Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 Ständigt skyhöga elpriser på vintern väcker frågor om elmarknaden Produktionsbegränsningar i den svenska kärnkraftsproduktionen och hög elanvändning på grund av kallt väder har drivit upp elpriserna till de högsta nivåerna på över ett år. Svenska elproducenter ser ut att underutnyttja kärnkraften vintertid vilket leder till högre elpriser. Den höga elanvändningen i svensk ekonomi innebär att stigande elpriser får större negativa effekter för hushåll och företag jämfört med andra länder. Genom denna höga elanvändning och de snabbt stigande priserna är de svenska hushållens elutgifter bland Europas högsta. Elutgifternas andel av hushållens totala utgifter har stigit och närmar sig nu hushållens ränteutgifter. Vi bedömer att elpriset kommer att sjunka tillbaka under de närmaste veckorna när vädret blir mildare. En lägre förväntad produktionsökning i industrin både i Sverige och i Europa torde också vara dämpande på elpriset under 2012. Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 7740 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermanssont, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 7730, ISSN 1103-7730
Under de senaste två vintrarna har elpriset stigit kraftigt på grund av kalla vintrar, men också på grund av bristfällig energiproduktion. Energibortfallet gäller i synnerhet svensk kärnkraftsproduktion där omfattande och långvariga produktionsstopp har inträffat i samband kallt väder. I början av februari steg elpriset till den högsta nivån på över ett år. Dyrare elproduktionen har därför satts in vilket driver upp elpriset. Pristopparna de senaste vintrarna reser frågor om den svenska elmarknaden kan producera el till konkurrenskraftiga priser och om elproducenterna kan säkerställa energiförsörjningen. Hög energianvändning Den svenska elanvändningen har under de senaste 15-åren planat ut efter att ha stadigt vuxit från 1970-talet framtill mitten av 1990-talet. En viktig förklaring till att elförbrukningen växer långsammare är den ökade energieffektiviseringen som har skett och som alltjämt pågår bland hushåll och företag, inte minst på grund av högre energipriser. Här ligger Sverige långt framme och tillhör bland de mest energieffektiva länderna i Europa. Det är dock inte givet att en ökad effektivisering leder till en lägre total energianvändning. Istället kan minskade uppvärmningskostnader leda till att flera elektroniska produkter efterfrågas. Trots energieffektiviseringen tillhör Sverige alltjämt de länder i EU som använder mest el per capita. År 2010 uppgick den genomsnittliga elkonsumtionen per individ till 15200 kwh enligt IEA, och hamnade på sjätteplats internationellt sett, passerad av bland annat Island, Norge och Finland. Den höga svenska elanvändningen gäller inte minst uppvärmningen av bostäder, på grund av det kalla klimatet, men också av energianvändningens sammansättning. I Sverige är det vanligare med eluppvärmda bostäder än i andra länder, vilket innebär att hushållens utgifter för el är väsentligt större än i andra länder. De svenska hushållens totala elutgifter uppgår till 3% av hushållens totala utgifter, vilket är dubbelt så högt som EU-genomsnittet. Även jämfört med våra nordiska grannländer Danmark (2,5%) och Finland (2%), med ett likvärdigt klimat, är de svenska hushållens elutgifter högre som andel av de totala konsumtionsutgifterna. I ett antal östeuropeiska länder såsom Bulgarien, Slovakien, Ungern och Rumänien är dock utgiftsandelen för el högre, men mer på grund de låga inkomsterna än en hög energianvändning. En ökad energieffektivisering har lett till att ökningen i elanvändningen växer långsamt De svenska hushållens utgifter på el tillhör bland Europas högsta En annan förklaring till den höga elanvändningen i Sverige är den svenska näringslivsstrukturen, där processindustrin med skogs- och stålindustrin i spetsen svarar för en stor del av industrins elanvändning. Tillsammans med kemisk industri svarar dessa tre delbranscher för hela tre fjärdedelar av industrins elanvändning. Samtidigt har svensk industri blivit mer elberoende i samband med en gradvis övergång från olja till elanvändning. 2 Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012
