Tentamen T5 VT08 Kod nr 1(27) Fall A: Mia Svärd, 27 år, med gångsvårigheter (29p) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Fråga A1 (1p) Var i nervsystemet sitter skadan? Motivera ditt svar.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 2(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Fråga A2 (1p) Varför uppstår reflexstegring vid skada i CNS?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 3(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNS-skada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Fråga A3 (2p) Tolka MR-fynden!
Tentamen T5 VT08 Kod nr 4(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNSskada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Svullnad i ryggmärgen tyder på ödem och färsk skada med inflammation. Engagemanget av ryggmärgen är lokaliserat thorakalt, i nivå T12, och består av två lesioner (skador). Principiell utbredning av de två lesionerna visas i nedanstående skiss som visar ett tvärsnitt av ryggmärgen i nivå T12. Höger Vänster Fråga A4 (2p) Vilka bansystem är påverkade vid dessa skador?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 5(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNSskada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Svullnad i ryggmärgen tyder på ödem och färsk skada med inflammation. Engagemanget av ryggmärgen är lokaliserat thorakalt, i nivå T12, och består av två lesioner (skador). Principiell utbredning av de två lesionerna visas i nedanstående skiss som visar ett tvärsnitt av ryggmärgen i nivå T12. Skadorna sitter i dorsala kolumnen respektive spino-talamiska banan på hö sida Fråga A5 (10p) Vilka symtom uppstår av dessa skador? Motivera ditt svar. Redogör i detalj för de bansystem som är involverade (från receptor till cortex) och vilka funktioner de har. Rita gärna!
Tentamen T5 VT08 Kod nr 6(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNSskada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Svullnad i ryggmärgen tyder på ödem och färsk skada med inflammation. Engagemanget av ryggmärgen är lokaliserat thorakalt, i nivå T12, och består av två lesioner (skador. Skadorna sitter i dorsala kolumnen respektive spino-talamiska banan på hö sida Likvorundersökning visar: Pleocytos med 30 mononukleära celler. Normal s/sp albumin-kvot. 10 oligoklonala band ses i spinalvätska utan motsvarighet i serum. Fråga A6 (4p) Förklara vad som menas med mononukleära celler, s/sp albumin-kvot och oligoklonala band och vad dessa begrepp står för samt gör en sammanvägd tolkning av svaret.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 7(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNSskada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Svullnad i ryggmärgen tyder på ödem och färsk skada med inflammation. Skadorna sitter i dorsala kolumnen respektive spino-talamiska banan på hö sida Under tiden har också svar kommit på likvorundersökning: Pleocytos med 30 mononukleära celler. Normal s/sp albumin-kvot. 10 oligoklonala band ses spinalvätska utan motsvarighet i serum. Likvorfyndet talar för inflammatorisk reaktion i CNS, vilket är förenligt med MS. Kvoten mellan albuminkonc i spinalvätska och serum visar transsudation av albumin och är ett mått på skada av blodhjärnbarriären. Fråga A7 (3p) Vad menas med blodhjärnbarriär och hur upprätthålls den normalt?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 8(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNSskada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Svullnad i ryggmärgen tyder på ödem och färsk skada med inflammation. Skadorna sitter i dorsala kolumnen respektive spino-talamiska banan på hö sida Under tiden har också svar kommit på likvorundersökning: Pleocytos med 30 mononukleära celler. Normal s/sp albumin-kvot. 10 oligoklonala band ses spinalvätska utan motsvarighet i serum. Likvorfyndet talar för inflammatorisk reaktion i CNS, vilket är förenligt med MS. Kvoten mellan albuminkonc i spinalvätska och serum visar transsudation av albumin och är ett mått på skada av blodhjärnbarriären. Eftersom Maria haft minst 2 skov från olika lokaler i CNS, samt positiva MR/likvor-fynd, är MS den definitiva diagnosen. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta). Fråga A8 (1p) Vad är beta-interferon och hur utövar det sin effekt vid MS?