Budget 2013. med inriktning för driftbudget 2014-2015 och investeringsbudget 2014-2017 SAMMANFATTNING BUDGET. Kommunfullmäktige 2012-11-20

Budget 2013 med inriktning för driftbudget 2014-2015 och investeringsbudget 2014-2017 SAMMANFATTNING BUDGET Kommunfullmäktige 2012-11-20

Innehållsförteckning Sammanfattning av budget... 2 Bakgrund... 3 Kommunen och omvärlden... 3 Ekonomistyrning... 3 Lagens krav... 3 Budgetperiod... 4 Balanskrav... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Finansiering av det kommunala uppdraget... 4 Skatteintäkter och generella bidrag... 4 Övrig finansiering... 5 Långsiktig finansiering av det kommunala uppdraget... 5 Ekerö kommuns ekonomiska utveckling... 6 2012... 7 Kostnadsjämförelse med andra kommuner... 9 Befolkningsprognos... 10 Befolkningsprognosens betydelse för volymer och skatteintäkter... 11 Uppbyggnad av budget för verksamhetens kostnader... 12 Förhållningssätt till behov... 13 Mål för verksamheten... 14 Driftbudget 2013 med inriktning 2014-2015... 16 Skatteintäkter och generella bidrag... 17 Finansnetto... 19 Investeringsbudget... 20 Sammanfattning av budget för nämnder och Kommunstyrelse... 20 Barn- och utbildningsnämnden... 21 Socialnämnden... 24 Kultur- och fritidsnämnden... 28 Byggnadsnämnden... 30 Miljönämnden... 32 Tekniska nämnden... 34 Central politisk organisation Revision Överförmyndare... 36 Kommunstyrelsens förvaltning... 37 Tabellbilaga 1: Driftbudget 2013 med inriktning 2014-2015 per budgettitel... 42 Tabellbilaga 1: Driftbudget sidan 2 av tabellen... 43 Tabellbilaga 2: Investeringsbudget 2013 med inriktning 2014-2017 objekt/projekt... 44 Bilaga 3: skatteintäkter, generella bidrag och kommunal fastighetsavgift... 48 Bilaga 4: Ekerö kommuns befolkningsprognos i åldersgrupper... 49 Textbilaga: Investeringsbudget per objekt/projekt... 50 Budget 2013 med inriktning 2014-2015 1

Sammanfattning av budget Budgeten är en årlig arbetsprocess även om planen ska omfatta en treårsperiod. Processen avslutas med Kommunfullmäktiges beslut i november året före verksamhetsåret. Kravet på en kommunal budget är reglerat i kommunallagen. Lika viktigt är att budgeten skapar utgångspunkt för kommunens egen ekonomisstyrning och tydliggör den politiskt beslutade resursfördelningen. Utgångspunkten för budget 2013 med inriktning för 2014-2015 är Kommunfullmäktiges direktiv från juni 2012 med underliggande planeringsförutsättningar för budgetberäkningarna. Det ekonomiska utrymmet intäkt från skatt, generella statsbidrag - är beräknade utifrån SKL:s antaganden från 27 september 2012. Bokslut Budget netto, mkr 2011 2012 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader -1 124,3-1 177,8-1 185,6-1 225,6-1 267,8-1 316,2 Summa skatt, gen bidrag, fastighetsavgift 1 185,2 1 216,5 1 235,9 1 270,0 1 306,0 1 352,1 Finansnetto -23,7-25,2-24,6-21,2-21,4-22,2 Årets resultat 37,2 13,5 25,7 23,2 16,8 13,7 Balanserat årets resultat 29,0 33,4 18,4 För budget 2013 medger det ekonomiska utrymmet 1 270 mkr finansiering av verksamhetskostnader om 1 226 mkr och finansnetto 21 mkr. Resultatet är 23 mkr eller 1,8 procent. I verksamhetskostnaderna inkluderas en försäljningsintäkt på 18 mkr. Av dessa beräknas 5 mkr komma från försålda bostadsrätter. Exkluderas den intäkten - som inte kan räknas in i det balanserade resultatet efter balanskravsanalys - är 2013 års budgeterade resultat 18 mkr eller 1,4 procent av summa skatt, generella bidrag och fastighetsavgift. Skatteintäkterna utvecklas långsammare än verksamhetskostnaderna åren 2014-2015. Resultaten är 17 mkr respektive 14 mkr (1,3 procent och 1,0 procent). Verksamhetsnettot har här inte beaktat kostnader för volymökningar utöver budgetram för Socialnämnden 2014-2015 och Barn- och utbildningsnämnden 2016. Vid hänsyn tagen till nämndernas bedömning av ytterligare resursbehov skulle resultatet minska med 3 mkr år 2014 och 9,5 mkr år 2015. Inga, jämfört år 2012, avgörande förändringar eller besparingar med effekt för brukare, uppdrag eller personal finns i budget 2013. Undantaget är Byggnadsnämndens budget. Intäktsbortfall resulterar i behov av kostnadsreduceringar. Budgeten bygger på dels en tillfällig förstärkning med 0,5 mkr år 2013, vakanshållning av tjänst inom bygglovsidan under i första hand ett år, samt att inom en verksamhet kommer inte längre uppdrag att utförs med egen personal samt vakanshållning av tjänst, under i första hand ett år. Baserad på ovan resultat och resursfördelning medges för 2013-2015 en investeringsnivå på i genomsnitt 78 mkr. Fokus är planerade ombyggnader av flera skolor i kommunen. Men för att säkra idrottsundervisningen vid F-9 skola i Ekerö centrum förslås nybyggnad av sporthall. Det gagnar även kommunens fritidsliv som får tillgång till ökade ytor. Den presenterade investeringsbudgeten överstiger nivån med i snitt 5 mkr. Bedömningen är att trots en något högre investeringsnivå än vad som medges matematiskt årligen tillförda egna medel kan investeringarna sannolikt fullföljas utan upptagande av nya lån om inget i övrigt negativt infaller. Oroande är risker i konjunkturutvecklingen och effekter av beställarnämndernas volymutveckling och möjlig påverkan på kommunens resultat som undersöks i nästa års budgetprocess. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 2

