Klassisk Sociologisk Teori



Relevanta dokument
Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.

Organisering. Aida Alvinius.

Internationell politik 1

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Generation utanför. En analys utifrån de klassiska samhällsteorierna Dagens samhälle har med senare tid blivit allt mer modernt och klassklyftorna

Pedagogikens systemteori

Prövning i sociologi

Organisationsteori. Distanskurs samhällsentreprenörskap 16/11-09

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)

Sociologi GR (A), 30 hp

Teori, 9 hp, Sociologi II

Teori, 9 hp, Sociologi II

Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Organisationskommunikation3

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

RELIGION. Läroämnets uppdrag

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen

Teori, 9 hp, Sociologi II

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Vad är rättvisa skatter?

analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Perspektiv på kunskap

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år


Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

Sociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens

Historiens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen

Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Hur förhåller sig miljarderna som försvunnit i börsrasen till resten av det kapitalistiska systemet?

Men även om vi inte kan presentera ett enkelt svar, kan vi diskutera några viktiga dimensioner i diskussionen kring makt.

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Marxism och Distributiv Rättvisa. Gustaf Arrhenius Department of Philosophy, Stockholm University Collège d études mondiales

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

FPRA21:3 Moralfilosofins klassiker Föreläsning 2

Sociala nätverk, organisationer och kommunikation 5 p VT Lärare Elin Kvist och Britt-Inger Keisu, sociologiska institutionen

5.15 Religion. Mål för undervisningen

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Historiens historia. Historia och historiesyn under 3000 år

Hållbar stad öppen för världen. Intraservice. Att arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10

Vetenskap sökande av kunskap

5. Egoism. andras skull.


Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Negativa organisatoriska aspekter - påverkan på organisering. Torsdag 6 oktober, Teoretiskt pass - Gruppövning

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)

Validand och valideringshandledare

Kan vi handla omoraliskt mot. Är det rätt eller fel med abort?

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Kan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Studentbloggar med hjälp av ÅA:s bloggverktyg i sociologiundervisning

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

Forum jämlik stad 6 september

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Klassisk Sociologisk Teori, 7,5 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Värdet av att leda med värderingar. Ulrika Klockar Klas Gustafsson Advise Consulting

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Humanistiska programmet (HU)

Transkript:

Klassisk Sociologisk Teori

Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber

Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar om vad människor gör med varandra Fokus på RELATIONER, inte människor Studier av: Mönster/strukturer för hur människor samarbetar, motarbetar, hjälper, utnyttjar varandra SVÅRT att se dessa strukturer det är svårt att SE samhället!

Varför så svårt att se samhället? ELLER Hur kan vi få syn på det? 1) Svårt att se vilka krafter som påverkar människor MAKTRELATIONER ofta dolda. 2) Föreställningar om snabba förändringar döljer det STABILA i samhället. 3) Vi står mitt i samhället för NÄRA. Men samtidigt behövs en kombination av närhet och distans för att se samhället.

Bilder av samhället Samhället som hinder krångel, regler, köer. Samhället som de andra latmaskar, bidragsfuskare, invandrare etc. Samhället som möjlighet och gemenskap ett socialt rum.

Att forska om det alla känner till? Fokus på vardagsliv och det kända Tvärtom mot naturvetenskap som oftast studerar det OKÄNDA. Svårt att förklara det som verkar självklart... Men bra sociologi hittar mönster och dolda fenomen bortom det för givet tagna!

Sociologisk Teori Sociologin är full av teori! Men, varför så många teorier? TEORIER hjälper oss att se samhället......men påverkar också VAD vi ser. Hjälper oss att sortera och skapa sammanhang i ett kaos. Teorier behöver vara generaliserbara. Alltid glapp mellan teori och empiri!

Sociologisk Teori Många nya teorier tillkommer hela tiden......men samtidigt lever de äldre teorierna vidare. Nya teorier behöver inte vara BÄTTRE! Nya teorier bör jämföras med de äldre hur mycket NYTT tillförs egentligen? Därför viktigt att läsa KLASSIKER! När man pratar om klassiker : Karl Marx, Emile Durkheim, Georg Simmel och Max Weber.

