Göteborg Stads handlingsplan

Transkript

1 Göteborg Stads handlingsplan för att minska antalet fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende

2 Innehåll Syfte/uppdrag... 3 Bakgrund... 4 Definition av fall... 4 Definition av fallskada... 4 OTAGO... 5 FaR... 5 Nivå A och B... 6 Teamarbete... 7 Riskfaktorer för fall... 7 Identifierade områden... 7 Definition av åtgärd och rekommendation... 8 Nivå C: Förebygga fall, äldre med fallrisk... 9 Nivå D: Förhindra skador vid fall, äldre som faller Litteraturlista Webb-sidor Bilagor

3 Syfte/uppdrag Att ta fram en för staden övergripande handlingsplan för att minska antalet fallskador hos brukare av hemtjänst och äldreboende. Detta är ett uppdrag som är beslutat i KF s budget Genom att en övergripande handlingsplan finns förväntas Göteborg stads systematiska arbete för att förebygga fall och fallskador att tydliggöras. Följande personer har deltagit i framtagandet av handlingsplanen Anna Haglund, verksamhetsutvecklare för hälso- och sjukvårdsområdet, SDF V Göteborg Annica Thorin, enhetschef, Korttidsenheten, Krokslätts äldreboende, SDF Centrum Carina Seiden, arbetsterapeut, regional koordinator Senior alert, SDF Centrum Frida Wendin, enhetschef, Annedals hus, SDF Majorna-Linné Gona Hama Shari, enhetschef, Sehlstedtsgatan 12, SDF Lundby Inga Reidel, Vision Bo Äldre, Senior Göteborg Ingrid Löfstaf, MAS V Hisingen och Lundby Jan Fagerström, enhetschef för hemtjänst Kortedala Norra, SDF Ö Göteborg Marie Landekrans, enhetschef rehab, SDF AFH Martin Nilsson, leg. sjukgymnast, med.dr., regionalkoordinator Senior alert, SDF Örgryte- Härlanda Susanne Landhage, projektledare, avdelningen för kommunal äldreomsorg och hälso- och sjukvård, Stadsledningskontoret 3

4 Bakgrund Definition av fall Definition av fallskada En händelse då någon oavsiktligt hamnar på golvet eller marken, oavsett om skada inträffar eller inte. (Källa: Vårdhandboken, En fysisk konsekvens som uppstår vid ett fall (Källa: Vårdhandboken, Fall och fallskador hos äldre har i många år varit ett område som uppmärksammats och både kommuner och landsting har arbetat förebyggande. Trots allt förebyggande arbete som pågått under årens lopp så är fall hos äldre den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig och ofta är konsekvenserna allvarliga. Fem gånger fler avlider till följd av en fallolycka jämfört med dödsfall i trafiken. Drygt nio av tio som avlider på grund av fallolyckor är 65 år eller äldre och nästan två tredjedelar som vårdas på sjukhus är 65 år eller äldre. I den äldsta åldersgruppen, 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall. Vanligast är att man som äldre snubblar/snavar, drabbas av yrsel, trampar fel eller tappar balansen. Hos de äldsta är vanligaste orsaken till ett fall att man tappar balansen. Flest fallolyckor sker i eller kring bostaden samt i särskilda boenden. Det preventiva arbetet för att förhindra fall och fallskador hos äldre behöver startas tidigare redan före 65 års ålder. Ett preventivt fallarbete kräver även samverkan mellan olika huvudmän för att åstadkomma effekt. Alla insatser bör baseras på den äldre personens egna mål och intressen, äldreomsorgens personal måste involveras och det är viktigt att arbeta utifrån ett rehabiliterande synsätt och meningsfulla aktiviteter måste vara i fokus. Äldre personer som bor på särskilda boenden eller vårdas på sjukhus löper större risk att falla än äldre i ordinärt boende (Uppgift från SKL, Fall och fallskador 2011). Dock saknas studier på äldre i ordinärt boende och som har hemsjukvård eller omfattande omsorgsinsatser. Studier i ordinärt boende har gjorts på äldre personer som ofta klarar sitt dagliga liv självständigt. En fallfrekvens i särskilt boende med 50 personer på 2,0 4,2 per person/år, innebär att ett fall inträffar från var varannan till var tredje dag. Förutom allvarliga fysiska skador kan fall även ge psykologiska problem (fallrädsla och minskat självförtroende), svårigheter att röra sig som kan leda till isolering och depression, ökat beroende av andra, infektioner och blåmärken. Ungefär 10 procent av fallolyckorna resulterar enligt svensk statistik i en allvarlig skada och 1-2 procent i en höftfraktur. Ökad risk att skada sig vid fall har personer som fallit tidigare och/eller är rädda för att falla eller bor i särskilt boende. Det är inte ovanligt att det på ett särskilt boende är någon/några fåtal äldre som står för ett större antal fall. Andra faktorer som kan påverka är benskörhet, dålig balans, nedsatt muskelstyrka, fysisk inaktivitet, flera olika sorters läkemedel, nedsatt syn, olika sjukdomstillstånd mm. 4

