de korrekta? 11