Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsredovisning

Resultatprofil. Ängbyskolan. Läsåret 2016/2017

Verksamhetsplan 2015/2016. Rombergaskolan

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Framgångsfaktorer för inkludering

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/2018 Hede-och Tanumskolan Förskoleklass-årskurs 6

Lokal verksamhetsplan Grundskola F-6 inklusive fritidshem

Statens skolverks författningssamling

Rapport HT Jarlabergs skola. Nacka kommun

Verksamhetsrapport Valla skola

Kvalitetsrapport avseende måluppfyllelse 2015/16

Arbetsplan 2018/19 Strömtorpsskolan åk 1-6

Kvalitetsredovisning Tällbergs skola 2012/2013

Humleskolans plan mot kränkande behandling

VERKSAMHETSPLAN Västra Husby FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Parkskolan åk 1-6, Läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning

Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund

Verksamhetsplan 2015/2016 Fröviskolan F-6

Plan för fritidsverksamheten

Systematiskt Kvalitetsarbete

Kvalitetsrapport grundskola. Örsjö skola Läsår 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Ekensbergsskolan. Fritidshemmets. arbetsplan

Skolenkäten hösten 2018

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2015/2016. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Arbetsplan Fritidshem

Kvalitetsrapport. Ekbackens skola

Karlshögs Fritidshem

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Utvecklingsplan. Tingbergsskolan Förskoleklass, grundskola 1 6, fritidshem Läsåret 2017/2018. Upprättat:

Verksamhetsplan läsåret 19/20

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Kvalitetsplan för Holstagårdsskolans Olweusarbete

Specialpedagogisk satsning

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VERKSAMHETSPLAN Mogata skola

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan

Kvalitetsrapport Hagabackens skola

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

VERKSAMHETSPLAN Brobyskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Välkommen till skolan!

Kvalitetsrapport Rockhammars skola och fritidshem

Likabehandlingsplan

Välkommen till Granbackaskolan. Samverkan och samspel för livslångt lärande

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Skolenkäten hösten 2018

FÄRJESTADSSKOLANS ARBETSPLAN

Beslut för förskoleklass och grundskola

Stjärneboskolan Läsåret Kvalitetsredovisning

Skolpolitiska läget. Gustav Fridolin Utbildningsminister. Utbildningsdepartementet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Centrumskolan (Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem)

Åsenskolans redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola och fritidshem

KVALITETSSAMMANFATTNING VÄSTRA SKOLAN LÄSÅR

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2018/2019

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun

Arbetsplan Norrsätraskolan /18

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Kvalitetsrapport Fritidshem

Arbetsplan Bruksskolan åk /2019

Kvalitetsrapport. Ramshyttans skola

Kvalitetsredovisning

Bildningsförvaltning. Kvalitetsredovisning. Fritidshem, läsåret 14/15 RESULTATENHET FÖRSKOLA-GRUNDSKOLA

Kvalitetsredovisning

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

VERKSAMHETSPLAN Östra Ryd FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Tvedegårds förskola

Barn- och utbildningsförvaltningen. Tvedegårds förskola. Främja, förebygg, upptäck och åtgärda

Verksamhetsplan Ekeby skola och fritidshem 2016/2017

+ + Grundskola åk Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Grundskola åk 4-6. Ange ett alternativ. Grundskola åk 7-9

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Kvalitetsrapport. Vedevågs skola

Systematiskt kvalitetsarbete år 2015

Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Kronans Fritidshem 2014

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Kvalitetsplan för Holstagårdsskolans Olweusarbete

Transkript:

