nr 3/2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING KST 42 KST 43 KST 44 KST 45 KST 46 KST 47 KST 48 KST 49 KST 50 KST 51 KST 52 KST 53 KST 54 KST 55 KST 56 KST 57 KST 58 KST 59 KST 60 Mötes konstituering Uppföljning av ekonomiskt balanseringsprogram Plan för jämställdhet och likabehandling Utvärdering av verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård i under tiden 1.1-31.12.2010 Avslutande av den prövotid som utgår 31.8.2011 gällande kommuntillägget för stöd av barn i hemvård Byggande av ett nytt daghem på Tjusterbyområdet Utvidgning av svenska skola Fullmäktigemotion som gällde att återförena Svartbäckfastigheten till den ursprungliga fastigheten Fullmäktigemotion om fullmäktigemedlemmars anmälan om bindningar Fullmäktigemotion om att uppgöra en säkerhetsplan Laglighetsövervakning av kommunfullmäktiges beslut Övervakning av lagligheten i nämnd- och tjänteinnehavarbeslut Anlända skrivelser, anmälningar och beslut Godkännande av det äldrepolitiska programmet Ändring av delgeneralplan för norra (Nyby by) Överföring av privatvägsväsendets budgetanslag till miljö- och byggnadsnämnden Fastställande av limiten för kortfristig kredit Övriga ärenden Behandling av 21 från tekniska nämndens möte 1.3.2011 som kommunstyrelsens ordförande 11.3.2011 har övertagit
MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 3/2011 Mötesplats och -tid Kommunhuset kl. 18.00-21.45 paua kl. 19.55-20.20 Närvarande medlemmar Penttinen Arto, ordförande Janhunen Taina, medlem Kaisla Heikki, medlem Karell Anders, medlem Laaksonen Merja, medlem Martin Kirsi, medlem Nordström Marcus, medlem Parviainen Kristian, medlem Rahkola-Toivanen Merja, medlem Ryynänen Tarja, medlem Sarviaho Rainer, medlem Övriga närvarande Dahlqvist Rabbe, fge ordförande Oinonen Thea, fge II viceordförande Sorvanto Jarkko, förvaltningschef Moisala Jarno, utvecklingschef Kiili Sari, personalchef, närvarande 42-44, 59 Tassberg Marjut, ekonomichef, närvarande 42-43, 59 Lindström Catharina, teknisk chef Nordman Tina, bildningschef, närvarande 42-48, 59 Ärenden 42-60 Underskrifter Arto Penttinen ordförande Jarno Moisala protokollförare Marcus Nordström protokolljusterare Kristian Parviainen protokolljusterare Protokollet framlagts till påseende, tid och plats Kommunhuset 21.3.2011 Intygar, underskrift Tjänsteställning Jarno Moisala förvaltningschef
Sida 3 KST 42 MÖTES KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Mötet konstaterades lagligt sammankallat och beslutfört. Till protokolljusterare valdes Marcus Nordström och Kristian Parviainen. ==== Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 4 KST 43 Bilaga 1 UPPFÖLJNING AV EKONOMISKT BALANSERINGSPROGRAM Kommunfullmäktige har på sitt möte 12.4.2010 godkänt ett ekonomiskt balanseringsprogram för kommun. Då kommunfullmäktige godkände balanseringsprogrammet beslöts samtidigt att balanseringsprogrammet uppföljs vid varje fullmäktigemöte. En utförligare rapport om det ekonomiska balanseringsprogrammet ges dessutom per 30.4, 31.8 och 31.12. Rapport om läget per 31.12.2010 finns som bilaga. Förslag: Behandling: 1. antecknar uppföljningen för kännedom och 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom och 3. föreslår att kommunfullmäktige konstaterar att åtgärderna nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 20, 24, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 35, 36 och 44 enligt bilaga har slutgiltigt åtgärdats samt 4. föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt bilaga att avlägsna åtgärderna nr. 37, 40, 41 och 43 samt 5. föreslår för kommunfullmäktige att förverkligandet av åtgärd nr. 15 flyttas till år 2012. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Föredraganden ändrade beslutsförslaget enligt följande: Åtgärd 27 flyttades från punkt 3 (Åtgärden har slutbehandlats) till punkt 4 (Det föreslås att åtgärden avlägsnas). Föredraganden ändrade beslutsförslaget så, att bedömning av verkningsfullheten läggs till de åtgärder, som föreslås nu som slutbehandlade, och som kan få bedömning av verkningsfullheten. Rahkola-Toivanen understödd av Nordström föreslog, att åtgärd 26 avlägsnas från punkt 3. Ordförande konstaterade att det fanns ett från föredragandes förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för föredragandes förslag röstar "ja" och den som röstar för Rahkola-Toivanens förslag röstar "nej". Ordföranden föreslog att omröstningen sker med namnupprop. Omröstningspropositionen godkändes. Vid förrättad omröstning fick Rahkola- Toivanens förslag 10 röster (Janhunen, Kaisla, Karell, Laaksonen, Martin, Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 5 Nordström, Penttinen, Rahkola-Toivanen, Ryynänen, Sarviaho) och föredragandens förslag 1 röst (Parviainen). 1. beslöt, att bedömning av verkningsfullheten läggs till i de åtgärder, som nu föreslås vara slutgiltigt åtgärdade, och som kan få bedömning av verkningsfullhet och 2. antecknade uppföljningen för kännedom och 3. föreslår att kommunfullmäktige antecknar uppföljningen för kännedom och 4. föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt bilaga att åtgärderna nr. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 11, 20, 24, 28, 29, 30, 31, 35, 36 och 44 har slutgiltigt åtgärdats 5. föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt bilaga att avlägsna åtgärderna nr. 27, 37, 40, 41 och 43 samt 6. föreslår att kommunfullmäktige flyttar förverkligandet av åtgärd nr.15 till år 2012. ==== Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 6 KH:43 /2011 KST 44 KST 14.2.2011 34 Bilaga 3 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING Alla myndigheter har en lagstadgad skyldighet att främja jämställdhet och likabehandling. Lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) trädde ikraft 8.8.1986. Lagen har till ändamål att hindra diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan kvinnor och män samt att i detta syfte förbättra kvinnans ställning i synnerhet i arbetslivet. Bestämmelser om likabehandling och förbud mot diskriminering finns i lag om likabehandling (21/2004). Syftet med denna lag är att främja och trygga likabehandling samt att effektivera rättsskyddet för den som utsatts för diskriminering. Lagen om jämställdhet har förnyats och enligt en ändring som trädde i kraft 1.6.2005 