Södertörns Högskola VT 2013 Internationella Relationer C Klimatflyktingar, en fråga om samarbete? -En studie om internationellt samarbete i kontexten klimatflyktingar Michael Nordenberg
Abstract Climate refugees, a question of cooperation? A study of international cooperation in the context of climate refugees. Author: Michael Nordenberg As the global climate changes continue the consequences will increase. Some of these consequences are often overlooked in the global debate and influential circles of world politics. Estimations speak of as many as 200 million displaced persons as a consequence of climate change. This brings to the fore the question of climate refugees. The aim of this paper is to study why the international cooperation regarding climate refugees can be seen as limited. To closer look upon this issue I am doing a case study, an interpretative qualitative text analysis. Liberalism and realism are used as theoretical frame, as tools in the analysis. The central conclusions are that it currently exists a problem of definition regarding climate refugees, there are economic obstacles for cooperation and the question is perceived as a problem limited to low income countries fragile for climate change. Keywords: Climate change, climate refugees, limited cooperation, case study, text analysis, liberalism, realism, economic, obstacles. 2
Innehållsförteckning 1. Inledning... 5 1.1 Problemställning... 6 1.2 Syfte och frågeställning... 7 1.3 Disposition... 7 1.4 Metod och material... 8 1.5 Validitet och reliabilitet... 8 2. Teori... 10 2.1 Definitioner... 10 2.1.1 Klimatflyktingar... 10 2.1.2 Internationellt samarbete... 12 2.2 Teorival... 12 2.3 Realism... 13 2.4 Liberalism... 16 2.5 Tidigare forskning... 19 3. Analys... 24 3.1 Realistisk förklaring till samarbetets begränsning... 24 3.2 Liberal förklaring till samarbetets begränsning... 26 4. Slutsatser och diskussion... 29 Referenser... 31 3
Förkortningar FN IDPs IOM IPCC PAC UNEP UNFCCC UNHCR Förenta Nationerna Internally Displaced Persons International Organisation For Migration Intergovernmental Panel on Climate Change Pacific Access Countries United Nations Environmental Programme United Nations Framework Convention on Climate Change United Nations High Commissioner for Refugees 4
1. Inledning Ju längre vi väntar, desto mer måste vi betala. Detta deklarerade Förenta Nationernas generalsekreterare Ban-Ki Moon vid 2010 års klimattoppmöte i Mexikanska Cancun. 1 Hans uttalande syftar till de klimatförändringar som blir allt mer av en realitet, och likt detta bör behandlas av världens ledare. Liknande uttalanden har givits både före och efter Cancun, av Ban-Ki Moon likväl som andra ledare. Klimatfrågan har under de senaste åren stundtals debatterats flitigt, för att därefter i perioder hamna i skuggan av mer prioriterade ämnen. Redan vid 1992 års Riokonferens fastslogs att vi globalt har ett gemensamt, men differentierat ansvar för skyddandet och bevarandet av miljön och naturen. 2 Med detta menas att rikare länder ska ta större ansvar i detta arbete, då det är dessa nationer som i större utsträckning är ansvariga för de klimatförändringar vi ser idag. Detta är något som diskuterats, även i Sverige. Centralt i diskussionen är hur västvärlden kan hjälpa klimatpåverkade, fattigare länder, då deras befolkningar är mest sårbara. 3 Klimatförändringarna spänner över ett brett spektrum av utmaningar och i globaliseringens tidevarv är interdependensen större än någonsin. För att lösa dessa utmaningar krävs samarbete. Förändringar i klimatet kommer ha långtgående konsekvenser, varav vissa inte uppmärksammas nämnvärt i dagens samhälle. Beräkningar säger att mer än 200 miljoner människor kan tvingas fly från sina hem, som en följd av klimatförändringar. Detta skulle innebära den mest omfattande flyktingkrisen i människans historia. 4 1 Sydsvenska dagbladet. http://www.sydsvenskan.se/varlden/klimatvadjan-fran-ban-ki-moon/ 2 Birnie, Patricia. Boyle, Alan. Redgwell, Catherine. 2009. International law & the environment, third edition. Oxford: Oxford University Press. Sid. 132 3 Diakonia. http://www.diakonia.se/sa/node.asp?node=4677 4 Biermann, Frank. Boas, Ingrid. 2010. Preparing for a warmer world: Towards a global governance system to protect climate refugees. Global environmental politics. Vol 10. No 1. Sid 83. 5
1.1 Problemställning Vår värld står idag inför allt fler utmaningar. Detta är ett faktum som exempelvis den svenska regeringen uppmärksammade i 2008 års skrivelse Globala utmaningar vårt ansvar, som ett led i arbetet med politik för global utveckling (PGU). I skrivelsen lyfts sex utmaningar fram, centrala i strävan efter en hållbar utveckling världen över. De sex punkter som berörs är: ekonomiskt utanförskap, förtryck, smittsamma sjukdomar och andra hälsohot, migrationsströmmar, konflikter och sviktande situationer (oroligheter i instabila länder eller områden) samt klimatförändringar och miljöpåverkan. 5 Det fastslås av regeringen att klimatförändringar är en central fråga, en fråga som i sin tur kan ge ytterligare ringar på vattnet. Faktum är att klimatförändringar kan ge följder och konsekvenser som kan länkas till flera av de övriga fem punkterna identifierade av den svenska regeringen. Kraftiga miljö och klimatförändringar kommer exempelvis bringa ökad undernäring, när skördar och matförsörjning slås ut, vilket är ett klart hälsohot. 6 Detta kan i sin tur leda till ekonomiskt utanförskap, när människor mister sin möjlighet till försörjning. Konflikter och sviktande situationer kan uppstå när ett lands styrande politiker misslyckas med att hantera händelser kopplade till klimatförändringar, så som torka och översvämningar, på ett effektivt sätt. 7 I min studie har jag valt att se närmre på en fråga som på ett sätt sammankopplar migrationsströmmar och klimatförändringar. I takt med att klimatförändringarna blir fler och kraftigare kommer en konsekvens rimligtvis bli ökade migrationsströmmar, med människor som flyr utan hänsyn till stam, klan eller nationella gränser. 