FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting Gunilla Fahlström, FoU ledare Regionförbundet Örebro Kitty Kamwendo, docent Örebro universitet
Varför ramlar Vem och När ramlar Hur?
Fallfakta Var 3:e person över 65 år faller minst en gång/år Minst 1400 personer/år dör av fall Fall och nedsatt livskvalitet pga av fall kostar 14 miljarder / år i Sverige Multidisciplinär, multifaktoriell, individuellt anpassad intervention har effekt Träning av balans, styrka och gång kan minska antal fall med 18-40%
Varför faller man? Hög ålder Nedsatt hörsel och syn Minskad muskelstyrka Ökad svårighet att hålla balansen Minskad benmassa, osteoporos Olika sjukdomstillstånd- kan bidra till fall Biverkningar av medicin- kan bidra till fall
Varför faller man? Fysisk inaktivitet/ orörlighet Rökning Ensidig kost med otillräckligt med D-vitamin och kalcium. Rörelserädsla/oro Har man fallit blir man ofta rädd att falla igen.
Miljörelaterade risker Hala golv och småmattor Sladdar Ojämnheter i trappor/trösklar Dålig belysning Dåligt underhållna gångbanor Trafikmiljö där bilar, cyklar och gångare inte är åtskilda.
Fallrisk kan orsaka Rädsla för att gå ut och röra sig Kan leda till ökad isolering Försämrad prestationsförmåga och kan påskynda åldrande. De flesta fall sker i hemmet. Fall kan förebyggas på många olika sätt!
Höftfrakturpatienten 20-30% har urinvägsinfektion 20-30% har diabetes 30-40% har haft stroke 20-30% är deprimerade 50% har nedsatt syn 90% har fallit upprepade gånger före frakturen 80% har varit fysiskt inaktiva 70% lever ensamma
Balans Kan tränas och måste provoceras för att bli bättre. Personen ska träna på gränsen av sin förmåga men under säkra former förstås. Många är rädda att ramla igen och hamnar då i en ond cirkel- rör sig mindre och får sämre balans. Tro på sin egen förmåga (self-efficacy) är mycket viktigt!
Hur träna balans i stående och rörelse? Styrketräning av benmuskler Uppresningar sittande till stående: olika höjder, olika stolar med mjukt/hårt underlag Gång över och runt hinder Sträcka sig åt olika håll, lyfta upp föremål Stående med minskad understödsyta: fötter ihop, ett ben, tandem Gång i trappa Gång utomhus
FYSISK AKTIVITET Rekommendation: 30 minuter rask promenad per dag, kan delas upp tex 2 x 15 min. Går man längre får man ytterligare hälsovinster! + Styrketräning 1-2 ggr/vecka, Flera studier visar att ffa för äldre är styrketräning bra!
Fysisk aktivitet och träning Kan förebygga fall och tex höftfrakturer genom förbättrad balans och minskad fallrisk Styrketräning ger ökad muskelstyrka och förbättrad funktionsförmåga. Påverkar även balans, koordination, rörlighet som tillsammans minskar fallrisken.
Fysisk aktivitet Har även positiv betydelse för psykologiska funktioner, ex depression Minskar smärta/smärtupplevelse Positiv effekt på en rad livsstilssjukdomar tex. diabetes, hjärt-kärl sjukdom, astma/kol, metabola syndrom.
FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting Gunilla Fahlström, FoU ledare Regionförbundet Örebro Kitty Kamwendo, docent Örebro universitet
Studiens syfte är att: Prova en modell för att förebygga fall genom systematiska träningsinsatser som stöds av undersköterskor Minska antalet fall och relaterade skador samt bidra till bättre tillvaro och livskvalitet Utveckla omvårdnadspersonalens arbetsinnehåll Göra en hälsoekonomisk utvärdering
Inklusionskriterier Ordinärt boende Minst 65 år Kan gå självständigt, med eller utan gånghjälpmedel. Har funktionsnedsättning samt har fallit vid minst ett tillfälle senaste 12 månaderna eller fallit minst två gånger senaste 12 månaderna. Kan medverka och samarbeta med personal
I studien arbetar: 23 undersköterskor och 18 arbetsterapeuter från 8 kommuner i Örebro län 22 sjukgymnaster från primärvården i Örebro län Samarbete mellan primärvården, 8 kommuner Örebro universitet och drivs av Regionförbundet
Studiens gång: Information och samtycke Boendebedömning och råd, arbetsterapeut Hälso- och funktionsbedömning, sjukgymnast vid start och slut Indelning kontroll- och träningsgrupp Träningsalmanacka ska fyllas i varje månad under ett år Alla besök sker i hemmet och är kostnadsfria!