skall på alla arbetsplatser som regelbundet sysselsätter minst 30 anställda göras upp en jämställdhetsplan. Enligt lag om likabehandling skall statliga och kommunala myndigheter utarbeta en plan för att främja etnisk likabehandling i sin verksamhet och för att hindra diskriminering på grund av etniskt ursprung. kommuns plan för jämställdhet och likabehandling 2011 innehåller bestämmelser för förverkligandet av jämställdhet mellan könen och likabehandling mellan individer i den verksamhet som kommunen utför som myndighet och arbetsgivare. I planen presenteras de principer som stöder förverkligandet av jämställdhet mellan könen och likabehandling av individer och som gäller hela den kommunala organisationen och som fungerar som rättesnöre för den kommunala verksamheten. Planen innehåller dessutom de konkreta åtgärder som kommunen har förbundit sig med i syfte att främja jämställdhet mellan könen och likabehandling av individer. Lagstiftningen förpliktar kommunen att erbjuda service rättvist åt alla, som är berättigade till att få service. kommun strävar efter att skapa en sådan livs- och verksamhetsmiljö, att alla som bor och verkar i kommunen oberoende av kön, ålder, handikapp eller annorlunda kulturbakgrund känner sig trygga, trivs och får sin lagstadgade service smidigt och utan orimliga kostnader så nära den ort som de bor på eller sin arbetsplats som möjligt. Service ordnas så att både finsk- och svenskspråkiga kommuninvånare har möjlighet att få service på sitt modersmål. Tvåspråkighet beaktas i kommunens administration, verksamhet och information. Utgångspunkten med all service som kommunen producerar är jämställdhet, och jämställdhets- och likabehandlingssynpunkter beaktas då service för kommuninvånarna utvecklas. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 7 En jämställdhetsplan för åren 2005 2008 har utarbetats i kommun. Förverkligandet av en jämställdhetsplan för åren 2005 2008 kommer inte att bedömas i denna plan. Någon tidigare plan för likabehandling har inte funnits i kommun. I den jämställdhetsplan som uppgjordes för åren 2005 2008 har dock behandlats också principer som gäller jämställdhet mellan individer i kommunen. Planen för jämställdhet och likabehandling godkänns av kommunstyrelsen. Jämställdhetslagen förutsätter, att jämställdhetsplanen uppgörs tillsammans med representanter för personalen och verkställighet av planen bör efterföljas. Planen om jämställdhet och likabehandling 2011, som lagstiftningen förutsätter, har uppgjorts så, att utkast till planen har uppgjorts som tjänstemannaarbete och utkastet har behandlats i kommunens ledningsgrupp 24.1.2011. Utkastet har behandlats 11.1.2011 samt 8.2.2011 i kommunens samarbetsgrupp då representanter för personalen har gjort ändringsförslag och kommenterat planen. I planen har beaktats förslag och åsikter som representanter för personalen har framfört enligt det som man kom överens om på mötet. Enligt jämställdhetslagen skall i planen ingå en utredning om hur kvinnor och män har placerat sig i olika uppgifter samt en kartläggning över mäns och kvinnors löner och löneskillnader. Enligt lagstiftningen skall ur planen framgå vilka åtgärder är nödvändiga för att främja jämställdhet mellan könen och för att uppnå jämvikt i lönesättningen. Ytterligare skall planen innehålla uppskattning om tidigare åtgärder i syfte att förverkliga jämställdhet och deras verkställighet och resultat. Planen för jämställdhet och likabehandling uppdateras och förverkligandet av den uppföljs årligen i samarbetsgruppen samt i samband med kommunens personalbokslut. En helt ny plan som innehåller utredningar enligt lagen för jämställdhet uppgörs minst vart tredje år. Planen för jämställdhet och likabehandling kommer att vara en del av arbetarskyddsprogrammet. Personalchefen fungerar som ansvarsperson för jämställdhetsfrågorna i kommunen. Förslag: Behandling: besluter godkänna planen för jämställdhet och likabehandling i kommun enligt bilaga. Haanpää understödd av ordföranden föreslog, att ärendet bordläggs. Eftersom ingen motsatte sig förslaget, konstaterade ordföranden, att kommunstyrelsen hade enhälligt bordlagt ärendet. Ärendet bordlades. === Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 8 KST 44 Bilaga 2 Förslag: Behandling: Styrelsemedlemmarna ombes att ta med sig planen för jämställdhet och likabehandling som levererades som en bilaga till förra mötets föredragningslista. beslutar godkänna planen för jämställdhet och likabehandling i kommun enligt bilaga. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Föredraganden gjorde följande ändringar i bilagan: Sida 9, underrubrik Työsuojelu, 3:e stycket Styckeindelning görs efter meningen Raskaana olevalla ei teetetä työtä, joka aiheuttaa vaaraa sikiön tai äidin terveydelle. Sida 9, underrubrik Työsuojelu, 4:e stycket Följande meningar tas bort: Tapaturmasta tai pitkäaikaisesta sairaudesta toipuneen työhön paluuseen kiinnitetään erityistä huomiota. Tavoitteena on, että työhön palaavalle annetaan riittävästi aikaa perehtyä töihin ja päivittää poissaolon aikana mahdollisesti unohtuneita tietoja ja taitoja. Näissä tilanteissa kunnan organisaatiossa hyödynnetään varhaisen puuttumisen mallia. och ersätts med följande mening Työyhteisöä ja työkykyä uhkaavissa tilanteissa kunnan organisaatiossa sovelletaan varhaisen puuttumisen mallia. Sida 10, rubrik 6. Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus Siuntion kunnan luottamushenkilöhallinnossa, 1:a och 2:a stycket Följande mening tas bort: Lain edellyttämä sukupuolen mukainen jakauma on toteutettu kaikissa Siuntion kunnan toimielimissä. Följande ord tas bort: Mahdollisuuksien mukaan. godkände Planen för jämställdhet och likabehandling för kommun enligt bilaga med följande ändringar: Sida 9, underrubrik Työsuojelu, 3:e stycket Styckeindelning görs efter meningen Raskaana olevalla ei teetetä työtä, joka aiheuttaa vaaraa sikiön tai äidin terveydelle. Sida 9, underrubrik Työsuojelu, 4:e stycket Följande meningar tas bort: Tapaturmasta tai pitkäaikaisesta sairaudesta toipuneen työhön paluuseen kiinnitetään erityistä huomiota. Tavoitteena on, että työhön palaavalle annetaan riittävästi aikaa perehtyä töihin ja päivittää Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 9 poissaolon aikana mahdollisesti unohtuneita tietoja ja taitoja. Näissä tilanteissa kunnan organisaatiossa hyödynnetään varhaisen puuttumisen mallia. och ersätts med följande mening Työyhteisöä ja työkykyä uhkaavissa tilanteissa kunnan organisaatiossa sovelletaan varhaisen puuttumisen mallia. Sida 10, rubrik 6. Tasa-arvo ja yhdenvertaisuus Siuntion kunnan luottamushenkilöhallinnossa, 1:a och 2:a stycket Följande mening tas bort: Lain edellyttämä sukupuolen mukainen jakauma on toteutettu kaikissa Siuntion kunnan toimielimissä. Följande ord tas bort: Mahdollisuuksien mukaan. ==== Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 10 KH:12 /2009 KST 45 BILDN 10.2.2011 5 Kompletterande material UTVÄRDERING AV VERKNINGARNA AV KOMMUNTILLÄGGET FÖR STÖD AV BARN I HEMVÅRD I SJUNDEÅ UNDER TIDEN 1.1-31.12.2010 Folkpensionsanstalten och kommun har i enlighet med 20 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn 20.12.1996 (1128/96) beslutat om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn fr.o.m. 1.1.2010. Kommuntillägget för hemvårdsstödet betalas enligt kommunfullmäktiges beslut 25.5.2009 61 tidsbestämt under tiden 1.1.2010-31.8.2011. Om verkningarna av kommuntillägget rapporteras regelbundet till kommunfullmäktige. Storleken på kommuntillägget för hemvårdsstöd bestäms enligt antalet barn så att förhöjningen av vårdpenningen är 136 euro/månad för det första barnet under 3 år och för de följande barnen 68 euro i månaden. En förutsättning för betalning av kommuntillägg till de barn som erhåller hemvårdsstöd är att hemvårdstöd betalas åt familjens samtliga barn. Ett barn i förskoleåldern som deltar i kommunal förskoleverksamhet är likaså berättigat till kommuntillägg. Med kommuntillägget vill man sporra familjerna att vårda barnen hemma. Speciellt i tillväxtkommuner strävar man i och med kommuntillägget efter att stävja efterfrågan på dagvård och att minska på trycket att investera i nya daghem. Man strävar här efter att granska verkningarna av ibruktagandet av kommuntillägget så mångsidigt som möjligt. I denna granskning synas tiden 1.1.-31.12.2010 tidigare har verkningarna av kommuntillägget för hemvårdsstödet granskat enligt situationen 31.8.2010 (kommunfullmäktige 15.11.2010 92). Granskningsperioden är fortfarande rätt kort och således är verkningarna endast riktingivande. Den ekonomiska recessionen, som rått i samhället försvårar utvärderingen av kommuntilläggets verkningar. I undervisningsnämndens budget för år 2010 fanns ett anslag om 120 000 euro för erläggande av kommuntillägg. Utfallet vid tidpunkten 31.1.2010 var 169 % (202 262,74 euro). Det anslag som var reserverat för kommuntillägget överskreds och vid årsskiftet var överskridningen 82 262,74 euro. Uppgifterna baserar sig på bokslutsprognosen. Utgående från en tolv månaders granskningsperiod (januari 2010 december 2010) kan konstateras att antalet sökande som ansökt om det 1.1.2010 ibruktagna kommuntillägget för hemvårdsstöd har ökat under år 2010 med Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 11 28 % (71 -> 91) och antalet barn i hemvård har ökat med 22 % (143 -> 175). Antalet barn som får kommuntillägg har stigit under året med 21 % (126 -> 153). Antalet barn i åldern 0 5 år i dagvård har stigit med 12 % (140 -> 157) och antalet under 3-åringar i dagvård har stigit med 2 % (49 -> 50). Tillväxtprocenten har varierat under året, under föregående granskningsperiod var tillväxtprocenten för barn under 3 år 29 %. Tillväxten gällande barn i dagvård har varit rätt rimlig. Också i grannkommunerna har man sett samma fenomen, oberoende av om kommuntillägg har stått till buds eller inte. Att tillväxten har varit rimlig eller att antalet barn till och med har minskat kan åtminstone till en del bero på konjunkturnedgången och dess verkningar. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntillägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Antalet barn som får kommuntillägg har under året varit rätt konstant frånsett den klara stegring som skedde i början av året från januari till februari. Samma fenomen kan konstateras gällande de barn som är i hemvård. Situationen har alltså varit rätt stabil efter februari. Utgående från en tolvmånaders period kan alltså konstateras att kommuntillägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan på investeringstrycket. Inom kommuns småbarnsfostran växer antalet barn som behöver dagvård fortfarande med ca en daghemsgrupp i året. Eftersom användningsgraden gällande de nuvarande utrymmenas är högre än planeringsdirektivet för utrymmena kan nya utrymmesinvesteringar inte undvikas. Kompletterande material och bilagor - Som kompletterande material finns statistik över barn i dagvård och om antalet kommuntilläggsansökningar samt en jämförelse mellan antalet barn i hemvård och barn som för kommuntillägg (tabeller 1-6). Beredning: Chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma tfn 050 386 0827, e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 12 - föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att de antecknar sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom. Behandling: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som det åttonde ärendet på mötet. Nämnden beslöt - anteckna utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom och - föreslå för kommunstyrelsen och vidare för kommunfullmäktige att de antecknar sig utredningen över verkningarna av kommuntillägget för stöd av barn i hemvård år 2010 för kännedom. KST 45 Förslag: Behandling: 1. antecknar utredningen för kännedom och 2. föreslår att kommunfullmäktige antecknar utredningen för kännedom. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. 