8 De blir vad man refererar till som klimatflyktingar. På samma sätt som klimatförändringar har flertalet implikationer, vilket jag gett exempel på, så har den specifika frågan gällande klimatflyktingar många likartade dimensioner. Här sammankopplas aktuella globala utmaningar, inte minst klimatförändring och migration (i detta fall tvingad migration) till en helhet som skapar relevans inom studiet av internationella relationer såväl som statskunskap. Trots detta finns idag begränsat med politisk aktivitet i frågan. Faktum är att mindre ö-nationer, exempelvis Maldiverna, fört fram ämnet. Länder som normalt sett inte spelar någon större roll på den globala scenen, och en möjlig indikator på att problematiken gällande klimatflyktingar är lågprioriterad. 9 Problemet som jag vill undersöka är varför det internationella samarbetet gällande klimatflyktingar är så begränsat. Min förförståelse säger att klimatflyktingar kommer bli allt mer av en realitet, då det 5 Svenska regeringens hemsida. http://www.regeringen.se/sb/d/10437 6 Harris, Paul G. 2009. Climate change and foreign policy, Case studies from East to West. New York: Routledge. Sid. 4 7 Dalby, Simon. 2009. Security and environmental change. Cambridge: Polity press. Sid. 51 8 O Brien, Geoff. O Keefe, Phil. Rose, Joanne. Wisner, Ben. 2006. Climate change and disaster management. Disasters. Vol 30. Sid 68. 9 Biermann, Frank. Boas, Ingrid. 2008. Protecting climate refugees: The case for a global protocol. Environment: Science and policy for sustainable development. Vol 50. No 6. Sid 10. 6
befaras uppskattningsvis runt 200 miljoner klimatflyktingar år 2050. 10 Min förförståelse kolliderar med observationer från verkligheten och det blir därför intressant och relevant att se varför frågan inte är särskilt prioriterad idag, varför det internationella samarbetet kring klimatflyktingar är åsidosatt. 1.2 Syfte och frågeställning Då klimatflyktingar med stor sannolikhet kommer bli allt mer av en realitet i takt med att vår värld präglas av klimatförändringar finner jag detta vara ett relevant ämne. Klimatflyktingar kan komma att generera flertalet konsekvenser för stater och sammanlänkar exempelvis migration och klimatförändringar, två av vår tids största utmaningar. I min studie har jag valt att se närmare på internationellt samarbete, med ett fokus på ämnet rörande klimatflyktingar. Syftet med denna uppsats är att se varför det internationella samarbetet gällande klimatflyktingar är så lågt prioriterat i dagsläget. På detta sätt vill jag inte enbart kunna säga något om klimatflyktingar, utan även lyfta blicken och se till internationellt samarbete, med frågan om klimatflyktingar som fall. Genom att göra detta kan jag behålla en självständighet samt lämna ett teoretisk och empiriskt bidrag till forskningen. För att besvara min problemställning samt uppfylla mitt syfte kommer jag utgå från följande frågeställning: Varför är det internationella samarbetet begränsat vad gäller klimatflyktingar? Jag är medveten om att detta är en relativ bedömning, men i min analys så blir tolkandet centralt. 1.3 Disposition Uppsatsen är disponerad över fyra kapitel. I inledningskapitlet introducerar jag mitt valda ämne, presenterar en del av dess problematik för att sedan lägga fram mitt syfte och frågeställning. Därefter visar jag vilken metod jag tillämpat, materialet jag valt och för en diskussion gällande reliabilitet och validitet. Kapitel två är vigt åt det teoretiska ramverk jag använt mig av. Här tydliggör och förklarar jag vilka definitioner jag använt mig av, gällande relevanta begrepp som är återkommande i studien. Vidare motiverar jag mitt val av teori(er), samt presenterar dessa och hur de kan finnas applicerbara för denna uppsats. Kapitlet avslutas med en överblick av den befintliga forskningen. Det tredje 10 Biermann & Boas. 2010. Sid 72. 7
kapitlet ägnar jag åt analys för att sedan summera mina slutsatser och diskutera resultat i det efterföljande kapitlet. Efter detta kapitel redovisar jag slutligen mina litteraturreferenser. 1.4 Metod och material Jag betraktar min studie som ett fall av internationellt samarbete, eller snarare bristen på samarbete, i det specifika fallet klimatflyktingar. Jag intresserar mig för att söka förklara samt belysa varför det internationella samarbetet kring klimatflyktingar är begränsat och alltså inte enbart beskriva avsaknaden av samarbete. 11 Med anledning av detta kan min forskningsdesign ses som en fallstudie med förklarande ansats. Att jag studerar ett nutidsaktuellt ämne samt söker svar på en varför-fråga gör fallstudie till ett passande val. 12 Med detta sagt så bör ändå vetskapen finnas om att det inte råder någon konsensus om vad en fallstudie innebär exakt eller hur en sådan studie bör utföras. 13 I min studie är tolkandet centralt, och metodmässigt kan den ses som en kvalitativ textanalys. 14 Alan Bryman förklarar metod som en teknik för insamling av data. 15 För att få en så god insikt som möjligt i ämnet, den befintliga forskningen, framtida utmaningar och för att kunna besvara min frågeställning så har jag funnit det centralt att bearbeta och analysera en stor kvantitet material. Materialet är andrahandskällor, med en tonvikt på vetenskapliga artiklar med akademisk förankring men även böcker och ett par internetkällor har nyttjats. Flertalet av författarna är flitigt återkommande och välciterade. Dock ska ej förglömmas att denna typ av material tar lång tid att bearbeta och dess kvalité kan vara svår att garantera. 16 Innan insamlingen av data så valde jag två teorier som skulle bli vägledande i analysen och som jag skulle pröva förklara min frågeställning med. 17 1.5 Validitet och reliabilitet Validitet kan närmast förklaras som giltighet eller relevans. Begreppet förklarar huruvida det som har mätts är det som ursprungligen varit avsett att mätas. Vid kvalitativ forskning läggs mindre vikt vid frågor som avser att mäta så som i kvantitativ forskning. Dock är det fortsatt av vikt att hålla en god relevans samt giltighet. 18 I min textanalys har jag analyserat befintlig forskning med syfte att kunna förklara varför det internationella samarbetet gällande klimatflyktingar är begränsat. Tolkning är en 11 Bryman, Alan. 2008. Samhällsvetenskapliga metoder. Andra upplagan. Malmö: Liber Ab. Sid 75. 12 Merriam, Sharan B. 1994. Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur AB. Sid 23. 13 Ibid. Sid 20. 14 Bryman. 2008. Sid 344. 15 Ibid. Sid 48. 16 Ibid. Sid 205. 17 Ibid. Sid 348. 18 Ibid. sid 352. 8
