Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring



Relevanta dokument
Stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom skadeförsäkring

Etapp 2 trafikljusmodellen skadebolag och försäkringsrisker inkluderas i modellen från och med 2007

Trafikljus stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Trafikljus utvidgat med stresstest för försäkrings- och driftskostnadsrisker inom livförsäkring

Motion om bättre villkor för vissa grupper beträffande uthyrning av FaBo s lägenheter. Dnr KS

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

BEREDSKAP MOT ATOMOLYCKOR I SVERIGE

Beräkna standardavvikelser för efterfrågevariationer

Bankernas kapitalkrav med Basel 2

Experimentella metoder 2014, Räkneövning 5

Industrins förbrukning av inköpta varor (INFI) 2008

Dödlighetsundersökningar på KPA:s

Viltskadestatistik 2014 Skador av fredat vilt på tamdjur, hundar och gröda

Beställningsintervall i periodbeställningssystem

Undersökning av vissa försäkringsantaganden i efterlevandepension för anställda i kommuner och landstinget och dess påverkan på prissättningen

Utbildningsavkastning i Sverige

för alla i Landskrona

Förklaring:

Årsredovisning. Styrelsen för HSB Brf Smedby i Upplands Väsby. Org.nr:

Industrins förbrukning av inköpta varor INFI

Att identifiera systemviktiga banker i Sverige vad kan kvantitativa indikatorer visa oss?

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Generellt ägardirektiv

Lösningar modul 3 - Lokala nätverk

N A T U R V Å R D S V E R K E T

Mos. Statens väg- ochtrafi V" NationalRoad&Traffic Research Institute- $-58101Li: Lä & t # % p. i E d $ åv 3 %. ISSN

Arbetskraftskostnadsindex 2008=100

A2009:004. Regional utveckling i Sverige. Flerregional integration mellan modellerna STRAGO och raps. Christer Anderstig och Marcus Sundberg

Sammanfattning. Härledning av LM - kurvan. Efterfrågan, Z. Produktion, Y. M s. M d inkomst = Y >Y. M d inkomst = Y

Almedalsveckan Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan Ungas ingångslöner. Stark som Pippi? Löner och inflation

Ársredovisning. Brf Paviljongerna. för Räkenskapsåret. - í. i i

VA-taxa 2014 för Karlsborgs kommun

VALUE AT RISK. En komparativ studie av beräkningsmetoder. VALUE AT RISK A comparative study of calculation methods. Fredrik Andersson, Petter Finn

Gymnasial yrkesutbildning 2015

Dokumentation kring beräkningsmetoder använda för prisindex för elförsörjning (SPIN 35.1) inom hemmamarknadsprisindex (HMPI)

Analys av näringslivet i Nyköpings kommun

EH SmartView. Se alla risker och möjligheter med SmartView. Övervakning av kreditförsäkring. Euler Hermes Onlinetjänster

Sammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna

När vi räknade ut regressionsekvationen sa vi att denna beskriver förhållandet mellan flera variabler. Man försöker hitta det bästa möjliga sättet

Förbättrad KPI-konstruktion från januari 2005: Teknisk beskrivning

AVTAL AV5EENDE FLYTNING AV 130 KV LEDN1NG ML1 561 KATRINEH02M\s KOMMUN

Radien r och vinkeln θ för komplexa tal i polär form och potensform: KOMPLEXA TAL. ) (polär form) (potensform)

Lektion 8 Specialfall, del I (SFI) Rev HL

Kommunstyrelsens handling nr 14/2009 IZatrineholms kommun " A VT AL OM ANLÄGGNINGSARRENDE. Arrendator: Elproduktion i Stockholm AB

~KOMMUN c F* l" ANSLAGIBEVIS. Se särskild förteckning. Utbildningsnämnden. Tim Svanberg (C)

~ ~ 'o II DJULÖ O /` ~ ~~ 1 ~ Rekreation. Fördjupning av översiktsplanen fiör. Stora Djulö säteri med omgivningar ~~ ~~~

Uppgift 1 (max 5p) Uppgift 2 (max 5p) Exempeltenta nr 6

INLEDNING. inom sitt område utarbeta och uppdatera en sådan plan för utvecklandet av vattentjänsterna som täcker dess område.