1. antecknade utredningen för kännedom och 2. föreslog att kommunfullmäktige antecknar utredningen för kännedom. ==== Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 13 KH:12 /2009 KST 46 AVSLUTANDE AV DEN PRÖVOTID SOM UTGÅR 31.8.2011 GÄLLANDE KOMMUNTILLÄGGET FÖR STÖD AV BARN I HEMVÅRD UNDN 22.4.2009 37 Bildningsväsendet i har mottagit ett fullmäktigeinitiativ daterat 2.2.2009 angående införande av kommuntillägg i. I initiativet har man som tidsfrist, målsättning och riktlinje för utredningarna framställt, att tillägget skulle beröra hemvård av under 3-åringar och skulle kunna ansökas från 1.8.2009 samt att kommunstyrelsen bereder ärendet för beslutsfattande i fullmäktige senast i maj. Kundfamiljernas val, som i består av val mellan hemvård och kommunal och privat daghemsvård och familjedagvård, samt deltids- och hel- och halvdagsvård, skapar småbarnsfostringstjänsternas efterfrågan. Privat dagvård understöds med en kommunal dagvårdssedel. Familjerna kan även välja hemvård framom kommunal eller privat dagvård. FPA understöder hemvård av barn med lagstadgat hemvårdsstöd. I kan man för närvarande inte välja icke-lagstadgat kommuntillägg till hemvårdsstödet som en del av småbarnsfostringstjänsternas serviceurval. Tidigare utredningar angående hemvårdsstödets kommuntillägg har i gjorts åren 2002 och 2007. Enligt anknytningsteorier stöder en trygg anknytning, som grundar sig på ett tidigt förhållande av växelverkan mellan barn och förälder, barnets gynnsamma uppväxt- och inlärningsprocess på ett optimalt sätt. Det ovannämnda möjliggörs ofta bäst då under 3-åringar vårdas hemma. Även motsatta undersökningsresultat har publicerats. Sammandragsvis kan man konstatera i samklang med initiativet, att man inte kan ge ett entydigt svar på frågan om vilken vårdform eller miljö som bäst stöder barnets uppväxt och utveckling. Det finns flera signifikanta varierande faktorer. Vilken inverkan på vårdplatsinvesteringar ett införande av kommuntillägg skulle ha är svårt att förutse. Med högklassiga kommuninvånarenkäter är det möjligt att kartlägga familjernas åsikter som stöd för att möjligast pålitligt förutse vilken inverkan ett införande av kommuntillägget skulle ha men säkra uppgifter om familjers åtaganden av vissa lösningar går inte att få med enkäter. I bakgrunden för familjernas barndagvårdsbeslut ligger åtskilliga faktorer, bland annat värderingar, sysselsättning, ekonomisk situation samt många andra individuella behov och omständigheter. Det som däremot är säkert, är att införandet av ett kommuntillägg skulle ha omedelbara kostnadseffekter, vilket man inte reserverat anslag för i budgeten för innevarande år. Ifall kommuntilläggets belopp vore tillräckligt stort, Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 14 är det sannolikt att man på lång sikt kunde tygla vårdplatsinvesteringarna genom att införa kommuntillägget. Utbetalning av kommuntillägg kan inte motiveras med ekonomiska faktorer. Däremot är motiveringarna om barnets nytta korrekta. I den raskt försämrade kommunekonomin söker man som bäst kostnadsinbesparingar, som det i en redan stramt uppgjord budget är svårt att finna, rikta och genomföra. Då de lagstadgade tjänsterna och deras resurser för närvarande är föremål för en kritisk betraktelse, skulle införandet av ett icke-lagstadgat kommuntillägg med omedelbara kostnadsverkningar inte vara lönsamt i det rådande ekonomiska läget. I en bättre ekonomisk situation, som en del av ett mångsidigt och högklassigt serviceutbud inom småbarnsfostringstjänsterna, är det möjligt att på nytt betrakta införandet av kommuntillägget. Förslag: KST 11.5.2009 134 Undervisningsnämnden beslutar, på basen av det ovannämnda att inte införa kommuntillägg från och med 1.8.2009. Enligt förslaget. = = = = = Motionen, som undertecknades av Marcus Nordström, Yrjö Kokkonen, Elisa Calin och Kristian Parviainen, har följande ordalydelse: Barndagvårdslagen ger barn under skolåldern en subjektiv rätt till kommunal dagvård efter föräldrapenningstiden, som i de flesta fall börjar då barnet är tio månader gammalt. Denna rätt förverkligas i kommun via kommunal daghemsverksamhet och kommunal familjedagvård. Förutom dessa verksamheter stöder kommunen privat dagvård med en dagvårdssedel, förutsatt att vården produceras av en extern part som antingen privat daghemsvård eller familjedagvård. Flera doktorsavhandlingar och andra forskningsarbeten har undersökt hur olika former av dagvård för barn under skolåldern påverkar barnens utveckling och välmående. Resultaten av dessa är tvetydliga, och som sammandrag kunde konstateras att det inte finns ett entydigt svar på frågan om vilken form av vård som bäst stöder barnens utveckling. Helheten påverkas av en mängd faktorer, såsom familjens interna förhållanden, barnens individuella utvecklingsstadier vid tidpunkten för val av vård och närkretsens livssituationer. Det bästa alternativet för barnets utveckling kan således vara likaväl daghemsvård, familjedagvård som hemvård. Kommunerna har enligt lagen en möjlighet att understöda hemvård av små barn med ett kommunalt tillägg. Enligt Kommunförbundets uppföljning ökar antalet kommuner som utbetalar tillägget ständigt. Om man studerar läget i våra grannkommuner, kan man konstatera att förutom har endast Ingå fallit av kälken angående denna utveckling. Kyrkslätt, Lojo, Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 15 Vichtis samt de stora närliggande städerna Esbo, Helsingfors och Vanda utbetalar alla ett kommunalt tillägg till stödet för hemvård av barn. Det kommunala tillägget bör i första hand ses som ett sätt att säkerställa en likvärdig möjlighet för hemvård av barn i familjer med olika ekonomiska utgångspunkter. I dagsläget är det möjligt att ge upp sin subjektiva rätt till dagvård utan kommuntillägg främst för familjer med ett gott ekonomiskt läge, familjer där ena föräldern står för en märkbar merpart av familjens inkomster eller familjer där ena föräldern är arbetslös. Vi undertecknade motsätter oss att mäta likvärdighet och barnens välmående i pengar. Eftersom det kommunala beslutsfattande trots detta bör beakta även ekonomiska inverkningar, vill vi poängtera att frågans inverkan på basen av de angivna nyckeltalen i budgeten för år 2009 är liten och underskrider en procent av den totala budgeten. Inverkan av det kommunala tillägget, i medeltal 136 / månad, skulle maximalt vara i klassen 200 tusen euro / år. Noteras kan att ibruktagandet av ett kommunalt tillägg i bästa fall kommer att vara ett netto positivt beslut för kommunen. På basen av en preliminär uträkning enligt den kostnadsstruktur kommunen har för vården idag skulle lönsamhetsgränsen uppnås under planeringstiden 2009-2012 om tjugotvå under treåriga barn som följd av tillägget skulle övergå från nuvarande vårdform till hemvård. Man kan dessutom tillägga att det kommunala tillägget skulle skjuta upp behovet av investeringar i nya