central, komplicerad aspekt vid textanalyser. 19 I processen med min kvalitativa undersökning har jag haft i åtanke att min tolkning av textmaterialet kan spela roll i hur det slutgiltiga resultatet blir. Min kunskap har kontinuerligt fördjupats i en hermeneutisk cirkel som ökat min förståelse genom tolkning av materialet. Jag har även en förförståelse som kan ha påverkat min frågeställning och utgångspunkt där jag menar att det internationella samarbetet kring klimatflyktingar är begränsat. För att sträva mot en hög validitet har det varit av vikt att vara medveten om detta. 20 Som tidigare nämnts har jag valt källor och material med hög relevans för mitt ämne. Reliabilitet beskriver i vilken utsträckning en undersökning kan replikeras och handlar om hur pass pålitlig en undersökning är. Jag har tolkat och analyserat textmaterial utifrån mina förkunskaper och därmed kan det vara svårt att garantera att metoden kan replikeras av andra forskare med samma resultat. 21 Dock har min analys varit teoristyrd och vid försök till återskapning skulle det potentiellt vara möjligt att dra liknande slutsatser som jag, utifrån realistisk och liberal teori. I viss grad är tillvägagångssättet således tillförlitligt. 19 Bergström, Göran. Boréus, Kristina. 2005. Textens mening och makt, metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur AB. Sid 23. 20 Ibid. Sid 24. 21 Bryman. 2008. Sid 49. 9
2. Teori 2.1 Definitioner För att skapa tydlighet och upprätthålla transparens finner jag det av vikt att klarlägga och definiera vissa för studien centrala begrepp. 2.1.1 Klimatflyktingar Ett av många omstritt begrepp. Bristen på konsensus och tydlighet gällande termen försvårar också forskning rörande klimatflyktingar. Det råder en debatt kring huruvida klimatflyktingar är den politiskt korrekta benämningen att använda, eller om man istället bör välja det av UNEP myntade begreppet environmental refugee, miljöflykting. UNEP definierar miljöflyktingar som personer som har blivit tvungna att lämna sin traditionella hemvist, tillfälligt eller permanent, på grund av påtaglig miljömässig störning (naturlig och/eller skapad av människor) som äventyrar deras existens och/eller allvarligt påverkar deras livskvalitet. 22 Problematiken med den sistnämnda formuleringen är att den kan betraktas som relativt bred, och försvårar att uppskatta samt detaljera migration länkad till klimatförändringar. Professor Frank Biermann menar tillsammans med sin forskarkollega Ingrid Boas att det inte tycks finnas någon tydlig definition av klimatflyktingar i nuläget. Av denna anledning kan man i flertalet vetenskapliga studier finna att begreppet klimatflyktingar lämnas odefinierat, eller att författaren tillämpar vida, omfattande tolkningar. 23 Centralt i diskussionen är huruvida man skola nyttja termen flykting i detta sammanhang. Organisationer likt UNHCR och IOM hänvisar till 1951 års del av Genevé konventionen rörande flyktingar, samt dess tilläggsprotokoll från 1967 (ibland enbart benämnt som FN:s flyktingkonvention). 24 Detta medför en juridisk begränsning då definitionen av en flykting lyder en person som flytt sitt land i välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, och som befinner sig utanför det land, vari han är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet. 25 Klimatflyktingar innefattas följaktligen inte i denna definition. Vissa organisationer förespråkar istället benämningen environmentally displaced persons, något som skulle kunna översättas till miljörelaterat förskjutna personer. 26 Denna benämning har klar likhet med termen IDPs, internflyktingar, som innebär färre 22 Biermann & Boas. 2010. Sid 62. 23 Ibid. 24 Biermann & Boas. 2008. Sid 13. 25 UNHCR. http://www.unhcr.se/se/om-oss/1951-aars-flyktingkonvention.html 26 Biermann & Boas. 2008. Sid 13. 10
åtaganden, plikter och ansvar för världssamfundet. 27 Numera bistår exempelvis UNHCR internflyktingar, en grupp som klimatflyktingar teoretiskt även skulle kunna räknas till. 28 Detta vänder sig dock Biermann och Boas emot, och förespråkar nyttjandet av klimatflykting vad gäller terminologi, dock med avgränsningar och distinktion, i jämförelse med exempelvis den bredare formuleringen miljöflyktingar. De menar att ordet flykting inte bör reserveras till människor som flyr pga ras, religion, samhällsgrupp eller politisk uppfattning utan även kan tillämpas för personer som tvingas fly sina hem med anledning av klimatförändringar. Oavsett anledningarna till varför man flyr så väntar svåra, likartade förhållanden. 29 Deras förslag är istället att definitionen av klimatflyktingar bör innebära människor som drabbats av extrema väderhändelser (så som tropiska stormar), stigande havsnivåer eller torka och vattenbrist. 30 I definitionen bör inte följder av klimatförändringar som inte har en tydlig eller enbart marginell kausalitet på migration inräknas. Detta innebär exempelvis spridandet av tropiska sjukdomar eller tillfälliga värmeböljor. Vidare bör begreppet begränsas och inte innefatta tvingad migration länkad till mänskliga åtgärder med syfte till anpassning av den globala uppvärmningen. Exempel på detta är dammbyggen med mål att undvika översvämningar och vattenbrist. Inte heller människor som tvingas flytta pga andra miljömässiga försämringar, exempelvis industriolyckor, bör innefattas i definitionen klimatflyktingar. 31 För att ge ett nutida exempel så bör alltså inte alla de människor som tvingades flytta efter olyckan i japanska kärnkraftverket Fukushima innefattas i termen klimatflyktingar. Slutligen så bör indirekta följder av klimatförändringar, som krig och konflikter över reducerade naturresurser, som kan leda till migration uteslutas i definitionen menar Boas och Biermann. Flyr en människa pga torka så bör den betraktas som klimatflykting. Om den däremot flyr pga de konflikter som potentiellt skulle kunna uppstå gällande vattenresurser vid torka så ska den inte räknas som klimatflykting. Dessa begränsningar är relevanta menar Boas och Biermann för att skapa tydlighet gällande ett begrepp som i dagsläget skapar debatt. 32 Att använda frasen flykting skapar också en rättmätig status och understryker graden av angelägenhet gällande de drabbade människorna. 33 Jag har i min studie valt att använda Frank Biermanns och Ingrid Boas definition av klimatflyktingar, som framlagts ovan. Detta med anledning av att jag finner deras avgränsning relevant och med ett högre mått av stringens och tydlighet, i jämförelse med exempelvis UNEPs 27 Ibid. 28 Förenta Nationernas regionala informationskontor för Västeuropa. http://www.unric.org/sv/component/content/article/16-humanitarian/25742-fns-flyktingkommissarieunhcr 29 Biermann & Boas. 2008. Sid 13. 30 Biermann & Boas. 2010. Sid 62. 31 Ibid. Sid 64. 32 Ibid. 33 Ibid. Sid 67. 11
