Precision inom ekologisk växtodling Hållbar växtodling med biologi och teknik i samverkan Seminarium i Vara 24 oktober 2013 Referat av Inger Källander och Anders Heimer För att utveckla det ekologiska jordbruket mot bättre resurshushållning och effektivitet behövs utbyte av kunskap och erfarenhet om biologi, ekologi och den teknik som finns tillgänglig. Genom att ta vara på växtföljdseffekter, innovationer inom maskinteknik och olika sätt att utveckla odlingstekniken finns det goda förutsättningar att forma långsiktigt hållbara metoder både för ekologisk och konventionell odling. Syftet med detta seminarium var att stimulera aktörer inom forskning, utveckling och praktik till ett utökat samarbete för att förbättra och effektivisera den ekologiska produktionen i ett hållbarhetsperspektiv. Seminariet var ett samarbete mellan Ekologiska Lantbrukarna, LRF, Lantmännen och Ekologiskt Forum inom ramen för projektet Mer eko i storkök och i butikshyllorna finansierat av Jordbruksverket. Länsstyrelsen i Västra Götaland, EPOK och SLU Skara och Hushållningssällskapet i Skaraborg deltog i planeringen av seminariet. Inledning Anders Heimer presenterade Ekologiskt Forum och dagens program. Precision inom ekologisk växtodling vilka faktorer är viktigast? Kjell Gustafsson, Agroväst Kjell var med och startade precisionsodling i Västsverige som sedan 1996 är en del av Agroväst. Agroväst Livsmedel AB har ett FoUprogram med stöd av länsstyrelsen, Jordbruksverket, Lantbruksforskning och EU. Bl a drivs projekt kring precisionsodling. Sedan 2002 driver Agroväst Precisionsodling Sverige POS där intressanta saker kommer för ekoodlingen framöver. Precisionsodling innebär Tillgång till verktyg för att dokumentera position (GPS), variationer i behov av olika åtgärder (Sensorer) och kunna åskådliggöra detta i kartform(gis) Variationer i såväl rum som i tid Analys och göra ekonomiskt optimala åtgärdsplaner (skörd, kvalitet, insparade insatser, miljö) Tillgång till teknik för att utföra varierade åtgärder När man har indata gör man en analys och bestämmer åtgärder, sedan behövs teknik för åtgärderna. Det är ingen skillnad i dokumentationsmetoder för ekologisk och konventionell
odling men i eko måste insatserna planeras mer långsiktigt då många snabbverkande lösningar saknas. Dokumentationen kan ske med egna observationer, med skördekartering, med flyg eller satellitbild. Exv bör man anpassa växtföljden efter växtsjukdomar. Man kan göra markkartering (kemisk, fysikalisk, biologisk) och mätningar i växande gröda med handsensor, som traktorburen, flygburen och med satellit. Möjligheterna för ekoodling är desamma som i konventionell på flera sätt men det bör vara mer lönsamt att anpassa åtgärderna eftersom insatserna är dyrare och priset på produkterna högre. Kjell visade exemplet varierad täckdikning. Kostnad för en täckdikning är 1500030000 kr/ha. Hur agerar man om man har ett skifte på 30 ha där 10 ha är väldränerat, 10 ha är dränerat men har för stort avstånd mellan rörledningarna men har bra stamledning, och 10 ha är odränerat och har stort dräneringsbehov? Täckdikar man om hela skiftet, täckdikar man inte alls, täckdikar man den odränerade delen eller kompletteringsdikar man delen med för stort avstånd mellan dikena? En handuppräckning visade att varierad täckdikning av en klar majoritet som det mest lönsamma alternativet och att alla deltagare redan är precisionsodlare! Lönsamma varierade åtgärder inom ekologisk odling är: Varierad täckdikning Varierad