Bakgrund Kommunen och omvärlden Ekerö kommun, som kommunal organisation, tillhandahåller olika former av tjänster till dem som bor eller är verksamma i kommunen. Den kommunala organisationen är till för att ge invånarna den service som de tillsammans solidariskt betalar för. Ekeröborna är därför den viktigaste målgruppen för verksamheten. Men det finns också många andra människor och grupper av människor och företag som den kommunala organisationen är beroende av och som i sin tur är beroende av kommunen. Utförandet av den kommunala verksamheten är lokal och styrs med kommunalpolitiska beslut. Den egna utvecklingen är beroende av den allmänna samhällsutvecklingen. Konjunkturläge, arbetslöshet och inte minst utvecklingen av storstadsregionen inverkar direkt på förutsättningarna för verksamheten. Beslut på andra politiska nivåer, till exempel i riksdagen men även i landstinget, har stor betydelse för den lokala utvecklingen. Flertalet av de kommunala verksamheterna styrs av lagar fattade av riksdagen. Den kommunala organisationen har därför även en omfattande roll som myndighetsutövare. Ekonomistyrning Den kommunala budgeten är utgångspunkten för den ekonomiska styrningen av det kommunala uppdraget. Budgeten är en plan för resursfördelning mellan kommunens verksamheter. Budgeten ska spegla den politiska styrningen och prioriteringarna och återge hur man i Ekerö kommun genomför det kommunala uppdraget. Budgeten byggs upp på kända fakta och utifrån bedömningar och antaganden om förändringar i samhället som påverkar verksamheten. Den totala intäktsramen i kommunen är en ekonomisk restriktion. Verksamhetens nettokostnader och finansiella kostnader ska inte överstiga intäkterna. Det ekonomiska resultatet i budgeten ska vara positivt. Årliga positiva resultat är en förutsättning för att upparbeta en sund ekonomi. Positiva resultat innebär att det egna kapitalet värdesäkras och det bidrar till att det går att finansiera kommunens investeringar. Budgeten beskriver verksamheten i ekonomiska termer men ska även innehålla mål och planer för verksamheten. Den kommunala verksamheten är till sin omfattning personalintensiv. I Ekerö kommun utförs den största delen av verksamheten med egen personal. Den myndighetsutövande delen måste utföras med egen personal. Stor del av verksamheten inom förskola, skola, äldreomsorg och även insatser för funktionshindrade utförs av andra utförare. Ekerö är en tillväxtkommun i en attraktiv och expansiv storstadsregion. I Ekerö är behovet av investeringar i nya verksamhetslokaler omfattande och befintliga lokaler måste underhållas och reinvesteras. Investeringsvolymen har under lång tid varit omfattande. Även om investeringarna de senare åren har kunnat finansieras med egna medel har Ekerö kommun en hög låneskuld genom att så inte var fallet tidigare. Under 2011-2012 har låneskulden kunnat reduceras. Underhåll av befintliga lokaler är en fråga som står högt på agendan. Lagens krav Kommunallagen och Lag om kommunal redovisning är styrande för budget och uppföljning. Kommunallagens 8 kapitel reglerar den ekonomiska förvaltningen. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 3

Budgetperiod Budgeten är en årlig arbetsprocess. Budgeten ska omfatta en treårsperiod där budgeten för år 1 fastställs och för de två påföljande åren i planperioden ska visa på inriktningen. En av utgångspunkterna för budgetarbetet är föregående års inriktningsbudget. I Ekerö fattar Kommunfullmäktige i juni beslut om direktiv för det fortsatta arbetet med att ta fram förslag till budget. Budgeten fastställs slutgiltigt av Kommunfullmäktige i november inför nästa verksamhetsår. Balanskrav Budget ska för varje enskilt år vara i ekonomisk balans, det vill säga att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Om resultatet vid årets slut är negativt, kostnaderna överstiger intäkterna, innebär det att det egna kapitalet minskar. När det egna kapitalet minskar ett enstaka år ska det återställas inom en treårsperiod. Undantag från denna huvudregel är om det finns synnerliga skäl. God ekonomisk hushållning En kommun ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Det handlar om att ta ansvar för verksamheten ekonomiskt och innehållsmässigt och inte övervältra skulder på kommande generationer. Intäkterna ska inte bara finansiera den löpande verksamheten utan även investeringarna, värdesäkra eget kapital och se till att balanskrav uppnås och god ekonomisk utveckling. Intäkter från försålda tillgångar ska användas till nyinvesteringar eller amortering på skuld. Den 13 september 2012 överlämnade regeringen proposition 2011/12:172 om Kommunala resultatutjämningsreserver till riksdagen. Där ingår bland annat förslag om förändring av Kommunallagens 8:e kapitel 1 med förstärkning av ansvaret för god ekonomisk hushållning. Fullmäktige ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning för kommunen. Av det följer att Ekerö Kommunfullmäktige kommer att behandla ett sådant ärende lite längre fram. Finansiering av det kommunala uppdraget Kommunallagen reglerar verksamheten där den kommunala självstyrelsen är grunden för verksamheten. En av de viktigaste förutsättningarna för den kommunala självstyrelsen är rätten att bestämma hur mycket kommunen ska ta ut i skatt av sina invånare. Merparten av de kommunala verksamheterna är obligatoriska. För de i lag reglerade verksamheterna gäller dessutom krav på att den tillhandahållna servicen ska vara likvärdig i landets kommuner. Finansieringen av de kommunala tjänsterna sker via skatteintäkter, kommunal utjämning och avgifter. Sedan några år tillbaka tillfaller förändringen i fastighetstaxeringen till kommunerna genom den kommunala fastighetsavgiften. Kommunalskatten är den största inkomstkällan. Skatteintäkter och generella bidrag Avgörande för hur stor intäkten från skatter och utjämning blir till enskild kommun är kommunens invånarantal och dess sammansättning, den kommunala skattesatsen, tillväxten i Sverige och omfattningen av statens tillskjutande medel. Utjämningen syftar till att skapa likvärdiga förutsättningar för kommunal verksamhet i hela Sverige oberoende av kommuninvånarnas inkomster och strukturella förhållanden. Kommunerna får betala till utjämningen eller får pengar från systemet. Ekerö betalar en avgift i inkomstutjämningssystemet och får bidrag ur kostnadsutjämningssystemet och bidrag från LSS utjämningssystem År 2008 infördes kommunal fastighetsavgift. Under införandeåret fick alla landets kommuner ett lika stort bidrag i kronor per invånare. I gengäld minskade utjämningsbidraget med motsvarande belopp. Från år 2009 tillförs varje kommun förändringen av fastighetsvärdet i kommunen. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 4

Övrig finansiering Från och med budget 2013 redovisas inom Barn- och utbildningsnämnden det särskilda statsbidraget för att kommunen har maxtaxa i barnomsorgen. Tidigare på Kommunstyrelsen. Det finns många särskilda statsbidrag söka. Bland annat för den kommunala vuxenutbildningen, intäkten redovisas direkt hos Barn- och utbildningsnämndenen. Samma sak gäller statsbidrag för flyktingssamordning och mottagande av ensamkommande flyktingbarn som redovisas direkt hos Socialnämnd. Andra exempel på områden där det finns statsbidrag att söka: Barnomsorg på kvällar-nätter-helger, lärarlyftet, kompetensutveckling för förskollärare och förskolechefer, förstärkning elevhälsan, införande av värdighetsgarantier, entreprenörskap i skolan, skapande-skola-satsning. Vissa statsbidrag söks direkt av den kommunala produktionen och syns inte i nämndens budget. Kommunernas möjlighet att själva bestämma hur mycket och på vilket sätt avgifter ska tas ut varierar mellan verksamheterna. De avgifter som uttas direkt av brukarna redovisas inom ansvarig nämnd eller i något fall direkt i den kommunala produktionen då det ingå i uppdraget från beställande nämnd att hantera avgifterna. Flertalet avgiftsnivåer är fastställda genom att det finns nationellt beslutade maxtaxor i de obligatoriska verksamheterna. I övrigt är flertalet avgifter reglerade genom rådande självkostnadsprincip. Kommunernas intäkter från avgifter har minskat under åren genom maxtaxereformerna. Avgifterna utgör inte bara en möjlighet till finansiering av efterfrågade kommunala tjänster utan är också ett styrinstrument som reformerna om maxtaxa har försvagat Ekerös kommunala verksamhet finansieras till fyra femtedelar solidariskt genom skatteintäkter och generella statsbidrag tillsammans med den kommunala fastighetsavgiften. Långsiktig finansiering av det kommunala uppdraget Den långsiktiga finansieringen av det kommunala uppdraget är dels beroende av utvecklingen i omvärlden. Dels vilka kommunalpolitiska beslut som fattas inom ramen för det egna handlingsutrymmet. De ekonomiska förutsättningarna i en kommun på kort och på lång sikt är starkt beroende av vad som sker i omvärlden. Konjunkturutvecklingen i stort och skattebasen särskilt avseende antal personer i arbete är avgörande för inte bara rikets ekonomi utan även för den egna kommunens ekonomiska förutsättningar. Samtidigt finns ett stort eget handlingsutrymme för att styra kommunens ekonomiska utveckling. För att långsiktigt kunna finansiera välfärdsuppdraget och vara rustad mot svängningar i omvärlden, som är svåra att påverka, krävs ställningstagande och beslut kring ett flertal områden som kanske inte alltid ger effekter på nästa års budget men som är avgörande på lite längre sikt. De områden som är avgörande för utvecklingen av kommunen och den kommunala ekonomin är i olika grad mer eller mindre direkt påverkbara med kommunalpolitiska beslut. Många områden är inom det egna handlingsutrymmet även om det inom vissa områden krävs samverkan med till exempel andra offentliga myndigheter. Några identifierade områden som är avgörande för den kommunala ekonomin: o Utbyggnadstakten bostäder och arbetsplatsområden. o Infrastrukturen o Investeringsnivå och investeringstakt o Skattekronan o Tjänsteutbud innehåll och ambitionsnivå/kvalitet Budget 2013 med inriktning 2014-2015 5