begrepp miljöflyktingar. Biermann och Boas har ett antal parametrar som är tydliga och enkla att beakta, något som uppskattas då det i sammanhanget ofta saknas en tydlig definition av begreppet. Jag är dock medveten om att begreppet av vissa uppfattas som kontroversiellt och att det råder en diskussion, något jag återkommer till i avsnittet gällande tidigare forskning. 2.1.2 Internationellt samarbete Ett begrepp som visat sig svårare att definiera än förväntat. Vid användning av Nationalencyklopedin finner man förklaringen arbete som bedrivs av två eller flera tillsammans med gemensamt syfte för ordet samarbete, någon definition gällande internationellt samarbete är inte inkluderat I NE. 34 En överblick av den akademiska litteraturen leder fram till Robert Keohanes definition av samarbete som säger att Cooperation occurs when actors adjust their behavior to the actual or anticipated preferences of others, through a process of policy coordination. 35 Keohane talar alltså om anpassning, om att i förhandlingar kunna ge och ta. Internationellt innebär för sammanhanget att det är gränsöverskridande samarbete, över nationsgränser. 2.2 Teorival I min studie har jag valt realism och liberalism som teoretiska ramverk. Dessa teorier kommer vara viktiga redskap och hjälpmedel i min analys för att kunna besvara min frågeställning. Genom att använda dessa två teorier så blir det möjligt att belysa frågan från olika infallsvinklar, vilket skapar bredd och dynamik i studien. Detta i jämförelse med att bara tillämpa en teori, något jag övervägt under arbetsprocessen. Att ställa två teorier mot varandra skapar en tydlighet och visst mått av komparation, då jag jämför och beaktar hur realism såväl som liberalism kan tänkas positionera sig gentemot min frågeställning. Varje teori medför förväntningar, så också liberalism och realism. Av tradition ses realism som skeptiskt till internationellt samarbete och liberalism mer främjande till detsamma. 36 Med anledning av detta skulle det kunna vara relevant att diskutera om min frågeställning inte skulle kunna besvaras utifrån enbart realism som teoretiskt ramverk. Detta med tanke på att jag vill undersöka varför samarbetet är så begränsat gällande detta ämne, och realism ofta just pekar på begränsningarna och hindren för internationellt samarbete. Genom ett sådant val anser jag dock att min studie främst skulle bli beskrivande och endimensionell, jag har en ambition att kunna förklara med mina teorier som hjälpmedel. Dessutom kan även realism vara positiv till 34 Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/sve/samarbete?i_h_word=samarbete 35 Keohane, Robert O. 1984. After hegemony Cooperation and discord in the world political economy. New Jersey: Princeton University Press. Sid 51. 36 Tallberg, Jonas. 2009. Internationellt samarbete. I Internationella relationer. Andra upplagan. Red: Gustavsson, Jakob och Tallberg, Jonas. Lund: Studentlitteratur Ab. Sid 208. 12
internationellt samarbete, förutsatt att vissa förutsättningar uppfylls. Detta kommer jag att återkomma till. Ett teorival innebär samtidigt att något annat väljs bort, utelämnas. I denna kontext, internationella relationer, skulle en annan aktuell teoribildning kunna vara konstruktivism, då den varit framträdande i debatten tillsammans med realism och liberalism. Även marxism eller feminism skulle vara relevant. 37 Med mitt fokus på internationellt samarbete har jag dock funnit realism och liberalism som mest passande och applicerbara på min fråga. Detta är teorier som är problemlösande, inte minst inom grenarna neoliberalism och neorealism, och berör exempelvis samarbete och säkerhet. 38 På så sätt ser jag det som passande val. Personligen så är jag även mest insatt i mina valda teorier sedan tidigare, en aspekt som inte bör förbises då arbetet har en begränsad tidsram för sammanställning. 2.3 Realism Vad gäller internationell politik har realism under lång tid haft en central roll och varit en av de mer framträdande teorierna. Detta gäller även i kontexter gällande internationellt samarbete. 39 Det har debatterats ifall man kan tala om en realism, en enhetlig teori. 40 Inom realism finns olika inriktningar, varav jag här kommer nämna ett antal, dock existerar ett antal grundläggande antaganden som är genomgående hos samtliga. Stater och staters makt är centrala aspekter inom realism. Stater ses som de dominerande aktörerna på den globala scenen och realister ägnar följaktligen all (i stort sett) sin uppmärksamhet åt dessa. 41 Detta innebär att exempelvis multinationella företag och internationella organisationer negligeras och förbises i realistisk teori. Den kritik som riktas mot realism kretsar ofta kring detta faktum, att dess smala fokus på stater är missvisande i en allt mer globaliserad värld med nya aktörer. Vidare menas att det internationella systemet är anarkiskt, där det gäller för varje stat att hävda sig själv. På så sätt råder en ständig tävlan mellan stater och misstänksamhet och konflikter är alltid närvarande inom internationell politik. 42 I denna tävlan så dikterar de starka villkoren, och de svagare får acceptera situationen. 43 Som tidigare 37 Ibid. Sid 206. 38 Lamy, Steven L. 2011. Contemporary mainstream approaches: neo-realism and neo-liberalism. I The Globalization of World Politics. Femte upplagan. Red: Baylis, John, Smith, Steve och Owens, Patricia. Oxford: Oxford University Press. Sid 116. 39 Tallberg. 2009. Sid 208. 40 Dunne, Tim. Schmidt, Brian C. 2011. Realism i The globalization of world politics. Sid 93. 41 Nye, Joseph S. Welch, David A. 2011. Understanding global conflict and cooperation, an introduction to theory and history. Åttonde upplagan. Boston: Pearson. Sid 56. 42 Hall, Martin. 2009. Realism. I Internationella relationer, red. Gustavsson, Jakob och Tallberg, Jonas. Sid 35. 43 Ibid. Sid 36. 13
