OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan



Relevanta dokument
Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

KROPPEN Kunskapskrav:

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

Kemiska ämnen som vi behöver

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Afrika- i svältens spår

WHO = World Health Organization

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Årets Pt 2010 Tel

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Prestationstriangeln

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Goda kostvanor - Näringslära

Vattenlösliga vitaminer (tillföras genom kosten dagligen) B och C

Maria Svensson Kost för prestation

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Bra mat för seniorer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Näringsämnena och matspjälkning

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Pedagogisk planering Elev år 5

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

Kost för idrottare Träningslära 1

Tio steg till goda matvanor

Näringslära En måltid

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Varför ska man ha ett balanserat?

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel

Mat och dryck för dig som har diabetes

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

HÄLSA P Å SKOLAN HÄLSA PÅ SKOLAN

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Återhämtningsmål direkt efter träning

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

Ditt mål som innebandyspelare? Vad är du bra på?

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Mat och måltidsvanor. Kolhydrater

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Hur gör du? Balans Mat Rörelse. Örebro kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Förebyggande området orebro.se

Din kropp består av miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Näringslära Meri Hakkarainen

Anatomi, hälsa och livsstil

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Råd för en god hälsa

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Transkript:

FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen redogöra för vilka organ som finns i matspjälkningskanalen beskriva hur födan bryts ner under matspjälkningen förklara vad vår kropp behöver syre till beskriva vad som händer i lungorna när vi andas redogöra för hur hjärtat är uppbyggt och hur det arbetar redogöra för blodomloppet och vad blodet består av förklara skillnaden mellan inflammation och infektion redogöra för utsöndringsorganen och hur dina njurar fungerar förklara hur vårt immunförsvar fungerar förklara vad allergi är och hur den kan framkallas FOKUS PÅ,/ Kolhydrat. fett. protein. vitamin. mineral och vatten,/ Anorexi och bulimi,/ Enzym,/ Tandemalj. saliv och svälj reflex,/ Magsaft. bukspott. galla och tarmsaft,/ Näsa. munhåla. bihålor och svalg,/ Struphuvud, luftstrupe, bronker och lungblåsor,/ Flimmerhår och mellangärde,/ Hjärta. förmak. kammare och kranskärl,/ Artär. ven och kapillär,/ EKGoch blodgrupper,/ Inflammation och infektion,/ Vita blodkroppar,/ Vaccination. immun och allergi 146 Människan ~-------------------

Föda Ifödan finns allt det du behöver för att kunna bygga kroppens celler och vävnader. Du behöver vätska, kolhydrater, fett, proteiner, vitaminer och mineraler för att må bra, allt i lagom mängder. Födan innehåller också den energi som cellerna behöver. I den rika delen av världen är det vanligt med dåliga kostvanor, trots att de flesta vet att det kan leda till sjukdomar och övervikt. Vi äterhelt enkelt för mycket mat och ofta fel sorts mat. I en stor del av världen är det tvärtom bristen på mat som är det stora problemet. Cirka 800 miljoner människor svälter eller lider av undernäring, framförallt i Afrika, Sydamerika och Asien. Vatten Du består till 70 % av vatten och du behöver vatten varje dag för att måbra. Du förbrukar ungefär tre liter vatten om dagen, beroende på vaddu gör och hur varmt det är. Hälften av ditt vätskebehov får du medmaten och resten måste du dricka för att må bra. När du svettas ellerpå annat sätt förlorar vätska minskar din prestationsförmåga direktom du inte fyller på vätskeförråden. En rast med lite vätska gör vandringen behagligare. 3 Föda, matspjälkning, transport och försvar 147