o Organisation och bemanning politisk och tjänstemannanivå. Ledarskap och motivation. Samnyttjande av resurser. o Resursfördelning o Intäkter genom försäljning av tillgångar. Ekerö kommuns ekonomiska utveckling Ekerö klarade sig väl under den svåra tiden 2008-2010. Återhållsamhet med utgifter och en försiktig inställning i budgeten, goda intäkter från försäljning av mark och det tillskott som kommunerna erhöll från staten gjorde att resultaten var mycket goda även under de konjunkturmässigt svåra åren. Ekerö kommun har under de senast sju år haft goda positiva resultat och den ekonomiska utvecklingen har i stora drag följt konjunkturen och kommunsektorn i stort. De positiva resultaten har i första hand varit en effekt av bättre utveckling på skatteintäkter och högre försäljningsintäkter än vad som antagits i budgeten. I verksamheten har inte heller några avgörande negativa underskott uppkommit. Under 2009-2010 ökade verksamhetskostnaderna mycket litet. Däremot ökade verksamhetskostnaderna väsentligt mer under 2010 om man rensar från effekterna av försäljnings-intäkterna. Men kostnadsökningen var inte högre än vad budgeten medgav. Verksamhetskostnaden uppgick år 2011 till 1 124 mkr, en förändring med 6,7 procent. En avgörande skillnad mellan 2010 och 2011 var väsentligt högre försäljningsintäkter under 2010. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 6

Låneskulden är fortsatt hög, men har kunnat minska något under de senaste åren. Från nära 480 mkr år 2005 till 434 mkr vid årsskiftet 2011/2012 och efter amortering våren 2012 till omkring 400 mkr. Planering pågår för att ytterligare sänka låneskulden innan utgången av 2012. Låneskulden per invånare till kreditinstitut var vid årsskiftet 16 852 kronor. Låneskulden har successivt minskat senare år och tillsammans med ökat invånarantal minskar kostnaden per invånare. Men är ännu inte i nivå med det uppställda målet 11 950 kronor per invånare, vilket motsvarar låneskuld på lite drygt 300 mkr. Investeringsbudget 2012 är sammanlagt nära 209 mkr, efter ombudgetering 23 mkr från 2011 och beslut i juni om tilläggsanslag 15,5 mkr. en visar att årets investeringsnivå inte kommer att uppnå budgeterad nivå innan årsskiftet. Investeringstopparna under åren 2003-2004 beror främst på de stora renoverings- och ombyggnadsprogrammen i kommunens skolor. Sedan år 2005 har kommunen haft en mer måttfull nivå på investeringstakten. Undantaget var år 2010 med en högre nivå som inkluderade färdigställandet av tillbyggnaden med fler omsorgsplatser och demensdagvård, ombyggnad av skolkök och köp av Skå flygfält. 2012 Den samlade prognosen upprättad i september 2012 - för Ekerö kommun vid året slut bedöms bli ett positivt resultat på 25,7 mkr. Det motsvarar 2,1 procent av summan av skatteintäkter, generella bidrag och kommunal fastighetsavgift. en överstiger det budgeterade resultatet 13,5 mkr, med 12,2 mkr. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 7

netto, mkr Avvik helår Budget 2012 2012 Utfall 2011 förändring *) Verksamhetens nettokostnader -7,8-1 177,8-1 185,6-1 124,3-61,3 5,4% Skatt, gen stb, kom. fastigh.avg 19,4 1 216,5 1 235,9 1 185,2 50,7 4,3% Finansnetto 0,6-25,2-24,6-23,7-0,9 3,9% Årets resultat 12,2 13,5 25,7 37,2-11,5 Balanserat årets resultat 19,9 13,5 33,3 29,0 4,4 *) Jämförelse mellan prognos 2012 och utfall 2011 Om avdrag görs för prognosticerad reavinst för försålda bostadsrätter 7,4 mkr (som är en vinst från försålda anläggningstillgångar och som inte kan inkluderas i balanserat resultat efter balanskravsanalys) och tillägg görs för ianspråktagna medel för satsningen på underhåll av kommunens verksamhetslokaler där årets kostnad om 15 mkr ianspråktas från eget kapital, är det balanserade resultatet för året 33,3 mkr. Det är 19,9 mkr bättre än budget och motsvarar ett balanserat årets resultat om 2,7 procent av skatteintäkter, generella bidrag och kommunal fastighetsavgift. Den huvudsakliga anledningen till ett bättre årets resultat, än budget, är prognos på högre skatteintäkter 19 mkr och återbetalning av inbetalda sjukförsäkringspremier 15 mkr från tidigare år. Det senare är en intäkt av engångskaraktär. Årets resultat är i stor omfattning beroende av att planerat resultatmål för reavinster av försåld mark och bostadsrätter uppnås. en visar att målresultatet 18 mkr uppnås och med 0,7 mkr högre positivt utfall. Verksamhetens nettokostnader beräknas uppgå till 1 186 mkr vid året slut. Det är nära 8 mkr utöver budget. Avgörande för negativ avvikelse är att i prognosen ingår de 15 mkr för extra satsning på underhållsåtgärder i kommunens verksamhetslokaler som återfinns som avvikelse mot budget inom Tekniska nämnden. Exkluderas den extra satsningen utöver budgetram är det istället en positiv avvikelse med 7,2 mkr i verksamheten jämfört budget. Socialnämnden prognosticerar underskott med 9,5 mkr. Orsaken är främst relaterad till fler personer i missbruksvård, familjehemsvård för barn och unga, boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar/ socialpsykiatri, några särskilt resurskrävande placeringar i institutionsvård och dagvård samt högre volymutfall i hemtjänsten. Byggnadsnämndens underskott om 1,9 mkr beror främst på lägre intäkter från detaljplanering, bygglov och nybyggnadskartor. Delar av intäktsbortfallet täcks upp av lägre kostnader för bostadsanpassning och åtgärder för att minska kostnader genom att inte återbesätta vakanta tjänster. Till viss del elimineras effekterna av åtgärderna på kostnadsnivån av kostnader som inte beaktats i budgeten. Därutöver belastas årets resultat av negativ avvikelse i Tekniska nämndens Vaverksamhet. Detta underskott ska återhämtas kommande år inom kollektivet. Den kommunala produktionen beräknas sammanlagt visa en negativ avvikelse med 1,2 mkr vid årets slut. Positivt resultat beräknas av produktionsledningen för omsorg med 0,6 mkr och med 0,3 mkr av produktionsledning kultur. Produktionsområde barn och utbildning beräknar ett sammanlagt negativt resultat med 2,1 mkr. Men underskottet är en följd av att enheter, framförallt fyra stycken, ianspråktar ackumulerat överskott från tidigare år i enlighet med regelverket. År 2011 förändrades diskonteringsräntan som är avgörande för pensionsskuldberäkningen. Effekten blev nära 10 mkr mer på avsättningar och drygt 33 mkr i ökad ansvarsförbindelse i bokslut 2011. Ingen förändring kommer att ske 2012. Men det finns risk att gränsen bryts redan under kvartal 1 år 2013 och då kan diskonteringsräntan komma att ändras med då ökad kostnadsbelastning för kommunerna. Hänsyn till det går inte att beakta i budget 2013. Cirka 43 procent, eller 90 mkr, av 2012 års investeringsbudget 208 mkr, beräknas ianspråk- Budget 2013 med inriktning 2014-2015 8