nämnts så innefattar realism olika inriktningar, med vissa variationer gällande ståndpunkter. Vi har exempelvis det som skulle kunna kallas klassisk realism, med förgrundsgestalter så som Niccoló Machiavelli och Thukydides. 44 Machiavelli menade att staters ledare har ett ansvar att förvalta staten och garantera säkerhet och välfärd till alla dess medborgare. Detta ska ha högsta prioritet. 45 I situationer då rikets säkerhet är hotad ska avtal och förpliktelser gentemot andra stater förbises. 46 Betydligt mer sentida Morgenthau är den som av många anses ha skapat realismens fundament, med sex punkter som speglar hans synsätt, och bidragit till en modernisering av realistisk teori. På många sätt var detta influerat av tidigare tänkare så som Thomas Hobbes, Thukydides och redan nämnda Machiavelli. För att sammanfatta Morgenthaus ståndpunkter så kretsar dessa kring det faktum att människans natur är oföränderlig, oberoende av plats och tid. 47 I sina sex punkter skriver han om makt, moral och politiska intressen. Han menar exempelvis att en sorts moral inte kan appliceras på alla stater, då alla stater har olika intressen. 48 Detta avspeglar sig även i Lord Palmerstons klassiska citat att stater har inga permanenta vänner eller permanenta fiender, bara permanenta intressen. 49 Morgenthau, bland flera andra, noterar dock att politik baserad enbart på egen vinning och maktintresse, utan hänsyn till etik och moral ofta tenderar att slå tillbaka med misslyckat resultat. 50 Vidare menar Hans J. Morgenthau (liksom exempelvis Thukydides) att staters maktsträvan reflekterar människors natur, detta är på många sätt hans utgångspunkt. Att människor biologiskt och i sin natur är maktgiriga. 51 En annan inriktning värd att behandla är neorealismen (ibland även kallad strukturell realism), som på många sätt etablerades i samband med Kenneth Waltz bok Theory of international politics som utkom 1979. Waltz utgångspunkt är att staterna är sammansatta till en struktur (därav namnet strukturell realism), i ett system som skapar internationell politik. Waltz menar att strukturen är viktig, då det är den som påverkar hur staterna agerar. Det internationella system som staterna verkar inom är anarkiskt, vilket innebär att staters agerande styrs av deras strävan efter makt. 52 På så sätt skiljer sig denna inriktning från den mer klassiska skolan, då den inte tillskriver staters makttävlan till den mänskliga naturen. Istället belyses avsaknaden av en övergripande auktoritet i det internationella systemet. 53 Centralt att beakta enligt neorealister är maktfördelningen i systemet och 44 Nye & Welch. 2011. Sid 56. 45 Hall. 2009. Sid 36. 46 Dunne & Schmidt. 2011. Sid 90. 47 Hall. 2009. Sid 37. 48 Ibid. Sid 38. 49 Nye & Welch. 2011. Sid 56. 50 Dunne & Schmidt. 2011. Sid 91. 51 Ibid. Sid 89. 52 Hall. 2009. Sid 38. 53 Dunne & Schmidt. 2011. Sid 91. 14
man vill gärna rangordna stater och ta hänsyn till stormakter. 54 Vidare finns det även inom neorealismen olika inriktningar eller versioner, exempel på detta är offensiva och defensiva realister som man främst talar om inom säkerhetsstudier. 55 De är i sin tur versioner av vad James Mayall kallar för hard realists. 56 Med andra ord finns det många olika strömningar och inriktningar inom realismen, jag har här givit en kortfattad bild av de större. Det är dock av vikt att poängtera att trots att det går att identifiera vissa skillnader mellan inriktningarna så finns det ett stort mått av likheter och överensstämmelser. Realismens grundpelare med överlevnad, självhjälp och statsfokus finns hos klassiska såväl som neorealister. 57 Med anledning av detta finner jag det inte aktuellt att tillämpa en särskild inriktning av realism i min studie, utan snarare använda hela paradigmet för att kunna ge olika infallsvinklar och generella förklaringar till min frågeställning. 58 Ser vi mer specifikt på realism och internationellt samarbete så menar bl.a Hans Morgenthau att internationellt samarbete i form av internationella institutioner främst reflekterar den maktstruktur som råder i vårt internationella system. Han menar vidare att denna typ av samarbete vanligtvis kommer till efter initiativ från systemets stora aktörer, de dominanta staterna. Det är också dessa stater som har störst inflytande och deras intressen har högst prioritet. Det finns också strömningar som hävdar att en samarbetskontext är beroende av en ledstjärna i systemet, en auktoritet, en hegemon för att kunna etableras. Denna inriktning, refererad till som hegemoniskolan, anser att internationella institutioner endast kan fungera med hjälp av en hegemon, en stat som garanterar samarbetet genom sin ekonomiska och militära kapacitet. Här vill jag dock belysa att även realism alltså kan tala för samarbete, i detta fall förutsatt att det finns en hegemon. Flertalet realistiska tänkare, exempelvis Joseph Grieco, belyser även internationellt samarbete i tal om relativa och absoluta fördelar. De menar att det är av vikt för stater att internationellt samarbete inte resulterar i relativa fördelar till andra stater. Sådana fördelar skulle då potentiellt kunna omvandlas och utnyttjas militärt. 59 Grieco framlägger att stater i sin jakt på ökat inflytande samt makt kommer inleda samarbete med andra stater eller aktörer för att positionera sig i det internationella systemets främre led. Detta kommer de dock inte göra helt förbehållslöst, utan med vaksamhet och oro över hur mycket inflytande och makt övriga stater kan komma att tillförskansa sig genom samarbetet. Centralt här är alltså vem som kommer tjäna mest på ett potentiellt samarbete. 54 Ibid. Sid 92. 55 Lamy, Steven L. 2011. Contemporary mainstream approaches: neo-realism and neo-liberalism. I The Globalization of world politics. Sid 117. 56 Nye & Welch. 2011. Sid 56. 57 Dunne & Schmidt. 2011. Sid 87. 58 Lamy, Steven L. 2011. Sid 117. 59 Tallberg. 2009. Sid 208. 15
Realister, företrädelsevis neorealister understryker också detta som ett hot mot internationellt samarbete. Att stater eventuellt kommer fuska, d.v.s. frångå ett avtal för egen vinnings skull, är ytterligare ett hinder. 60 2.4 Liberalism Liberalism har av många betraktats som alternativet, den stora utmanaren till realism vad gäller etablerade IR-teorier. Inte minst efter Kalla kriget fick liberalismen och dess företrädare förnyad kraft, med tal om en ny världsordning och optimism inför framtiden. Denna optimism kom sedan att få en törn i samband med 11 september 2001, då realism återigen vann mark. 61 I likhet med realism finns det även inom liberalism olika strömningar och inriktningar. Precis som vid tidigare genomgång av realism kommer jag dock först framlägga olika grundläggande antaganden, som kan ses som genomgående hos i stort sett alla inriktningar. Genom historien har liberalismen framhävt värden så som frihet, tolerans och samarbete. 