Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. / / Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. / / Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. / / Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. (Lgr 11) En elev som känner sig trygg, trivs och är vid god hälsa har goda förutsättningar för att lyckas med sitt lärande och sin kunskapsutveckling. / / Pedagogens roll är synnerligen viktig och utgör själva navet för barnen och eleverna. / / bidra till att underlätta för ett systematiskt, strukturerat arbetssätt som resulterar att verksamheten spar tid och får hög effektivitet. / / Barn- och elevhälsans uppgift är att underlätta för barn- och elevers utveckling och lärande mot de nationellt uppställda målen. (Kommunens centrala elevhälsoplan) Hagaskolan Utifrån dessa ovan citerade har elevhälsoarbetet på Hagaskolan som målsättning att undanröja de hinder som kan finnas för barn och ungdomars lärande. Dessa hinder kan ligga på individnivå, dvs. bero på läs- och skrivsvårigheter, dåligt psykiskt eller fysiskt mående hos eleven. Hindren kan också ligga på gruppnivå och då gälla dålig arbetsro i klassrummet, konflikter i elevgruppen och dylikt. På organisationsnivå kan hindren för elevens lärande bestå en otydlig arbetsorganisation. Hagaskolans elevhälsoarbete strävar därför efter att täcka in samtliga nivåer och att arbetet ska bedrivas främst förebyggande och främjande så som är den kommunövergripande elevhälsoplanens mål. Det är allas ansvar på skolan att arbeta med elevhälsa. Hur man arbetar med det kan se olika ut beroende på vilka arbetsuppgifter man har i verksamheten. På organisationsnivå genomförs två elevrundor per termin/arbetslag där samtliga elever nämns och eventuella svårigheter pratas igenom. Det närmaste ansvaret för elevernas situation i skolan har handledarna och klasslärarna. Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för de elever som ingår i respektive lag. Det är där det primära stödet finns. Arbetslagets gemensamma uppgifter är dels lärandeuppdraget och dels barn- och elevhälsouppdraget. Då problem uppstår runt en elev ska arbetslagets gemensamma erfarenhet utnyttjas vid analys av situationen. Frånvaro kan vara en första indikator om ohälsa och risk för minskad måluppfyllelse. Frånvaro är därför något som genast ska analyseras. Som hjälpmedel i detta arbete används Handlingsplan för skolenheters arbete med att kartlägga orsaker till elevers frånvaro i
grundskolan. Ett gott samarbete med hemmet kan underlätta i kartläggningen av elevens frånvaro. Att tid avsätts i arbetslaget för reflektion runt eleverna är viktigt. Arbetslaget ansvarar för att regelbundet, under sina arbetslags-träffar, ta upp elever i behov av stöd som riskerar att inte nå kunskapsmålen eller visar andra svårigheter i sin skolsituation. Elevens egen berättelse om sin verklighet ska tas tillvara som en av de viktigaste delarna i utredningen. Vårdnadshavarna bör alltid erbjudas möjlighet att bidra med sina synpunkter. Som stöd för pedagogerna i arbetslagen kommer kurator att regelbundet vara med på arbetslagsträffarna för att bidra med idéer och konsultation i elevärenden. Då arbetslagen genom sina gemensamma ansträngningar ändå inte kunnat stötta elev till att nå sin fulla potential görs en anmälan till EHT. Blankett finns utlagd på school soft. Den fylls i och mejlas till kurator för vidare behandling på närmast följande EHT-möte. Mentor kommer sedan att kallas till ett EHT-möte för gemensam konsultation där de olika professioner som ingår på bästa sätt försöker bidra till en lösning av situationen. I de fall då EHT bedömer att elevens situation kräver det så kommer ärendet att slussas vidare till den instans som vi bedömer är bäst lämpad för att hjälpa eleven. Dessa kan bland annat vara den centrala elevhälsan där STU, SIK och skolläkare ingår. Socialtjänst, BUP eller barnoch ungdomskliniken. Alla