KARL MARX Stor symbolik kring hans namn. 1818-1883 Född i Trier, Tyskland. Påverkad av Hegel, Fourier, Smith m.fl. KAPITALISM och INDUSTRIALISM i fokus... kapitalismens grund och funktionssätt. OCH betydelsen av klasskonflikten mellan ägare av produktionsmedlen och proletärerna.

KARL MARX Jag tar upp tre centrala teorier hos Marx: 1) Den materialistiska historieuppfattningen (tex Till kritiken av den politiska ekonomin, 1845?) 2) Alienationsteorin (från Ekonomiskt-filosofiska manuskripten, 1844) 3) Kapitalteorin (Das Kapital, 1867)

Den materialistiska historieuppfattningen En uppfattning om historien och vad som driver den - samhällsstadier avlöser varandra. Historien har en riktning! Människans PRODUKTION och PRAKTIK är central. PRAKTIK: människorna som indirekt genom att producera sina livsförnödenheter producerar sitt materiella liv. Egen produktion sociala och politiska förhållanden. BASEN = ekonomiska relationer, ekonomisk grundstruktur = Människors sätt att tillgodose sina behov! ÖVERBYGGNADEN = icke-ekonomiska relationer, förhärskande idéer politiska, juridiska, moraliska, tankemässiga förhållanden.

Den materialistiska historieuppfattningen Produktivkrafter = verktyg, maskiner, fabriker som används för att tillfredsställa mänskliga behov. Produktionsförhållanden = de förbindelser människor har med varandra när de tillfredsställer sina behov Ett samhälle antar det system av sociala relationer som på bästa sätt främjar användningen av dess produktivkrafter Produktionsförhållandena motsvaras av tillståndet hos de materiella produktivkrafterna Produktionsförhållandenas förändringar påverkar andra element i samhället tex familjen.

Alienationsteorin En kritik av kapitalismen Kapitalismens produktionsförhållanden relationer mellan ägare av produktionsmedlen och proletariatet. Arbetet som produktiv handling hos Marx Behov Arbete Omskapade behov Ny produktiv verksamhet. Två förutsättningar för arbetets ALIENATION inom kapitalismen enligt Marx: 1) Att arbeta är att vara människa, 2) Arbetet utförs som lönearbete. Alienation = kapitalismen har förvrängt relationen mellan arbete och den mänskliga naturen!

Alienationsteorin Under kapitalismen: Arbetet blir en produkt svårt att för arbetaren att förändra riktningen på sitt arbete om det slutar att efterfrågas. Arbetaren underkastas kapitalisten som kan förändra riktningen på sitt kapital. Relationen Ägare/Proletär missgynnar arbetaren. Detta skapar ALIENATION ett förfrämligande!

Alienationsteorin Fyra delar av alienationsprocessen: Alienation från produkten arbetets produkt tillhör inte längre arbetaren utan kapitalisten. Alienation från den produktiva verksamheten - Arbetaren skapar inte föremål i enlighet med sina egna ideal eller behov, utan för kapitalisterna. Arbetare alieneras från sin mänskliga potential arbetsplatsen blir till en plats där vi känner oss minst mänskliga och minst oss själva. Alienation från andra arbetare det naturliga samarbetet störs inom kapitalismen.

Kapitalteorin En teori inom Marx studier av den Politiska Ekonomin. Kapitalteorin: en förklaring av företagens vinst. Varor Marx skiljer på två aspekter hos varor. Bruksvärde ett tings användbarhet. Bytesvärde den mängd varor en vara kan bytas mot. Hur uppstår vinst och hur kan värdet öka? Kapitalismens rörelselag

Kapitalteorin Värde i relation till ARBETET Arbetets bytesvärde = lön för överlevnad. Arbetets bruksvärde = värdet arbetaren skapar under en viss tid. Skillnaden mellan arbetets bruksvärde och bytesvärde = MERVÄRDE Mervärdet genererar vinst! Kapitalisterna betalar arbetarna mindre än det värde som arbetarna producerar!