62 Perspektivet inkluderar även andra aktörer än stater i sin världsbild, i större utsträckning än realism. Här beaktas pjäser så som transnationella företag, lobbygrupper och internationella organisationer i det globala systemet. 63 På många sätt kan liberalism ses som en mer förhoppningsfull tanketradition i jämförelse med realism. Här finns en tro på människor som rationella, med förmåga att fatta förnuftiga beslut. Liberaler menar att aktörer inom det globala systemet, inom internationella relationer, är ömsesidigt beroende av varandra. Interdependensen är en realitet och maktpolitik är påfrestande och kostbart. Vidare bör distinktionen mellan inrikes och utrikespolitik diskuteras. Hur en stats inrikespolitiska arena ser ut har en direkt koppling till dess utrikespolitiska ståndpunkter. 64 Detta liberala tankesätt brukar ibland refereras till som liberal intergovernmentalism, och det är av vikt att beakta de intressegrupper som har inflytande inom en stat. Olika nationella gruppers intressen kan avspeglas i ett lands politik. Vidare så har varje stat olika prioriteringar och en flexibilitet i agerande, relaterat till vilka mål man har ambitionen att nå. Således kan vikten av att få igenom ett visst beslut, nå ett visst avtal eller vara framgångsrikt i en internationell förhandling variera från stat till stat. 65 Till liberalismen brukar tänkare så som John Stuart Mill, Immanuel Kant och John Locke knytas. Gällande diskussionen inom liberalism så är frågor rörande rättvisa, människosyn, individuell frihet och samhällsnytta exempel på komponenter som delar denna tanketradition i olika inriktningar. Efter första världskriget 60 Lamy, Steven L. 2011. Sid 119. 61 Dunne, Tim. 2011. Liberalism i The globalization of world politics. Sid 102. 62 Ibid. Sid 103. 63 Ericson, Magnus. 2009. Liberalism. I Internationella relationer. Red Gustavsson, Jakob och Tallberg, Jonas. Sid 51. 64 Ibid. Sid 60. 65 Ibid. Sid 61. 16
kretsade diskussionen kring gemensamma intressen, universella värden och normer. Dessa tankar, med den för tiden amerikanske presidenten Woodrow Wilson som stark förespråkare, har kallats idealism. Med ett avslutat världskrig var det centralt att beakta fredens förutsättningar, demokrati och frihet. Wilson ägnade exempelvis Immanuel Kants teori om den eviga freden stor uppmärksamhet. 66 Det är också här det går att identifiera en del av den kritik som liberalism fått utstå. Just tron på gemensamma intressen och universella värden har setts som utopiska och naiva, till slut menar kritiker att varje stat enbart kan lita till sig själv. 67 Denna normativt drivna inriktning har sedan dess vidareutvecklats och moderniserats. Kosmopolitanism är ett exempel där fokus ligger på människors lika värde, oavsett vart man än kommer ifrån i världen. Att kategorisera människor efter ursprung, hemvist och nationalitet är irrelevant i dagens globaliserade samhälle menar kosmopoliter. Rättighetsfrågor är av vikt, dock komplexa då det förekommer skilda idéer och uppfattningar om vad universella rättigheter inbegriper. 68 Tittar vi närmre på nyliberalism (eller neoliberalism som det även kallas) talar dessa anhängare för en minimal stat, med minimal intervenering. 69 Professor David A. Baldwin talar om hur nutida neoliberalism har hämtat näring och formats från de fyra olika liberala grenarna kommersiell, republikansk, sociologisk och liberal institutionalism. Den kommersiella delen förfäktar privatisering, frihandel och kapitalism som avgörande för tillväxt och fred. Kommersiell liberalism har hos flertalet av världens ledande nationer kombinerats med republikansk inriktning. Denna del menar att demokratier i större utsträckning värderar befolkningens rättigheter och även är mindre benägna att föra krig gentemot andra demokratiska stater. Sociologisk liberalism å sin sida betonar den ökande graden av interdependens. I takt med ökad globalisering blir det allt mer kostsamt att undvika konvergens och samarbete. Detta kommer i sin tur leda till en fredlig samexistens i det internationella systemet. Liberal institutionalism (ibland hänvisat till som neoliberal institutionalism) understryker betydelsen av institutioner och menar att dessa är vägen för att nå internationellt samarbete. 70 Den stora förgrundsgestalten gällande institutionalism Robert Keohane förklarar institutioner som beständiga och sammankopplade regelsystem som begränsar vad som får göras (reglerar en verksamhet) men också bidrar till att forma förväntningar om vad som kommer att göras. Om institutionen är stark och välfungerande ökar samarbetet, eftersom stater dels vet vad de själva och andra är bundna att göra, dels vet att eventuella löftesbrott blir kända. 71 Internationella institutioner innefattar då dels organisationer 66 Ibid. Sid 54. 67 Ibid. Sid 65. 68 Ibid. Sid 55. 69 Ibid. Sid 52. 70 Lamy, Steven L. 2011. Sid 121. 71 Ericson, Magnus. 2009. Sid 59-60. 17
(t.ex. FN) men också formella regimer och informella normer och överenskommelser. 72 Av stort intresse för neoliberala institutionalister inom dagens forskning är global governance, d.v.s. den globala interaktionen mellan olika aktörer för att lösa transnationella frågor och utmaningar. 73 Vad gäller neoliberal institutionalism och internationellt samarbete så finns en medvetenhet att samverkan är svårare att etablera gällande frågor där ledare anser att inga gemensamma intressen föreligger. Att nå ett fruktbart samarbete blir än mer besvärligt då stater fuskar eller på andra sätt inte efterlever överenskommelser. 74 Detta är en av flera likheter som går att identifiera mellan liberalism och realism, mellan neoliberalism och neorealism. Då neorealism talar om relativa fördelar menar neoliberaler dock att stater istället försöker gagna sig absoluta fördelar med hjälp av samarbete. Till skillnad från neorealism så hävdar neoliberaler att stater inte koncentrerar sig på hur mycket inflytande och makt övriga stater kan komma att tillförskansa sig genom samarbete. 75 Vidare så har neoliberala institutionalister den optimistiska tron och förhoppningen att stater kommer inse att obstruktion av samarbete eller ensidigt agerande i längden inte kommer vara durabelt för att kunna lösa globala problem. Neorealister å sin sida erkänner internationella institutioner, men menar att dessa främst skapas om de kan innebära att stater vinner fördelar och tjänar deras intressen. Institutioner kan påverka och vägleda inom ett politikområde som inte är relevant för en stats säkerhetsintressen. 