SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och delaktighet. Egenvården innebär personlig kompetensutveckling för individen som genom ökad kunskap får en förbättrad förmåga att förstå och hantera den egna sjukdomen. Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan
1. Inledning Detta dokument är utarbetat på uppdrag av länsgemensamma styrgruppen för närvård i Sörmland i samband med kommunernas övertagande av ansvaret för hemsjukvården. Det inte möjligt att generellt ange vilka insatser och åtgärder som är hälso- och sjukvård och vilka som är att betrakta som egenvårdsuppgifter. Även enkla åtgärder kan vara ett ansvar för hälso- och sjukvården liksom relativt komplicerade insatser kan vara egenvårdsuppgifter. Bedömningen kan förändras över tid och påverkas av omständigheterna i varje enskilt fall. 2. Syfte Syftet med att fatta beslut om egenvård är att främja individens integritet och självbestämmande samtidigt som patientsäkerheten beaktas. Syftet med dokumentet är att ge vägledning i bedömning av vad som är att betrakta som egenvårdsuppgift respektive hälso- och sjukvårdsuppgift. 3. Vad är egenvård Egenvård är hälso- och sjukvårdsåtgärder som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt att en patient själv kan utföra. Genomförandet av egenvård är inte hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). När det gäller läkemedel och läkemedelshantering är det bara i de fall när den enskilde själv kan ansvara för sina läkemedel som det kan vara frågan om egenvård. Se socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2009:6. Skolan har ansvar för att eleverna får hjälp med sin egenvård t ex att ta sin medicin i skolan. Men i sådant fall där personalen inte klarar av att utföra åtgärden på ett säkert sätt kan åtgärden inte bedömas som egenvård i skolan. Ansvaret för åtgärden ligger då på hälso- och sjukvården. Skolhälsovården har inte ansvar för att utföra egenvård. 4. Ansvar Beslut att en uppgift kan utföras som egenvård måste vara förenligt med patientsäkerheten och noga övervägas. Bedömning, planering och uppföljning är hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen. Den legitimerade hälso- och sjukvårdspersonalens bedömning, planering och uppföljning görs under eget yrkesansvar enligt lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Om en patient drabbas av eller utsätts för risk att drabbas av allvarlig skada eller sjukdom genom beslutet om egenvård, ska händelsen anmälas till vårdgivaren enligt LYHS och eventuellt anmälas av vårdgivaren till Socialstyrelsen såsom Lex Maria. Om den enskilde själv utför sin egenvård har denne, i normalfallet, eget ansvar för sina handlingar. Utförs egenvården bristfälligt av närstående kan utförandet bli bedömt antingen ur skadeståndsrättslig eller straffrättslig aspekt. Personal som utför egenvård bedöms på samma sätt som närstående men där har kommunen eller annan arbetsgivare det skadeståndsrättsliga ansvaret för sin personal. Enligt socialtjänstlagen ska insatser utföras med god kvalitet och personalen är skyldig att anmäla eventuella brister. Det straffrättsliga ansvaret finns alltid kvar hos den anställde. 5. Vem kan fatta beslut Beslut om att en uppgift är egenvård kan tas av all legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom sitt ansvarsområde, men vid in- och utskrivning inom slutenvården är det endast den behandlande läkaren som kan fatta beslut om egenvård.