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av rektor Marie-Ann Eklund 100% och utvecklingsledare Eva Nilsson Ståhl 100%. Under vårterminen 2013 har en ledningsgrupp utsetts med deltagare från båda skolor och alla verksamheter. Markusskolan är skolan mitt i stan. Vi är en F-6 skola och har ca 270 elever. Markuskolan har ett mycket blandat elevunderlag från skilda kulturer och det finns stora skillnader i den socioekonomiska bakgrunden hos våra elever. På Markusskolan arbetar 26 pedagoger, varav 14 är klasslärare i grundskolan och 4 är pedagoger i förskoleklass. Skolgruppen består av 4 heltidstjänster fördelat på fem personer, varav 2,25 tjänst har varit på Markusskolan. Vi har en speciallärare och en pedagog som undervisar i svenska som andraspråk. Vi har ämneslärare i idrott, bild, textil-, trä och metallslöjd samt musik. Vi har två F-klasser som bland annat arbetar med Kråkan och mamma mu. Det är ett material som omfattar både matematik och svenska och arbetar enligt Bornholmsmodellen. De arbetar också med en NTA-låda varje läsår. Utöver det är leken den viktigaste delen i verksamheten. Skolans klasser i 1-3 arbetar åldersblandat som en medveten pedagogisk strategi. Vi anser att vi vinner mycket genom detta arbetssätt. Det är två pedagoger i varje klass (1,85 tjänst) som tillsammans har hand om ca 27-30 elever. Vi får större möjligheter att arbeta i smågrupper eftersom eleverna går iväg på andra lektioner och man får färre elever kvar. Det finns också goda möjligheter för elever att få jobba på sin nivå, genom att snabba/duktiga elever kan följa äldre elever och den som behöver en extra genomgång, kan följa undervisningen för yngre elever. Pedagogerna upplever det också som en styrka att alltid jobba tillsammans. Åk 4-6 arbetar med åldershomogena klasser, eftersom man ser att det nu kommer in fler ämnen (engelska, samt att NO och SO delar upp sig i separata ämnen). Här är arbetslaget runt den egna årskursen det starkaste, men man samverkar också mellan årskurserna. Bergsnässkolan är en F-6 skola och har ca 120 elever. På skolan arbetar sammanlagt 14 pedagoger, varav 6 är klasslärare i grundskolan, en arbetar med en inkluderad särskoleelev och en är pedagog i förskoleklass. Skolgruppen består av 5 personer (ca 4 tjänster) i rektorsområdet, varav ca 1,75 har varit på Bergsnässkolan. Vi har en specialpedagog, som även har ett centralt uppdrag som synpedagog. Vi har ämneslärare i idrott, textil- trä och metallslöjd samt musik. Vi har en elevassistent som arbetar med en autisminkludering och en elevassistent mot en särskoleinkludering. På Bergsnässkolan finns en förskoleklass, en 4-5:a, och för övrigt en klass i varje årskurs upp till sexan. Skolbarnomsorgen. På Markusskolan finns tre fritidshem och en fritidsklubb och på Bergsnässkolan finns ett fritidshem. Markus: Rosens fritidshem är för elever i förskoleklassen och delar både lokaler och delvis personal med förskoleklassen. Eldens fritidshem är för elever åk 1-3 som går på Eken och Linden. Örnens fritidshem är för elever åk 1-3 som går i Björken och Lönnen. Fritidsklubben Blixten har pågått som projekt under förra läsåret, men fick av Bildningsstyrelsen klartecken sid 1 (5)

att fortsätta, dock kommer Blixtens bemanning att minskas under kommande år i och med beslut av bildningsstyrelsen. Fritidsklubben är för elever i åk 4-6 oavsett skola. Bergsnäs: Raketens fritidshem är för alla elever åk F-6, men under det här läsåret har de elever som går i 4-6 valt Blixten. Under detta läsår kommer Raketens fritidshem att delas upp på två avdelningar i och med barnantalet ökar och att det kommer in flera barn med mycket särskilda behov. Markusskolan Ett öppet arbetsklimat, bra psykisk arbetsmiljö och stöd från ledning, kollegor och föräldrar är några av de faktorer som anges som framgångsfaktorer. Det finns också många bra arbetssätt som gynnar eleverna och som gör att man trivs på jobbet. Skolgruppen gör ett bra jobb i att stötta upp där det är som jobbigast, man har funnit bra samarbetsformer mellan klasser, nivågruppering, utelektioner, genusprojektet och skol-if:s olika aktiviteter. Vi är duktiga på att ta emot elever från olika kulturer och har ett fungerande inkluderande arbetssätt som stärker dessa elever och gör att de snabbt kommer in i klassen och kan lära sig språket. Det finns ett stort engagemang hos personalen för sitt arbete, för vår skola och framför allt för eleverna. Ett tydligt barnperspektiv gör att man kan stötta varandra för att orka även när det är jobbiga situationer. Vi är duktiga på att ha ett genusperspektiv med i vårt arbete, men det är viktigt att fortsätta med detta arbete för att få med all personal, så att alla elever bemöts med en tillåtande attityd. Vi vill bli bättre på att arbeta med barn som behöver stöd på olika sätt pga funktionsnedsättningar i form av dyslexi, NP-diagnoser eller andra typer av inlärnings- och koncentrationssvårigheter. Alla lärare behöver kompetens inom detta område och vi har ansökt till SPSM om medel för att utveckla detta med resursteamet i centrum. Vi behöver vässa mottagandet av nyanlända nysvenska elever, då vi ser en ökning av detta. Det finns också många idéer om läsning, biblioteket, bonusrasten, läxläsning och andra inspirerande idéer och projekt. Vi hoppas på att de förändringar som föreslagits kommer att ge lärarna mer tid till undervisning och avlasta dem från administration. Bergsnässkolan På Bergnässkolan finns en väl sammanhållen personalgrupp med ett gott arbetsklimat. Personalen anser att en lyhörd och närvarande skolledning tillhör framgångsfaktorerna. Man framhåller också att en tydlig struktur från ledningen underlättar och effektiviserar deras arbete. Samarbetet med Markusskolan ses också som mycket positivt. Man välkomnar utbytet med Markusskolans personal. sid 2 (5)