EUR/Megawatt-hour Med hänsyn att det svenska elberoendet är högre än i våra viktigaste konkurrentländer kan ett högt elpris eller störningar i elproduktionen få större negativa effekter för svensk ekonomi än i andra jämförbara länder. Den tilltagande internationella konkurrensen har dock lett till mindre energikrävande varor och produktionsprocesser. Det har lett till att industrins totala energianvändning per producerad enhet har kontinuerligt minskat under de senaste decennierna. Den höga elanvändningen i svensk ekonomi ställer dock krav på en välfungerande och konkurrensutsatt elmarknad. Elpriserna varierar kraftigt på elbörserna De svenska elpriserna prissätts dagligen på den nordiska elbörsen, Nordpool. Ett utmärkande drag för den nordiska elmarknaden är den stora andelen vattenbaserad elproduktion, i synnerhet från Norge. Ett vanligt år står vattenkraften för hälften av den nordiska elproduktionen medan kärnkraften svarar för drygt 20%. Som framgår av diagrammet nedan har elpriserna på den nordiska elbörsen varit volatila. Detta beror till stor del på varierande vattenkraftproduktion på grund av nederbördsvariationer men även kärnkraftens tillgänglighet kan ha stor inverkan. Det gäller framför allt den svenska kärnkraftsindustrin där kapacitetsutnyttjandet under de senaste åren varit lägre än 80%, vilket får betraktas som en otillfredsställande låg siffra. I Finland är motsvarande andel drygt 90%. Stora prisfluktuationer sker dock även på andra europeiska elbörser, vilka i allmänhet har en väsentligt mindre volymomsättning jämfört med Nordpool. Hög volatilitet i elpriserna på grund av varierande elkraftsproduktion Elpriset på den nordiska elbörsen, Nordpool 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 Genomsnitt 2005-2012 10 0 05 06 07 08 09 10 11 12 mean Källa: Nordpool Source: Reuters EcoWin På senare år har också EU:s system för handel med utsläppsrätter haft stor betydelse för elpriset både på uppåt och nedåt- Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 3
sidan beroende på marknadspriset på utsläppsrättigheter och mängden koldioxid som släpps ut vid framställningen av el. Osäkerhet i de internationella klimatförhandlingarna och en svagare omvärldskonjunktur har präglat utsläppsrättsmarknaderna globalt och i Europa under 2011. Priset på europeiska utsläppsrätter har nått rekordlåga nivåer, vilket skulle pressa tillbaka spotpriset på el. Andra viktiga faktorer är priserna på de internationella bränslemarknaderna och då främst priset på kol, vilket får effekter på elpriset när dyrare elproduktion sätts in under vinterperioden. Samtidigt pågår det en gradvis sammanflätning av den europeiska elmarknaden varför elpriserna har gradvis jämnats ut. Elpriserna på den nordiska marknaden har sedan avregleringen år 1996 i genomsnitt legat på en lägre nivå än vad som motsvarar kostnaden för ny produktionskapacitet. Bakgrunden är att monopolsituationen före avregleringen, både i Norden och i flera andra länder i Europa, skapade överkapacitet som vid avregleringen ledde till prisfall. I dag är priserna på en nivå som återigen borde göra det mer ekonomiskt lönsamt att investera i nya kraftverk. Elpriset i Sverige har sedan energimarknaden avreglerades mer än fördubblats i nominella termer, medan konsumentprisindex har stigit med 23%. En inte oväsentlig andel av prisuppgången har skett via högre energiskatter, nätavgifter och införandet av moms. Sedan 1996 har skatter och avgifter på el ökat snabbare än det faktiska elpriset. Vid en internationell jämförelse för första halvåret 2011 hade Sverige de sjunde högsta elpriserna inklusive skatter i EU. Danmark hade det dyraste elpriset följt av Norge, Tyskland och Belgien. I Finland med en hög elanvändning var elpriset under EU-genomsnittet och även jämfört med de nordiska länderna. Förutom en lägre energibeskattning kan de lägre finska elpriserna sannolikt också förklaras av mindre lokala flaskhalsar i överföringskapacitet av el. Rekordlågt marknadspris på utsläppsrättigheter Energiskatter och nätavgifter har stigit kraftigt Elpriset i olika EU-länder, räknat i euro per kwh 0,35 EUR/kWh Energi+nät 0,3 Skatt Moms 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0-0,05-0,1 Källa: Svensk Energi och Eurostat. Priserna anges i cent per kwh och beräknade utifrån hushåll med en förbrukning på 2,500-5000 kwh per år. 4 Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012
