Lektion nr 3 Matens resa



Relevanta dokument
Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Åk 5 Kompis med kroppen. Namn: Rotsaksgruppen: Bladgrönsaksgruppen: Citrusgruppen:

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Liv och miljö Lärarmaterial

Matens klimatpåverkan

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Upptäck Jordens resurser

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

God mat + Bra miljö = Sant

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

Innehållsförteckning. 1 Vad är verktyget Min Klimatpåverkan?

Världen har blivit varmare

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

påverkas om vi blev vegetarianer?

KLIMATSMARTA MATTIPS

Christl Kampa-Ohlsson

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Linnea Björck 9c Handledare Senait Bohlin

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Låt matresterna få nytt liv. Med din hjälp blir matavfallet till biogas och ny näring.

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

Fakta om klimatförändringar

Kompis med kroppen. 6. Mitt mellanmål

Min bok om hållbar utveckling

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

döden i datorn SPN-uppdrag

Mål resurshushållning i kursplanen

MINSKAT MATSVINN - vad kan man göra för att minska matsvinnet? Webbinar 27 november Sanna Due Sjöström, Naturvårdsverket

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Kompis med kroppen. 1. Häng med på upptäcksfärd

PS. Tips var med i tävlingen om hållbarhet hos White Guide Junior

Nu ska du sortera matavfall i Gröna Påsen!

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Låt matresterna få nytt liv

Klimatanpassa din matlagning

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

1.3.3 Mängden osorterat (brännbart) avfall i butik är mer än 820 kg/miljon/omsättning SEK mindre än 600 kg/miljon omsättning SEK

Bra måltider i skolan

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Ekologiskt fotavtryck

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Låt matresterna få nytt liv

Låt matresterna få nytt liv

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

Mjölkkon & biologisk mångfald

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Energikostnad för olika förpackningar

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

DAGBOK FÖR MATSVINN SAKER ATT TÄNKA PÅ NÄR DU FYLLER I DAGBOKEN

Matkasse -Ditt matval. mat på hållbar väg

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Jakten på det farliga avfallet fortsätter!

TILLSAMMANS MINSKAR VI MATSVINNET

I ÖREBRO SORTERAR VI! #jagsorterar. Matavfall. Sortering och hämtning av matavfall i villor och fritidshus. orebro.se/avfall

Mat, miljö och myterna

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Klimatcirkel. Fossilfritt Västmanland Förbundet Agenda 21 i Västmanland kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

SOPSORTERINGS SKOLAN

Låt matresterna få nytt liv

MILJÖMÅL: BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN

Besvara nedanstående frågor. Redovisa sedan era svar på webben wwf.se/matphv. Namn på butiken: Kommun:

MATAVFALL En del av kretsloppet

Upptäck Jordens resurser

Kunskaper om märkningar på varor Gunnesboskolan VS Lerbäckskolan. Maja Månsson 9c Handledare: Senait Bohlin

Fakta om klimatförändringar

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

LÅT MATRESTERNA FÅ NYTT LIV

Klimatpåverkan av livsmedel

Unga röster om ek om e o

ICA-kundernas syn på en klimaträtt livsstil

Min bok om hållbar utveckling

Svenskmärkning AB

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Bra Skräp! Hur du sorterar rätt med Gröna påsen TRANÅS KOMMUN

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Då införs viktdebiteringen i din stadsdel

Start 3 november. Låt oss ta hand om ditt MATAVFALL

Transkript:

Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011.

Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades den? 3. Fundera över vad som skulle hända med din mjölk om någon del i kedjan inte fungerar! 2. Hur kommer mjölken hem till ditt köksbord idag? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades den? 4. Vad innebär närproducerat? 2

Från jord till bord matens resa 1. matens resa startar ofta på en åker där det odlas spannmål. Spannmålen används till mat för både människor och djur. 2. Vid förädlingen av maten tillverkas exempelvis smör, bröd och korv av råvarorna som kommer från jordbruket. 3. det går att tillverka många olika sorters produkter av en och samma råvara. Hur många saker kan du räkna upp som kommer från potatis?! 4. maten förpackas för att skydda den under transporter och för att förlänga håll barheten. på förpackningen skriver man om vad maten innehåller tillsammans med annan viktig information. 3 På köksbordet 5. maten kan lagras både hos tillverkaren och hos distri butören. ofta lagras maten flera gånger om den ska transporteras från andra sidan jorden. 6. maten transporteras ofta i flera omgångar under sin väg till matbordet. känsliga produkter med kort hållbarhet kan behöva åka flygplan medan exempelvis konservburkar kan tran sporteras med båt från andra sidan jordklotet. 7. maten säljs oftast i butiker. I butiken hittar du mat från hela världen. många kör bil till och från matbutikerna när de ska handla. 8. till slut hamnar maten på våra köksbord! läs mer om vad som händer längs vägen på nästa sida!