Fortsatt arbete kring regler Ökad arbetsro i klassrummen (Steinberg) Ökat samarbete mellan idrotten och andra ämnen Ökad kunskap för alla kring funktionsnedsättningar hos elever Fortsatt arbete runt våra SVAS-elever Fortsatt arbete kring genus Skolbarnomsorg Engagerad och positiv personal Nya aktiviteter utifrån målplanerna Gott rykte Välplanerad verksamhet Liten skola (Bergsnäs) Bättre samverkan mellan EHT och fritidspersonal Förbättra informationsflödet till fritidspersonalen Samarbete mellan skola och fritidshem Hitta tid för planering, dokumentation och reflektion (arbete med målplanerna) Större och mer planerad närvaro i verksamheten av skolledningen Handlingsplan för läsåret 2013-2014 Utifrån utvärderingen av förra läsåret och utifrån de planer vi har för detta läsår kommer vi att arbeta med följande: Elevhälsan Elevhälsans uppdrag är att främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot målen. Åtgärdsprogram för de elever som riskerar att inte nå målen är en viktig del i detta uppdrag. Under ht 2013 kommer personalen i rektorsområdet att läsa och diskutera Skolverkets allmänna råd Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Rutinerna kommer att förbättras i enlighet med de allmänna råden. På höstens gemensamma föräldramöten kommer föräldrarna att informeras om åtgärdsprogram och klasslärarna kommer att få i uppdrag att informera eleverna. Resursteamen på båda skolorna har under våren arbetat med att ta fram en projektansökan om SIS-medel för ökad pedagogisk tillgänglighet i klassrummet för elever med funktionsnedsättningar (Förbättra förutsättningarna i klassrummet för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). Syftet med projektet är att utveckla en modell för hur skolans pedagoger i samverkan med skolans resursteam (skolgrupp, speciallärare/specialpedagog), kan ge målgruppens elever förutsättningar att få en utbildning utifrån sina behov, uppnå kunskapskraven och må bra i skolan och på fritidshemmet. Projektet kommer att genomföras under vt 2014 även om SPSM väljer att inte satsa på det, dock då utan projektanställningar. sid 3 (5)

Vi ser också för närvarande en ökning av inflyttningen av nysvenska elever och vi behöver under året se över våra rutiner kring mottagande, schema, undervisning och fördelningen av resurserna när det gäller svenska som andraspråk samt modersmålsundervisning och studiehandledning på hemspråk. Genus Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människor lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. (Lgr 11 kap 1) Vi vill arbeta för att alla barn, oavsett kön, ska få tillgång till alla valmöjligheter. Vi har nu arbetat aktivt med genus under två läsår via projekt som skolverket har anordnat. Detta ska nu fortsätta att genomsyra arbetet på skolorna. Vi kommer att ha två halva studiedagar och tid på konferenser då vi arbetar med detta (fortbildning). Vi måste bli medvetna om vår egen syn på flickor och pojkar och alla de normer vi omedvetet (eller medvetet) bär på och arbeta för att det inte ska begränsa de elever vi möter. Alla i personalen ska delta i detta arbete och arbeta för en jämställd skola, båda bland barn och vuxna. Ledarskapet i elev/barngruppen Under det förra läsåret utbildades skolledarna och resursteamen av John Steinberg utifrån hans bok Hitta lärarnas guldstunder. Vi vill nu arbeta vidare med detta genom att alla pedagoger läser och arbetar med Ledarskap i klassrummet. Läroplanen i vardagen Skolans uppdrag är (enligt Lgr11) att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Här anges några aspekter på att vi ska överföra och utveckla ett kultursarv. eleverna ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden eleverna ska få möjlighet att kommunicera och få tilltro till sin språkliga förmåga eleverna ska erbjudas daglig fysisk aktivitet eleverna ska utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap Undervisningen ska anlägga vissa övergripande perspektiv. historiskt perspektiv miljöperspektiv internationellt perspektiv etiskt perspektiv I allt detta gäller givetvis det som inleder hela läroplanen: Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Som ett sätt att betona detta och för att på ett bra sätt kunna binda ihop våra skolor har vi beslutat att ha ett tema för varje läsår, som utgår ifrån dessa grundläggande perspektiv och aspekter. Under läsåret 2013/2014 kommer vi att arbeta med temat: Hållbar utveckling. Vi inleder med att åka på en gemensam studiedag i Falun, då vi kan få kunskap och inspiration till detta och det kommer sedan att tas upp på båda skolornas temadagar, samt finnas med i övrig undervisning under läsåret. sid 4 (5)

Samverkan mellan verksamheterna Samverkan mellan fritidshemmen, förskoleklass och skola är ett utvecklingsområde som vi arbetat med, men som kräver mer arbete och framförallt mer medvetet fokus. Här finns flera delar: Fritidshemmens möjlighet till delaktighet i elevhälsoarbetet Informationskanaler mellan verksamheterna Ökat samarbete mellan verksamheterna. Vi kommer att genomföra flera åtgärder för att för att komma tillrätta med ovanstående punkter: En pedagog från fritidshemmen deltar vid veckans EHT En pedagog från fritidshemmen får en plats i ledningsgruppen Skolledningen schemalägger kontinuerliga besök i fritidsverksamheten Avesta 2013-08-01 Marie-Ann Eklund och Eva Nilsson-Ståhl sid 5 (5)