Den kraftiga prisökningen på el i Sverige har lett till att fler hushåll i synnerhet småhusägare - är mer oroliga om det framtida elpriset än motsvarande för bolåneränteutvecklingen. Eftersom priselasticiteten för elkonsumtion är relativt låg begränsas konsumtionsutrymmet för övrig konsumtion vid stigande elpriser. Höga elpriser kan också ge implikationer på prisutvecklingen på småhus där äldre fastigheter med större energiförbrukning blir mindre attraktiva jämfört med fastigheter med lägre energianvändning. Åtgärder för att utöka elproduktionens kapacitet Den nordiska elproduktionen domineras av ett fåtal aktörer, där ingen producent åtnjuter en större marknadsandel än 20 procent. Däremot är koncentrationen väsentligt större i enskilda prisområden eftersom de olika företagens produktionskapacitet är geografiskt koncentrerad. I Sverige svarar Vattenfall, Fortum och Eon för hela 85% av den svenska elproduktionen. Ofta framförs det påståenden om bristfällig konkurrens på elmarknaden, vilket bland annat diskuteras i uppsatsen Fungerar konkurrensen på elmarknaden, av Sven-Olof Fridolfsson och Thomas P Tangerås i Ekonomisk debatt 2009 nr 8. Forskarna finner dock inget stöd för att elproducenterna via sin storlek skulle pressa upp elpriset på den nordiska elbörsen. Däremot kan underinvesteringar i elproduktionen bidra till att elproducenterna påverkar priset på el. Att förändra elproduktionens sammansättning mot dyrare produktion tenderar att leda till ett högre elpris. I Sverige med stora mängder vattenkraft kan det därför vara frestande att ersätta kärnkraftsproduktionen, som samägs av de olika elproducenterna, med vattenkraft under sommaren. Därmed överutnyttjas vattenkraften och vattentillgången sjunker på sommaren, vilket påverkar elpriset under senare delen av året. Produktionsbortfallet från kärnkraften kan istället flyttas till den mer lönsamma vinterperioden. Den finska kärnkraften ägs till viss del av elproducenter och stora elkonsumenter varför det är mindre motiverat att pressa upp priset på el med hjälp av kärnkraften. Det saknas dock alltjämt ekonomisk forskning hur underinvesteringar i produktionskapacitet och underutnyttjande av kärnkraft kan utnyttjas för att utöva marknadsmakt dvs pressa upp elpriset. EU:s strävan att skapa en gemensam europeisk elmarknad har inneburit att Sverige har från och med 1 november 2011 delats in i fyra olika elområden för att förbättra överföringskapaciteten i det svenska stamnätet. Elområdena är en åtgärd för att stimulera till ökad elproduktion där efterfrågan på el är högre än tillgången, och för att signalera var elnäten måste förstärkas. I områden där underskott på el råder stiger priset på el, vilket ska stimulera till att ny elkapacitet tillkommer. I södra Sverige där det råder underskott av el genomför Svenska kraftnät utbyggnad av elnätet bland annat genom sydvästlänken som beräknas vara i drift 2014. Risken med mindre elprisområden med få el- Den svenska elproduktionen som domineras av ett fåtal elbolag Elmarknadens funktionssätt kräver fler undersökningar Regionala elområden ska stimulera till utökad elproduktion och förstärkt elnät Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012 5
producenter är att dessa kan få en dominerande ställning, vilket kan leda till misstro mot den lokala elmarknaden. Konkurrensverkets rekommendationer för att öka konkurrensen på elmarknaden är att; Bryta upp samägandet i den svenska kärnkraften och motsvarande för vattenkraftsområdet dvs vertikal uppdelning mellan produktion och handel på elmarknaden Utöka stamnätet, inte minst i Norge Fullfölja integrationen av de nordiska och nordeuropeiska energimarknaderna Förbättra kundrörligheten på elmarknaden Samtidigt finns det ett underliggande behov av att utöka och modernisera den svenska elproduktionen, inte minst om användningen av fossila bränslen ska reduceras ytterligare. Stora satsningar görs i vindkraft och förväntas därmed stiga från dagens 2,5% av den totala elproduktionen till närmare 7% inom en tioårsperiod. Detta skulle kunna öka utbudet på el och skulle därmed kunna dämpa elpriset. Invändningar finns mot att utöka elproduktionen eftersom det kräver, åtminstone på kort sikt, ett relativt högt elpris för att dessa investeringar ska vara lönsamma. Andelen vindkraft förväntas stiga Vi bedömer att marknadspriset på el under de närmaste månaderna kommer att falla tillbaka från dagens höga nivåer. Ett mildare klimat och en svagare omvärldskonjunktur torde vara dämpande på elpriset. På länge sikt finns det förväntningar om att vindkraftsutbyggnaden ska leda till lägre elpriser. Samtidigt påverkas det svenska elpriset i stor utsträckning av politiska beslut inte minst avseende energibeskattningen, varför det finns en osäkerhet både bland hushåll och för företag om de framtida elpriserna. Jörgen Kennemar Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. 6 Swedbank Analys Nr 1 17 februari 2012