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 9(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNSskada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Svullnad i ryggmärgen tyder på ödem och färsk skada med inflammation. Skadorna sitter i dorsala kolumnen respektive spino-talamiska banan på hö sida Under tiden har också svar kommit på likvorundersökning: Pleocytos med 30 mononukleära celler. Normal s/sp albumin-kvot. 10 oligoklonala band ses spinalvätska utan motsvarighet i serum. Likvorfyndet talar för inflammatorisk reaktion i CNS, vilket är förenligt med MS. Kvoten mellan albuminkonc i spinalvätska och serum visar transsudation av albumin och är ett mått på skada av blodhjärnbarriären. Eftersom Maria haft minst 2 skov från olika lokaler i CNS, samt positiva MR/likvor-fynd, är MS den definitiva diagnosen. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta). Beta-interferon är ett antiviralt cytokin. Det har också immunmodulerande effekter. Från början gavs medlet vid MS på grund av sina anti-virala effekter. Fråga A9 (3p) Är MS en virus-sjukdom? Vad vet man idag om infektionsgenes vid MS?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 10(27) Mia Svärd, 27 år, är gift sedan 3 år, har inga barn. Röker ej, måttligt med etyl. Mia söker nu på grund av tilltagande gångsvårigheter. Upplever svårigheter att styra hö ben, men även vänster ben känns annorlunda. Besvären har ökat under 4 veckor och hon kan nu inte gå normalt. Vid undersökningen finner du ökade reflexer i hö arm och ben och en positiv Babinksi i hö sida. Förändrad känsel i båda benen. Reflexstegring och positiv Babinski tyder på skada i CNS. Någon mer exakt lokalisering kan inte göras med dessa uppgifter. Bortfall av den cortikala hämningen leder till reflexstegring vid CNSskada. Det framkommer att Maria för två år sedan hade en synnervsinflammation (opticusneurit). Besvären gick över på 3-4 veckor och efterföljande kontroll visade att synen var återställd. Hon har även haft övergående domningssymtom i benen, men inte sökt för dessa besvär. Med tanke på besvären och fynd i status görs MR av hjärna som visar Misstänkt svullnad i vit substans thorakalt samt fyra halvcentimeter stora förändringar periventrikulärt på hö resp vä sida i vit substans. Multipla förändringar i vit substans och med periventrikulär utbredning är förenligt med multipel skleros. Svullnad i ryggmärgen tyder på ödem och färsk skada med inflammation. Skadorna sitter i dorsala kolumnen respektive spino-talamiska banan på hö sida Under tiden har också svar kommit på likvorundersökning: Pleocytos med 30 mononukleära celler. Normal s/sp albumin-kvot. 10 oligoklonala band ses spinalvätska utan motsvarighet i serum. Likvorfyndet talar för inflammatorisk reaktion i CNS, vilket är förenligt med MS. Kvoten mellan albuminkonc i spinalvätska och serum visar transsudation av albumin och är ett mått på skada av blodhjärnbarriären. Eftersom Maria haft minst 2 skov från olika lokaler i CNS, samt positiva MR/likvor-fynd, är MS den definitiva diagnosen. Behandling påbörjas med Beta-interferon (IFN-beta). Betainterferon är ett antiviralt cytokin. Det har också immunmodulerande effekter. Från början gavs medlet vid MS på grund av sina anti-virala effekter. MS anses inte vara en infektiöst orsakad sjukdom även om många infektiösa agens har associerats med MS. Däremot kan infektioner spela roll vid utveckling av denna förmodat autoimmuna sjukdom. Troligen är det immunmodulerande effekter, till stor del okända, som leder till effekt av beta-interferon vid MS. Gångsvårigheterna förbättras påtagligt efter någon månad, även om vissa besvär kvarstår. Två år senare inträffar ett nytt skov med balansstörning och koordinationsstörning i vä arm. Vid undersökning noteras patologisk nystagmus och dysmetri i vä arm (missar när hon ska peka på näsan ). Anamnes och status talar för engagemang av lillhjärnan. Fråga A10 (2p) Beskriv cerebellums funktionella roll i normal motorik och förklara hur dysmetrin hos Mia kan uppkomma. Epilog: Även koordinationsproblemen förbättrades påtagligt. Inga nya skov av nervsymtom har inträffat. Mia har fått barn och mår på det hela taget mycket bra.