kalkning (viktigt med bra ph för näringsämnenas tillgänglighet samt för effektiv kvävefixering) Varierad tillförsel av organisk gödsel för att styra tillförseln av N, P eller K () Varierad jordbearbetning Varierad utsädesmängd Varierad bevattning Varierad ogräsbekämpning Spridning av gödseln med hjälp av GPS är kostnadseffektiv. Den största skördeökningen får man på den sämsta delen av gården. Det är också viktigt att veta gödselns näringsinnehåll. Mätning med infraröd teknik på gång. Surgörning av flytgödsel och rötrest för att minska ph- värdet minskar ammoniakavgången (ph i nötflyt är 6,77,0 och i rötrest 7,78,3). Surgörning med hjälp av svavelsyra diskuterades är det godkänt i KRAVs regler? Agroväst provar en försöksrigg med NIR för att direkt i fält kunna mäta mullhalt och skörderester samt hur mycket som mineraliseras. Varierad ogräsbekämpning går ut på att mäta förekomst av rotogräs med hjälp av kamera eller GPSstyrning på redskapet. Cameleon är ett exempel på hackning med kamerastyrning. Forskare arbetar också med utveckling av robotar. Information och kalkyler om POS finns på www.agrovast.se Vad kan vi styra med precision och dagens teknik? Håkan Brolin, Dataväxt
Håkan Brolin beskrev DataVäxt AB, ett företag som är marknadsledande inom både programvaror för dokumentation och inom styrning av maskiner via GPS. DataVäxt växtodlingsprogram används idag av många rådgivningsorganisationer, för planering och utbyte av information mellan rådgivare och kunder. Företaget kan montera Trimbles autostyrningar på de flesta traktormärkena. Dataväxt har ett eget RTKnät som täcker de stora jordbruksområdena i Sverige och ger kunderna möjlighet till en noggrannhet på 2,5 cm på sina maskinstyrningar. Efter att autostyrningarna har blivit mycket vanliga, går det nu att se ett starkt växande intresse av att även styra insatsvarorna på fältet. Automatisk avstängning på vändtegen och olika givor på olika delar av fältet sparar både pengar såväl som det värnar om miljön. Den nya tekniken är nyckeln till ett modernt lantbruk med minimerad miljöpåverkan. Det går att effektivisera växtodlingen och spara insatsvaror, utan att minska produktionen. Genom samspelet mellan programvaror och autostyrningar kan man i förväg skapa underlag och planera för de insatser som vi sedan enkelt utför på fältet. Dokumentationen från fältet kommer att bli allt viktigare för att skapa spårbarhet hos de livsmedel vi producerar. Effektiviteten på fältet blir också en allt viktigare del i lantbruket för att möta konkurrensen från andra länder. GPSlösningarna är avgörande för att kunna utnyttja maskinerna på bästa vis. Håkan bedömde att exakta styrningar, mekanisk ogräsbearbetning via GPS eller kamerateknik och varierad tilldelning av insatsvaror inom fältet är exempel på vad som ligger i tiden. Även CTF (Controlled Traffic Farming), användandet av fasta körspår, kommer att få en stor utbredning i framtiden. Håkan jämförde förutsättningarna för att använda kamera eller GPS för redskapsstyrning. För att hacka med GPS måste sådden ske med GPS på såmaskinen. Raderna måste vara perfekt raka för att hacka. Det fungerar inte bra om det t.ex. blir sidoförskjutning vid körning på sluttande fält. Ett annat sätt är att köra med kamera. Med hjälp av kameran kan maskinen observera var grödans plantor står och kan då hacka även mellan plantorna. För att nuvarande teknik skall fungera måste det vara 15 cm mellan plantor och minst 22 cm radavstånd. Ännu så länge fungerar inte denna teknik