Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Relevanta dokument
Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Samverkansprojekt Strokevård Komplettering till huvudrapporten ReKo Sjuhärad

Beroende på var i hjärnan som syrebristen uppstår så märker den drabbade av olika symtom.

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Utvärdering av vården vid stroke

Prehospitalt omhändertagande

Norrlandstingens regionförbund

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Inspirationsseminarie Stroke och forskning

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Göran Karlström, Anna Boman Sörebö Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Linda Alsholm, Eric Bertholds, Brita Eklund, Annika Nordanstig, Claes Gustafsson. Strokerådet

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

MÄVA medicinsk vård för äldre. Vård i samverkan med primärvård och kommuner

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Personcentrerad vård. Ett projekt på neurorehab Rehab Väst Region Östergötland PCV,

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

REGIONALA STROKERÅDET. TIA Stroke Stroke 3-månaders uppföljning Stroke 12-månaders uppföljning

Årsberättelse Programråd Stroke. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft

Kommunens Rehabiliteringsavdelning

Rehabilitering inom strokesjukvården

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

Checklista - förbättringsarbete

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Stroke vårdkedja. Före stroke Stroke Uppföljning. Aktivt liv. Hereditet. Strokeenhets. Rehabilitering Sekundärprofylax. behandling

JÄMLIK STROKEVÅRD. Sammanhållen rehabilitering, stöd, information och utbildning

Skånejournalen-Stroke. Kvalitetsregisterdag Hélène Pessah-Rasmussen

STROKE-Riksförbundets yttrande över remissversionen av Nationella riktlinjer Vård vid stroke, stöd för styrning och ledning.

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

Triangelrevisioner Strokevård

Hälso- och sjukvårdsenheten

Vad vården gör för individen och inte vad den är!

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid stroke

Metod Samma distriktssköterskor som Kontakterna har skett via hembesök och telefon.

Jurslavägen 31. Att bo på Jurslavägen

som förbättrar vård och kvalitet

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Palliativregistret - värdegrund

Trygghetsteam i Linköpings kommun. En biståndsbedömd insats

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Triangelrevision 2018

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Riskanalys Stroke / Neurologi Riskanalys Delprojekt Stroke / Neurologi

Projekt utökad hemrehabilitering. Jönköpings kommun

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Kardiologisk Vårdavdelning 13 Information till patient och närstående

Strokevårdkedjan i Stockholm

Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering. Medicinskt Ansvariga

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Arbets- och fysioterapeuter i kommun o

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Sydöstra sjukvårdsregionen

Uppföljning av Team trygg hemgång

Varför ville vi genomföra projektet?

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Inventering av rehabiliteringsfrågor i Riksstrokes akutformulär

Stockholms lins landsting

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

Det kostar på, det tar lite tid. Utgångsläge. medelvårdtiden i Sverige varierar från 3-9 dagar Höft 7,9 dygn (2010) Knä 8,4 dygn (2010)

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Rehabilitering i samverkan för södra länsdelen

JÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.

MS/Parkinsonprocessen - implementering av nationella riktlinjer baserat på personcentrerad processkartläggning

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Är TLS ett användbart instrument inom den kommunala omsorgen? Gill Asplin FoUiVäst

RUTINER FÖR INTERN KOMMUNIKATION

Externa Hjärtsviktsteamet

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Solgårdens korttidsvistelse. Enköpings kommun

Vad är stroke? Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp), hjärnblödning och TIA.

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Neuroteam

Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Nytt hälso- och sjukvårdsavtal

Dagverksamhet för äldre

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger

Bemötande Äldreomsorg

Nationella riktlinjer för god hälso- och sjukvård Nya uppdrag Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella riktlinjer för god tandvård

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Transkript:

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson

Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom somatisk vård Vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning Stor variation av symptom, svårighetsgrad och ålder vid insjuknande

Bakgrund Strokesjukvård Snabbt omhändertagande viktigt Direkt till sjukhus Vård på strokeenhet Framgångsrika resultat Högre sannolikhet att överleva Mer funktionellt oberoende Fler återgår till tidigare boende Multidisciplinärt omhändertagande Personal utbildad i strokevård Mobilisering/rehabilitering påbörjas direkt

Bakgrund Tidig understödd utskrivning Rekommenderas i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för strokesjukvård: Hälso- och sjukvården kan skriva ut strokepatienter med milda till måttliga symtom från sjukhuset tidigare under förutsättning att patienten får rehabilitering i hemmet av ett multidisciplinärt rehabiliteringsteam med kunskap om strokesjukvård

Bakgrund Tidig under stödd utskrivning Vetenskaplig granskning i riktlinjerna drar slutsatserna (evidensstyrka 2) att arbetssättet medför Kortare vårdtider Minskad aktivitetsnedsättning Ökad patientnöjdhet

Det lokala problemet Patienter med mild till måttlig stroke Bör erbjudas tidig understödd hemgång med stöd av ett stroketeam enligt nationella riktlinjer Modell för hur saknas Rehabpersonalen på strokeenheten har uttryckt behov av att göra hembesök tillsammans med patienten följa upp/träna i hemmet en kort tid efter utskrivning

Avsedd förbättring Förbättrad kvalitet på vården för patienter med mild/måttlig stroke genom att starta ett klinikanslutet strokehemteam. Syftet med förbättringsarbetet Ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivning Effektivisering av strokeprocessen genom kortare vårdtider

Frågeställningar i förbättringsarbetet Förändrades patienternas upplevelse av trygghet med det nya arbetssättet? Förändrades patienternas vårdtid? Hur påverkades kostnader/personalresurser? Förändrades antalet återinläggningar?