Kolhydrater Kolhydrater är socker i olika former och vår främsta energikälla. De brukar delas in i snabba och långsamma kolhydrater, beroende på om de bryts ner snabbt eller långsamt. Snabba kolhydrater som druvsocker, tas upp direkt i blodet och ger kroppen ett snabbt energitillskott. Det är inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater. Du skadar dina tänder och går lätt upp i vikt. Dessutom ökar risken för att få diabetes. Godis och läsk innehåller enbart snabba kolhydrater. Långsamma kolhydraterna som stärkelse, tar längre tid att bryta ner. De bryts ner och tas upp i blodet i en långsammare och jämnare takt efter en måltid. Det är mycket bättre för kroppen. Potatis, pasta, ris och grovt bröd innehåller långsamma kolhydrater. Godis och läsk innehåller mängder med snabba kolhydrater. Vissa kolhydrater kan människan inte bryta ner. Cellulosa och fibrer är sådana kolhydrater som följer med avföringen ut. Men fibrer i maten har viktiga uppgifter. De ger tarmen muskelträning och binder vissa skadliga ämnen till sig. Kolhydrater lagras i levern och i musklerna. Det som lagras i levern, portioneras sedan ut i blodet så att blodsockret ligger på rätt nivå. Rätt blodsockerhalt är nödvändig för hjärnans funktion. Leverns sockerlager räcker bara i 8-12 timmar, sedan behöver det fyllas på. De kolhydrater som lagras i musklerna används som energikälla särskilt vid intensiv ansträngning. För att du ska orka med ansträngningar är det oerhört viktigt att du fyller på kolhydratförråden. Den som har ätit ordentligt dagarna innan en match eller turnering i basket eller fotboll orkar betydligt bättre. Under och efter en match är det också bra att äta lite snabba kolhydrater inför nästa match. Den som har tomma förråd känner sig stum i kr~ppen och kan inte hålla tempot. Pasta och frukt innehåller långsamma kolhydrater. Glykos,druvsocker Sackaros, rörsocker 148 Människan :!)r------------------------------------------------------

Fetter Kött, fisk, mjölkprodukter och oljeväxter innehåller olika fetter. Fetter är nödvändiga för din kropp. Det finns olika sorters fett och en del fetter är nyttigare än andra. Förutom att fett är en bra energikälla, transporteras vissa vitaminer in i ditt blod tillsammans med fetterna. Fett finns lagrat i underhuden och inne i buken. Fettlagren är viktiga energiförråd särskilt i tider av svält eller sjukdom. Fetter skyddar dina nervceller och är en viktig råvara för tillverkningen av kroppens hormoner. De fungerar också som stötdämpare och hjälper dig att hålla värmen när det är kallt..,.... '. Proteiner Fisk, kött, mjölk, bönor och ägg innehåller mycket proteiner. Proteiner består av olika aminosyror som sitter ihop i långa kedjor. Det finns 20 olika aminosyror som kan kopplas ihop på olika sätt och bilda tiotusentals olika proteiner. Cellerna i din kropp kan själv tillverka 12 av de 20 aminosyrorna. De övriga måste du få i dig med maten. Proteiner är mycket viktiga för kroppens alla funktioner. De används som byggstenar i dina celler, för tillverkning av hormoner och enzymer i blodet och olika signalämnen i hjärnan. Proteiner finns inte bara i kött och fisk. Fil, smör, ost, leverpastej och ägg ger oss också ett värdefullt proteintillskott. 3 Föda, matspjälkning, transport och försvar 149

Rötter, stjälkar, blad, blommor och frukter innehåller massor med proteiner, vitaminer, mineraler och fibrer. Vitaminer Olika vitaminer har egentligen inte så mycket mer gemensamt än att de kallas vitaminer och-är nödvändiga för att må bra. A-, D-, E- och K-vitamin är fettlösliga, B- och C-vitamin är vattenlösliga. Är du frisk och äter normalt behöver du inget extra vitamintillskott. Mineraler Natrium, klor, kalium, kalcium, fosfor, järn, koppar, magnesium och jod är olika mineraler som din kropp behöver. Vissa mineraler behövs i väldigt små mängder. De kallas spårämnen. Exempel på spårämnen är selen, zink, kobolt, fluor, mangan och molybden. Natriumklorid, vanligt koksalt, är viktigt för att cellerna ska fungera. Kalcium och fosfor är viktiga byggstenar i skelettet. Dessutom är kalcium nödvändigt för att ditt blod ska kunna levra sig och för att nervsystemet ska fungera. Järn finns i blodet för att binda och transportera syre. Fluor är ett viktigt mineral i tändernas emalj. Mineral zink jod koppar mangan molybden selen Till vad? ämnesomsättning, sårläkning hormonti blodbildning skelett, enzymer immunflörsvar Ilverkn ing nervsystem 150 Människan IDf---------------------------

