återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Beskriv kortfattat hur arbetet sker utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen har under 2014 fortsatt arbetet med att få de reningsverk som vi har tillsyn över att komma vidare i omprövningen. Länsstyrelsen har även genomfört tillsynsvägledningsaktiviteter som syftar till att kommunerna ska få in detta arbete naturligt i sitt tillsynsarbete. Hänsyn tas inte bara till belastningen på recipienten men även till påverkan på längre nerströmsliggande vattenförekomster. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet/planeringen sker på länsstyrelsen och hur åtgärden integreras i verksamhetsplaneringen. Hur sker det tvärsektoriella arbetet? C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Länsstyrelsen har tagit fram en behovsutredning och en tillsynsplan för vattenverksamheter i länet med utgångspunkt från laglighet, ekologisk status och naturvärden. I Rällsälven har Länsstyrelsen ett gott samarbete med en kraftverksägare och vi söker just nu medel för att driva en omprövning och samtidigt medfinansiera åtgärder vid två medelstora kraftverk. Åtgärderna är mycket angelägna för att rädda beståndet av flodpärlmussla i älven. Åtgärd 29 Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster.
återrapportering 2014 2 (7) A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Länsstyrelsen har fortsatt det arbete som påbörjades under 2010 med att se över och utveckla recipientkontrollen för de tillståndspliktiga A- och B-verksamheter som Länsstyrelsen har tillsyn över. Vid tillstånds- och anmälningsärenden ska verksamhetsutövare redan innan de får tillåtelse till en åtgärd eller utökning visa översiktligt hur man planerar att följa upp eventuell miljöpåverkan. Vid tillståndsprövningar av verksamheter med utsläpp till vatten kontaktas beredningssekretariatet på vatten- och naturmiljöenheten för diskussion om verksamhetens påverkan på den aktuella recipientens och nerströmsliggande vattenförekomsters status. Detta gäller både vid prövning av A- och B-verksamheter. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? För varje tillståndspliktig verksamhet i länet med utsläpp till vatten har Länsstyrelsen tagit fram förslag till förändringar i kontrollen. Förslagen har tagits fram utifrån granskningar av verksamheternas tillstånd enligt 9 kap MB, redovisade miljörapporter och befintliga kontrollprogram. Detta har sedan jämförts med aktuell vattenförekomst statusklassning. Vid besök på verksamheterna har Länsstyrelsen tillsammans med företagen sedan kommit fram till vilka förändringar som är lämpliga att genomföra i deras recipientkontroll. Detta arbete har geniomförts på alla de verksamheter som länsstyrelsen har tillsyn över med omfattande vattenutsläpp. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Länsstyrelsen genomförde under 2014 en tillsynsvägledningsaktivitet till kommunerna som syftar till att alla tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter i länet ska gås igenom med avseende på egenkontrollen. Aktiviteten innehöll ett informationspass om hur länsstyrelsen jobbat med dessa frågor och sedan en workshop där deltagarna skulle gå igenom en fiktiv situation där de skulle anpassa egenkontrollen efter de problem som fanns i recipienten och avrinningsområdet.~ D) Ev. kommentarer till åtgärd 29.
återrapportering 2014 3 (7) Åtgärd 30 Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. "Länsstyrelsen har valt att lösa åtgärden genom att upprätta fyra regionala delplaner för miljöproblemen övergödning, försurning, fysisk påverkan och miljögifter. Planen för åtgärder mot övergödning färdigställdes 2011 och används nu som stöd för prioritering av åtgärder, dels av länsstyrelsen men även av länets kommuner. De utgör också underlag till länsstyrelsens arbete med åtgärdsprojekt mot övergödning i samverkan med kommuner, LRF och vattenorganisationer. Utöver de pågående projekten för sjön Alsen och Blackstaån har under 2014 arbetet med projektet Hjälmaren kommit igång med bl a utredning kring problemet med intergödning i sjön.~delplanen för åtgärder mot försurning färdigställdes under 2012 (Regional plan för Länsstyrelsens arbete mot försurning av sjöar och vattendrag, Publ. nr 2012:24.). I denna har länet delats in i åtgärdsområden efter mindre avrinningsområden som prioriteras efter graden av åtgärdsbehov mot försurning. Underlaget till delplanen är bl.a. den åtgärdsplan för kalkningsverksamheten i länets sjöar och vattendrag som tidigare tagits fram för perioden 2010-2015. Försurningsplanen är inte bara till hjälp för Länsstyrelsen utan även för berörda kommuner och andra aktörer. Under 2014 har vi deltagit aktivt vid medverkan av framtagandet av ett samrådsdokument gällande Norra Östersjöns vattendistrikt. ~En plan för arbetet med fysisk påverkan i länet är klar. Planen utgör grund för prioriteringen av arbetet med restaurering, inventering av kulturmiljöer och även till viss del tillsyn av vattenverksamhet. Följande prioriteringsgrunder har använts: Ekologisk status, förekomst av flodpärlmussla eller tjockskalig målarmussla, förekomst eller potential för lek- och uppväxt av sjövandrande öring eller utgör lekområden eller potential som lekområde för fiskarten asp, strömvattenlevande fauna eller potential för strömvattenlevande fauna och Nationellt värdefullt eller nationellt särskilt värdefullt fiske eller naturvatten.