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 11(27) Fall B: Micke, 35 år, med försämrat luktsinne (19p) Micke Bredberg, 35 år, arbetar i databranschen. Han är med i Munskänkarna och missar sällan deras månatliga vinprovningar. I januari 2008 går han iväg på vinprovning trots att han känner sig lite sjuk, med symtom som att han börjar bli förkyld. Vinet smakar enbart strävt och han kan inte beskriva det med samma inlevelse som vanligt. Fråga B1 (1p) Förklara mekanismerna bakom att Micke tycker att vinet inte smakar bra.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 12(27) Micke Bredberg, 35 år, arbetar i databranschen. Gift och har en dotter. Röker ej. Han är med i Munskänkarna och missar sällan deras månatliga vinprovningar. I januari 2008 går han iväg på vinprovning trots att han känner sig lite sjuk, med symtom som att han börjar bli förkyld. Vinet smakar enbart strävt och inte alls så att han kan beskriva det med samma inlevelse som vanligt. En stor del av smakupplevelsen kommer från luktsinnet. Börjar Micke bli förkyld har slemhinnan i näsan svullnat så att doftämnena inte kan komma åt luktreceptorerna. Dagen efter vinprovningen har Micke hög feber, värk i hela kroppen och blir sängliggande. Han ringer till sjukvårdsupplysningen och får höra att influensan går och att han troligen drabbats av detta. Han rekommenderas att hålla sig hemma en vecka, men får besked att han inte behöver uppsöka sjukhus. Micke ligger till sängs i fyra dagar, är sedan feberfri men känner sig så trött att han stannar hemma resten av veckan. Till helgen därpå delar Micke och hustrun på en flaska vin, men Micke blir på dåligt humör för trots att han inte längre är snuvig eller täppt i näsan, så smakar vinet ingenting. Fråga B2 (1p) Vilka mekanismer kan orsaka denna fortsatta oförmåga att uppfatta lukter? Fråga B3 (2p) Kommer Micke att återfå sin vinprovarförmåga?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 13(27) Micke Bredberg, 35 år, arbetar i databranschen. Gift och har en dotter. Röker ej. Han är med i Munskänkarna och missar sällan deras månatliga vinprovningar. I januari 2008 går han iväg på vinprovning trots att han känner sig lite sjuk, med symtom som att han börjar bli förkyld. Vinet smakar enbart strävt och inte alls så att han kan beskriva det med samma inlevelse som vanligt. En stor del av smakupplevelsen kommer från luktsinnet. Börjar Micke bli förkyld har slemhinnan i näsan svullnat så att doftämnena inte kan komma åt luktreceptorerna. Dagen efter vinprovningen har Micke hög feber, värk i hela kroppen och blir sängliggande. Han ringer till sjukvårdsupplysningen och får höra att influensan går och att han troligen drabbats av detta. Han bör hålla sig hemma en vecka, men behöver inte uppsöka sjukhus. Micke ligger till sängs i fyra dagar och är sen feberfri men känner sig så trött att han stannar hemma hela veckan. Till helgen därpå delar Micke och hustrun på en flaska vin, men Micke blir på dåligt humör för trots att han inte är snuvig längre, eller täppt i näsan, smakar vinet ingenting. Micke, som fortfarande efter fyra veckor känner sig hängig efter influensan men som tur är åtminstone delvis har fått tillbaka luktförmågan, känner en dag en äcklig lukt som kommer stötvis i samband med att han andas in djupt. Han kollar själv genom att hålla för en näsborre i taget att det tycks vara den högra delen av näsan som lukten känns i. Nu tycker Micke att det är dags att få en tid hos husläkaren eftersom han tror att han blivit tokig, då hustrun inte kan känna någon konstig lukt, varken i rummet eller när hon luktar på utandningsluften från Mickes näsa. Fråga B4 (2p) Du vikarierar som husläkare, och minns fortfarande vad du läst under T5, så vilken diagnos misstänker du att Micke har och hur vill du utreda honom?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 14(27) Micke Bredberg, 35 år, arbetar i databranschen. Gift och har en dotter. Röker ej. Han är med i Munskänkarna och missar sällan deras månatliga vinprovningar. I januari 2008 går han iväg på vinprovning trots att han känner sig lite sjuk, med symtom som att han börjar bli förkyld. Vinet smakar enbart strävt och inte alls så att han kan beskriva det med samma inlevelse som vanligt. En stor del av smakupplevelsen kommer från luktsinnet. Börjar Micke bli förkyld har slemhinnan i näsan svullnat så att doftämnena inte kan komma åt luktreceptorerna. Dagen efter vinprovningen har Micke hög feber, värk i hela kroppen och blir sängliggande. Han ringer till sjukvårdsupplysningen och får höra att influensan går och att han