76 Vad gäller realismens hegemoniskola så har liberalismen ett svar i en liberal hegemoni. Utan en tydlig hegemon kan samarbete fortlöpa och garanteras tack vare etablerandet av internationella institutioner. 77 Detta har dock kritiserats inom liberalismens egna led. Mer radikala liberalister belyser att internationella institutioner inhyser en stor grad av demokratiskt underskott, då svagare stater inte får utrymme på den internationella scenen. 78 I detta sammanhang hänvisar företrädare för en mer liberal hegemoni ofta även till USAs roll efter andra världskriget, att landet trots sin ofta dominanta position på den globala arenan varit en något motvillig hegemon. Istället menar man att USA har värnat om samarbete, exempelvis genom NATO. I denna ståndpunkt menar man att USA bortsett från kortsiktighet för att istället sträva efter hållbara lösningar som gynnar alla stater i det internationella systemet. På så sätt förutsätts att alla stater per definition har samma intressen som USA. Detta har mottagit liknande kritik då mäktiga stater, exempelvis USA, får tolkningsföreträde 72 Ibid. 73 Lamy, Steven L. 2011. Sid 121. 74 Ibid. Sid 122. 75 Ibid. 76 Ibid. Sid 124. 77 Tallberg. 2009. Sid 209. 78 Dunne, Tim. 2011. Sid 110. 18
och trots allt dominerar systemet. Denna ordning, denna hierarki, bortprioriterar de svagare staternas behov och intressen, som ofta skiljer sig från de mer inflytelserika. 79 Likt realismen innehar liberalism flertalet strömningar och inriktningar. Jag har här försökt ge en bild av dess bredd, men också mer specifika orienteringar. Här finns dels likheter mellan inriktningarna, men även mellan liberalism och realism. Precis som med realism kommer jag använda hela paradigmet i min studie, för att belysa min fråga från olika aspekter. Dock ser jag nyliberalismens gren av liberal institutionalism som extra relevant, med anledning av dess fokus och intresse för internationellt samarbete. 2.5 Tidigare forskning Vad gäller tidigare forskning på mitt valda studieområde så kan detta betraktas på flera sätt. Klimatflyktingar har, som tidigare nämnts, flertalet beröringspunkter i samhället och på den globala arenan. Det är en komplex men dynamisk fråga då den berör aspekter så som exempelvis migration, klimatförändringar, säkerhet och ekonomi. Jag kommer nämna ett antal exempel på forskning som på ett eller annat sätt varit framträdande, eller berör klimatflyktingar samt internationellt samarbete, och på så sätt blir relevant i mitt arbete. Vissa forskare, exempelvis Frank Biermann och Ingrid Boas, placerar denna problematik inom global governance och studerar i stor grad vilken global beredskap som finns att möta klimatförändringarnas effekter, exempelvis klimatflyktingar. De konstaterar också att det i dagsläget inte finns särskilt mycket policyforskning på området. Biermann och Boas förespråkar ny forskning gällande det de kallar global adaption governance, då ett behov av anpassning för klimatförändringarna kommer beröra organisationer så som WHO och FAO. Strukturer kommer behöva förändras och de flesta områden inom världspolitiken kommer påverkas. 80 Klimatflyktingar är en aspekt som de lyfter fram och understryker. Likt många andra forskare har de identifierat ett behov av skydd och juridisk styrning inom detta område, då klimatförändringarna kommer tvinga miljontals människor på flykt. 81 Just det juridiska glapp eller vakuum som finns gällande klimatflyktingar har tilldragit sig stor uppmärksamhet av forskare och det åberopas att ett samarbete behövs. Med tanke på mitt forskningsområde så är detta givetvis relevant vetenskapligt arbete värt att beakta. Vissa förespråkar en helt ny regim som erkänner klimatflyktingar och säkerställer ett juridiskt skydd. Andra menar istället att klimatflyktingar borde införlivas i någon redan existerande 79 Ibid. Sid 108-109. 80 Biermann & Boas. 2010. Sid 60. 81 Ibid. Sid 61. 19
konvention, förslagsvis FN:s flyktingkonvention eller UNFCCC. 82 En viktig aspekt här, som diskuterats i avsnittet med definitioner, är termen klimatflykting. Om den ska användas och hur råder det delade meningar om, och just denna situation tycks försvåra samarbete i frågan. Denna diskussion visar också på hur sammanvävd problematiken är inom flertalet politikområden. Ett förslag som lyfts fram av exempelvis William B. Wood är att använda termen ecomigrants, vilket innebär att denna migration ofta har en ekologisk såväl som ekonomisk aspekt. Han menar att det är svårt att göra en tydlig avgränsning och att det inte finns någon tydlig skillnad mellan personer som emigrerar som följd av klimatförändringar och de som flyttar på grund av ekonomiska skäl. Detta kan givetvis ifrågasättas, men visar samtidigt på hur sammankopplad frågan är och hur det finns flertalet beröringspunkter. 83 Ståndpunkten kan förklaras med att exempelvis bönder som lämnar sin olönsamma mark med anledning av succesiv jordförsämring på så sätt är som ekonomiska migranter, de kan inte tjäna pengar längre på grund av gradvisa klimatförändringar. 84 Denna utgångspunkt skiljer sig därmed från exempelvis Biermann och Boas, som använder en annan definition, något som återigen visar hur komplex frågan är och att ingen konsensus råder. Detta leder in på ytterligare en aspekt som debatterats flitigt och som kan försvåra samarbete, nämligen frågan om vem som väljer och vem som tvingas att fly. Här blir en naturlig frågeställning vem som ska ha tolkningsföreträde att bedöma detta, vart gränsen går. Än en gång blir det av vikt att beakta staters anpassningskapacitet samt dess motståndskraft och styrka vad gäller finansiella och institutionella resurser. Situationen är komplex då människor som hunnit fly tack vare kunskap eller erfarenhet av klimatförändringar då skulle räknas som personer som självmant valt att flytta och nekas flyktingstatus. Detta självvalda överlevnadsalternativ skulle därmed kunna innebära att dessa grupper exkluderas från potentiella globala juridiska mekanismer som kan garantera människor som tvingats fly p.ga klimatförändringar ersättning, återflyttning och stöd. 85 Just motståndskraft kontra sårbarhet är ytterligare genomgående mönster i den befintliga forskningen. IPCC har konstaterat att en bristande anpassningsförmåga frekvent är en avgörande komponent som skapar mänsklig sårbarhet. Detta kopplas rimligtvis till en stats utveckling, då rika 82 Bettini, Giovanni. 2012. Climate barbarians at the gate? A critique of apocalyptic narratives on climate refugees. Geoforum. Vol 45. Mars 2013. Sid 67. 83 Wood, William B. 2001. Ecomigration: Linkages between environmental change and migration. I Global migrants, Global refugees problems and solutions. Red: Zolberg, Aristide R och Benda, Peter M. Berghahn Books. Sid 47. 84 Kolmannskog, Vikram Odedra. 2008. Future floods of refugees A comment on climate change, conflict and forced migration. Oslo: Norwegian Refugee Council. Sid 25. 85 Biermann & Boas. 2010. Sid 65. 20