Från jord till bord hur påverkas klimatet och miljön av vår mat? 1. När grödor odlas används ofta olja för att driva jord bruksmaskiner och till att framställa den konstgödsel och de växtskyddsmedel som sprids på åkrarna. Användningen av oljan bidrar till utsläpp av växthusgaser. Växthus som värms upp med olja eller andra fossila bränslen har även de en klimat påverkan. Djuren som föds upp till mat påverkar också klimatet. Produktionen av foder kräver stora mängder olja. Djuren själva påverkar också klimatet genom bland annat idissling. Odlingen av grönsaker och frukt samt uppfödningen av djur är oftast den del av matens resa som påverkar klimatet och miljön mest. 2. Råvarorna vidareförädlas i fabriker till exempelvis bröd, smör och korv. Beroende på vilken energi som används och hur mycket som behövs för att driva maskinerna påverkas klimatet olika mycket. Oftast skapas avfall som måste tas om hand och därför också påverkar klimatet. 3. Maten påverkar klimatet på olika sätt. Kött har en större klimatpåverkan medan grönsaker har mindre. Genom att ta tillvara all mat, äta mer vegetariskt och minska avfallet minskar klimatpåverkan från maten. 4. Maten läggs i olika sorters förpackningar som ska hjälpa till att bevara maten så den inte förstörs. För stora och tunga förpackningar gör att klimatpåverkan blir onödigt stor vid exempelvis transporter. För tunna och dåliga förpackningar gör att maten blir dålig snabbt och måste slängas i onödan. Det är bra om förpackningsmaterialet är lätt att återvinna för då blir förpack ningens klimatpåverkan mindre. 4

Från jord till bord hur påverkas klimatet och miljön av vår mat? 5. När maten förvaras på lager påverkas klimatet främst av hur mycket el som går åt till att värma upp eller kyla ned lokalerna. Lagringen står för en relativt liten del av matens klimatpåverkan. 7. I butiken ska maten förvaras och säljas på ett prak tiskt och smart sätt. Kyl- och frysdiskar påverkar klimatet eftersom de kräver elektricitet. Genom att sätta på dörrar och lock på kyl- och frysdiskar så minskas energiförbrukningen och därmed klimat påverkan. 6. Transporterna står för en mindre del av matens klimatpåverkan än många tror. Transporter med flyg påverkar klimatet i större utsträckning än tåg- och båttransporter. 8. I Sverige slängs cirka en fjärdedel av den mat som köps hem. Ofta åker vi bil till matbutiken för att handla. Den resan bidrar också till matens klimatpåverkan. Genom att äta upp maten, äta mer vegetariskt och sortera avfallet på ett korrekt sätt kan vi minska klimatpåverkan av den mat vi köper hem. Vet du andra sätt? 5

Om avocadon kunde tala Välj en frukt eller grönsak och studera dess väg från jord till bord och fundera över all miljöpåverkan som skett under vägen från odling till konsumtion. Det ger dig en förståelse för att frukten/ grönsaken är något värdefullt som inte ska slängas och att man genom ett aktivt val av produkt kan påverka miljön på olika sätt. Rita eller klipp ur en bild på din frukt eller grönsak. Vad: En tropisk frukt och ingen grönsak Vad: Hur växer den: På träd, gödning kanske behövs, eventuellt besprutas med växtskyddsmedel Var: Härstammar från Sydamerika men odlas i många olika tropiska länder och kring medelhavet. Vatten går åt. Hur transporteras den: Hur växer den: Var: 6 Hur transporteras den: Från odlingsplats med traktor till packeri, därefter oftast med båt eller lastbil. Avokado är känslig för kyla så transporten måste kontrolleras noga Hur säljs den: Hur säljs den: Säljs i grönsaksdisken,ej kyld Hur förvaras den hemma: I rumstemperatur Hur förvaras den hemma: När är det säsong: Odlas på norra halvklotet (Medelhavet, USA) på sommaren och på södra halvklotet (Sydafrika, Chile ) på vintern dvs nov till feb. När är det säsong:

Matens du slänger Idag tecknar jag ett miljökontrakt där jag lovar äta upp min mat bättre. Vågar du lova? Gå in på ICAs klimatsajt www.ica.se/klimat och gör ett besök i köket. Fundera på frågorna nedan och motivera dina svar i raderna till höger. Spelar det någon roll om jag slänger mat? Vad kan man göra med matrester egentligen? Spelar det någon roll hur jag förvarar olika produkter? Hur var det nu med säsongsanpassade frukt och grönsaker? Kan man äta upp växthuseffekten? 7 Diskutera i klassen Efter besöket i köket går du tillbaka till denna sida och skriv ner de tankar du fick under köksbesöket och vad har jag lärt mig som jag inte visste förut.

Hemuppgift klimat och miljöspaning Vad kan du själv göra för förändringar för att: 1. Spara på våra naturresurser 2. Hushålla med energi 3. Skydda vår miljö Försök komma på minst 5 åtgärder och försök placera dem efter hur stor miljövinst, dvs på vilket sätt vår miljö blir bättre, du tror de kan ge. Använd kategorierna stor, medelstor och liten miljövinst. Åtgärd Miljövinst (stor, medel eller liten) Vad vinner vi på åtgärden? 8 Nedan finns några exempel på områden du kan titta på. Försök att få med förslag från flera områden Matvanor Transporter Konsumtion (köp av t.ex. prylar och kläder) Uppvärmning El-användning Sopsortering Till din hjälp kan du också använda länkar från länkskafferiet, tala med din lärare eller besök biblioteket. Du får gärna ta hjälp av din familj när du jobbar med uppgiften. Skriv ned på ett papper och var beredd att diskutera det i skolan med kompisarna sedan. Tips! Ta fram det här pappret efter två månader och påminn varandra om vad ni planerat att göra och hur det fungerat!