~åtgärdsplanen för miljögifter blev färdig under 2014 och innehåller en sammanställning av regionala och lokala åtgärder för att minska miljögiftsbelastningen på länets yt- och grundvatten. Åtgärderna är inte tidssatta utan planen kommer att behöva utvecklas och konkretiseras i framtiden. I planen finns en prioriteringslista över de vattenförekomster som behöver utredas noggrannare för att fastställa eller avfärda om miljögiftsproblem föreligger. Provtagning enligt denna prioritering påbörjades under 2014.~Under 2014 tog Länsstyrelsen fram åtgärdsprogram för sex åtgärdsområden (Eskilstunaån, Svartån till Hjälmaren, Nedre Arbogaån, Borsån, Dyltaån och Sverkestaån) som ingår som bilagor i vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Dessa utgår viktiga underlag i Länsstyrelserns fortsatta planering av sitt åtgärdsarbete inom alla miljöproblemsområden. De är också viktiga underlag i t ex kommunernas åtgärdsarbete. I dessa belysas miljöproblemen och åtgärderna i ett avrinningsområdes perspektiv. Om Nej, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen istället planerar genomförandet av åtgärden.
återrapportering 2014 4 (7) B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Om Ja, beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat utifrån planeringen under 2014. "Åtgärdsprogrammen för de sex åtgärdsområden är i flera fall länsöverskridande och hat tagits fram i samarbete med berörde län.~hjälmarprojektet som fokuserar på övergödning är ett samarbetsprojekt mellan 3 län (Örebro, Västmanland och Sörmland) ett läns överskridande vattenvårdsförbund och kommuner i 3 län.~för at lösa problemen med fysisk påverkan och fiskvandring behövs ett avrinningsrområdesperspektiv därför har utgångspunkten varit avrinningsområden och vattenförekomster i planen.~vad gäller restaurering i kalkade områden så har en länsöverskridande ansvarsfördelning redan skett för åtgärdsområden."~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 30. Åtgärd 31 Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2014 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. "Länsstyrelsen har under lång tid arbetat med att identifiera, inventera och riskklassa områden enligt MIFO-metodiken. Det omfattande inventerings- och riskklassningsarbetet färdigställdes 2013/2014. I riskklassningen tar man bl a hänsyn till känslighet/skyddsvärde i närliggande vattenförekomster. Detta sker i dialog med Vattenenheten. De områden som får högst riskklassning (klass 1 och 2) rangordnas på en pioriteringslista. Listan används för att se vilka objekt som man ska jobba vidare med undersökningar/utredningar och ev åtgärder. En av prioriteringsgrunderna för det fortsatta arbetet är om området läcker prioriterade ämnen. ~Under året har ett omfattande projekt genomförts, där alla de riskklassade objekten har utretts m a p tillsynsansvaret, så att rätt tillsynsmyndighet ställer krav på undersökningar och åtgärder. ~Under året har även tillsynsinsatser genomförts bl a vid objekt som mynnar ut i Kärrafjärden, Möckeln och Kvismare kanal. ~Insatser har också riktats mot kommunerna i form av tillsynsvägledning, då de är tillsynsmyndighet på flera objekt som påverkar vattenförekomster som inte uppnår god ekologisk och kemisk status."~ B) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Nej Om Ja, beskriv kortfattat hur arbetet genomförts. C) Ev. kommentarer till åtgärd 31:
återrapportering 2014 5 (7) Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterar sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Rådgivning inom Greppa Näringen är prioriterat. Rådgivningen erbjuds till målgruppen inom nitratkänsligt område till företag med fler än 25 d.e. eller mer än 50 ha. I vissa samarbetsprojekt (Alsen och Blackstaån) har man erbjudit Grepparådgivning till brukare inom aktuellt avrinningsområde.