Mätinstrument Anamnesfrågor SF-36 Medicinlista ADL-trappa + kompletterande ADL frågor Bergs Balansskala Stops walking when talking
Mätinstrument Gångtest 3 meter Timed Up and Go, TUG (TUG manual) Chair Stand Test, CST (5 uppresningar/nedsittningar på tid) Upplevd balans
Träningsgrupp Sjukgymnast och undersköterska gör gemensam träningsgenomgång vid hembesök Individuellt anpassat träningsprogram som ska göras 3 ggr/vecka hemma + 30 min promenad/vecka Undersköterska gör 8 hembesök under 5 månader Ny funktionsbedömning av sjukgymnast
Basprogram: träning 3 gånger/vecka 1 promenad om 30 minuter som kan delas upp.
Träning i vardagsmiljö
Bakgrundsuppgifter för deltagare (165 personer har inkluderats i studien hittills) Kontrollgrupp Träningsgrupp Antal 40 42 Kvinnor 30 31 Män 10 11 Medelålder 83 83
Preliminära resultat läkemedel (50 personer) I medeltal var det 5,5 läkemedel per person 2 personer hade 0 läkemedel 8 personer hade 8 läkemedel eller fler 3 personer hade 14 läkemedel eller fler
Preliminära resultat fall (82 personer) 42 personer föll minst en gång under ett år Dessa 42 personer föll totalt 131 ggr!
Preliminära resultat Kontroll Träning Antal fallare 21/40 21/42 Antal fall 84 47 Antal frakturer 5 1 Avlidna 5 1 Balans, gång, styrka Oförändrat; försämring Oförändrat; förbättring
Preliminära resultat fall ANTAL FALL och FALLARE Kontrollgrupp Träningsgrupp 5 personer föll 1 gång 10 personer föll 1 gång 5 personer föll 2-3 ggr 8 personer föll 2-3 ggr 6 personer föll 4-5 ggr 1 person föll 5 ggr 2 personer föll 7 ggr 1 person föll 6 ggr 2 personer föll 8-9 ggr 1 person föll 7 ggr 1 person föll 10 ggr Totalt 21 personer föll 84 ggr 21 personer föll 47 ggr
Data om undersköterskor enkät före utbildning och i slutet av studien fokusgruppssamtal vid slutet av studien
Hembesöksblankett fylls i vid varje hembesök Hembesöksblankett N amn: Hembesökstillfälle nr: Datum: Tid då besöket påbörjas: Tidsåtgång: Utfördes träningen enligt program? ja, helt och hållet till övervägande del till mindre del inte alls Beskriv varför träningen ej genomfördes enligt programmet Kommentarer i övrigt runt hembesöket (t.ex. särskilda frågor som den äldre ställde, något som hände, något Du tänkte/hörde/tänkte på). Noterat av
Erfarenheter hittills Det har tagit tid att starta och genomföra studien Det kan vara svårt med rekrytering av deltagare och personal som ska arbeta med studien Informationsspridning Viktigt med regelbundna informationsträffar för all personal som arbetar med studien, både i storgrupp och yrkesvis Nu när vi är igång fungerar det bra och vi får mycket positiv respons från både personal och deltagare i studien!
Konklusion Resultatet hittills indikerar att arbetssättet: är framgångsrikt för hemmaboende äldre med fallrisk är tillämpbart ger goda utvecklingsmöjligheter för undersköterskor, svensk äldreomsorgs största yrkesgrupp.