6. Bedömning Yrkesutövaren ska ta ställning till om patienten har förmåga att ansvara för sin egenvård. Egenvårdsbedömningen gäller bara den aktuella situationen. I bedömningen ska hänsyn tas till den enskildes hela livssituation enligt checklistan (bil 1). Grundläggande är att individen ska ha kognitiv förmåga att förstå innebörden av egenvården. När det gäller insatser som rör annat än hantering av läkemedel, behöver en nedsatt kognitiv förmåga inte leda till bedömningen att egenvård är uteslutet. Riskbedömningen blir avgörande. Åtgärden kan bedömas som egenvård om t.ex. en närstående eller anställd personal kan utföra åtgärden på ett säkert sätt. För vissa patienter sker en gradvis försämring av den kognitiva förmågan, t.ex. för personer som drabbats av en demenssjukdom. I ett tidigt stadium då personen har förutsättningar att själv klara av att utföra åtgärden på ett säkert sätt eller kan instruera någon att hjälpa till så är egenvård möjlig. I ett senare skede blir bedömningen beroende av de omständigheter som nämns ovan. Närstående till en vuxen person har ingen skyldighet att utföra egenvårdsinsatser. En åtgärd kan bedömas vara egenvård när närstående utför den, men kan räknas som hälso- och sjukvård när den enskilde är i skolan eller på ett korttidsboende. 7. Vårdplanering En vårdplan för egenvård ska upprättas och dokumenteras om det inte är uppenbart obehövligt. Av planen ska framgå: Vilken åtgärd som har bedömts som egenvård Om patienten själv eller med hjälp av någon annan ska utföra egenvården Hur informationen och instruktioner till dem som ska utföra den egenvården ska ges Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patienten har drabbats av eller har utsatts för risk att drabbas av skada eller sjukdom i samband med egenvården Vilka åtgärder som ska vidtas och vem som ska kontaktas, om patientens situation förändras, Hur, av vem och när bedömningen av egenvården följs upp Vem som ansvarar för omprövning av bedömningen och när sådan ska göras Om socialtjänsten eller annan aktör ska medverka i utförandet av egenvården ska det framgå att samråd i planeringen skett. Om den enskilde behöver praktisk hjälp för att utföra egenvården ska den behandlande legitimerade yrkesutövaren samråda med 1. den eller de närstående som ska hjälpa patienten 2. biståndshandläggare 3. ansvarig befattningshavare hos annan aktör, t ex skolan I kontakter med patient och närstående ska företrädare för kommun och landsting samverka så att bedömningar och planering bildar en begriplig och hanterbar helhet för den enskilde. Individen ska erbjudas att delta i planeringen. Planeringen kan genomföras utan patientens deltagande om hon eller han så önskar. Avstår patienten från att delta i planeringen ska detta dokumenteras. Av vårdplanen i Prator ska framgå vilka åtgärder som den behandlande läkaren eller annan legitimerad personal har bedömt som hälso- och sjukvård eller egenvård.
8. Genomförande Bedömning av egenvård ska göras utifrån följande kriterier: Är det en uppgift som normalt är egenvård? a) Individen kan själv ansvara för och utföra uppgiften i) Bedömning och riskanalys görs enligt checklista. ii) Individen ansvarar för och utför uppgiften själv. iii) Detta dokumenteras, om det inte är uppenbarligen onödigt, i journalen. iv) Individen får en kopia av dokumentationen av planeringen av egenvården. b) Individen förstår när och hur uppgiften ska utföras men kan själv inte utföra den praktiskt i) Insatsen bedöms som egenvård. ii) Försiktighet ska iakttas när det gäller läkemedel. För individer med utvecklingsstörning, demens eller vid vissa psykiska tillstånd kan det inte bli fråga om egenvård när det gäller läkemedel. iii) Beslutet och i förekommande fall vem som ger instruktion dokumenteras i journalen. iv) Intyg om egenvård utfärdas till individen (se bilaga 2). Information ges om möjligheten att ansöka om bistånd hos kommunen v) Individen får en kopia av vårdplanen för egenvård vi) Om individen har beviljats bistånd eller sökt bistånd ska vårdplanen för egenvård, efter sekretessprövning, även förvaras i kommunens eller annan utförares personakt. vii) Innan bistånd beviljats har vårdgivaren ansvaret för insatsen. c) Om patienten varken kan ansvara själv eller förstå när och hur uppgiften ska utföras och patientsäkerheten därför inte kan bibehållas med egenvård. i) Insatsen är hälso- och sjukvård. ii) Beslutet dokumenteras i patientens journal. Är det en åtgärd som normalt utförs av hälso- och sjukvårdspersonal? En åtgärd som normalt sett utförs av hälso- och sjukvårdspersonal kan i vissa fall bedömas som egenvård även då det rör sig om en relativt avancerad åtgärd. En sådan hälso- och sjukvårdsåtgärd bör endast bedömas som egenvård när den utförs av den enskilde själv eller närstående. Ska en sådan åtgärd utföras av anställd personal inom t ex hemtjänsten bör den inte bedömas som egenvård. Detta gäller även då den anställde samtidigt är närstående. Om patienten själv ska utföra sin egenvård ansvarar han/hon själv för genomförandet. Detsamma gäller om närstående ska medverka i egenvården. En nedskriven instruktion för olika moment i egenvården kan vara till hjälp för såväl patienten som den närstående Den som ansvarar för beslut om egenvård bör bistå med en nedskriven instruktion om patienten eller den närstående önskar detta. 9. Dokumentation Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal då det inte är uppenbart obehövligt. Om det är en tredje part inblandad ska en vårdplan för egenvård utarbetas. 10. Ansökan och beslut om bistånd enligt Socialtjänstlag (SOL) i form av hjälp med egenvård Om en patient bedöms ha förmåga att ansvara för sina läkemedel och/eller annan egenvård är huvudregeln att patienten själv eller med hjälp av t ex en anhörig/närstående utför egenvården. Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av sin vistelsekommun. Om den enskilde behöver praktisk hjälp med egenvården har den enskilde alltså rätt att ansöka om bistånd enligt SoL av sin vistelsekommun. En ansökan kan antingen vara muntlig eller skriftlig. Skriftligt intyg på beslut om egenvård, från läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ska alltid bifogas ansökan. Beviljas den enskilde bistånd i form av att få hjälp med egenvård, utförs denna hjälp av kommunens eller annan utförares hemtjänstpersonal.