Förstärkare Ingångsresistans Utgångsresistans Spänningsförstärkare, v v Transadmittansförstärkare, i v Transimpedansförstärkare, v i

1282/2016. Den kalkylmässiga ålderspensionsåldern är 65 år.

Sammanfattning, Dag 1

Fördelning av kvarlåtenskap vid arvsskifte

Fond-i-fonder. med global placeringsinriktning. Ett konkurrenskraftigt alternativ till globalfonder? En jämförelse med fokus på risk och avkastning.

Varför gör vi inte som vi borde göra? Bo Mattsson Chalmers/Byggnadsekonomi

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Lönebildningen i Sverige

Granskning av delårsrapport 2013

Introduktionsersättning eller socialbidraghar ersättningsregim betydelse för integrationen av flyktingar? 1

Projekt i transformetoder. Rikke Apelfröjd Signaler och System rikke.apelfrojd@signal.uu.se Rum 72126

Tentamen i Tillämpad matematisk statistik för MI3 och EPI2 den 15 december 2010

FK2002,FK2004. Föreläsning 5

saknar reella lösningar. Om vi försöker formellt lösa ekvationen x 1 skriver vi x 1

Lånespecifika villkor

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Företagsrådgivning i form av Konsultcheckar. Working paper/pm

Viktigt säkerhetsmeddelande

DOM. Meddelad Malmö. Trelleborgs tingsrätts dom , DT 556, se bilaga A. Gustaf Them, Barsebäcksgatan 64, MALMÖ

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

RP 174/2009 rd. utgående från kommunens kalkylerade kostnader

2B1115 Ingenjörsmetodik för IT och ME, HT 2004 Omtentamen Måndagen den 23:e aug, 2005, kl. 9:00-14:00

Attitudes Toward Caring for Patients Feeling Meaninglessness Scale

Anvisning till Trafikljus

ENKEL LINJÄR REGRESSION

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

2 Jämvikt. snitt. R f. R n. Yttre krafter. Inre krafter. F =mg. F =mg

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

Tentamen i Dataanalys och statistik för I den 5 jan 2016

Tentamen (TEN2) Maskininlärning (ML) 5hp 21IS1C Systemarkitekturutbildningen. Tentamenskod: Inga hjälpmedel är tillåtna

Vinst (k) Sannolikhet ( )

Test av anpassning, homogenitet och oberoende med χ 2 - metod

Bofakta. Brf Äppelblom Hildedal

KVALITETSDEKLARATION

Konstruktionsuppgift 1 G7006B. Sofi Isaksson Lea-Friederike Koss Henrik Silfvernagel

Finansiell Statistik (GN, 7,5 hp,, HT 2008) Föreläsning 6. Regression & Korrelation. (LLL Kap 13-14) Inledning till Regressionsanalys

Hjortdjurens inverkan på tillväxt av produktionsträd och rekrytering av betesbegärliga trädslag

TFYA16: Tenta Svar och anvisningar

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad

Mätfelsbehandling. Lars Engström

Scandinavian Organics AB (publ) oktober 2014

Flode. I figuren har vi också lagt in en rät linje som någorlunda väl bör spegla den nedåtgående tendensen i medelhastighet för ökande flöden.

Handlingsplan för intern kontroll 2018 Ärende 8 KS 2017/369

DEL I. Matematiska Institutionen KTH

Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

28 st medlemmar (inkl. 9 st styrelsemedlemmar), representerande 27 st röstberättigade fastigheter, deltog i föreningsstämman.