tas före årsskiftet. Vissa i år budgeterade projekt omprövas i budgetarbete. I avvaktan på förnyat politiskt ställningstagande om investering i badhus till budgetsammanträdet ingår inte projektet i prognosen. Årets investeringsbudget inkluderar 50 mkr för detta. Planeringen är att ytterligare lösa in upp mot 20 mkr av befintliga banklån innan årsskiftet. Bedömingen är att nuvarande likviditet medger förfarande. en för låneskuld vid årets slut är därför cirka 385 mkr. En nivå som nästan är nere i 2003 års nivå låneskuld. Efter planerad återbetalning skulle låneskulden vid årsskiftet ha kommit att minska med nära 50 mkr jämfört årsskifte 2011/2012. Jämfört augusti 2011 kommer då Ekerö kommuns låneskuld ha reducerat med sammanlagt omkring 83 mkr, eller nära 18 procent, under cirka 1,5 år. Det är fortsatt högre kostnad per invånare än det finansiella målet som kräver att låneskulden är maximalt omkring 300 mkr. Risk finns behov av att uppta nya lån och öka upp låneskulden igen de kommande åren om investeringsnivåerna överstiger vad som kan finansieras med årets internt tillförda medel. Kostnadsjämförelse med andra kommuner Den officiella ekonomiska statistiken för landets kommuner säger ingenting om kostnadsnivån i den enskilda kommunen är rätt eller fel utifrån befolkningssammansättning, ambitionsnivå, kvalitet, effektivitet eller andra lokala förutsättningar. Kostnaderna avser utfall per år per invånare utan hänsyn till årets resultat eller avvikelse mot budget. År 2011 var den totala kostnaden för den kommunala verksamheten i Ekerö kommun drygt 44 940 kronor per invånare. Jämfört alla 290 kommuner i Sverige har Ekerö "plats" 120 lägst kostnad för verksamheten. Mediankostnaden är 655 kronor högre, omräknat i totalt för Ekerö skulle det motsvara nästan 17 mkr. Fortsatt har Solna stad lägst kostnad per invånare, 31 767 kronor. Det är överlägset lägst kostnad då andra plats lägst kostnad återfinns Kävlinge kommun med 37 295 kronor per invånare. Om Ekerös verksamhetskostnader skulle vara i nivå med Kävlinges skulle nettokostnaden 2011 för Ekerö vara 7 647 kr lägre per invånare eller totalt 197 mkr. Det är ett belopp motsvarande mer än halva Socialnämndens nettobudget eller mer än sex gånger Kulturnämndens budget 2011. Kostnaden i Ekerö har ökat måttligt, 1,3 procent, år 2011 jämfört året innan. Förändringen är lägre i Ekerö än snittet bland länets kommuner och i riket. Den låga kostnadsförändringen är inte påverkad av några reavinster av försäljningar i kommunen. Reavinsten i bokslut 2010 var väsentligt högre än den var i bokslut 2011. Plac ering "lägst kostnad" i riket År 2011 2010 2009 2008 2007 Ekerö, placering i riket 120 145 141 151 131 Ekerö kr/inv 44 942 44 369 43 311 42 711 40 224 Stockholms län kr/inv 42 181 41 048 40 042 39 361 37 636 riket kr/inv 46 179 44 823 43 919 43 316 41 194 Årlig förändring av kr/inv Ekerö % 1,3 2,4 1,4 6,2 6,8 Stockholms län % 2,8 2,5 1,7 4,6 5,3 Riket % 3,0 2,1 1,4 5,2 4,9 För några verksamhetsområden finns möjligheter att presentera en indikation på om en kommun har högre eller lägre verksamhetskostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 9

Procentuell skillnad mellan År redovisad kostnad och standardkostnad 2011 2010 2009 2008 2007 - Barnomsorg -10,9-8,1-4,5-3,4-6,0 - Grundskola -8,6-4,8-4,1-3,5-7,0 - Gymnasieskola -4,7-1,5 3,4 1,2-1,3 - Äldreomsorg 18,0 18,0 13,7 3,9 8,8 - Individ och familjeomsorg -13,0-2,8 11,5 20,2 15,7 Under våren 2012 har externa utredare genomfört uppdrag om att utifrån jämförelsen med standardkostnad analysera Ekerös verksamhetskostnader med fokus på äldreomsorgen. Slutsatsen är att Ekerös kostnad för kärnverksamheten är 12 mkr lägre än vad som kan vara förväntat enligt standardkostnaden i kostnadsutjämningen. Inom äldreomsorgen sticker Ekerö ut negativt i jämförelsen. De redovisade kostnaderna är 24 mkr högre än vad som kan motiveras av strukturen enligt modellen. Hela avvikelsen kan hänföras till verksamheten särskilt boende. Rapporten är presenterad i Socialnämnden och i Kommunstyrelsen. Socialnämnden har gett socialkontoret i samverkan med nämndkontoret, i uppdrag att analysera rapportens slutsatser vad avser servicenivå, eventuella strukturella förutsättningar som kostnadsutjämningssystemet inte fångar upp samt i övrigt säkerställa bakomliggande inrapporterade statistikuppgifter. Befolkningsprognos Ekerö är till karaktären en blandning av förorts- och landsbygdskommun. Vid årsskiftet uppgick antalet Ekeröbor till 25 767. I Ekerö kommun bor 1,2 procent av invånarna i Stockholms län. Befolkningsökningen under 2011 var 1,4 procent eller nästan 360 personer. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 10