i spannmål. Resultat från forskning och försöksverksamhet Svend Hermansen, Ökologisk Landsförening, Århus Svend är rådgivningschef vid Økologisk Landsforening som är en del av Organic Denmark. I det Ekologiska Huset arbetar 55 personer med hela spektrat för ekologiska varor: media, och konsument, marknad och avsättning, kampanjer och export och naturligtvis med bönder. I rådgivningen arbetar man med projekt inom en lång rad klassiska områden och skolor där lantbrukare utbildar varandra. Enligt Svend är det mycket lantbrukaren måste kunna förbättra: grödornas konkurrensförmåga, jordstruktur, sådd, gödsling och kalkning, eftergrödor, rot och fröogräs och grödkvalitén. Enligt statistiken har ekologisk veteskörd stagnerat sedan 1987. Det är inte
klart varför de inte ökar med teknik och kunskapsutvecklingen. Det finns gott om utmaningar när det gäller hur man som ekologisk lantbrukare kan använda tekniken och förbättra produktionen. Några erfarenheter man gjort: precisionssådd visar mer enhetlig groning vilket ger bättre ogräsbekämpning och mindre manganbrist placerad gödsel ger mindre ogräsbiomassa ökat radavstånd ger högre proteininnehåll vid samma input, lägre utbyte om avståndet är mer än 25 cm samt bättre ogräsbekämpning Bottengrödor producerar 80100 kg kväve till nästa års gröda. Där studerar man etablering av bottengrödan och effekter av tidpunkt för sådd, groning, och skördeproblem. Exv testas klöver i rågvete där man kan hacka mellan raderna och så in senare. Ny teknik kan också ge nya ekogrödor där det finns stor efterfrågan, t ex de glutenfria hirs, amarant och quinoa. Dessa är svåra att odla för att de har långsam etablering men med GPS kan man komma ut tidigare med hackan. De är också svåra att skala med sina små frön, och tekniken behöver utvecklas. Økospår är ett projekt vars övergripande mål är att utveckla ekologiska odlingssystem som säkrar en konkurrenskraftig produktion av grönsaker och lantbruksgrödor. Detta görs med hjälp av precis, digital teknik och markredskap som kan komma nära inpå (2 cm) den enskilda plantan i kombination med ny forskning om näringscirkulation, jordfysikaliska egenskaper och klimat samt användning av hjälpgrödor, gröngödsling, eftergrödor. Man tar också fram modeller för beslutsstöd till bönder för att fatta beslut om åtgärder. Trädgården ut på fälten är ett projekt där syftet är att se på sin mark som en köksträdgård: grödvariation, hög produktivitet, inte packa jorden. Man testar också grovfodersystem med fasta körspår 12 m, så kallad CTF control taffic farming. Man arbetar också med växter som kan utnyttja hela rotdjupet för att få en effektiv kväveupptagning. Det är viktigt att arbeta med jorden och att motverka packning för att få en bra näringsleverans. Danmark har ett mål att fördubbla ekoarealen. I CAP finns en finns möjligheter till teknikstöd vilket är en hjälp att få ut ny teknik på marknaden och i Dk ser man det viktigt att behålla det stödet. Rötrest i ekologiskt lantbruk Eva Salomon, JTI och EPOK Eva presenterade JTI och EPOKs rapport Rötrest i ekologiskt lantbruk möjligheter att återanvända växtnäring från biogasproduktion. Rapporten har finansierats av Jordbruksverket och kan beställas på EPOKs hemsida. I den beskrivs vad vi vet om rötrest och återanvändning och vad vi inte vet. Rapporten tar upp växtnäringsinnehåll i rötrest, hur näringförluster kan begränsas vid lagring och spridning, effekter på skörd, framtida möjliga substrat samt biogasens plats i gårdens kretslopp.