Komplettering av uppföljningsplan som ingår i Verksamhetsplan och budget 2016

Kallelse / Underrättelse

Renhållningsordning för Finspångs kommun

Transkript:

PROMEMORIA Datum 007-1-18 FI Dnr 07-1171-30 Fnansnspektonen Författare Bengt von Bahr, Younes Elonq och Erk Elvers P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 4 13 35 fnansnspektonen@f.se www.f.se Stresstest för försäkrngs- och drftskostnadsrsker nom skadeförsäkrng Sammanfattnng Detta PM beskrver stresstestnng av försäkrngs- och drftskostnadsrsker för skadeförsäkrng trafkljusmodellen. Bakgrund och syfte Fnansnspektonens avskt med utvdgade trafkljusmodellen för skadeförsäkrng är att stressa posterna bolagens balansräknng, både tllgångssdan och skuldsdan. Storleken på förändrngarna är valda så att de ungefär representerar en 99,5 %-kvantl för de möjlga utfallen på ett års skt. I detta dokument beskrvs hur dessa antaganden ska väljas för försäkrngsrskerna och drftskostnadsrskerna nom skadeförsäkrng. Förändrade antaganden De förändrade antagandena för avsättnngarna för skadeförsäkrng omfattar En bästa avsättnng enlgt aktsamhetsprncpen. Kaptalkrav för ökad avsättnng för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker. Kaptalkrav för ökad avsättnng för oreglerade skador Kaptalkrav för katastrofrsk Kaptalkrav för drftskostnadsrsk Bästa avsättnng enlgt aktsamhetsprncpen En bästa avsättnng enlgt aktsamhetsprncpen ska motsvara väntevärdet av de belopp som krävs för att bolaget ska kunna uppfylla de åtaganden som skälgen kan förväntas uppkomma med anlednng av ngångna försäkrngsavtal. De framtda beloppen ska dskonteras med en rskfr ränta 1. Beräknngarna av avsättnngarna ska vara gjorda med adekvata aktuarella metoder och ska avse värden före avgven återförsäkrng. Kaptalkrav för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker KPR Rskfaktorerna denna avsättnng är av två slag: Parameterrsk och Slumprsk. 1 Se FFFS 006:19. 1(8)

FI Dnr 07-1171-30 Parameterrsken handlar huvudsaklgen om osäkerhet beträffande skadenflaton och skadefrekvens. Den genomsnttlga duratonen för den återstående rskperoden uppskattas tll 6 månader. Öknngen av skadefrekvensen antas vara 10 % per år och öknng av nflatonen % enheter per år, båda utöver de öknngar som eventuellt lagts n den bästa skattnngen av avsättnngarna. Den sammanlagda öknngen av bolagets avsättnng för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker på grund av parameterosäkerhet är därför (10 % + %) 6/1 = 6 % av bolagets avsättnng för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker AEIPKR. Denna avsättnng reduceras först på grund av avgven återförsäkrng med hjälp av andelen c = bolagets uppskattade andel avgven återförsäkrng tll AEIPKR netto med formeln AEIPKR netto = max[(1- c);0,7 (1-c)] AEIPKR Kaptalkravet för parameterfel KPRPAR bldas därefter som KPRPAR = 6% AEIPKR netto Slumprsken beskrver osäkerheten skadeutfallet under den perod som ej ntjänade premer ska täcka. Kaptalkravet för försäkrngsgren nummer bestäms med hjälp av storheterna n = förväntat antal skador, exklusve noll-skador, under den kommande 1- månadersperoden för försäkrngsgren nummer f.e.r m = medelskada, exklusve noll-skador, under den kommande 1- månadersperoden för försäkrngsgren nummer f.e.r v = varatonskoeffcenten, exklusve noll-skador, under den kommande 1- månadersperoden för försäkrngsgren nummer f.e.r. Kaptalkravet bestäms med formeln n KPRSLUMP = +,58 m 1 v Det totala kaptalkravet för slumprsk bestäms genom kvadratrotssummerng över alla försäkrngsgrenar enlgt KPRSLUMP = KPRSLUMP Kaptalkrav för ej ntjänad preme och kvardröjande rsker (KPR) beräknas som KPR = KPRPAR + KPRSLUMP