en för i år och under planperioden visar på att vid utgången av år 2015 kommer antalet invånare vara nästan 1 400 fler jämfört 2011. Antalet invånare prognosticeras till 27 100 invånare vid årsskiftet 2015/2016, en ökning med 5,3 procent jämfört år 2011. De närmaste åren förväntas ökningen bli 1,2 procent per år och sedan ytterligare öka med 1,8 procent 2015 jämfört 2014. Enligt bostadsbyggnadsplanen ingår en större produktion av nya bostäder från år 2015 och ytterligare större årlig produktion från och med år 2016. Utfall 2010 Utfall 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Inv 31/12 25 410 25 767 26 071 26 371 26 671 27 139 27 681 28 257 28 812 Förändring 1,3 1,4 1,2 1,2 1,1 1,8 2,0 2,1 2,0 SCB:s befolkningsstatistik visar dock redan att årets befolkningsprognos är uppnådd. Antal invånare sista juni var 26 053 och preliminära uppgifter per juli 26 104. Sanolikheten till större utflyttning under hösten som inte matchas av annan inflyttning och nyfödda är inte stor. Befolkningsprognosens betydelse för volymer och skatteintäkter Utvecklingen av antal invånare i kommunen har en direkt betydelse för storleken på summan av skatteintäkter och generella statsbidrag. Antalet invånare och deras ålderssammansättning året före budgetåret ingår i beräkningen. En av beräkningsgrunderna för prognosen över skatteintäkter och generella statsbidrag är därför en bedömning över hur många invånare det kan finnas i kommunen den 1 november, året före budgetåret, i förhållande till det invånarantal per den sista december som återfinns i befolkningsprognosen. Befolkningsstatistiken visar att prognosen antal invånare 1 november 2012 som fanns i planeringsförutsättningarna kommer att överträffas. Därför har ytterligare invånare tillförts i beräkningen av budgeten. Det är grunden ör intäkt från skatteintäkter och generella statsbidrag för år 2013. Årlig förändring i befolkningsprognosen till 1 november 2013 och 2014 är sedan underlag för prognos åren 2014-2015. Det är givetvis också så att en förändring i invånarantalet påverkar omfattningen av verksamhetens nettokostnader, särskilt verksamheter med stark koppling till befolkningsutfallet. Inom verksamhetsområde förskola och skola är befolkningsprognosen helt avgörande för volymbedömningen, även om behov av förskoleplatser också baseras på en efterfrågenivå som varierar utifrån föräldrarnas förändringar i efterfrågemönster. Inom andra områden, som exempelvis äldreomsorgen, är antalet invånare viktig men andra faktorer, som till exempel styr efterfrågan på omsorgsbehov utifrån individens enskilda förutsättning, påverkar volymutveckling mycket mer än bara utvecklingen av antal invånare i åldersgruppen. Antal barn i förskoleålder ökar inte under perioden utan prognosen visar istället på en liten minskning varje år. Barn i grundskoleålder ökar istället och åldersgruppen 6-15 år beräknas bli mer än 400 fler än vad som fanns år 2011. Under inledningen av planperioden är det 10-12-åringar som blir fler och dessa kommer sedan upp i högstadieålder mot slutet av planperioden. Antalet ungdomar i gymnasieålder fortsätter att minska årligen med 80-100 stycken i början av planperioden för att sedan plana ut för att vara omkring 990 stycken i målgruppen under åren 2014-2015.. Utvecklingen för den här åldersgruppen i Ekerö följer den demografiska utvecklingen i landet. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 11

Stora delar av befolkningsökningen sker bland dem i yrkesför ålder och i gruppen yngre pensionärer. Men befolkningsprognosen visar också på en ökning av dem över 80 år. Uppbyggnad av budget för verksamhetens kostnader Uppbyggnaden av den kommunala budgeten kan förenklat uttryckas som en bedömning över hur volymerna inom olika verksamheter utvecklas och förändringar i prisbilder. I prisbilden görs antaganden över utvecklingen av personalkostnader, övriga kostnader och intäkter, lokalkostnad samt avskrivningar, räntekostnader och pensionskostnader samt effektivise- Budget 2013 med inriktning 2014-2015 12

ringar och verksamhetsförändringar som påverkar ekonomin. I budgeten ingår också de förändringar som måste göras om kostnaderna överstiger intäkterna i form av besparingar. I de fall de påverkar verksamhetens omfattning och kvalitet för brukarna är de föremål för politiska beslut. Budgeten omfattar verksamhet som utförs i egen regi med egen personal likväl som kommunal verksamhet som utförs av alternativa utförare privata företag i olika bolagsformer och/eller andra kommuner och landstinget som Ekerö köper tjänster från. Inom de två stora beställarnämnderna Barn- och utbildningsnämnden och Socialnämnden - är volymerna och deras förändring av stor betydelse i budgetarbetet. Volymerna styrs dels av befolkningsprognosen och dels av bedömningar om antal brukare och behovsnivåer inom olika verksamheter. Övriga nämnder inklusive myndighetsdelarna av beställarnämnderna och Kommunstyrelsen upprättar traditionell kostnads- och intäktsbudget för sin verksamhet och sitt uppdrag. Budgeterade kostnadsnivåerna förändras utifrån förändrade volymer och årliga pris- och lönekostnadsökningar, uppdragens omfattning och ambitionsnivå i verksamheten. Kostnadsberäkningarna inkluderar möjliga kostnadsreduceringar av planerade förändringar och effektiviseringar i verksamheten. Effektiviseringar ger lägre genomsnittliga kostnader per brukare, volym, total kostnadsnivå. Inom ramen för kostnaderna och i beräkning av personalbudget finns kommunens kostnader för arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och pensioner. Utöver lönekostnaderna ingår dessa i personalbudgeten och kallas sammantaget personalomkostnadspålägg, po. I budgettiteln Gemensamma avräkningskonton återfinns kommunens internbank. Den redovisas som ett positivt belopp inom verksamhetens kostnader. Här hanteras utbetalning av kommunens arbetsgivaravgifter, pensioner, avtalsförsäkringar, vissa avskrivningar och kapitaltjänst. Kostnader och intäkter är relaterade till kommunens samlade driftkostnader. I verksamheten påförs po-pålägg (personalomkostnader) som ställs i relation till faktiska omkostnader för personalens omkostnader i internbanken. Förhållningssätt till behov Den kommunala budget- och uppföljningsprocessen kan uppfattas vara alltför starkt fokuserad på ekonomi och dess uttryck i form av resultatnivå, styckepriser, volymer och finansiella nyckeltal. Det kommunala uppdraget som staten har överlämnat till kommunerna att förvalta, verksamhetens nytta för brukarna och kvaliteten i tillgängliga tjänster får mindre utrymme. Processerna runt kommunens budget och ekonomisk uppföljning kan därför på många sätt likna den ekonomiska planering som sker i privata företag. Samtidigt är förutsättningarna för att driva företaget kommun helt annorlunda mot att driva ett vinstdrivande affärsföretag. Förenklat är grunden för det affärsdrivna privata företaget att de har identifierat, eller skapat, ett behov på marknaden där en produkt/tjänst är utvecklad med egna medel eller med Budget 2013 med inriktning 2014-2015 13