daghem och höja s attraktivitet också för barnfamiljer. Vidare framhåller vi att det kommunala tillägget omedelbart skulle lätta på trycket gällande både köerna och personalbristen för den kommunala dagvården. Det är troligt att personalbristen ytterligare kommer att förvärras i framtiden, utgående från det faktum att Arbetskraftsbyråns internet-tjänst känner till 169 lediga jobb inom Nyland i branschen och att inte ligger speciellt högt på listan i lönejämförelse. Vi undertecknade fullmäktigemedlemmar önskar framföra att bildningsväsendet bör förbereda åtgärder och framställa nödvändiga utredningar angående ibruktagande av ett kommunalt tillägg för hemvård av barn. Som riktlinjer och målsättning samt tidtabell för utredningarna framför vi att stödet skulle gälla hemvård för barn under tre år, att tillägget skall vara tillgängligt som alternativ fr.o.m. 1.8.2009 och att kommunstyrelsen bereder ärendet för fullmäktiges beslut senast till mötet i maj. Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige godkänner undervisningsnämndens förslag med motiveringar och förklarar motionen slutbehandlad. Medlem Nordström föreslog understödd av medlem Calin att kommunstyrelsen föreslår för kommunfullmäktige att ett kommuntillägg tas i bruk fr.o.m. 1.8.2009 och beviljas för hemvård av barn under tre år. Tilläggets storlek är för ett under treårigt barn 136 /månad och det höjs med 68 /månad/barn under förskoleåldern som sköts hemma. Kriterierna för utbe- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 16 talning av tillägget inkluderar förutom fpa:s hemvårdstöd att alla under femåringar sköts hemma. (För detta kriterium reserveras möjlighet för avvikande specialfall, vilka behandlas av undervisningsnämnden). Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för föredragandens förslag röstar ja och den som stöder medlem Nordströms förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 3 ja-röster (Keränen, Rahkola-Toivanen, Westermarck) och 7 nej-röster (Calin, von Essen, Karell, Laaksonen, Nordström, Parviainen, Rehnberg). Ordföranden Janne Laakkonen nedlade sin röst. Ordföranden konstaterade härefter att kommunstyrelsen hade beslutat godkänna medlem Nordströms förslag, d.v.s. föreslå för kommunfullmäktige att ett kommuntillägg tas i bruk fr.o.m. 1.8.2009 och beviljas för hemvård av barn under tre år. Tilläggets storlek är för ett under treårigt barn 136 /månad och det höjs med 68 /månad/barn under förskoleåldern som sköts hemma. Kriterierna för utbetalning av tillägget inkluderar förutom fpa:s hemvårdstöd att alla under femåringar sköts hemma. (För detta kriterium reserveras möjlighet för avvikande specialfall, vilka behandlas av undervisningsnämnden). Antecknades att vik. bildningschef Anu Vesiluoma deltog i ärendets behandling. FGE 25.5.2009 61 Behandling: Härefter hölls en paus kl. 19.40-20.00. ===== Behandlingen inleddes med ett inledningsanförande av vik. bildningschef Anu Vesiluoma. Medlem Nordström gjorde understödd av medlem Calin följande förslag: Ett kommuntillägg för hemvård av barn tas i bruk i kommun fr.o.m. 1.1.2010. Tillägget är tidsbundet t.o.m. 31.8.2011 så att kommunfullmäktige behandlar verkan på val av vårdform för år 2010 i samband med bokslutets behandling i juni 2011 och tar ställning till en möjlig fortsättning av understödet. Kommuntilläggets förutsättning är att alla familjens barn som är berättigade till hemvårdsstöd sköts hemma. Att ett äldre syskon deltar i förskoleundervisning är dock inte ett hinder för kommuntillägget. Kommuntilläggets belopp är 136 euro/månad för ett under treårigt barn och 68 euro/månad /barn för eventuella syskon. Kommuntillägget behandlas, Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 17 beviljas och utbetalas av Folkpensionsanstalten. Kommunens uppgift är att informera småbarnsfamiljerna om tillägget. Medlem Westermarck föreslog att kommuntillägget inte tas i bruk. Medlem Rahkola-Toivanen föreslog att kommunfullmäktige överväger att införa ett kommuntillägg 1.1.2011. Medlem Westermarck återtog sitt förslag och understödde medlem Rahkola-Toivanens förslag. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns två från kommunstyrelsens förslag avvikande understödda förslag, varför omröstningar var nödvändiga. Han konstaterade att medlemmarna Nordströms och Rahkola-Toivanens förslag först ställs mot varandra i en omröstning. Det segrande förslaget ställs sedan mot kommunstyrelsens förslag. Ordföranden gjorde därför först följande omröstningsförslag: den som röstar för medlem Nordströms förslag röstar ja och den som röstar för medlem Rahkola-Toivanens förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 14 ja-röster (Calin, Dahlqvist, Haanpää, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Parviainen, Raivio, Rehnberg, Savinainen, Tuomi, Varpio) och 13 nej-röster (Forsblom, Grotell, Grundström, Holm, Kaisla, Keränen, Laakkonen, Paasikivi, Penttinen, Pesonen, Rahkola-Toivanen, Westermarck, Vierinen). Ordföranden konstaterade att medlem Nordströms förslag vunnit i denna omröstning. Han konstaterade vidare att detta förslag härefter ställs mot kommunstyrelsens förslag i en omröstning. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för kommunstyrelsens förslag röstar ja och den som röstar för medlem Nordströms förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 1 ja-röster (Westermarck) och 18 nej-röster (Calin, Dahlqvist, Grotell, Grundström, Haanpää, Holm, Karell, Kokkonen, Laaksonen, Nordström, Oinonen, Parviainen, Penttinen, Raivio, Rehnberg, Savinainen, Tuomi, Varpio). Medlemmarna Forsblom, Kaisla, Keränen, Laakkonen, Paasikivi, Pesonen, Rahkola-Toivanen och Vierinen nedlade sina röster. Ordföranden konstaterade härefter att kommunfullmäktige beslutat att ett kommuntillägg för hemvård av barn tas i bruk i kommun fr.o.m. 1.1.2010. Tillägget är tidsbundet t.o.m. 31.8.2011 så att kommunfullmäktige behandlar verkan på val av vårdform för år 2010 i samband med bokslutets behandling i juni 2011 och tar ställning till en möjlig fortsättning av Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 18 understödet. Kommuntilläggets förutsättning är att alla familjens barn som är berättigade till hemvårdsstöd sköts hemma. Att ett äldre syskon deltar i förskoleundervisning är dock inte