Kommunen kan avslå ansökan om man bedömer att behovet kan tillgodoses på annat sätt än genom bistånd. Individen har då själv ansvar för att utföra åtgärden som egenvård. Har en legitimerad yrkesutövare bedömt att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård så kan inte en patient kräva att få åtgärden i form av hälso- och sjukvård även om kommunen fattar beslut om avslag på ansökan om bistånd. Innan beslut om bistånd tagits är utförande av egenvården ett hälso- och sjukvårdsansvar. 11. Förändringar av patientens förmåga Läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har uppföljningsansvar och ska ompröva sitt beslut om den enskildes förmåga att klara egenvården försämras. Det är därför viktigt att iakttagelser från de personer som ser individen i vardagen rapporteras för att uppmärksamma behov av en ny bedömning och vårdplanering. All legitimerad personal måste kontinuerligt ha uppsikt över sina egenvårdsbeslut. 12. Uppföljning Om det inte är uppenbart obehövligt ska beslut om egenvård följas upp regelbundet även om ingen förändring i patientens situation rapporteras. Tidsintervall för uppföljning kan inte anges generellt utan måste utgå från den individuella situationen. 13. Omprövning Beslut om egenvård ska omprövas. Genom att göra regelbundna uppföljningar och ny bedömning vid varje förändrad situation borde det i de flesta fall vara tillräckligt att ompröva beslut om egenvård 1gång/år. 14. Avvikelse Vid skada eller risk för skada relaterad till egenvård skrivs en avvikelserapport enligt lokala rutiner. Arbetsledaren ansvarar för att rapporten lämnas till läkare eller annan legitimerad personal som ansvarat för bedömningen av egenvård. 15. Uppföljning och utvärdering av samverkansrutinerna Samverkansrutinerna ska följas upp och/eller utvärderas på uppdrag av länsstyrgruppen för närvård. 16. Bilagor Till samverkansrutinerna finns nedanstående bilagor som valfritt kan användas som verktyg vid utformande av lokala rutiner. 1. Aviseringsblankett 2. Checklista 3. Flödesschema 4. Rutiner för egenvård 5. Schablontider 6. Intyg
Referenslista/Viktiga författningar i samband med egenvård Beteckning Ämne Kommentar SOSFS 2009:6 Egenvård Ansvar, moment som ingår SOSFS 2008:14 Informationsöverföring Utgår från patientdatalag journalföring SOSFS 2008:11 Skyldighet att anmäla Utgår från Lex Sarah missförhållande inom LSS SOSFS 2008:10 Skyldighet att anmäla Utgår från Lex Sarah missförhållanden inom SoL SOSFS 2008:1 Medicintekniska produkter Ansvar, moment som ingå SOSFS 2007:17 Handläggning av ärenden Inom SoL, LSS, LVU, LVM som rör äldre SOSFS 2007:10 Samordning av habilitering och rehabilitering SOSFS 2006:12 Handläggning av ärenden Inom SoL, LSS, LVU, LVM som rör barn och unga SOSFS 2006:11 Ledningssystem för kvalitet Inom SoL, LSS, LVU; LVM SOSFS 2006:5 Dokumentation Inom SoL, LSS, LVU, LVM SOSFS 2005:29 Utfärdande av intyg Inom hälso- och sjukvården SOSFS 2005:28 Anmälningsskyldighet Utgår från LYHS/Lex Maria SOSFS 2005:27 Samverkan vid in- och Samordnad vårdplanering utskrivning från sjukhus SOSFS 2005:12 Ledningssystem för kvalitet Inom HSL, LYHS och patientsäkerhet SOSFS 2003:20 Hem för vård och boende Inom SoL SOSFS 2003:16 Anmälningsskyldighet Inom SoL SOSFS 2002:9 Särskilt boende Inom LSS SOSFS 2002:8 Avgifter inom äldre- och Inom SoL, LSS funktionshinderområdet SOSFS 2000:1 Läkemedelshantering Inom HSL, LYHS SOSFS 1997:14 Delegering SOSFS 1997:10 Medicinskt ansvarig Inom HSL, FYHS sjuksköterska SOSFS 1997:8 Verksamhetschef Inom HSL