åtgärder ska alltid följas upp och utvärderas. Detta för att säkerställa en fungerande och utvecklande lärmiljö för både elever och personal. Förebyggande insatser På skolan finns en likabehandlingsplan som alla personal ska känna till och följa i sitt arbete. Syftet med planen är att göra all personal medveten om sitt ansvar att upptäcka och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Ett av elevhälsans uppdrag är att möta personalgruppens behov av stöd i elevhälsofrågor. Som förebyggande insats räknas också ett bra fungerande elevråd och skolråd. Hälsofrämjande insatser När det framkommer att en elev har svårigheter av något slag, t ex studiemässig, stor frånvaro, sociala problem eller liknande så upprättas ett åtgärdsprogram av mentor/klasslärare. I åtgärdsprogrammet ska tydligt framgå vilka behoven är och hur de ska uppnås. Insatta åtgärder ska alltid följas upp och utvärderas. Om det är oklart vilka behoven är kontakts EHT. Som redskap i bedömning av behov och för upprättandet av åtgärdsprogram finns mallar och blanketter på Inloggad (se Handlingsplan för skolenheters arbete med att
kartlägga orsaker till elevers frånvaro i grundskolan samt åtgärdsprogram). Dessa ligger under Barn och utbildnings rutiner). Som elevvårdande insats räknas också elevrundorna som ligger två gånger per termin och arbetslag. Syftet med elevrundorna är att ventilera eventuell oro kring eleverna och deras skolsituation och att efter bästa förmåga besluta hur dessa bör åtgärdas. Elevrundorna är även arbetsledningens möjlighet att få en överblick över situationen och behoven på skolan. För att underlätta och åskådliggöra elevernas behov finns en mall för elevrundorna där måluppfyllelse, eventuella åtgärdsprogam, frånvaro i % etc. fylls i av mentorerna och tas med till rundan. Om arbetslagets insatser och åtgärder från EHT inte förmår att stötta eleven i dess utveckling kan skolledningen kalla till en beslutande elevkonferens dit föräldrarna bjuds in. Åtgärder som bestäms vid beslutande elevkonferens dokumenteras och sparas. Vid en beslutande elevkonferens kan en åtgärd vara att komma överens om att t ex ta hjälp av externa resurser så som den centrala elevhälsan där STU, SIK och skolläkare ingår, socialtjänst, barn- och ungdomshabilitering, BUP, eller polis. Tågordning vid elevhälsoarbete: Externa resurser Beslutande elevkonferens EHT Elevrundor Arbetslaget Handledare
Handlingsschema vid oro kring elever Att göra Observera problemet problemet t ex lärande miljö, arbetssätt, läromedel, struktur, inlärningssvårigheter tysthet, utåtagerande, skolk, orgelbunden frånvaro Prat med eleven använd t ex en föreställningskarta Ta kontakt med föräldrarna Skapa ett helhetintryck från berörda lärare. Skriv en pedagogiska kartläggning. försök lösa problemet med hjälp av arbetslaget. Utvärdering i arbetslaget Anmäl ärendet till EHT genom att fylla i blanketten och mejla till kuratorn. Med anmälan lämnas ped.kartläggning, åtgärdsprogram och utvärderingen av gjorda insatser EHT beslutar om träff runt eleven och vilka som ska medverka. EHT samråder/beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas. Protokoll upprättas. Utvärdering och uppföljning Ansvarig Mentor och undervisande lärare Mentor eller undervisande lärare Mentor eller undervisande lärare Mentor/specialpedagog Mentor Mentor Rektor (kurator?) Rektor Att tänka på: Ströfrånvaro som pågått under två veckors tid ska åtgärdas och rapporteras skriftligen till EHT. Med den skriftliga rapporten ska också information om vad som gjorts finnas med (hur stor frånvaro, närvaro och studieresultat ser ut, samt vilka kontakter som är tagna).
Det är viktigt att föra minnesanteckningar från informella samtal, träffar, konferenser (detta gäller från första samtalet). Anteckningen ska vara daterad samt underskriven av den som skrivit. Beslut om upprättande av åtgärdsprogram tas av rektor.