Växtnäringsinnehållet i rötresten avgörs av substratet, vad som är möjligt att röta. Medelvärden av analyser av svinflyt, nötgödsel flyt och fast kycklinggödsel jämfördes och uppvisade ganska stora skillnader i innehåll efter rötning. Utsläpp av ammoniak kan begränsas med tak på lagret. Det gäller även den rötade gödseln. Tomma lager under sommaren minskar utsläppen av metan. Vid rötning till biogas tas metanet om hand men ibland rötas inte allt och det kan uppstå förluster. Det räcker därför inte med tak utan tekniken behöver utvecklas antingen så att all metan sugs ur under rötningen eller att resterna kan samlas upp under lagringen. På flytgödsel (ej på ej på rötad gödsel dock) bildas naturligt ett svämmtäcke som är rikt på mikroorganismer som kan bryta ner materialet och släppa ut lustgas. Att täcka med organiska material kan alltså få negativa indirekta effekter. En viktig fråga är hur man kan utsläppen av ammoniak. Studier har gjorts där man jämfört rötad och icke rötad nötflytgödsel till vårkorn. Gödseln spreds med bandspridare följd av en harvning efter fyra timmar. Den rötade gödseln gav en högre ammoniakavgång (33%) än den icke rötade (6%). Utsläppen kan minskas om man får ner gödseln snabbt i jorden. Molnigt och vindstilla väder med +7 grader är bra förutsättningar. Bäst är att lagra på vintern och sprida på våren/försommaren men problematiskt eftersom man även behöver lagra på sommaren. Högt phvärde i rötresten ökar avgången. Därför är det en viktig fråga hur KRAV ser på möjligheten att surgöra rötresten. Det behövs också en diskussion om vilka substrat (gödsel och samhällets avfall) KRAV kan godkänna avseende föroreningar. Effekter på skörd har analyserats för att se hur rötresten kan utnyttja på bästa sätt. Bl a finns fältförsök med rötat matavfall. Skörden varierade och var ibland högre, ibland lägre än vid handelsgödsel (som inte har några ammoniakförluster). Framtida substrat. Stallgödsel är den största posten. Det behövs en viss mängd, ca 100 kor, för att det ska bli realistiskt, men för en tredjedel av gödseln i Sverige skulle det vara tekniskt och ekonomiskt möjligt. Gårdar kan också få upp volymen genom samarbete. Att röta växtrester (fånggrödor, skörderester, oljeväxter, vall som inte skördas) är en stor potential att det saknas teknik och logistik att hantera detta är en flaskhals. Hästgödsel är en outnyttjad potential, den innehåller mycket strö och har då en hög energipotential. Restprodukter från samhället är en stor diskussion. Man skulle kunna fånga upp en mängd växtnäring med källsorterade avloppssystem men enskilda avlopp är ej tillåtet att röta och återföra till ekoodling. Matavfall är en annan källa som lokalt kan betyda mycket även om det inte är så stora mängder. Hur kan man kvalitetssäkra och vilken kontroll behövs? KRAV finns med i den diskussionen. Frågan är om utsläppen av växtnäring skulle minska vid rötning. Det är många frågor att ta hänsyn till; det måste finnas en köpare nära som är intresserad av produkten, med maten tillförs mycket näring utifrån som då bör ersätta handelsgödseln det behövs teknik som minskar volymen och koncentrerar näringen så att rötresten kan transporteras längre men fortfarande måste det finnas köpare användningen av rötrest får inte generera nya miljöproblem av N och P
om animalieproduktionen bygger på en stor import av foder och gödseln därifrån exporteras som rötrest är ändå kretsloppet brutet det blir fortfarande lokala utsläpp från stall, lager, djur som är ute på upptrampad mark, växtodling med bar mark = ytavrinning av P. Det är dock mycket positivt om rötning kan förbättra kretsloppet. Det handlar då om hela systemet som måste och bygga på principen om effektiv återanvändning av resurser. Marknaden för ekologisk spannmål Cecilia Ryegård, Ekoweb Ekoweb dokumenterar marknadsutvecklingen och gör även prognoser. Det finns enligt Cecilia en intressant utvecklingspotential där det kommer att krävas mer råvara och fler produkter. En titt på vår närmaste omvärld visar att Danmark är dubbelt så bra! Eko har nästan 