Beteenderelaterade interventioner vid ADHD: en meta-analys av RCT med olika utfallsmått Författare: Daley, van der Oord, Ferrin, Danckaerts, Doepfner, Cortese, Sonuga-Barke Ur Journal of American Academy of Child & Adolescent Psychiatry Sammanfattning av: Anna Backman, leg. psykolog ADHD-center September 2014
Frågeställningar i analysen Artikeln bygger på en tidigare analys av liknande studiers resultat då med fokus på effekten av interventionerna på kärnssymptomen 1. Ger interventionerna effekt på förälderns beteende gentemot barnet? 2. Påverkar interventionerna förälderns känsla av kompetens, och föräldrarnas psykiska hälsa? 3. Förändrar interventionerna barnets trotsiga beteende och andra komorbiditeter eller funktionsnedsättningar, så som sociala färdigheter och akademiska prestationer?
Metod Endast peer-reviewed RCT inkluderades Deltagarna (de med ADHD) skulle vara mellan 3 och 18 år Utfallsmåtten var förändringar i för- till eftermåtten på: Positivt eller negativt föräldraskap Förälderns psykiska hälsa Förälderns känsla av kompetens och känsla av efficacy Barnets ADHD Trotsrelaterade problem Sociala färdigheter Akademiska färdigheter
Metod 32 studier inkluderades 28 involverade föräldrarna på något sätt 21 innehöll beteenderelaterade strategier eller KBT Den statistiska analysen innebar medelvärdesjämförelser i form av Standardised Mean Difference (SMD) (vanligt i meta-analyser) Alla frågor analyseras utifrån most proximal och probably blinded : Most proximal var oftast föräldraskattning Probably blinded var oftast (när det fanns) direkt observation av utfallsmåttet
Resultat 1. Kan beteenderelaterade interventioner förbättre den vuxnes reaktion gentemot barnet med ADHD? Förbättrat positivt föräldraskap; detta mättes i 9 av studierna: Enligt mätning med most proximal SMD 0.68 och med probably blinded (0.63), båda statistiskt signifikanta (ss) Förminskat negativt föräldraskap; mättes i 14 av studierna Most proximal SMD 0.57, probably blinded 0.43, ss När outliers exkluderades för att öka homogeniteten, reducerades effekten för positivt föräldraskap och likaså för negativt föräldraskap, dock fortfarande ss. (-2 talar för kontrollerna, 0 ingen effekt, 2 talar för interventionen)
Resultat 2. Kan beteenderelaterade interventioner förbättra självbilden och den psykisk hälsan hos vuxna som jobbar med barn som har ADHD? Föräldrarnas känsla av kompetens mättes i 7 studier, bara most proximal Liten och signifikant SMD (0.37) När outliers togs bort försvann även den signifikanta förbättringen Förälderns psykisks hälsa Ingen signifikant effekt till följd av interventionerna
Resultat 3. Kan beteeenderelaterade interventioner minska barnets psykopatologi och förbättra fungerandet? ADHD symptom mättes i 19 studier, alla var most proximal Effekten var signifikant, SMD 0.35 När outliers togs bort reducerades effekten men var fortfarande signifikant Trots/uppförande problem mättes i 15 studier (most proximal) och 8 (probably blinded) Små men signifikanta effekter MPs SMD 0.26 & PBs SMD 0.31. Heterogenitet var inte ett problem i denna analys Sociala färdigheter mättes i 9 studier, bara most proximal Effekten var signifikant, SMD 0.47 Akademisk prestation mättes i 9 studier, bara most proximal Effekten var signifikant, SMD 0.28 Effekten reducerades när outliers togs bort men var fortfarande signifikant.
Slutsats Studierna återfann signifikanta förbättringar avseende positivt föräldraskap, reduktion av negativt föräldraskap och minska barnets trotsiga eller problematiska beteenden. The present meta-analysis found blinded evidence that behavioral interventions used to treat children and adolescents with ADHD had beneficial effects on important aspects of child and parent functioning