Syftet med studien av förbättringsarbetet Syftet var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig, understödd utskrivning från sjukhus för patienter med mild till måttlig stroke.

Material och metod Forskningsmiljö Strokeenhet med 22 vårdplatser 10 akuta strokeplatser, alla åldrar och svårighetsgrader 12 geriatrisk strokerehabilitering Sjuksköterskor, undersköterskor, läkare med neurologisk och geriatrisk specialitet, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och kurator. Vid behov logoped och dietist. Strokekompetensutbildning regelbundet

Material och metod Planering av förbättringsarbetet Projektgrupp Två arbetsterapeuter Två sjukgymnaster Två sjuksköterskor Agil projektledning Projekttavla Hög kompetens och stort egenansvar i gruppen Förändringar hanterades under projektets gång PDSA Kommunikation Baslinjemätning av vårdtid och upplevelse av trygghet

Material och metod Metoder för utvärdering av förbättringsarbetet Identifiering av patienter (Bathels Index och checklista) och mätning av vårdtid Trygghetsmätningar VAS skala Kostnader/personalresurser Registrering av återinläggningar

Design av studien Fallstudie med kvalitativ design Intervjuer med patienter och närstående Fokusgruppsintervju med personal

Resultat Projektet pågick december 2013 - mars 2014 Tio patienter inkluderades Ålder 65-93 år Åtta män, två kvinnor 31 hembesök genomfördes

Resultat - vårdtid Varierade mellan 4 och 37 dagar Median: 6 dagar Medelvårdtid projektgrupp: 9,4 dagar Medelvärde baslinje: 10,17 dagar

Resultat vårdtid

Resultat trygghet Upplevelse av trygghet VAS>8 inför och 5-7 dagar efter utskrivning 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 Före utskrivning Efter utskrivning 0,3 0,2 0,1 0 Baslinjepatient Projektpatient

Resultat - förbättringsarbetet Återinläggningar En patient i baslinjen blev återinlagd inom 30 dagar Ingen patient i projektgruppen Kostnader/personalresurser Hembesök två timmar av arbetsterapeut och sjukgymnast kostar ca 1400 kr (inklusive transport, exklusive administration).

Resultat av studien - patientintervjuer Hemma är ju den miljön man lever i, där man ska komma in i rutinerna igen, så där blir det ju direkt nyttiga frågor och så. Vi var inne på datorn och skrev för min handstil hänger ju inte med som du ser och hon (arbetsterapeuten) gav tips. Det är ju när man kommer hem man inser att ja riktigt bra är jag ju inte. Det var en förändring i tillvaron som var påtaglig och jag insåg att jag inte kan leva riktigt som förut. Då tycker jag det är bra att någon kommer hem och tittar till.

Resultat av studien - patientintervjuer Man gjorde ingenting förrän S. kom från rehab och gjorde ett hembesök och såg att det inte funkade... Sen ordnade hon att jag äntligen kom vidare till en kompetent person. Jag tyckte att jag kunde åkt hem tidigare, men dom inväntade svar från Linköping som tog sån tid. Som patient vill man ju ligga på sjukhus så kort som möjligt

Resultat av studien Intervju med närstående Bra att dom var här en gång innan han skrevs ut för då visste man att det funkade med trappor och att han råkade här hemma om man säger med sängen och toaletten och hur han hade det med vardagsgrejor.

Resultat av studien intervju med närstående Dom förklarade mycket och vi diskuterade saker som man inte hade gjort om man suttit inne på sjukhuset tror jag. För man ser allt i en annan dager när man är hemma. Han hade ett par tofflor som han var väldigt kär i och som jag har varit väldigt orolig för, för dom har ingen kappa där bak. När dom kom hit sa dom att du får inte gå med dom i trappan. Är så glad att jag fick hjälp med det.

Resultat av studien fokusgrupp med personal Alla patienter har varit väldigt positiva och anhöriga har varit jättepositiva också. Mmm, ja. Det har väl varit det allra bästa Jobba med förändringar tar längre tid än man tror. Sällan tråkigt att vara med och utveckla en verksamhet men det tar samtidigt både kraft och energi och kräver prioriteringar

Resultat av studien fokusgrupp med personal Väldigt många människor som blir involverade, speciellt när det gäller här inom vården viktigt att alla är välinformerade, att alla är insatta. Man ser ju vad som fungerade och vad som inte fungerade, och det blir ju ett förändringsarbete till det bättre hela tiden då.

Lärdomar Patienterna kände sig trygga Varierande behov och önskemål - ett individuellt omhändertagande behövs Involvering av närstående är betydelsefullt Det tar mycket tid att planera, genomföra och administrera hembesök Hembesöket under vårdtiden tillsammans med patienten upplevdes ofta värdefullt Lärdomar från projektet kan bidra till fortsatt utveckling av rehabiliteringsprocessen i samband med utskrivning.

Funderingar på framtiden En utmananing att få till en välfungerande strokerehabilitering för en komplex patientgrupp... Vilka patienter ska ha tillgång till specialiserad strokerehabilitering? Uppföljning Hemrehab Lärcaféer Öppenvårdsrehab/Dagrehab Smörgåsbord? Utveckling av samarbetet med kommunernas hemrehabteam Lika vård/rehab i regionen