troligen drabbats av detta. Han bör hålla sig hemma en vecka, men behöver inte uppsöka sjukhus. Micke ligger till sängs i fyra dagar och är sen feberfri men känner sig så trött att han stannar hemma hela veckan. Till helgen därpå delar Micke och hustrun på en flaska vin, men Micke blir på dåligt humör för trots att han inte är snuvig längre, eller täppt i näsan, smakar vinet ingenting. Micke, som fortfarande efter fyra veckor, känner sig hängig efter influensan och som tur är har fått tillbaka luktförmågan åtminstone delvis, känner en dag en äcklig lukt som kommer stötvis i samband med att han andas in djupt. Han kollar själv genom att hålla för en näsborre i taget att det tycks vara den högra delen av näsan som lukten känns i. Nu tycker Micke att det är dags att få en tid hos husläkaren eftersom han tror att han blivit tokig då hustrun inte kan känna någon konstig lukt, varken i rummet eller när hon luktar på utandningsluften från Mickes näsa. Han har troligen fått en högersidig maxillarsinuit, och lukten ( var i käkhålan ) kommer när ingången av och till med respiratorisk variation sväller av. En röntgen av bihålorna kan ge diagnosen. Micke har läst på Internet om luktsinnet och har blivit orolig. Kan jag ha en tumör någonstans i huvudet? undrar han. Fråga B5 (3p) Skulle det kunna vara en tumör, i så fall vilken typ och vilken lokalisation? Motivera dina svar!
Tentamen T5 VT08 Kod nr 15(27) Micke Bredberg, 35 år, arbetar i databranschen. Gift och har en dotter. Röker ej. Han är med i Munskänkarna och missar sällan deras månatliga vinprovningar. I januari 2008 går han iväg på vinprovning trots att han känner sig lite sjuk, med symtom som att han börjar bli förkyld. Vinet smakar enbart strävt och inte alls så att han kan beskriva det med samma inlevelse som vanligt. En stor del av smakupplevelsen kommer från luktsinnet. Börjar Micke bli förkyld har slemhinnan i näsan svullnat så att doftämnena inte kan komma åt luktreceptorerna. Dagen efter vinprovningen har Micke hög feber, värk i hela kroppen och blir sängliggande. Han ringer till sjukvårdsupplysningen och får höra att influensan går och att han troligen drabbats av detta. Han bör hålla sig hemma en vecka, men behöver inte uppsöka sjukhus. Micke ligger till sängs i fyra dagar och är sen feberfri men känner sig så trött att han stannar hemma hela veckan. Till helgen därpå delar Micke och hustrun på en flaska vin, men Micke blir på dåligt humör för trots att han inte är snuvig längre, eller täppt i näsan, smakar vinet ingenting. Micke, som fortfarande efter fyra veckor, känner sig hängig efter influensan och som tur är har fått tillbaka luktförmågan åtminstone delvis, känner en dag en äcklig lukt som kommer stötvis i samband med att han andas in djupt. Han kollar själv genom att hålla för en näsborre i taget att det tycks vara den högra delen av näsan som lukten känns i. Nu tycker Micke att det är dags att få en tid hos husläkaren eftersom han tror att han blivit tokig då hustrun inte kan känna någon konstig lukt, varken i rummet eller när hon luktar på utandningsluften från Mickes näsa. Han har troligen fått en högersidig maxillarsinuit, och lukten ( var i käkhålan ) kommer när ingången av och till med respiratorisk variation sväller av. En röntgen av bihålorna kan ge diagnosen. Micke har läst på internet om luktsinnet och har blivit orolig. Den tumör man kan ha i själva luktbulben heter olfaktoriusneurinom, som ger bortfall av lukten på ena sidan. Eftersom Micke är så bekymrad över sitt tillstånd och du ändå tänker skicka honom till röntgen ber du, för att lugna honom, om en CT där man inte enbart tittar på bihålorna utan även på hjärnvävnaden. Du får svar om några dagar att Micke har en vätskenivå i höger käkhåla och förtätningar i etmoidalcellerna på höger sida, ingen hjärntumör. Du remitterar honom då till ÖNH-kliniken där man spolar hans käkhåla och sätter in penicillin. När Micke fått behandling för sin infektion i maxillarsinus kommer han tillbaka till dig och klagar på att han fortfarande har nedsatt luktsinne även om det nu inte luktar illa längre. Fråga B6 (4p) Han har med sig en histologisk bild av nässlemhinna som bekläds av olfaktoriusepitel och vill att du skall förklara vad det är för strukturer man kan se och de olika celltypernas funktion. Rita gärna och förklara (du får använda medicinska termer)!