ett hinder för kommuntillägget. Kommuntilläggets belopp är 136 euro/månad för ett under treårigt barn och 68 euro/månad /barn för eventuella syskon. Kommuntillägget behandlas, beviljas och utbetalas av Folkpensionsanstalten. Kommunens uppgift är att informera småbarnsfamiljerna om tillägget. ===== BILDN 10.2.2011 5 Kommunfullmäktige har 25.5.2009 61 beslutat att ett kommuntillägg för stöd för hemvård av barn tas i bruk i under tiden 1.1.2010-31.8.2011. Samtidigt har fullmäktige beslutat att den behandlar de verkningar kommuntillägget har vid val av vårdform i samband med att fullmäktige behandlar bokslutet för år 2010 och besluter samtidigt då om en eventuell fortsättning av stödet. Det är dock ändamålsenligt att redan i början av året i fullmäktige ta upp ärendet eftersom det i avtalet mellan Folkpensionsanstalten och kommunen förutsätts att man kommer över ens om en eventuell fortsättning i god tid innan det nuvarande avtalet går ut. Folkpensionsanstalten och kommun har i enlighet med 20 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn 20.12.1996 (1128/96) uppgjort ett avtal om betalning av ett förhöjt hemvårdsstöd för barn. Kommuntillägget för hemvårdsstödet betalas enligt kommunfullmäktiges beslut under tiden 1.1.2010-31.8.2011. Om verkningarna av kommuntillägget rapporteras regelbundet till kommunfullmäktige. Antalet barn som får kommuntillägg har stigit under året med 21 % (126 -> 153). Antalet barn i åldern 0 5 år i dagvård har stigit med 12 % (140 -> 157). Tillväxten gällande barn i dagvård har varit rätt rimlig. Också i grannkommunerna har man sett samma fenomen, oberoende av om kommuntillägg har stått till buds eller inte. Att tillväxten har varit rimlig eller att antalet barn till och med har minskat kan åtminstone till en del bero på konjunkturnedgången och dess verkningar. Konstateras bör at kommuntillägget uppenbarligen lockar hemma varande föräldrar och sådana som redan tidigare har fått stöd för hemvård av barn eller eventuellt personer som har varit föräldralediga och önskar flytta inledandet av dagvården framåt för en kortare tid. Tillsvidare har kommuntillägget för hemvårdsstödet inte gett upphov till uppsägningar av dagvårdsplatser förutom i några enstaka fall. Utgående från en tolvmånaders period kan alltså konstateras att kommuntillägget erbjuder familjerna möjlighet att flytta inledningen av barnets dagvård framåt och sålunda lätta på trycket gällande efterfrågan på dagvårdsplatser, om dock endast tillfälligt. Det är dock svårt att se någon klar verkan Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 19 på investeringstrycket. Inom kommuns småbarnsfostran växer antalet barn som behöver dagvård fortfarande med ca en daghemsgrupp i året. Eftersom användningsgraden gällande de nuvarande utrymmenas är högre än planeringsdirektivet för utrymmena kan nya utrymmesinvesteringar inte undvikas. I fall antalet barn som får kommuntillägg i framtiden hålls på någorlunda samma nivå är stödets kostnadsverkningar drygt 200 000 euro i året. Antalet barn som får kommuntillägg ökade under år 2010 med ca tjugo barn om dessa barn hade placerats i dagvård skulle personalkostnaderna för vård av en barngrupp av denna storleksklass ha varit ca 100 000 euro. I bildningsnämndens budget för år 2011 finns ett anslag på 144 000 euro för utbetalning av kommuntillägg under åtta månader. Ifall betalningen av kommuntillägget fortsätts från 1.9.2011 framåt betyder det att kommunfullmäktige borde bevilja ett tilläggsanslag på ca 60 000 euro för slutet av året 2011. I avtalet som uppgjorts med Folkpensionsanstalten förutsätts att kommunen meddelar FPA om ändringar senast två månader före ändringarna träder i kraft (Lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn 20 ). Avtalet trädde i kraft 1.1.2010 och är i kraft till 31.8.2011. Avtalet kan skriftligen sägas upp så att det utgår två månader efter uppsägning. Beredning: Chefen för småbarnsfostran Anu Vesiluoma tfn 050 386 0827, e-post: anu.vesiluoma@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om 60 000 euro på kostnadsplatsen 365. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 20 - och föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden för kommuntillägget för stöd av hemvård för barn inte fortsätts efter 31.8.2011. Behandling: Avvikande från den ursprungliga behandlingsordningen behandlades detta ärende som det nionde ärendet på mötet. Under behandlingen ändrade föredraganden sitt beslutsförslag enligt följande: Nämnden beslutar - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om 60 000 euro - och föreslår för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden för kommuntillägget för stöd av hemvård för barn inte fortsätts efter 31.8.2011 Under diskussionen föreslog medlem Calin att nämnden, avvikande från föredragandens ändrade beslutsförslag, besluter föreslå för kommunstyrelsen och vidare för fullmäktige att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn fortsätts efter 31.8.2011 tillsvidare och att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om 60 000 euro för de kostnader som förorsakas av prövotiden för kommuntillägget för tiden 1.9.-31.12.2011. Ersättaren Lönn understödde medlem Calins förslag. Ordföranden konstaterade härefter att det hade uppstått ett från föredragandens ändrade beslutsförslag understött förslag, varför omröstning genom namnupprop var nödvändig. Den som stöder föredragandens bottenförslag skulle rösta JAA och de som stöder medlem Calins förslag som understötts av ersättare Lönn skulle rösta NEJ. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 21 I omröstningen som förrättades enligt namnupprot föll rösterna enligt följande: 6 JA-röster och 3 NEJ-röster. JA-rösterna gavs av medlemmarna Hautamäki, Huittinen, Paasikivi, Halonen, Alho och Savinainen. NEJ-rösterna gavs av ordförande Gottberg, ersättare Lönn och medlem Calin. Ordföranden konstaterade att mötet hade beslutat i enlighet med föredragandens ändrade beslutsförslag. Nämnden beslöt - att som sitt utlåtande till kommunstyrelsen och vidare till fullmäktige konstatera att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård av barn inte bör fortsättas. Efter en utvärdering av verkningarna av kommuntillägget bör konstateras, att även om man genom kommuntillägget stöder vården av barnen hemma och således flyttar inledandet av dagvården framåt på kort sikt, bidrar kommuntillägget inte på ett ändamålsenligt sätt till att investeringstrycket minskar. En fortsättning av prövotiden till slutet av år 2011 skulle förutsätta att kommunfullmäktige beviljar bildningsnämnden ett tilläggsanslag om 60 000 euro. KST 46 Förslag: Behandling: föreslår att kommunfullmäktige beslutar att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård inte fortsätter efter 31.8.2011. Då kommundirektören inte var närvarande, föredrogs ärendet av förvaltningschef Jarkko Sorvanto. Parviainen understödd av Ryynänen föreslog, att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård fortsätter t.o.m. 31.12.2012. Ordförande konstaterade att det fanns ett från föredragandes förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som röstar för föredragandes förslag röstar "ja" och den som röstar för Parviainens förslag, röstar nej. Ordföranden föreslog att omröstningen sker med namnupprop. Förslaget Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 22 godkändes. Vid förrättad omröstning fick Parviainens förslag 7 röster (Janhunen, Karell, Laaksonen, Martin, Nordström, Parviainen, Ryynänen) och föredraganden 4 röster (Kaisla, Penttinen, Rahkola-Toivanen, Sarviaho). föreslår att kommunfullmäktige beslutar att prövotiden gällande kommuntillägget för stöd av hemvård fortsätter t.o.m. 31.12.2012. ==== Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 23 TEKNLTK:8 /2010 KST 47 TEKN 9.3.2010 29 BYGGANDE AV ETT NYTT DAGHEM PÅ TJUSTERBYOMRÅDET Verksamheten i Svartbäck upphörde med sin verksamhet vid senaste årsskifte. Orsaken är att byggnaden länge väntat på en grundreparation, och nu ledde diverse problem med inneluftens kvalitet till, att verksamheten flyttade till tillfälliga utrymmen i Västanlid. Hyreskontraktet med Västra Ungdomsförening är tidsbundet till 18 månader. Beslut om, var och hur verksamheten skall fortsätta måste fattas i brådskande ordning. Under januari månad har golven i byggnaden öppnats, så att vi närmare kunnat undersöka hur stora skador konstruktionerna lider av. Konstruktionerna i trossbotten visade sig delvis vara skadade, men torra. Synliga fuktskador med tillhörande svampbildning har inte kunnat konstateras. Med tanke på Svartbäcks läge, den vackra byggnaden och tomten vore det synd om byggnaden lämnades åt sitt öde. Den ursprungliga planen, att med hård hand bygga om byggnaden bör dock ifrågasättas. Byggnaden borde repareras på husets egna villkor. Detta betyder att inga stora förändringar i bottenplanen görs, utan man koncentrerar sig på den rumsfördelning som finns. En tillbyggnad omfattande kök och våtutrymmen bör dock övervägas. Värmesystem, ventilation och dränering bör förnyas, men manteln eller exteriören torde duga ännu ett antal år framöver. Övre våningen som fungerar som kansli, fordrar en lätt ytreparation. Norra delen av första våningen är i så gott skick att en lätt ytreparation hinner till för att få utrymmena i ändamålsenligt skick. Vid diskussioner med daghemmets ledning, har det framkommit att personalen också önskar att den gamla byggnaden sätts i skick. Kostnader för ett dylikt projekt är svåra att bedöma, i ett skede då inga planer finns att tillgå, men de torde röra sig kring 500.000 euro. Alternativen till en sanering är: ett nytt daghem av långvirke, kostnad ca. 1 000 000 euro ett nytt moduldaghem, kostnad ca. 400 000 euro moduldaghem som hyrs 10 år ca. 35 000 euro/år Ett moduldaghem kan placeras i kyrkobyn eller i centrum. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 24 Förslag: (MM) Behandling: Med tanke på den vackra byggnaden och tomten, föreslår tekniska nämnden för kommunstyrelsen att Svartbäck daghem repareras. Planeringen av saneringen inleds i brådskande ordning. Ersättaren Raivio föreslog att Svartbäck säljs i rivningsskick och man sätter i gång planeringen av ett nytt daghem annanstans i kyrkobyn. Ordföranden konstaterade efter avslutad diskussion att det fanns ett från föredragandens förslag avvikande understött förslag, varför omröstning var nödvändig. Han gjorde därför följande omröstningsproposition: den som stöder föredragandens förslag röstar ja och den som stöder ersättaren Raivios förslag röstar nej. Omröstningspropositionen godkändes. Vid omröstningen, som förrättades genom namnupprop, gavs 2 ja-röster (Ekström, Nygård) och 6 nej-röster ((Tuomi, Parviainen, Kaisla S, Kaisla H, Uusi-Eskola, Raivio). KST 19.4.2010 94 Ordförande konstaterade härefter att tekniska nämnden har beslutat enligt ersättare Raivios förslag föreslå för kommunstyrelsen, att Svartbäck säljs i rivningsskick och planeringen av ett nytt daghem påbörjas. ==== Svartbäck daghem är gammalt och för närvarande har hälsoinspektionen utfärdat användningsförbud p.g.a. problem med inomhusklimatet. Barnen och personalen i Svartbäck daghem är för närvarande placerade i Västanlids ungdomsförenings utrymmen och i Päivärinnes träskola. Hälsovårdsmyndigheterna har utfärdat ett tillfälligt lov att använda förutnämnda utrymmen från början av januari 2010 för 1,5 år framåt. Fr.o.m. 1.8.2011 behöver Svartbäcks daghems barn och personal med andra ord verksamhetsutrymmen. En projektplan för grundreparation och utvidgning av Svartbäck daghem har uppgjorts 5.6.2009 och utgående från den har kostnaderna för grundreparation och utvidgning uppskattats till 963 000. Efter att verksamheten har flyttats bort har man i utrymmen gjort mera noggranna undersökningar bl.a. genom att öppna golfkonstruktionerna. Utgående från undersökningsresultaten har man kunnat specificera nödvändiga reparationsbehov. Tekniska- och bildningsavdelningen uppgör som bäst en mera noggrann utredning över användningen, skicket och planeringen av skolornas och småbarnsfostrans verksamhetsenheter. I fråga om verksamheten i Svartbäcks daghem bör granskningen göras i brådskande ordning. Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 25 Utvärderingen gällande användningen och grundreparationen av Svartbäcks daghems utrymmen samt beslutsfattandet bör kopplas ihop med befolkningsutvecklingen och de kommande behoven inom norra och Lappers områden. Områdets småbarnsfostran bör placeras i utrymmen som följer principerna för hållbar utveckling och som är kostnadseffektiva och möjliggör placering av barn i olika åldrar. Möjligheterna att förena nuvarande verksamhetsenheter och synergin bör klarläggas i utredningen. Förslag: Behandling: beslutar remittera ärendet för ny beredning och förutsätter att 1. bildningsväsendet bereder en behovsutredning gällande småbarnsfostran i Norra s och Lappers områden 2. tekniska väsendet undersöker och uppgör kostnadsuträkningar för alternativa utrymmeslösningar. Föredraganden ändrade sitt beslutsförslag enligt följande: remitterar ärendet till undervisnings- och tekniska nämnderna och förutsätter att 1. bildningsväsendet bereder en behovsutredning gällande de nuvarande kommuninvånarnas servicebehov i Norra s och Lappers områden och gör en prognos för utvecklingen av servicebehovet på basen av befolkningsutvecklingen tillsammans med tekniska verkets planerare 2. tekniska verket uppgör alternativa kostnadsberäkningar tillsammans med ekonomiförvaltningen om bildningsväsendets utrymmesbehov. Skyddssituationen för Svartbäcks del utredds. 3. Utredningarna bör vara färdiga till kommunstyrelsens möte 21.6.2010. UNDN 17.6.2010 89 Bilaga 12 Föredragandens ändrade beslutsförslag godkändes. === Undervisningsnämnden ger kommunstyrelsen en utredning enligt bilagan över behovet av småbarnsfostran i områdena Svartbäck och norra-lappers. Förslag: Undervisningsnämnden besluter 1) att godkänna behovsutredningen och 2) att ärendet förs till kommunstyrelsen så att den godkänner behovsutredningen och inleder planerandet av ett nytt daghem till norra-lappers och Svartbäckområdet, grundat på småbarnsfostrans behovsutredning som finns som bilaga. Behandling: Medlem Gottberg föreslog och medlem Andersson understödde att byggande av en modul lösning för att täcka det akuta behovet för fyra grupper.den som stöder föredragarens förslag röstar ja och Gottbergs motförslag röstar nej. Medlemmarna Alho, Paasikivi, Rahkola-Toivanen, Ryynänen och Ha- Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 26 lonen röstade ja. Medlemmarna Andersson, Gottberg coh Backman röstade nej. KST 21.6.2010 152 Bilaga 1 Förslag: Enligt förslaget med tilläg att undervisningsnämnden kräver att kommunstyrelsen behandlar den expert rapport som gjordes ifjol och understryker att undervisningsnämnden inte hade alla fackta till hand avid beslutsbehandlingen. Dessutom befullmäktigas tf. bildningschefen att göra förtydlingande alternativa tillväxt prognoser. ===== 1. antecknar uppgjorda utredningar för kännedom 2. beslutar godkänna behovsutredningen och påbörja planeringen av ett nytt daghem i området Svartbäck norra Lappers utgående från bifogade behovsutredning Behandling: Detta ärende behandlandes efter behandlingen av 155. Beslutsförslaget med bilagor delades ut på mötet. Nordström understödd av Laaksonen föreslog att ärendet bordläggs. Eftersom förslaget väckte motstånd var det nödvändigt med en omröstning. Styrelsen beslöt att omröstning förrättas genom namnupprop. Den som röstar för bordläggning röstar ja, och den som understöder fortsatt behandling av ärendet, röstar nej. Vid förrättad omröstning vann förslaget om fortsatt behandling av ärendet med 6 röster (Lovén, Paasikivi, Hintikka, Penttinen, Ryynänen, Vierinen) mot 5 röster (Haanpää, Karell, Laaksonen, Nordström, Andersson). Nordström understödd av Haanpää föreslog att kartläggning av Svartbäck daghems skick görs genom att riva upp golven. Eftersom förslaget väckte motstånd, var det nödvändigt med en omröstning. Styrelsen beslöt att omröstning förrättas genom namnupprop. Den, som understöder föredragandens förslag röstar ja, och den, som understöder Nordströms ändringsförslag röstar nej. Vid förrättad omröstning vann föredragandens förslag med 6 röster (Lovén, Paasikivi, Hintikka, Penttinen, Ryynänen, Vierinen), Nordströms förslag fick 5 röster (Haanpää, Karell, Laaksonen, Nordström, Andersson). 1. antecknade uppgjorda utredningar för kännedom Nämnd Kommunfullmäktige
Sida 27 2. beslöt godkänna behovsutredningen och påbörja planeringen av ett nytt daghem i området Svartbäck norra Lappers utgående från bifogade behovsutredning. ====== TEKN 1.2.2011 8 Bilagor 3, 4 Kompletterande material Man har fortsatt arbetet med att förverkliga daghemsprojektet på basen av kommunstyrelsens beslut av den 21.6.2010 152, enligt vilket tekniska byrån bör inleda planeringen av ett nytt daghem i området kring Svartbäck och norra Lappers. Samtidigt har man även förberett åtgärder för att bevara den nuvarande daghemsbyggnaden i Svartbäck. Enligt en rapport uppgjord 18.10.2010 av Suomen Sisäilmaston Mittauspalvelu Oy krävs det betydliga reparationsarbeten för att i förlängningen kunna använda Svartbäcks skola. Processen kommer dessutom också att vara både krävande och utmanande. Beslut som gäller den nuvarande daghemsbyggnadens framtid kommer att tas upp för avgörande i nämnden som en skild fråga. Hyreskontraktet för Västra Ungdomsförenings utrymmen, som fungerar som ersättande utrymmen för Svartbäcks daghem har förlängt fram till slutet av år 2011. Dessa ersättande utrymmen är inte särskilt lämpliga för daghemsbruk, varför det är viktigt att påskynda daghemsprojektet. Kommunen äger ingen lämplig tomt för en ny daghemsbyggnad i området kring Svartbäck och norra Lappers. Däremot äger kommunen en tomt i Tjusterby, som ligger nära de ovan nämnda områdena. Tomten är i planen lämplig för daghemsbyggande. Tomten Rnr 755-467-1-163 är ca 3400 kvadratmeter stor. Tomten har en byggnadsrätt om 1770 kvadratmeter Kommunfullmäktige har vid sitt möte den 15.11.2010 90 i samband med bugdetbehandlingen reserverat ett investeringsanslag om 1,15 miljoner euro för daghemslösningar för år 2011. Tekniska byrån har under hösten konkurrensutsatt daghemsbyggandet som en helhetsentreprenad (KVR-urakka). Man stannade för denna form av entreprenad av den orsaken att tekniska byråns personalresurser på hösten var, och är fortfarande små. Med en helhetsentreprenad menar man en form av byggande där entreprenören sköter förverkligandet av byggobjektet i sin helhet, även planeringen och projektets helhetskoordinering. Fem offerter inlämnades. De inlämnade offerternas slutsumma varierade mellan 910 000 1 394 000 euro (moms 0 procent). Även uteområdena och lekutrustningen ingick i entreprenaden. Nämnd Kommunfullmäktige