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket är liksom Länsstyrelsen delaktig i projektet Greppa Näringen. ~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 15: Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2014 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Rådgivning inom Greppa Näringen är prioriterat. Rådgivningen erbjuds till målgruppen inom nitratkänsligt område till företag med fler än 25 d.e. eller mer än 50 ha. I vissa samarbetsprojekt (Alsen och Blackstaån) har man erbjudit Grepparådgivning till brukare inom aktuellt avrinningsområde. Vi har t.ex. i Svartåns avrinningsområde prioriterat rådgivning inom växtskyddshantering (Modul 13). Arbete med växtskyddsprognoser, gruppaktiviteter (t.ex. en GPS-kurs) samt behörighetsutbildning har alla bidragit till att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel.~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden. Jordbruksverket är liksom Länsstyrelsen delaktig i projektet Greppa Näringen. SJV ansvarar för utbildning av kursansvariga till behörighetskurser. ~ C) Beskriv kortfattat hur samverkan med, för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen), ser ut. Länsstyrelsen har inte haft samverkan med Naturvårdsverket eller Kemikalieinspektionen i detta område under 2014.~ D) Ev. kommentarer till åtgärd 17:
återrapportering 2014 6 (7) Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2014, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. En lista omfattande 17 vattendrag/vattenmiljöer med särskilda värden ur kulturhistoriskt perspektiv har utarbetats. Hittills har fyra av dessa vattendrag inventerats och värderats genom samfinansiering med kultur- och vattenvårdsmedel och genom samverkan med vattenmyndigheten för Norra Östersjöns avrinningsområde. Från 2012 ingår Länsstyrelsen i Örebro län i samverkan kring "VaKul? Vattenförvaltning och Kulturmiljö" som samordnas genom Länsstyrelsen i Västra Götaland. Vid urval av de vattendrag som inventerats har frågan om åtgärdsbehov ur ekologisk synpunkt beaktats. För flera av de vattendrag/vattenmiljöer som tagits upp på listan bedöms kunskapsunderlaget redan vara tillfredsställande. Det gäller främst de vattenmiljöer som är av riksintresse för kulturmiljövården, vilka länsstyrelsen löpande bevakar i sin ärendehantering. Dessutom finns en miljö som ingår i ett byggnadsminne och en annan som är föremål för en pågående byggnadsminnesförklaring samt ett vattendrag som ingår i ett kulturreservat. För 5 av vattendragen på listan finns kvarvarande behov att förbättra kunskapsunderlaget ur kulturmiljöperspektiv, om den samlade bedömningen är att åtgärder behöver vidtas för att uppnå god ekologisk status. Under 2013 har Länsstyrelsen genomfört ett projekt för att sammanställa redan befintliga kunskapsunderlag rörande kulturmiljöer för vattendrag i Örebro län. Genom en sammanställning av tillgängliga digitala skikt har sträckor/platser längs länets vattenförekomster som är särskilt rika på kulturhistoriska lämningar och innehåller särskilt höga kulturmiljövärden kunnat urskiljas. Under 2013 och 2014 har fätinventeringar genofört på ett urval av de identifierade platserna i syfte att jämföra resultatet av?byråinventeringar? med faktiska förhållande i fält. Metodanalyserna har entydigt visat att de befintliga underalgen i form av olika digitala skikt inget ger tillräckligt underlag för att göra kvalificerade avvägningar mellan kulturmiljövårdens och vattenvårdens intressen. Fortsatt arbete kommer därför dels att inriktas dels på att förbättra tillgängliga kunskapsunderlag och dels att genomföra fältinventeringar i de vattendrag som prioriteras för åtgärder. Ett led i detta är en genomgång av arkivmaterial rörande flottningslämningar och andra industriella lämningar. Arkivarbetet sker i samverkan med VaKul och avslutas i februari 2015. Därefter avser vi dels att digitalisera insamlat material och dels att genomföra fältinventeringar där detta material kompletterar tidigare tillgängliga kunskapsunderlag. Också detta arbete sker genom samfinansiering inom ramen för VaKul. ~ B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2014 för att genomföra åtgärden. Anslaget till Kulturmiljövård tas i anspråk och utgör samfinansiering med HaV medel, genom VaKul. Genom VaKul samordnas verksamheten med Riksantikvarieämbetets uppdrag. ~ C) Ev. kommentarer till åtgärd 20. En minskad medelsram samt det faktum att medel för kunskapsuppbyggnad från och
återrapportering 2014 7 (7) med 2014 inte längre utgör en särskild utpekad ram i Riksantikvarieämbetets fördelning av Kulturmiljöanslaget innebär för Örebro läns del att arbetet med kunskapsunderlag rörande vattenmiljöer även för år 2015 måste få en något lägre prioritet. Samtidigt sker medelstillskott dels genom att länsstyrelsen i Örebro tidigare fått en proportionellt sett mindre medelstilldelning från HaV, vilket kompenseras under 2015. Dessutom genomförs inventeringar med inriktningar på kulturmiljö medel från vattenvården. Sammanlagt innebär detta att arbetet med underlag för bedömningar av kulturmiljövärden i vattenmiljöer och vattenförekomster kommer att intensifieras under 2015.~