Tentamen T5 VT08 Kod nr 16(27) Micke Bredberg, 35 år, arbetar i databranschen. Gift och har en dotter. Röker ej. Han är med i Munskänkarna och missar sällan deras månatliga vinprovningar. I januari 2008 går han iväg på vinprovning trots att han känner sig lite sjuk, med symtom som att han börjar bli förkyld. Vinet smakar enbart strävt och inte alls så att han kan beskriva det med samma inlevelse som vanligt. En stor del av smakupplevelsen kommer från luktsinnet. Börjar Micke bli förkyld har slemhinnan i näsan svullnat så att doftämnena inte kan komma åt luktreceptorerna. Dagen efter vinprovningen har Micke hög feber, värk i hela kroppen och blir sängliggande. Han ringer till sjukvårdsupplysningen och får höra att influensan går och att han troligen drabbats av detta. Han bör hålla sig hemma en vecka, men behöver inte uppsöka sjukhus. Micke ligger till sängs i fyra dagar och är sen feberfri men känner sig så trött att han stannar hemma hela veckan. Till helgen därpå delar Micke och hustrun på en flaska vin, men Micke blir på dåligt humör för trots att han inte är snuvig längre, eller täppt i näsan, smakar vinet ingenting. Micke, som fortfarande efter fyra veckor, känner sig hängig efter influensan och som tur är har fått tillbaka luktförmågan åtminstone delvis, känner en dag en äcklig lukt som kommer stötvis i samband med att han andas in djupt. Han kollar själv genom att hålla för en näsborre i taget att det tycks vara den högra delen av näsan som lukten känns i. Nu tycker Micke att det är dags att få en tid hos husläkaren eftersom han tror att han blivit tokig då hustrun inte kan känna någon konstig lukt, varken i rummet eller när hon luktar på utandningsluften från Mickes näsa. Han har troligen fått en högersidig maxillarsinuit, och lukten ( var i käkhålan ) kommer när ingången av och till med respiratorisk variation sväller av. En röntgen av bihålorna kan ge diagnosen. Micke har läst på internet om luktsinnet och har blivit orolig. Den tumör man kan ha i själva luktbulben heter olfaktoriusneurinom, som ger bortfall av lukten på ena sidan. Eftersom Micke är så bekymrad över sitt tillstånd och du ändå tänker skicka honom till röntgen ber du, för att lugna honom, om en CT där man inte enbart tittar på bihålorna utan även på hjärnvävnaden. Du får svar om några dagar att Micke har en vätskenivå i höger käkhåla och förtätningar i etmoidalcellerna på höger sida, ingen hjärntumör. Du remitterar honom då till ÖNH-kliniken där man spolar hans käkhåla och sätter in penicillin. När Micke fått behandling för sin infektion i maxillarsinus kommer han tillbaka till dig och klagar på att han fortfarande har nedsatt luktsinne även om det nu inte luktar illa längre. Under tiden som Mickes luktsinne har varit nedsatt har han fortsatt att gå på Munskänkarnas möten för att till sin förvåning märka att han har tränat upp en förfinad känslighet av sitt smaksinne. Fråga B7 (4p) Vilka olika receptorer och hjärnnerver samt deras kortikala projektioner har Micke tränat upp? Via vilka banor når smakstimuli stora hjärnans bark? Illustrera gärna! Fråga B8 (2p) Hur beter han sig som vinprovare för att stimulera var och en av dem?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 17(27) Fall C: Gustav Svensson, 78 år, med gångsvårigheter (27p) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Han är frisk för övrigt, frånsett bilaterala höft artroplastik operationer för coxartros för några år sedan och tar inga mediciner. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. Han går bredbent och använder en käpp. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Symtomen har kommit smygande. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Fråga C1 (1p) Vilka möjliga sjukdomsmekanismer/orsaker till Gustavs besvär överväger du?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 18(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Han är frisk för övrigt, frånsett bilaterala höft artroplastik operationer för coxartros för några år sedan och tar inga mediciner. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. Han går bredbent och använder en käpp. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Symtomen har kommit smygande. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. : Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Efter att Du haft det inledande samtalet med Gustav är det dags för kroppsundersökningen (status). Du finner då omgående att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Fråga C2 (5p) Beskriv det normala neurobiologiska skeendet bakom tanken och handling där du bl. a. anger vilka hjärndelar, neuronpopulationer och transmittor-system som är involverade.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 19(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Han är frisk för övrigt, frånsett bilaterala höft artroplastik operationer för coxartros för några år sedan och tar inga mediciner. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. Han går bredbent och använder en käpp. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Symtomen har kommit smygande. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Efter att Du haft det inledande samtalet med Gustav är det dags för kroppsundersökningen (status). Du finner då omgående att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. : Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Fråga C3 (3p) Förklara de normala bakomliggande neuroanatomiska mekanismerna till att Gustavs pupiller dras samman, blir mindre, vid ljus stimulus i ögat. Rita gärna en skiss.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 20(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Han är frisk för övrigt, frånsett bilaterala höft artroplastik operationer för coxartros för några år sedan och tar inga mediciner. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. Han går bredbent och använder en käpp. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Symtomen har kommit smygande. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Efter att Du haft det inledande samtalet med Gustav är det dags för kroppsundersökningen (status). Du finner då omgående att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. : Efter anamnes och status vill du utreda Gustav. Fråga C4 (1p) Vilken akut kompletterande undersökning överväger du nu och varför?
Tentamen T5 VT08 Kod nr 21(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Han är frisk för övrigt, frånsett bilaterala höft artroplastik operationer för coxartros för några år sedan och tar inga mediciner. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. Han går bredbent och använder en käpp. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Symtomen har kommit smygande. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Efter att Du haft det inledande samtalet med Gustav är det dags för kroppsundersökningen (status). Du finner då omgående att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. : Gustav sändes till sjukhuset för att få utfört en datortomografiundersökning av huvudet och pga. fyndet vid denna skickades han inte tillbaka hem utan överfördes till akutmottagningen. Röntgenutlåtandet: DT Huvud: Ett drygt 2 cm tjockt isoattenuerande vätskeskikt finns mellan skallbenet och hjärnan längs hela konvexiteten på vänster sida. Detta åstadkommer tryck på vänster hjärnhalva vars sidoventrikel är komprimerad och det föreligger en medellinjeöverskjutning på 8 mm åt höger. Fynd förenligt med ett expansivt vänstersidigt kroniskt subduralhematom. Fråga C5 (3p) Förklara vilka faktorer som normalt bestämmer det intrakraniella trycket, och vilka kompensatoriska mekanismer som träder in när Gustavs intrakraniella tryck ökar i samband med det kroniska subduralhematomet.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 22(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Du finner vid utförande av status att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Gustav sändes till sjukhuset för att få utfört en datortomografiundersökning. DT Huvud: Ett drygt 2 cm tjockt isoattenuerande vätskeskikt finns mellan skallbenet och hjärnan längs hela konvexiteten på vänster sida. Detta åstadkommer tryck på vänster hjärnhalva vars sidoventrikel är komprimerad och det föreligger en medellinje-överskjutning på 8 mm åt höger. Fynd förenligt med ett expansivt vänstersidigt kroniskt subduralhematom. : På Gustav s DT undersökning av huvudet såg man tecken på ökat intrakraniellt tryck. Detta påvisas också kliniskt genom oftalmoskopering; dvs ögonbottenundersökning, då man ser ett ödem i papilla optica i retina, så kallat papillödem. Fråga C6 (2p) Förklara med dina neuroanatomiska kunskaper de bakomliggande mekanismerna till uppkomsten av papillödem vid ökat intrakraniellt tryck.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 23(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Du finner vid utförande av status att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Gustav sändes till sjukhuset för att få utfört en datortomografiundersökning. DT Huvud: Ett drygt 2 cm tjockt isoattenuerande vätskeskikt finns mellan skallbenet och hjärnan längs hela konvexiteten på vänster sida. Detta åstadkommer tryck på vänster hjärnhalva vars sidoventrikel är komprimerad och det föreligger en medellinje-överskjutning på 8 mm åt höger. Fynd förenligt med ett expansivt vänstersidigt kroniskt subduralhematom. På Gustav s DT undersökning av huvudet såg man tecken på ökat intrakraniellt tryck. Detta påvisas också kliniskt genom oftalmoskopering; dvs ögonbottenundersökning, då man ser ett ödem i papilla optica i retina, så kallat papillödem. : Gustav har alltså ådragit sig ett kroniskt subduralhematom pga. upprepade slag mot huvudet i samband med fall. Han blir omhändertagen av läkaren på akutmottagningen som kontaktar neurokirurgiska kliniken dit han överförs och förbereds för operation. Gustav blir mycket orolig när han hör att han måste, som han själv uppfattat det hela, opereras för en hjärnblödning. Fråga C7 (2p) Förklara med hjälp av dina neuroanatomiska kunskaper var i Gustavs hjärnhinnor blödningen är lokaliserad och på vilket sätt hjärnan är påverkad (du får använda medicinsk terminologi och behöver alltså inte förklara så att Gustav förstår).