riskkapital. Kunden är beredd att betala för produkten/tjänsten till ett pris som genererar vinst för företaget och därmed borgar för fortsatt produktutveckling och vinstutdelning till ägarna. I grunden och för företagets fortlevnad måste företaget tjäna pengar på sin verksamhet. En kommun ska å andra sidan göra verksamhet av pengar. Den allra största delen av det kommunala uppdraget finansieras med de skatteintäkter som genereras i riket. I grunden är summan av den verksamhet som produceras privat en förutsättning för hur mycket det kan finnas offentlig verksamhet och medel som kan transfereras. Skatteuttaget storlek är avgörande för hur mycket verksamhet som kan produceras. Samtidigt finns en begränsning i vilket skatteuttag som är möjligt då det inte får överstiga en nivå där det istället hämmar den ekonomiska utvecklingen i riket och de affärsmässigt drivna företagens möjlighet till överlevnad, utveckling och fortsatt etablering i Sverige. För de intäkter som finns tillgängliga för företaget kommunen ska åstadkommas verksamhet. Vilken kommunal verksamhet som ska finnas och finansieras med tillgängliga ekonomiska resurser är ytterst en politisk prioritering. De kommunalpolitiska besluten om vilken verksamhet som ska finnas utgår från en bedömning om vilka brukarbehov som kan tillgodoses och lagstiftningen runt verksamheterna. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige beslutade i december 2010 att anta allianspartierna i Ekerös politiska plattform som inriktning för all kommunal verksamhet under mandatperioden 2011-2014. I oktober 2011 beslutade Kommunfullmäktige om sju övergripande verksamhetsmål för utvecklingen under mandatperioden 2011-2014. Inriktningen genomsyrar budgeten med resursfördelning, aktiviteter och utvecklingsområden. Såväl i nämndernas prioritering som i den kommunala produktionens resursplanering. Nämndernas mål enligt verksamhetsplanen är relaterade till att bidra till att stärka måluppfyllelsen. Uppföljning av målen skedde i årsredovisning 2011 och sedan i Ekerö kommuns delårsrapport per augusti. En uppföljning av nämnder och produktionsmål och de övergripande verksamhetsmålen. De åtta månader som förflutit under 2012 resulterar inte i någon avgörande förändring i bedömning av måluppfyllelse av Ekerö kommun sju övergripande verksamhetsmål. Den genomsnittliga matematiska bedömningen över måluppfyllelse är 2 gult okej-sken och med en tendens till att det ska slå om till grönt en positiv tendens mot att nå full måluppfyllelse. Definitionen av måluppfyllelse 2 är ej uppnått men på väg. Utgångspunkten för den ekonomiska planeringen är det finansiella målet. - Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångspunkten är att årets resultat ska vara minst 1 procent och sträva mot 2 procent. Budgeten för årets resultat uppnår delmålet. - Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering. Investeringsbudgeten är matematiskt något över utrymmet för egenfinansiering när skolinvesteringarna genomförs 2013-2015 och idrottshallens nybyggnad även ryms inom en treårsperiod. Men förutsatt inga andra negativa utvecklingstendenser bör årets investeringar kunna finansieras med egna medel utan nya lån. - Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genomsnittet av länets kommuner 2009. Låneskulden har minskat men uppnår inte delmålet under planperioden utan ytterligare amorteringar under planperioden jämfört ingången av år 2013. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 14

Bedömning måluppfyllelse T 1 2 3 4 Mål 1 Grundskola Ekerö ska vara en av landets 10 bästa skolkommuner. Mål 2 Äldre i kommunen Invånare över 65 år som använder service hemtjänst och bor i särskilt boende i kommunen ska känna nöjdhet och kvalitet i tjänsterna. Ekerö ska över tid vara en av tre bästa kommuner i länet och sträva mot att bli en av landets 10 bästa äldreomsorgskommuner. Mål 3 Service och bemötande Ekerö kommuns invånare, företagare och andra intressenter ska uppleva en hög servicegrad och ett gott bemötande i sina kontakter med kommunen. Mål 4 Valfrihet Möjligheten för den enskilde att välja utförare av de kommunala tjänsterna, man har rätt till, ska öka jämfört år 2010. Mål 5 Hållbar utveckling Kommunen ska verka för minskad klimatpåverkan genom effektivare energianvändning och transporter samt för att säkerställa att naturresurser, mark, vatten, natur- och kulturmiljövärden nyttjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Mål 6 Samhällsutveckling Ekerö kommun ska utvecklas med försiktighet och omtanke och bevara sin nuvarande karaktär. Ekerös expansion ska ske på ett sådant sätt att varken miljövärden, kulturvärden eller framtida utveckling äventyras. Bostadsbyggande ska därför präglas av småhusbebyggelse, vilket ska beaktas vid allt översikts- och detaljplanearbete. Kompletterande bebyggelse med olika upplåtelseformer ska dock medges, särskilt i våra centrumkärnor såsom Ekerö centrum, Stenhamra centrum samt Träkvista torg. Samhällsplaneringen ska gynna kollektivtrafiken och förbättra infrastrukturen. Mål 7 Ekonomi Årets resultat ska vara positivt, nivån fastställs i samband med beslut om budget. Utgångspunkten är årets resultat som ska vara minst 1 procent och sträva mot 2. Investeringsbudgeten ska årligen anpassas till utrymmet för egenfinansiering. Låneskulden till kreditinstitut per invånare ska minska och högst uppgå till genomsnittet av länets kommuner 2009. Budget 2013 med inriktning 2014-2015 15

Driftbudget 2013 med inriktning 2014-2015 Den samlade budgeten för 2013 med inriktning för åren 2014-2015 bygger på vårens planeringsförutsättningar för antaganden om budgetberäkning och av Kommunfullmäktige givna direktiv i juni 2012. Bokslut Budget netto, mkr 2011 2012 2012 2013 2014 2015 Verksamhetens nettokostnader -1 124,3-1 177,8-1 185,6-1 225,6-1 267,8-1 316,2 Summa skatt, gen bidrag, fastighetsavgift 1 185,2 1 216,5 1 235,9 1 270,0 1 306,0 1 352,1 Finansnetto -23,7-25,2-24,6-21,2-21,4-22,2 Årets resultat 37,2 13,5 25,7 23,2 16,8 13,7 Resultat, procent 3,1 1,1 2,1 1,8 1,3 1,0 Avgår försäljning anl.tillgångar -28,8-7,4-4,8 Ianspråktag öronmärkt eget kap. 20,6 15,0 Balanserat årets resultat 29,0 33,4 18,4 För budget 2013 medger det ekonomiska utrymmet 1 270 mkr att verksamhetskostnaderna uppgår till 1 226 mkr och finansnetto 21 mkr. Resultatet är 23 mkr eller 1,8 procent. I verksamhetskostnaderna inkluderas en försäljningsintäkt på 18 mkr. Av dessa beräknas 5 mkr komma från försålda bostadsrätter. Exkluderas den intäkten - som inte kan räknas in i det balanserade resultatet efter balanskravsanalys - är 2013 års budgeterade resultat 18 mkr eller 1,4 procent av summa skatt, generella bidrag och fastighetsavgift. Jämfört prognos 2012 utvecklas intäkten från skatter, generella bidrag och fastighetsavgiften med 2,8 procent per år 2013 och 2014. Verksamhetskostnadernas utveckling är högre, 3,4 procent år 2013 jämfört prognos 2012 och sen ytterligare 3,4 procent år 2014. Utvecklingen av intäkt och verksamhetskostnader ökar sen ytterligare 2015 men fortsatt högre kostnadsutveckling i verksamheten. Fenomenet 2014-2015 med högre utvecklig av kostnader än finansiering resulterar i att årets resultat minskar jämfört med vad som beräknas nås 2013. Stor risk är att verksamhetsnettot har här inte beaktat kostnader för volymökningar utöver vad som inryms i budgetram för Socialnämnden 2014-2015 och i Barn- och utbildningsnämnden 2015. Vid hänsyn tagen till nämndernas bedömning av ytterligare resursbehov skulle resultatet minska med 3 mkr år 2014 och 9,5 mkr år 2015. Även om i budget inbyggda marginaler i skatteintäkter och med budgetmarginal faller ut positivt, är det bekymmersamt att de två stora beställarnämnderna aviserar en bedömning om att volymökningarna överstiger vad som redan var inbyggt i budgetramarna i planeringsförutsättningarna. Fortsatt analyser måste ske i nästa års budgetprocess för att inte urholka resultaten på några års sikt. Budgeten innehåller verksamhetssatsningar. Inga, jämfört år 2012, avgörande förändringar eller besparingar med effekt för brukare, uppdrag eller personal finns i budget 2013. Undantaget är delar av Byggnadsnämndens budget. Intäktsbortfallet möts med dels, en för 2013 tillfällig budgetramförstärkning med 0,5 mkr, dels med kostnadsreduceringar. För en av nämndens verksamheter kommer uppdraget att inte längre utföras av egen personal. I övrigt kommer, för i första hand ett år, fortsatt vakanshållning av tjänst inom bygglovssidan. Rekrytering ska ske till den idag vakanta tjänsten för uppgifter inom miljösamordning, budget finns för att finansiera tjänsten. Kommunfullmäktiges direktiv är att resultatet ska vara minst 1 procent och sträva mot två procent. Under hösten kommer riksdagens beslut om den proposition som reglerar Kommu- Budget 2013 med inriktning 2014-2015 16