Kapitalteorin Marx kallar detta för EXPLOATERING Har alltid funnits, men sker på ett speciellt sätt under kapitalismen. Genomförs av ett objektivt och opersonligt ekonomiskt system exploateringen döljs. Kapitalisterna INTE onda det är den ekonomiska strukturen och konkurrens som tvingar fram exploateringen.

EMILE DURKHEIM 1858 1917, född i Epinal, Frankrike. Konsensusteoretiker och Strukturalist. Två huvudsakliga spår i Durkheims sociologi: Det sociala har företräde framför det individuella Samhället kan studeras vetenskapligt Samhället som en organism - HOLISM Jag tar upp Durkheims Metodregler och hans teori om Arbetsdelningen i samhället.

Sociologins Metodregler Ville etablera sociologin som vetenskapligt ämne och avgränsa den från filosofin genom skapandet av METODREGLER. Empirisk inriktning studier i verkligheten! Sociologins undersökningsobjekt: SOCIALA FAKTA = sätt att handla, tänka, känna Finns UTANFÖR individen + utövar TVÅNG Samhället är upphovet till sociala fakta.

Sociologins Metodregler Sociala fakta skall behandlas som TING. Går alltså inte att tänka bort! Sociala fakta kan bara förklaras av ANDRA sociala fakta. Två typer av sociala fakta: Materiella sociala fakta = direkt observerbara arkitektur, teknikformer, rättsordningar. Icke-materiella fakta = normer, värderingar, kultur.

Sociologins Metodregler Fyra typer av Icke-materiella sociala fakta: Moral = moralen viktig för samhället och individens frihet. Kollektivt medvetande = allmän struktur av gemensamma uppfattningar, värderingar, normer, känslor osv. Kollektiva representationer = mer precist/senare begrepp kollektiv föreställning/idé tex ofta kopplat till symboler. Sociala strömningar = en plats för uppkomst av kulturella normer/vågor av entusiasm i folksamlingar tex rockkonserter.

Samhällets Arbetsdelning The Division of Labor in Society den första klassikern? Hur är samhällelig ordning möjlig? En fråga om solidaritet och moralens kris (i Frankrike). Arbetsdelning = människor har olika arbetsuppgifter i samhället enligt Adam Smith mer effektiv tillverkningsprocess tex.

Samhällets Arbetsdelning Traditionella samhällen = Människor gör SAMMA sak starkt kollektivt medvetande. Moderna samhällen = Människor gör OLIKA saker svagare kollektivt medvetande. Mekanisk solidaritet = samhället hålls samman av att människor gör samma saker. Organisk solidaritet = arbetsdelningen håller samman dem genom att tvinga dem att vara beroende av andra människor (ömsesidigt beroende).

Samhällets Arbetsdelning Solidariteten hade inte försvunnit, bara ändrat form. Orsaken till förändringen = Dynamisk Täthet fler människor, mer konkurrens, ökad interaktion i moderna samhällen. Organisk solidaritet ger starkare band mellan människor än den mekaniska solidariteten.

Samhällets Arbetsdelning Genom att studera LAGEN kan vi studera solidaritetsformen. Mekanisk solidaritet REPRESSIV lagstiftning brott mot samhället = stränga kroppsliga straff. Organisk solidaritet RESTITUTIV lagstiftning brott mot individer = skall kompenseras först och främst.

Samhällets Arbetsdelning Durkheim delvis kritisk till den organiska solidaritetens framväxt kunde generera sjukliga effekter = ANOMI ANOMI = svag kontroll av människors passioner, känslor av rotlöshet/normlöshet. Ett samhälle bör vara i balans stabilitet! Durkheim kan tolkas som en konservativ teoretiker...