5 Det är nödvändigt att arbeta preventivt på olika nivåer, i samverkan mellan olika huvudmän och mellan professionerna i den egna organisationen. Det preventiva arbetet behöver ske både generellt och individuellt, se trappan nedan (Figur 1). Samlad forskning visar även att flera åtgärder bör sättas in samtidigt och utgå från individens behov. Inom äldreomsorg och slutenvård visar studier att man kan reducera antal fall med ca 40 procent genom teambaserat, multiprofessionellt och multifaktoriell individanpassad fallprevention. Nedsatt muskelstyrka, rörlighet, balans och reaktionsförmåga anses vara de riskfaktorer som lättast kan förbättras genom träning. Även personer i mycket hög ålder kan förbättra sin muskelstyrka och balans för att uppnå stabilitet och undvika fallolyckor. Balans och styrketräning är också det som enligt forskningen har störst effekt för minskad fallrisk. Resultat från kvalitetsregistret Senior alert visar att balansträning som åtgärd för att minska fallrisk sällan används inom äldreomsorgen i Göteborgs Stad. Nedan nämns två sätt att öka balans- och styrketräning. Figur 1 Förebyggande av fall och skador efter fall Äldre med fallrisk Äldre Äldre som faller Befolkningen A. Hälsofrämjande åtgärder B. Förebygga risker för fall C. Förebygga fall D. Förhindra skador vid fall OTAGO OTAGO är ett individuellt anpassat balans- och styrketräningsprogram framtaget på Nya Zeeland. Forskningsstudier har visat att programmet kan minska antalet fall och fallskador med mer än 30 procent. Det går att användas som enskild intervention eller som tillägg till andra fallförebyggande åtgärder, exv. läkemedelsgenomgång. OTAGO har införts i flera länder som England, Norge, Frankrike, Tyskland och Sverige (Västerbotten) med stor framgång. FaR FaR står för Fysisk aktivitet på Recept. All legitimerad personal får förskriva FaR. Målet är att FaR ska fungera som ett alternativ eller komplement till läkemedel och uppnå hälsovinster för patienten och att minska läkemedelskonsumtionen. FaR startades som behandlingsmetod 2004 av HSN infördes FaR i VGPV. Man genomför olika 5

6 utbildningsinsatser riktade till hälso- och sjukvården samt utbildar i Far vid Göteborgs universitet. Med FaR riktat till äldre handlar det också om dagliga övningar för styrka och balans. Handlingsplan som fokusera på nivå C och D inom ordinärt och särskilt boende Inom ordinärt boende är det fokus på omsorgstagare som erhåller stöd från hemtjänsten och är inskrivna inom hemsjukvården. Detta då kommunen inte har det medicinska ansvaret för omsorgstagare som inte är inskrivna inom hemsjukvården. För personer som enbart har hemtjänst är primärvården medicinskt ansvarig vilket innebär att kommun och primärvård måste samverka och ta fram gemensamma rutiner kring fallprevention i NOSAM. Ett gott exempel på bra samverkan kring äldre med risk för fall, trycksår och/eller undernäring är hemtjänsten i SDF Majorna-Linné och Kungstens vårdcentral, se bilaga 1. Särskilt boende i denna handlingsplan innefattar även korttidsboende och enheter med psykogeriatrisk inriktning. Nivå A och B Då nivå A och B inte är oviktiga så nämns det lite kort om de båda nivåerna här. Man behöver arbeta på bred samhällsnivå för att nå så många seniorer som möjligt med information om vad man själv kan göra för att minska risken för fall och därmed också minska risken för eventuella skador till följd av fall. På dessa båda nivåer så handlar det om hälsofrämjande åtgärder och preventiva åtgärder. Det kan vara åtgärder som till exempel återkommande arrangemang i samverkan med andra huvudmän för att öka kunskapen hos befolkningen när det gäller fallprevention. Många gånger är det små enkla saker som förebygger fall och konsekvenser av fall, se bilaga 2. På dessa båda nivåer har den kommunala fixaren en viktig roll när det gäller fallförebyggande riskronder. För att nå ut med kunskap om fallprevention till den äldre medborgaren kan en informationsbroschyr framtagen gemensamt av huvudmännen vara av värde. Vid nybyggnation eller renovering av bostäder avsedda för äldre kan det vara av stor vikt att ha med personer med stor kunskap om äldre, teknik och fallprevention och som har kunskap om senaste forskningen inom fallpreventionsområdet, exv. energiabsorberande golv, mjuk asfalt m.m. Fysisk träning som syftar till att förbättra balans- och gångförmåga samt muskelstyrka, rörlighet eller uthållighet har stark evidens för att minska fall och fallskador, träning minskar även risken för frakturer. Denna träning bör man påbörja innan man blir pensionär. Fallpreventiv effekt har även förändring av hemmiljön, särskilt för personer med nedsatt förmåga att röra sig och när interventionen utförs av arbetsterapeut (Källa: Åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre, SBU). 6