nala resultatutjämningsreserver. Regleringen runt den tydliggör, utöver att kommunen ska besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning, förutsättningarna för att kunna använda sig av möjligheten till att balansera goda och dåliga årsresultat över en konjunkturcykel. För Ekerös vidkommande innebär det att utrymmet för att sätta av i resultatutjämningsreserv är det belopp som överstiger 2 procents resultat (mätning från lägsta värde årets resultat och balanserat resultat) av skatteintäkter och generella bidrag. Ekerö har negativ soliditet när pensionsskulden under linjen inkluderas och hamnar i den grupp som ska nå årsresultat om 2 procent innan avsättning i utjämningsreserv. Kommuner med plussoliditet ska ha 1 procents resultat för att sätta av medel. Budgeten inkluderar inte någon effekt av ett eventuellt beslut i riksdagen om förändringar i kostnadsutjämningssystemet. Utredningen sin helhet ger en ökad intäkt till Ekerö kommun om sammanlagt 9 mkr i 2011 års prisnivå. Däremot finns det risk för lägre intäkter till Ekerö om endast delar av förändringarna i delmodellerna genomförs. Förändringarna i delmodellen för barnomsorgen har diskuterats och nuvarande ifrågasatts mycket i offentligsverige. För Ekerö, likväl som för flertalet Stockholmskommuner, innebär ny modell ett lägre bidrag än idag. Delmodellen barnomsorgs nuvarande konstruktion gynnar enligt flertalet bedömare förortskommuner på ett sätt som idag inte anses vara motiverat. Enligt ett offentligt uttalande från kommunministern i augusti kommer regeringen att lägga fram en proposition baserad på utredningen men att förändringen i kostnadsutjämningssystemet kommer att föreslås träda ikraft 2014 och inte redan 2013 enligt utredarens förslag. Budgeten inkluderar inte någon extraordinär intäkt såsom att kommunen skulle sälja sina aktier i kommunens helägda bostadsbolag. Frågan aktualiserades ånyo under 2011, processen resulterade i en rådgivande folkomrösning i mars 2012 och därefter i att Kommunfullmäktige tog beslut om att avbryta ärendet om försäljningen av aktierna. En följd av ärendets gång var den ekonomiska analys av kommunens ekonomiska förutsättningar som Kommunstyrelsen uppdrog till tjänstemannaorganisation att presentera. Resultatet av utredningen blev att föreslå Kommunfullmäktige att ställa sig bakom att de årliga investeringsnivåerna ska begränsas så att de i huvudsak kan finansieras med egna medel. Driftbudgeten förutsätter att Kommunfullmäktige beslutar om att skjuta fram byggnationen av ett badhus i Ekerö kommun till en tid när ekonomin så medger. Kommunstyrelsen har beslutat om att avvakta med ställningstagande till badhuset tills behandlingen av budgeten. I enlighet med planeringsförutsättningarna ingår i budgeten inga driftkostnader för badhus under planperioden 2013-2015. Skatteintäkter och generella bidrag Finansiering av de kommunala tjänsterna sker, utöver verksamhetens avgifter och de EUbidrag och andra bidrag verksamheten kan söka, via skatteintäkter, generella statsbidrag (kostnadsutjämning, inkomstutjämning, regleringsavgift/-bidrag) och kommunal fastighetsavgift. Kommunalskatten är den största inkomstkällan. I planeringsförutsättningarna som låg till grund för budgetramar och budgetplaneringen byggde resultat och finansiering av verksamheten på de antaganden som SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjorde i sin prognos för budgetförutsättningar i slutet av april 1. Sedan dess har flera nya budgetprognoser presenterats av SKL och successivt har de ekonomiska förutsättningarna förändrats negativt. I prognosen från mitten av augusti visade antagandena att den marginal som Ekerö hade inbyggd i sina planeringsförutsättningar var eliminerad för år 2013 och dessutom var intäkterna något lägre åren 2014-2015 än vad som ingick i Ekerös budgetplanering. Resultatet av nya skatteberäkningar och avväganden om vilken marginal som byggs in i intäktsnivån resulterar ändå i att budgeterad intäkt från skatt, generella bidrag och kommunal fastighetsavgift kommer att överstiga nivån som fanns i planeringsförutsättningarna. Mer omfattande 5 mkr år 2013 och mer blygsamt 1 mkr respektive 0,3 mkr år 2014-2015. 1 SKL Cirkulär 12:15 (2012-04-26) Budget 2013 med inriktning 2014-2015 17