Tentamen T5 VT08 Kod nr 24(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Du finner vid utförande av status att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Gustav sändes till sjukhuset för att få utfört en datortomografiundersökning. DT Huvud: Ett drygt 2 cm tjockt isoattenuerande vätskeskikt finns mellan skallbenet och hjärnan längs hela konvexiteten på vänster sida. Detta åstadkommer tryck på vänster hjärnhalva vars sidoventrikel är komprimerad och det föreligger en medellinje-överskjutning på 8 mm åt höger. Fynd förenligt med ett expansivt vänstersidigt kroniskt subduralhematom. På Gustav s DT undersökning av huvudet såg man tecken på ökat intrakraniellt tryck. Detta påvisas också kliniskt genom oftalmoskopering; dvs ögonbottenundersökning, då man ser ett ödem i papilla optica i retina, så kallat papillödem. Gustav har ådragit sig ett kroniskt subduralhematom pga. upprepade slag mot huvudet i samband med fall. Han blir omhändertagen av läkaren på akutmottagningen som kontaktar neurokirurgiska kliniken dit han överförs och förbereds för operation. Gustav blir mycket orolig när han hör att han måste, som han själv uppfattat det hela, opereras för en hjärnblödning. : Sub är latin och betyder under. Blödningen ligger således under dura mater; dvs mellan hårda hjärnhinnan och arachnoidean som är en av leptomeningierna (mjuka hjärnhinnorna). Således är det inte någon blödning i hjärnan (intracerebralt hematom), men blödningen trycker på hjärnan och orsakar därmed symtomen. Fråga C8 (2p) Dura mater, den hårda hjärnhinnan, är en av de tre hjärnhinnorna. Förklara vilka funktioner dura mater upprätthåller.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 25(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Du finner vid utförande av status att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Gustav sändes till sjukhuset för att få utfört en datortomografiundersökning. DT Huvud: Ett drygt 2 cm tjockt isoattenuerande vätskeskikt finns mellan skallbenet och hjärnan längs hela konvexiteten på vänster sida. Detta åstadkommer tryck på vänster hjärnhalva vars sidoventrikel är komprimerad och det föreligger en medellinje-överskjutning på 8 mm åt höger. Fynd förenligt med ett expansivt vänstersidigt kroniskt subduralhematom. På Gustav s DT undersökning av huvudet såg man tecken på ökat intrakraniellt tryck. Detta påvisas också kliniskt genom oftalmoskopering; dvs ögonbottenundersökning, då man ser ett ödem i papilla optica i retina, så kallat papillödem. Gustav har ådragit sig ett kroniskt subduralhematom pga. upprepade slag mot huvudet i samband med fall. Han blir omhändertagen av läkaren på akutmottagningen som kontaktar neurokirurgiska kliniken dit han överförs och förbereds för operation. Gustav blir mycket orolig när han hör att han måste, som han själv uppfattat det hela, opereras för en hjärnblödning. Sub är latin och betyder under. Blödningen ligger således under dura mater; dvs mellan hårda hjärnhinnan och arachnoidean som är en av leptomeningierna (mjuka hjärnhinnorna). Således är det inte någon blödning i hjärnan (intracerebralt hematom), men blödningen trycker på hjärnan och orsakar därmed symtomen. : Dura mater bildar falx cerebri och tentorium cerebelli och bidrager därmed till stabiliseringen av hjärnan inne i skallen. Hjärnans stora vensystem är inneslutna i dessa veck. Fråga C9 (4p) Förklara med skiss och med ord det system av blodkärl som utgör den venösa cerebrala cirkulationen samt deras anatomiska samband med dura mater.