Mångsidig mat är bra mat Det är viktigt att variera sin kost och att äta lite av varje. Alltför ensidig kost kan ge bristsjukdomar. ) För att må bra bör de flesta äta mer frukt och grönt. För att veta om du äter rätt kan du använda tallriksmodellen. I tallriksmodellen delas maten in i tre grupi2er. I den 'l första ingår pasta, ris, potatis och bröd med smör. I grupp två ingår grönsaker, rotfrukter, frukt och bär. Den tredje gruppen består av kött, fisk, ägg eller vegetariskt alternativ. De två första grupperna ska ha störst utrymme på tallriken ocli den tredje gruppen mindre utrymme. Du bör äta något var tredje timme. Huvudmål och mellanmål bör fördelas jämnt över dagen. Tre huvudmål och två till tre mellanmål bestående av till exempel en frukt eller en smörgås är lagom. Viktigt att äta regelbundet Det är viktigt att äta bra mat. Det är speciellt viktigt medan man är ung och växer. Kroppen och framförallt nervsystemet är inte En bra och nyttig middag enligt tallriksmodellen färdigutvecklad förrän i 20-årsåldern. Du behöver alltså både proteiner och fetter för att din hjärna ska nå sin fulla kapacitet. Det är också viktigt att inte hoppa över någon måltid. En chokladkaka mättar kanske för stunden, men kroppen får inte vad den behöver. En halvtimme senare är man lika hungrig igen. Äter man regelbundet försvinner också godissuget och det är lättare att hålla en bra vikt. Du bör äta något var tredje timme. 3 Föda, matspjälkning, transport och försvar 151

Banta Bantning betyder att försöka gå ned i vikt. Detta kan man göra genom att ändra sina kostvanor och öka sin fysiska aktivitet. För människor med kraftig övervikt eller fetma kan det av hälsornässiga och psykologiska skäl vara mycket viktigt att hålla eller minska vikten. Alla bantningsmetoder är inte effektiva eller helt ofarliga. För växande ungdomar är det särskilt viktigt att inte använda metoder som kan leda till brist på viktiga näringsämnen. Därför bör överviktiga unga människor alltid vara i kontakt med läkare eller annan sjukvårdspersonal för rådgivning. Ätproblem och ätstörningar En del människor har problem med att äta. Det kan bero på sjukdom, dåliga tänder eller psykisk sjukdom. En särskild grupp av ätproblem kallas ätstörningar där aptiten ofta är kopplad till viktbekymmer och kroppsuppfattning. Anorexi eller anorexia nervosa, betyder självsvält och är en fixering vid kroppsvikten. Fler flickor än pojkar drabbas av anorexi. En anorektiker vill bli smalare och tycker att hon är för tjock oavsett hur smal hon än är. Hon hittar på alla möjliga ursäkter för att slippa äta och tränar ofta överdrivet mycket. Bulimi eller bulimia nervosa, betyder hetsätning. Ofta kan en bulimiker äta enorma mängder mat för att strax därefter tvinga sig att kräkas upp alltihop. Till skillnad från en anorektiker har en person med bulimi normal kroppsvikt, men tänderna är ofta förstörda av all sur magsaft som kommer upp vid kräkningarna. Vågen visar inte sanningen, muskler väger mer än fett. Det är mycket hälsosammare att vara tung och tränad, än lätt och otränad. Vad ska du äta för att få i dig: A. Kolhydrater a) ägg Kan du? 1. Vilka är de viktigaste näringsämnena? 2. Ge exempel på mat som innehåller mycket kolhydrater. 3. Ge några exempel på spårämnen och mineralämnen. 4. Vad menas med tallriksmodellen? 5. Vad är anorexi och bulimi? B. Fetter C. Proteiner D. Vitaminer E. Mineraler b) apelsin c) bröd d) potatis. e) mjölk f) fisk g) morötter 152 Människan C!)~-----------------------------------------------------