8% av marknaden jämfört med 4% i Sverige. Brist på produkter är flaskhalsen för den svenska marknadsutvecklingen idag. Ekoweb har gjort en stor rapport åt LRF om offentlig konsumtion. Den visar tre trender: minskad andel kött, mer matlagning från grunden, mer ekologiskt Dessutom sätter flera kommuner höga mål: Malmö och Borlänge siktar mot 100% 2020, Lund har liknande mål. Även i kommuner med låg andel eko går det att göra mycket. Ökningen på den svenska marknaden blir högre för 2013 än 2012 eftersom flera det varit en stark draghjälp i flera olika kampanjer, miljövänliga veckan, MacDonalds ekoägg mm. År 2012 ökade volymen mer än värdet på grund av prispress som inte varit tidigare, framför allt på mjölken. Men totalt fortsätter eko ta andelar av den konventionella marknaden. De största exportprodukterna 2013 blir grynhavre och kvarnvete. Fodermarknaden driver, cirka 75% av spannmålen som odlas ekologiskt går till foder. Trenden är att mindre foderspannmål kommer ut på marknaden när producenterna undviker sojan. För sockerbetor finns flera stora kunder och svensk ekospannmål har gott renommé på marknaden. Grynhavre importeras till Nordamerika av jättenöjd kund och flera länder har högre konsumtion av ekoprodukter än tillgång (Schweiz, Norge). Cecilias uppmaning till lantbrukarna är: Lyssna på marknaden! Den växer och allt fler handlar ekologiskt! Slutdiskussion En viktig fråga är hur växtnäringen ska vi kunna tillföras på effektivt sätt utan för mycket ammoniakavgång. Imponerande att höra om lantbrukares egna tekniker och tankar om odlingen. Största utmaningen för hållbar ekologisk odling är växtnäringen och ogräset. Det finns mycket kunskap som inte kommer ut, det är en viktig uppgift om hur vi ska få ut
den. Från 2014 ska alla använda integrerat växtskydd. Där finns mycket i ekologisk odling som konventionella odlare kan använda sig av. Vi behöver också veta hur vi ska hantera nya gödselmedel samt lösa att det finns stora avgångar fast man harvar. Ett sätt är att ha arbetsmöten där man pratar mer praktiskt hur man kan lösa det i sitt företag, det klarar lantbrukarna att ordna själva. Den stora frågan är samhällets restprodukter. Det är ambivalent. Principen är att ha ett bra kretslopp som bas, sedan måste vi jobba på att bli bättre på lösningarna och dela med oss till andra som vill lyssna. Men ska vi säga tvärnej samhällets kontaminering eller säga ja till något och börja utveckla kretsloppssystemen? Vad ska vi göra och hur ska vi börja? Det finns mycket känd kunskap om hur saker ska göras. Det gäller att få lantbrukare att använda den kända kunskapen. Både för lite och för mycket växtnäring är skadligt. Nu driver vi allt enligt medeltalsprincipen. Insådd i befintlig gröda är intressant nytänkande i befintlig odling, bra att få in en bottengröda som kvävelevererande gröda i huvudgrödan. Det finns flera andra idéer som är intressanta. Hur kan vi göra för att öka skörden? Största utmaningen är växtnäringen och att hitta lämpliga gödselmedel, rätt förpackade till spannmålsgårdar, fler komplement och där inte allt är flytande. Vi har ett uppdrag att producera mer mat än idag på miljövänligt sätt. Det börjar med recirkulering men även spridningen, att få verklig effekt av det man har tillgång till. När det gäller gröngödslingsgrödor är marken är inte bästa lagringsstället för kväve. Fastgödsel och flytgödsel + gröngödsel bör gå till biogas, då får vi en bra gödslingsprodukt. Kan vi sänka ph så får vi samma värde som konstgödsel producerat på gården. Avslutande fråga till panelen: Är det viktigt att ha precision i ett ekologiskt lantbruk i framtiden? Ja! Det är lönsamt! Precision är viktigare i ekoodlingen än i den konventionella eftersom grödorna har ett högre värde. Samtidigt leder det till högre hållbarhet vilket är viktigt. Oerhört viktigt att förmedla den kunskap som sitter här idag. Vi har kunskap och maskiner men för få använder sig av dessa. Anders Lunneryd: Ekologiska Lantbrukarna försöker vara en megafon för detta, det är därför vi organiserar oss där. Gå med om ni inte är med!