FI Dnr 07-1171-30 Kaptalkrav för oreglerade skador KOS Rskfaktorerna denna avsättnng är huvudsaklgen skadebelopp, skadenflaton och utbetalnngsmönster. FI har uppskattat osäkerheten gjorda avsättnngar genom att studera varatonen efterbetalnngsfaktorn, dvs. kvoten mellan total ersättnng och httlls utbetalad ersättnng. För att få bättre skattnngar av standardavvkelserna har bolagen ndelas tre mer homogena bolagsgrupper: rksbolag utom AFA Sjukförsäkrng AFA Sjukförsäkrng större lokala bolag. Osäkerheten avsättnngen kan uppskattas på följande sätt. Låt σ(.) betyda standardavvkelse och beteckna efterbetalnngsfaktorn med EBF. Då gäller sambanden Total kostnad EBF = Httlls betalt Avsättnng = Total kostnad Httlls betalt = Httlls betalt (EBF 1) σ(avsättnng) = Httlls betalt σ(ebf) FI har skattat standardavvkelsen σ D för efterbetalnngsfaktorn för de sammanlagda betalnngarna de olka bolagsgrupperna för olka försäkrngsgrenar och olka utvecklngsår D. Skattnngen av standardavvkelserna för det tre bolagsgrupperna framgår av Tabell 1 och Tabell. Tabell 1. Standardavvkelser σ D för Rksbolag Utvecklngsår Sjuk- Sjuk- Trygghet Hemoch Företag Motorfordon Trafk Sjöfart Transport Kredt Avgångsbdrag Husdjur D och olycksfall för Rksbolag utom AFA och olycksfall för AFA vlla och fastghet och borgen 0 1,0 1,50 4,00 0,10 0,70 0,07 0,5 1,50 0,35 0,85 1,15 0,03 1 0,55 0,50 1,00 0,07 0,0 0,07 0,15 0,65 0,10 0,45 0,30 0,0 0,35 0,15 0,50 0,05 0,10 0,05 0,10 0,50 0,07 0,35 0,0 0,0 3 0,35 0,07 0,35 0,10 0,10 0,35 0,06 0,30 0,15 4 0,35 0,06 0,0 0,10 0,10 0,15 0,04 0,5 0,10 5 0,30 0,06 0,06 0,10 6 0,5 0,05 0,06 0,10 7 0,15 0,04 0,05 0,10 8 0,05 0,03 0,03 0,10 9 0,0 0,0 0,0 0,10 10 0,10 11 0,10 3

FI Dnr 07-1171-30 Tabell. Standardavvkelser σ D för Större lokala bolag Utvecklngsår D och Sjukolycksfall Hemoch vlla Företag Motorfordon Trafk och fastghet 0 1,10 0,07 0,30 0,0 0,5 1 0,50 0,0 0,03 0,01 0,15 0,30 0,01 0,0 0,005 0,10 3 0,5 0,0 4 0,15 0,0 5 0,10 0,0 6 0,10 0,0 7 0,08 0,0 8 0,03 0,0 9 0,03 0,00 Dessa standardavvkelser σ D för efterbetalnngsfaktorn ska således tllämpas på skadeåren t = R D för D = 0, 1, För ett ensklt bolag B ska standardavvkelsen s Bt för avsättnngen för verksamhetsgren och för skadeåret t beräknas som σ D s = max[ 1 c ;0,7 (1 c )] mn u ; 0,5 f abt Bt Bt Bt Bt Bt där c Bt = bolagets uppskattade andel avgven återförsäkrng för försäkrngsgren skadeåret t u Bt = bolagets t.o.m. senaste kalenderåret R gjorda utbetalnngar för försäkrngsgren för skadeåret t σ D = standardavvkelsen enlgt tabell ovan, där D = R t a Bt = bolagets branschandel sn bolagsgrupp för försäkrngsgren för skadeåret t f Bt = bolagets avsättnng för oreglerade skador per senaste kalenderåret för försäkrngsgren för skadeåret t Andelen avgven återförsäkrng kan uppskattas med kvoten mellan preme för avgven återförsäkrng och total preme eller med kvoten mellan ersättnngar från återförsäkrngsbolag och total ersättnng. Branschandelen mäts med hjälp av premeandelen bolagsgruppen som 4