MAX WEBER 1864-1920, född i Erfurt, Tyskland. Kanske mest känd av de klassiska sociologerna? Mångsidig produktion + Oerhört inflytande på sociologisk teori. Jag tar upp fyra aspekter av hans arbeten: Om metod Om sociologi och social handling Om samhällets rationalisering Om religion och kapitalismens uppkomst

Webers vetenskapslära Weber intresserad av relationen Historia Sociologi kan ses som historiesociolog. Drev en egen linje för hur vetenskap bör bedrivas. Teori och empiri måste SKILJAS åt! Begrepp skall användas för att bättre förstå samhället (inte som EXAKTA avbilder av verkligheten)! Lagar för den sociala verkligheten OMÖJLIGA (sociologin bör studera både det individuella och det generella)!

Webers vetenskapslära Verstehen centralt begrepp. Weber ville FÖRSTÅ samhället och dess fenomen! IDEALTYPER = verktyg för att förstå ett visst fenomen. Inte ideal som det bästa En extremversion av det man vill studera Syftar till att fånga dragen hos det man vill studera Skall hjälpa forskaren att förstå

Sociologi och Social Handling Sociologi = en vetenskap som försöker förstå meningen i ett socialt handlande och därigenom klargöra orsakerna till dess förlopp och verkningar Social handling är grunden! Utförs av individer. Det sociala i en social handling innebär att en handling är relaterad till andra människors beteenden och orienterar sig efter dessa.

Sociologi och Social Handling Fyra typer av social handling: Målrationellt = syfte, medel, konsekvens styr handlingen. Värderationellt = handlar utifrån en tro, handlingen har ett egenvärde, konsekvensen sekundär. Affektuellt = känslostyrt handlande. Traditionellt = handlingar bestäms av gamla vanor. Rutin!

Samhällets rationalisering Ett annat centralt tema hos Weber samhällets rationalisering. Människornas handlande från affektuellt/traditionellt värderationellt målrationellt = en tendens i samhället. Fyra olika rationalitetsformer hos Weber Praktisk, Teoretisk, Materiell och Formell rationalitet. Formell rationalitet = viktigast beräkningar av mål/medel, ej kopplat till egenintresse utan till regler, lagar.

Samhällets rationalisering Formell rationalitet - Sex grunddrag: Kalkylerbarhet = formella rationella strukturer fokuserar på mätbarhet/kvantifiering Effektivitet = viktigt fokus för att nå ett visst mål Förutsägbarhet = saker ska fungera förutsägbart från en tid/plats till en annan Mänsklig teknologi ersätts av ickemänsklig = Rationella system gör precis så... Kontroll = Kontroll av osäkerheter, gärna människor Irrationalitet till följd = för människor inom och utanför systemen.

Samhällets rationalisering En byråkratisk organisation i en stat är ett bra exempel på rationalisering! Regler, specialisering, hierarkisk styrning, kontroll, rutin, disciplin osv. Skapar förutsägbarhet! Rationaliseringens baksidor: AVHUMANISERING/AVINDIVIDUALISERING Kapitalismen och byråkratin = Rationaliserande KRAFTER i samhället.

Den protestantiska etiken och kapitalismens anda Hur har rationaliteten uppkommit (speciellt dess anda )? Upptäckte att protestantismen kunde vara en orsak... ett visst tankesystem. KALVINISMEN särskilt viktig: Speciell väg till frälsning - Få kan bli frälsta På förhand utvalda - Ödesbestämt Sökandet efter tecken på utvaldhet genom hårt arbete Självbehärskning, systematisk livstil, disciplinerat arbete Regler för handlandet m.a.o. förklaring till kapitalismens anda.

Kapitalismen var enligt Weber en oförutsedd konsekvens av den protestantiska etiken Den protestantiska etiken och kapitalismens anda Protestantismens förvandlade jakten på profit ett moraliskt korståg Skapandet av: Hänsynslösa kapitalister vinst en etisk plikt! Nyktra, samvetsgranna, arbetssamma arbetare! Rättfärdigandet av ojämlikhet! När kapitalismen etablerats behövdes inte protestantismens värdemässiga grund längre... Målrationellt handlade INSTITUTIONALISERADES idag lever kapitalismen sitt egna liv.

Tack för mig! SLUT!