Tentamen T5 VT08 Kod nr 26(27) Gustav Svensson, 78 år, pigg och vital för sin ålder, söker på vårdcentralen pga. nytillkomna gångsvårigheter. Du har träffat Gustav vid tidigare tillfällen och märker genast att gången nu är lite ostadig. När han börjar berätta om sina problem noterar du en markant skillnad i hans sätt att prata och framföra sina tankar, nu går det väldigt trögt och något osammanhängande, jämfört med tidigare. Dessutom klagar han över en plågsam huvudvärk som har suttit i nästan för jämnan den senaste tiden. Han berättar om två tillfällen då han ramlat och slagit sig i såväl huvudet som nacken. Första gången för ca 3 månader sedan och igen för cirka 1 månad. Vid det senaste tillfället behövde han sys för en sårskada i huvudet och en datortomografisk undersökning av huvudet utfördes vilken inte visade något avvikande. Smygande debut med tilltagande symtom efter trauma talar närmast för subduralhämatom, särskilt som datortomografi nyligen var normal. Du finner vid utförande av status att Gustav har svårt att utföra de handlingar som du ber honom att utföra det går lite trögt. Kroppsundersökningen visar gott och opåverkat allmäntillstånd. Cor: Regelbunden rytm, frekvens 68/min. Blodtryck: 175/100. Neurologi: Fullt vaken och orienterad till person, tid och rum. Grova kraften och sensorik för beröring testas u.a. i samtliga extremiteter. Babinskis tecken negativ. Dålig balans. Pupiller är likstora och reagerar normalt för ljus, direkt och indirekt. Gustav sändes till sjukhuset för att få utfört en datortomografiundersökning. DT Huvud: Ett drygt 2 cm tjockt isoattenuerande vätskeskikt finns mellan skallbenet och hjärnan längs hela konvexiteten på vänster sida. Detta åstadkommer tryck på vänster hjärnhalva vars sidoventrikel är komprimerad och det föreligger en medellinje-överskjutning på 8 mm åt höger. Fynd förenligt med ett expansivt vänstersidigt kroniskt subduralhematom. På Gustav s DT undersökning av huvudet såg man tecken på ökat intrakraniellt tryck. Detta påvisas också kliniskt genom oftalmoskopering; dvs ögonbottenundersökning, då man ser ett ödem i papilla optica i retina, så kallat papillödem. Gustav har ådragit sig ett kroniskt subduralhematom pga. upprepade slag mot huvudet i samband med fall. Han blir omhändertagen av läkaren på akutmottagningen som kontaktar neurokirurgiska kliniken dit han överförs och förbereds för operation. Gustav blir mycket orolig när han hör att han måste, som han själv uppfattat det hela, opereras för en hjärnblödning. Sub är latin och betyder under. Blödningen ligger således under dura mater; dvs mellan hårda hjärnhinnan och arachnoidean som är en av leptomeningierna (mjuka hjärnhinnorna). Således är det inte någon blödning i hjärnan (intracerebralt hematom), men blödningen trycker på hjärnan och orsakar därmed symtomen. Dura mater bildar falx cerebri och tentorium cerebelli och bidrager därmed till stabiliseringen av hjärnan inne i skallen. Hjärnans stora vensystem är inneslutna i dessa veck. : Gustav opererades varvid det kroniska subduralhematomet tömdes ut. Detta skedde genom att man borrade upp ett hål i skallbenet, vilket utvidgades till ca 3cm. Dura mater öppnades kryssformat och det likvifierade motoroljefärgade hematomet spolades ut. Fråga C10 (2p) Under operation var Gustav sövd. Förklara de bakomliggande verkningsmekanismerna för anestesi.