FI Dnr 07-1171-30 p 1 Bt abt = max ; Pt 9 där p Bt = bolagets preme för försäkrngsgren för skadeåret t P t = total preme bolagsgruppen för försäkrngsgren för skadeåret t AFA har andelen 1 nom sn bolagsgrupp. De totala premerna P t är gvna Tabell 3 och Tabell 4. Tabell 3. Total preme P t tkr för Rksbolag utom AFA År Sjuk- Trygghet Hem-och Företag och Motorfordon Trafk Sjöfart Transport Kredt och Av- Husdjur t och olycksfall vlla fastghet borgen gångs- bdrag 006 4 06 09 763 150 7 550 431 7 351 351 8 634 893 7 565 795 47 447 771 63 67 159 0 71 1 489 350 005 3 773 008 701 19 7 13 434 7 308 165 8 36 75 7 47 89 9 05 776 443 569 91 146 374 1 343 658 004 3 493 675 674 535 6 98 916 7 577 030 7 940 008 8 78 76 6 10 887 301 71 996 94 637 1 35 393 003 3 373 154 81 088 7 590 779 9 084 890 58 695 857 567 771 708 56 937 00 3 070 05 77 907 6 81 33 7 493 577 54 30 810 96 1 018 870 30 419 001 3 38 379 5 464 591 6 459 56 000 3 138 30 5 49 781 5 471 569 1999 706 059 4 848 379 5 091 614 1998 687 800 5 703 08 4 60 90 1997 361 455 6 13 951 4 37 19 1996 4 36 881 1995 4 17 844 Tabell 4. Total preme P t tkr för Större lokala bolag År Sjuk- Hem-och Företag Motorfordon Trafk t och olycksfall vlla och fastghet 006 350 38 3 468 740 4 690 58 3 11 51 3 7 17 005 31 490 3 450 103 4 735 56 3 16 655 3 44 63 004 99 405 3 347 445 4 499 341 3 180 448 1 910 641 003 65 163 3 94 694 00 31 540 3 1 698 001 10 083 494 37 000 0 906 319 798 1999 187 063 143 43 1998 158 085 1 81 731 1997 15 965 1 811 876 5

FI Dnr 07-1171-30 Standardavvkelsen s B(yngre) för bolagets avsättnng för oreglerade skador för försäkrngsgren beräknas med kvadratrotsformel: s B = s ( yngre) t Bt där summerngen görs för de yngre skadeår för vlka standardavvkelser beräknats enlgt ovan. Dessa år svarar nte för hela avsättnngen för oreglerade skador, utan erfarenhetsmässgt fnns en mndre avsättnng för skadeår äldre än de särredovsade. Dessa äldre skadeår svarar för följande andelar b av den totala avsättnngen: Tabell 5. Andel för äldre skadeår b Rksbolag utom AFA Sjuk- Trygghet Hemoch Företag Motor- Trafk Sjöfart Transport Kredt Avgångs- Husdjur och och fasfordon och bdrag olycksfall vlla tghet borgen 0,09 0,45 0,13 0,15 0,03 0,13 0,18 0,10 0,17 0,0 0,0 AFA 0,01 Större lokala bolag 0,11 0,15 0,04 0,05 0,00 Under antagande att den relatva standardavvkelsen för osäkerheten avsättnngen för dessa tdgare skadeår är samma som för de senare skadeåren är s B( äldre) = s B( yngre) b 1 b och den totala standardavvkelsen blr då s = s + s B B( yngre) B( äldre) Ovanstående beräknngar kan göras endast för de försäkrngsgrenar där FI har tllgång tll tllförltlg statstk. För grenarna Drekt utländsk försäkrng Mottagen återförsäkrng från svenska bolag Mottagen återförsäkrng från utländska bolag tllämpas stället följande schabloner: 6