7 Teamarbete När det gäller den kommunala äldreomsorgen ordinärt och särskilt boende - så är det nödvändigt att det preventiva arbetet sker inom flera områden och både generellt och individuellt samt att det preventiva arbetet sker i tvärprofessionella team med ett väl uppbyggt samarbete. Teamets sammansättning och arbetsfördelning ska vara definierat på ett tydligt sätt och utgå från omsorgstagarens/patientens behov. Omsorgstagare och/eller närstående bör erbjudas att delta i teamet. Rutin för teammöte ska finnas och vara känd i verksamheterna. Det finns evidens för att tvärprofessionella team och multifaktoriella åtgärder kan minska antal fall med ca 40 procent. Den starkaste enskilda åtgärden som har vetenskapligt stöd för både minskad fall- och frakturrisk är fysisk träning enskilt och/eller i grupp. Riskfaktorer för fall Hög evidens: Ålder, kognitiv nedsättning, nedsatt muskelstyrka, nedsatt gångförmåga, dålig balans, användande av gånghjälpmedel, rädsla för fall, nedsatt ADL-funktion (aktiviteter i det dagliga livet) Medium evidens: Låg evidens: Kön, nedsatt syn, nedsatt perifer sensibilitet, depression, fysisk inaktivitet, dåliga skor Yrsel Fallrädsla är något som uppmärksammas mer och mer. Det är mycket vanligt och är kopplat till tidigare fallhistoria. Fallrädsla skapar aktivitetsbegränsningar för den äldre vilket i sin tur leder till förlorad förmåga och därmed ger en ökad fallrisk. Identifierade områden Områden som arbetsgruppen identifierat som viktiga att arbeta med ur ett preventivt syfte är: Fysisk (in)aktivitet Läkemedel Inriktning på att stärka balans och styrka, enskilt och/eller i grupp (FaR och/eller OTAGO) Många läkemedel är olämpliga för äldre personer. Till hjälp finns appar och dataprogram för att kunna se vilka läkemedel som ingår i gruppen olämpliga läkemedel för äldre. Kontinuerlig översyn behöver göras bl. a för att se om det går att minska mängden läkemedel till äldre. Detta stöds primärvårdens krav och kvalitetsbok och REK-listan Kommun och sjukvård Samverkan i Göteborgsområdet, Temagrupp äldre, beslutade våren 2015 angående ett PM för läkemedelsgenomgång för äldre som flyttar till särskilt boende. I detta PM står bland annat enkel läkemedelsgenomgång ske snarast, dock senast inom två veckor. Fördjupad läkemedelsgenomgång kan med fördel också ske snarast, dock senast inom tre månader. Fördjupad läkemedelsgenomgång ska sedan utföras minst en gång per år. Ibland kan läkemedel behöva ordineras till äldre, till exempel så har D-vitamintillskott visats sig minska fallrisken med 19 procent 7

8 Mat/måltider/måltidsmiljö Äldre kan drabbas av ofrivillig viktnedgång. Viktnedgång innebär förlust av fett och muskler vilket leder till svaghet som i sin tur ökar risken för fall. Rätt sammansatt kost som intas i rätt miljö och i rätt sällskap är därför av stor vikt i ett fallpreventivt arbete. De så kallade energiabsorberande golven kan göra nytta genom att minska ljudnivån men även dämpa fallet och därmed också risken för höftfraktur om någon ramlar Hjälpmedel Inne- och utemiljön Kompetens Social aktivitet Hjälpmedel ska vara utprovat och individuellt inställt av leg. personal (arbetsterapeut, sjukgymnast/fysioterapeut). Äldre (över 80 år) kräver ca fyra till sex gånger mer ljus än en ung människa, samtidigt ska energibesparande åtgärder göras. Viktigt att se över när, var och hur lampor är tända i en äldres bostad samt att belysningen är fullgod. Gångvägar i närområdet bör vara så plana som möjligt och ha en jämn belysning. Vintertid ska gångvägar hållas snö- och isfria. Öka medarbetares kompetens inom fallpreventivt arbete genom interna utbildningar, webbutbildning mm. Skapa förutsättningar för äldre personer att upprätthålla en så hög fysisk, psykisk och social aktivitet som möjligt är gynnsamt för ett fallpreventivt arbete. Grunden för allt preventivt arbete är att inkludera den äldre själv och/eller anhöriga/närstående. Genomförandeplanen är grundstenen och den måste vara uppdaterad och aktuell. Definition av åtgärd och rekommendation Under både nivå C och D finns ett antal åtgärdsförslag följt av rekommendationer. Åtgärdsförslagen är förslag på olika saker som man kan arbeta med i verksamheterna för att minska fall och fallskador. Från åtgärdsförslagen har arbetsgruppen lyft fram några åtgärder på båda nivåer som rekommendationer, dvs. åtgärder som bör genomföras. 8