Indata i budget 2013 med inriktning för 2014-2015 bygger nu på de förutsättningar som SKL presenterade i slutet av september 2. Det betyder SCB:s preliminära utfallsberäkning av det kommunalekonomiska utjämningssystemet, SCB:s preliminära utfallsberäkning av LSSutjämningen 2013, Preliminärt taxeringsutfall september och ny statsbidragsram och regeringens fastställda uppräkningsfaktorer. Dessa beräkningar skiljer sig på flera punkter jämfört SKL:s antagande i augusti 3. Jämfört prognosmodellens intäktsberäkning har viss försiktighet antagits i redovisat budgetbelopp. Så i likhet med vad som ingick i planeringsförutsättningarna har byggts in en kudde (marginal mot lägre tillväxt av skatteunderlaget än SKL:s bedömning eller andra avvikelser när avstämningar sker av inkomst- och kostnadsutjämning fram till i början av 2013). Sammanlagt är budgetnivån cirka 7 mkr lägre per år jämfört med vad SKL:s beräkningsmodell visar. Beloppet motsvarar 0,6 procent av den totala intäkten. Marginalens nivå vilar på: - Att korrigeringen av slutavräkning 2011 blir lägre i enlighet med SKL information 11 september och SCB:s prognoser vilket också slår igenom i intäktsutvecklingen under 2013-2014 (cirka 1,8 mkr) - Ny prognos i SKL: beräkningsmodell för den kommunala fastighetsavgiften saknas. I budgetpropositionen framgår att det sker en sänkning av avgiften i flerbostadshus. Översiktlig beräkning motsvarar 58 kronor per invånare och ska regleras enligt finansieringsprincipen med statsbidragsramen (1,5 mkr). Enligt information från SKL 2 oktober ingår inte ny prognos för fastighetsskatten i beräkningsmodellen. I Ekerös prognos ingår nu ett antagande om nivån på reduceringen av den sänkta avgiften. Utvecklingen på förändringen av fastighetsavgiften är även i övrigt osäker. - För att kunna möta risk för att beräkningsmodellen har övervärderat kostnadsutjämningsbidrag och undervärderat inkomstutjämningsavgiften ingår en generell nedrevidering med 3,7 mkr. Bland annat ska invånarantalet ersättas med antalet per 1 november, skattekraften i riket ska fastställas vilket påverkar inkomstutjämningen och vissa modeller i kostnadsutjämningen ska kompletteras med nya uppgifter om invånare i olika åldrar. Enligt SKL:s information 2 oktober ingår förändringen av statsbidragsramen enligt budgetpropositionen i beräkningsmodellen. Däremot ingår inte förändring av skatteunderlagsprognosen, en ny prognos blir tillgänglig i mitten av oktober. I Ekerös prognos ingår därför antaganden om en minskning jämfört med SKL:s prognosmodell. Notering2012-10-11: SKL har idag i Cirkulär 12:46 presenterat nya prognosdata. Fortsatt saknas ny prognos för den kommunala fastighetsavgiften. Kommunledningskontorets bedömning är att - med hänsyn tagen till ett antagande om lägre fastighetsavgift men med övriga indata intakt - är nu den inbyggda marginalen maximalt 2-3 mkr per år. Dvs budgeterad intäkt 2013 är maximalt 2 mkr lägre än vad SKL:s prognosmodell visar. För inriktningen 2014-2015 är marginalen maximalt 3 mkr. Oroande för den ekonomiska utvecklingen är att så många företag varslar om uppsägningar och risk finns för ytterligare inbromsning av tillväxten av skatteunderlaget. Bokslut Budget netto, mkr 2011 2012 2012 2013 2014 2015 Skatteintäkter 1 068,3 1 111,0 1 128,1 1 165,0 1 206,0 1 259,0 Kommunal utjämning 40,0 24,5 25,2 24,1 18,9 11,8 LSS-utjämning 35,9 36,0 37,2 37,2 37,4 37,6 Kommunal fastighetsavgift 41,1 45,0 45,3 43,7 43,7 43,7 Summa 1 185,2 1 216,5 1 235,9 1 270,0 1 306,0 1 352,1 Jämfört planeringsförutsättningarna har invånarantalet reviderats upp i budgetbeloppet. Antalet Ekeröbor i utfall juni-juli överstiger prognosen över antal invånare 1.11.2012. Fler invånare motsvarar 3,2 mkr i ökad intäkt. Skatteintäkterna är beräknade på nuvarande kommunala skattesats 19:23 kronor. En förändring med 10 öre motsvarar drygt 6 mkr år 2013. 2 SKl Cirkulär 12:45 (2012-09-27) 3 SKL Cirkulär 12:40 (2012-08-16) Budget 2013 med inriktning 2014-2015 18

Den samlade intäkten är beräknad till 1 270 mkr i budget 2013. Intäkten bygger på en mer blygsam utveckling av rikets skatteunderlag 2013 än i prognos 2012, kopplad även till förbundets antaganden som ger negativ avräkning 2013. Jämfört prognos 2012 en positiv utveckling med 34 mkr eller 2,8 procent. (Jämfört budget 2012 53 mkr eller 4,4 procent. ). Fortsatt en inte alltför kraftig tillväxt i skatteunderlaget 2014 som gör att den samlade intäkten ökar med 36 mkr eller 2,8 procent till sammanlagt 1 306 mkr. en för 2015 inkluderar en väsentligt förbättrade tillväxt och intäkten 1 352 mkr motsvarar en samlad förstärkning med 46 mkr eller 3,5 procent. Starkt bidragande är Ekerös befolkningsutveckling. Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2012 och 2013 uppgår till 4,1 procent för båda åren, enligt Budgetpropositionen för år 2013. Uppräkningsfaktorerna innebär en högre uppräkning än SKL:s augustiprognos och ingående antaganden i septemberprognosen. Detta gör att SKL:s prognos på slutavräkningen 2013 blir negativ. Det föreligger relativt stora skillnader mellan regeringens och SKL:s bedömning över skatteunderlagets utveckling. Avgörande för utvecklingen är antalet arbetade timmar och i vilken takt och nivå arbetslösheten kan begränsas. Därutöver förutsätts att krisen i euro-området löses under ordnade former och att oron för ett finansiellt sammanbrott minskar. Utvecklingen i Europa och globalt är avgörande förutsättningar idag för Sveriges finanser och tillväxt och därmed också för kommunsektorn. Finansnetto I budgeten har, jämfört planförutsättningarna från i våras, gjorts nya beräkningar av finansnettot finansiella intäkter och finansiella kostnader. Utgångspunkten för beräkningarna av finansiella kostnader är att investeringsvolymerna kan begränsas så att årets investeringar kan finansieras med egna medel. Räntekostnaderna för perioden baseras på ytterligare amortering av lån till bank under hösten 2012, för året då sammalagt 50 mkr. Vid ingången av år 2013 är då den totala lånesumman omkring 384 mkr. Nettokostnaden för 2013 beräknas till 21 mkr. Efter inhämtad information om hur marknaden bedömer ränteutvecklingen görs antaganden om försiktig ränteutveckling och beräkning på förändring över åren av sammansättning av rörligt och bundet inom låneportföljen. Vid periodens slut är finansnetto 22 mkr, orsaken är högre räntekostnader på pensioner. Budget Budget mkr 2012 2013 2014 2015 Finansiella intäkter 1,5 1,8 1,8 1,8 Finansiella kostnader -26,7-23,0-23,2-24,0 Varav: Räntekostnader pensioner inkl löneskatt -4,9-3,9-4,1-5,4 Räntekostnader befintliga lån -21,5-18,8-18,8-18,3 Övriga kostnader -0,3-0,3-0,3-0,3 Summa Finansnetto -25,2-21,2-21,4-22,2 Finansiella intäkter beräknas på ränteintäkter och förutsättningar i kommunens ägardirektiv till AB Ekerö Bostäder med borgensavgift och vinstudelning. Finansiella kostnader består av räntekostnader för pensioner och ränta på lån och swappar. Räntekostnaden på lån och swappar består av två olika risker. Den ena risken är kapitalbindningstid den tid låntagaren försäkrar sig om kredit och dess villkor. Den andra risken är räntebindningstiden den tid låntagaren binder sin ränta. Budgeten för 2013 och inriktning 2014-2015 bygger på att investeringsnivån inte överstiger internt tillförda medel, det vill säga att kommunen inte ökar sin låneskuld. Om investeringsnivån skulle öka med 100 mkr och nya lån måste tas för att finansiera en högre investerings- Budget 2013 med inriktning 2014-2015 19