FI Dnr 07-1171-30 s B,utl = 0,06 avsättnngen för oreglerade skador per senaste kalenderår s B,mott sv åf = 0,15 avsättnngen för oreglerade skador per senaste kalenderår s B,mott utl åf = 0,0 avsättnngen för oreglerade skador per senaste kalenderår Standardavvkelsen s B för bolagets totala avsättnng för oreglerade skador beräknas även den med kvadratrotsformel: s = s + s + s + s B B B, utl B, mott sv åf B, mott utl åf Kaptalkrav för avsättnng för oreglerade skador (KOS) beräknas som KOS =,58 s B Kaptalkrav för katastrofrsk KKAT Bolaget ska bedöma kostnaden för egen räknng vd nträffandet av nedanstående tre katastrofer. Kostnaden ska värderas som den bästa skattnngen av effekten för bolaget av att katastrofen nträffar där bolaget är verksamt. Katastrof vars effekt uppenbarlgen är mndre än 5 % av den största, behöver nte värderas utan kan neglgeras. Katastrof 1. En storm som resulterar en total kostnad om 15 mdkr för hela svenska försäkrngsmarknaden nom försäkrngsgrenarna Företagsoch fastghetsförsäkrng och Hem- och vllaförsäkrng. Katastrof. En fnansell krs som orsakar en total kostnad om mdkr för hela svenska försäkrngsmarknaden nom försäkrngsklassen Kredtoch borgensförsäkrng. Katastrof 3. En epdem som orsakar en total kostnad om 1 mdkr för hela svenska försäkrngsmarknaden nom försäkrngsklassen Sjuk- och olycksfallsförsäkrng Kaptalkravet defneras med följande formel KKAT = KAT där KAT, = 1,,3, är bolagets kostnad för egen räknng för Katastrof 1 (storm), Katastrof (fnanskrs) och Katastrof 3 (epdem). 7

FI Dnr 07-1171-30 Kaptalkrav för skadeförsäkrngsrsk KS Kaptalkravet för skadeförsäkrngsrsk KS bestäms med följande kvadratrotsformel ur de ovan bestämda kaptalkraven. KS = KPR + KOS + 0,5 KPR KOS + KKAT Som framgår av formeln ovan anses rskerna för avsättnngen för oreglerade skador och rskerna för premereserven vara korrelerade med korrelatonskoeffcenten 50 %, medan katastrofrskerna anses vara okorrelerade med de övrga. Kaptalkrav för drftskostnadsrsk KDKO Denna rsk ska redovsas separat och nkluderas nte under begreppet försäkrngsrsk. Syftet med denna stresstestnng är att bolaget måste ha täcknng för att de faktska fasta drftskostnaderna av olka skäl förhöjs med 10 procent. Det antas sedan att bolaget efter en 1-månadersperod antngen har kunnat reducera denna kostnadsöknng eller att man kunnat höja premerna (där så kan ske), alternatvt kombnaton av åtgärder. Stresstestnngen antas här alltså bara få temporär nverkan. Drftskostnadsrsken mäts med följande underlag K = bolagets årlga fasta kostnader, som defneras som drftskostnader ökat med skadereglerngskostnader och mnskat med anskaffnngskostnader. Kaptalkravet för drftskostnadsrsk är KDKO = 0,1 K. Drftskostnadsrsk och försäkrngsrsk antas ha korrelatonskoeffcenten 50 % vd beräknngar av den totala rsken. 8