länder har större resurser och därmed möjligheter till anpassning. 86 Skarpt formulerat skulle man kunna säga att sårbarheten bor i fattiga länder. Komplexiteten rörande klimatflyktingar och ämnets mångfasetterade karaktär gör som tidigare nämnts det svårt att nå samsyn politiskt likväl som forskningsmässigt. 87 Vad gäller internationellt samarbete i frågan så kan det diskuteras ifall det ska behandlas inom migration, ekonomi, säkerhet, miljö eller kanske inom samtliga politikområden. Förslagen om att klimatflyktingar bör skyddas via UNFCCC och det faktum att denna grupp är en följd av klimatförändringar gör att det potentiellt skulle kunna behandlas inom det globala miljösamarbetet. Generella centrala beståndsdelar för att ett globalt miljösamarbete, en världsomspännande regim, ska fungera är dels en sådan överenskommelses struktur. Det måste finnas möjlighet att övervaka samarbetet, rapportera men också komponenter som berör eventuellt tekniskt och ekonomiskt stöd. Av vikt är vidare graden av implementering, i vilken grad stater skapar lagstiftning eller införlivar samarbetets grunder i redan befintlig lag för att befästa avtalet. Det är sedan följaktligen centralt att parterna följer och respekterar lagstiftning och överenskommelser. 88 Chasek, Downie och Brown framlägger i sin bok Global environmental politics sex olika typer av hinder som kan försvåra internationella miljösamarbeten. Trots att fokus här främst ligger på andra miljöfrågor, likt miljögifter och växthusgaser, så finns det en relevans som kan appliceras även i samarbetskontexten gällande klimatflyktingar. Då det tidigare inte har forskats särskilt mycket i varför det internationella samarbetet gällande just klimatflyktingar är begränsat, utan snarare främst konstaterats att det behövs, så finner jag detta intressant då det till viss grad kan förklara varför så är fallet (även i mitt fall). De hinder som presenteras delas upp i systemhinder, avsaknad av nödvändiga förutsättningar, procedurshinder, kännetecken för globala miljöproblem, kopplingen mellan olika miljöproblem samt regimdesign. 89 Dessa hinder blir än mer relevanta i ljuset av mina valda teorier. I systemhinder inkluderas exempelvis det internationella systemets anarkiska karaktär, med frånvaro av en auktoritär kraft och staters ofta skeptiska och tveksamma inställning till internationellt samarbete. 90 Detta är som tidigare nämnts något som både realism och liberalism berör. Vidare menas att det internationella systemets struktur inte är särskilt passande eller kapabelt att handskas med komplexa, mångsidiga globala miljöproblem med följder och effekter som är gränsöverskridande olika politiska 86 McAdam, Jane. 2011. Swimming against the tide: Why a climate change displacement treaty is not the answer. International journal of refugee law. Vol 23. No 1. Sid 3. 87 Bettini. 2012. Sid 65. 88 Chasek, Pamela S. Downie, David L. Brown, Janet Welsh. 2010. Global environmental politics. Femte upplagan. Boulder: Westview Press. Sid 271. 89 Ibid. Sid 277. 90 Ibid. Sid 272. 21
intresseområden. 91 Att klimatflyktingar är en komplex fråga bör klart kunna konstateras. Vad gäller avsaknad av nödvändiga förutsättningar talas här bland annat om bristande intresse, stater (gärna även en stats befolkning) måste ha en viss grad av engagemang i en fråga för att lägga resurser på ett samarbete. Som tidigare berörts så nämns här också en stats kapacitet; en stat måste ha ekonomiska och administrativa resurser samt politisk och vetenskaplig förmåga att förstå och identifiera ett problem. Detta är kopplat till att därefter kunna leva upp till ett samarbetes regleringar. 92 Just bristande intresse och svårigheter att tydligt identifiera problemet och nå konsensus kan vara aspekter som är gällande även i kontexten klimatflyktingar. Procedurshinder berör procedurer och processer inom samarbetet. Här belyses att det ofta tar lång tid att nå en överenskommelse och även att sedan genomföra vad som bestämts. 93 Kännetecken för globala miljöproblem pekar på ett antal punkter och hinder, exempelvis att miljöproblem ofrånkomligen är sammankopplat med andra intressen, politiska såväl som ekonomiska. Problemen skapas av staters förda politik som avspeglar deras intressen. Detta kan appliceras även på internationellt samarbete i fallet klimatflyktingar, ett ämne som är sammankopplat och med effekter ekonomiskt samt politisk. 94 Med mitt teoretiska ramverk så blir denna del av deras forskning också intressant, minns Lord Palmerstons ord om staters permanenta intressen. Att stater allt som oftast får olika anpassningskostnader till ett problem är ett annat tydligt hinder här. 95 Kännetecken för globala miljöproblem berör vidare att miljöfrågor ofta har en komplex natur samt att det är svårt att avgöra dess omfattning, tidsram eller konsekvenser. 96 Detta är minst sagt gällande i fallet klimatflyktingar, något jag återkommer till. Vad gäller kopplingen mellan olika miljöproblem så nämner Chasek, Downie och Brown bland annat återigen hur sammanvävd problematiken är och att lösningar på miljöproblem kan behöva beakta flertalet frågor. 97 Slutligen regimdesign som ett hinder pekar på hur problematiskt det kan vara att skapa ett effektivt samarbete. Kanske är ett avtal alldeles för flexibelt och vagt, eller så är det helt oflexibelt och med komplicerad rapporteringsmekanism. 98 Tittar man på internationellt samarbete rent generellt så diskuterar Jonas Tallberg ett antal samarbetsproblem och konstaterar att samarbete går i riktning mot en ökad institutionalisering och överstatlighet. 99 Han pekar på att det finns ämnen och frågor som inte lyfts till internationellt 91 Ibid. Sid 273. 92 Ibid. Sid 276. 93 Ibid. Sid 277. 94 Ibid. Sid 280. 95 Ibid. Sid 282. 96 Ibid. Sid 283. 97 Ibid. Sid 286. 98 Ibid. Sid 288. 99 Tallberg. 2009. Sid 201. 22