9 Nivå C: Förebygga fall Äldre med fallrisk Åtgärdsförslag: Utbildning/information om vikten av balans- och styrketräning till de äldre själva och deras närstående föreningslivet som vänder sig till äldre omsorgspersonal inom ordinärt och särskiltboende För äldre som har stöd från hemtjänsten och är inskrivna i hemsjukvården samt de som bor på särskilt boende, erbjuds en riskbedömning avseende fall, trycksår och undernäring med efterföljande registrering i kvalitetsregistret Senior alert. För äldre med stöd från hemtjänsten som inte är inskrivna i hemsjukvården bör rutin för komplett riskbedömning och efterföljande åtgärder tas fram gemensamt mellan huvudmännen i NOSAM (se bilaga 1) Teamarbete: Fallriskutredning samt fallpreventiva åtgärder sker i tvärprofessionellt team. Finns andra bakomliggande orsaker till fallet? (oro, törst, hunger, urinvägsinfektion, annat). På dessa team ser man hela den äldre personen och alla hens eventuella problem, inte enbart fallrisk. Erbjuda individuell träning av balans, styrka och rörelse (och/eller i grupp) Ge äldre kunskap om hur fallrisk kan minskas Ge medarbetare kunskap om hur fallrisk kan minskas Alla fallincidenter och konsekvenser av fall registreras i kvalitetsregistret Senior alert Läkemedel: kompetenshöjande insatser riktade till omvårdnadspersonal om läkemedels betydelse vid fallolyckor i form av t.ex. studiecirklar Ansvarig sjuksköterska inom hemsjukvården eller på särskilt boende ska alltid aktualisera en läkemedelsöversyn till ansvarig läkare, vid risk för fall och/eller när den äldre har fallit Dokumentation av fallrisk, riskbedömning samt planerade och vidtagna åtgärder ska följa den äldre i vårdkedjan Alla som flyttar till särskilt boende bör erbjudas en riskrond (bilaga 2) avseende att fallsäkra lägenheten. Detta görs tillsammans med den äldre, kontaktperson och sjukgymnast och/eller arbetsterapeut 9

10 Rekommendation Att rutin för komplett riskbedömning och efterföljande åtgärder tas fram gemensamt mellan huvudmännen i NOSAM gällande äldre med hemtjänst. Att det inom ordinärt och särskilt boende finns en struktur och rutin för tvärprofessionella team. Att det inom äldreomsorgens verksamheter ska finnas fysioterapeuter som kan utbilda den äldre i balans- och styrkeövningar och/eller handleda omsorgspersonal så att omsorgspersonalen kan stödja den äldre i det samma. Att riskbedömning för fall, trycksår och undernäring ska erbjudas till äldre som har hemtjänst och samtidigt är inskrivna inom hemsjukvården eller bor på särskilt boende, med efterföljande registrering i kvalitetsregistret Senior alert. Att alla fallincidenter och eventuella konsekvenser av ett fall ska registreras i kvalitetsregistret Senior alert. Att all registrering i Senior alert används på ett aktivt sätt för att analysera resultat för varje enskild enhet/verksamhet. Analysen används för att förbättra det förebyggande arbetet med att minska förekomsten av fallolyckor och fallskador. 10

11 Nivå D: Förhindra skador vid fall, Äldre som faller Åtgärdsförslag: Erbjuda riskbedömning för fall, undernäring och trycksår, till äldre som har stöd från hemtjänst och är inskrivna inom hemsjukvården eller som bor på särskilt boende med efterföljande registrering i kvalitetsregistret Senior alert. Alla fallincidenter och konsekvenser av fall ska registreras i kvalitetsregistret Senior alert Teamarbete: Fallriskutredning samt fallpreventiva åtgärder sker i tvärprofessionellt team. Finns andra bakomliggande orsaker till fallet? (oro, törst, hunger, urinvägsinfektion, annat) Erbjuda individuell träning av balans, styrka och rörelse (och/eller i grupp). Viktigt att detta är ett roligt inslag för de äldre så att detta prioriteras. Finns olika tekniska lösningar för detta appar, spel mm. Ett exempel är appen Säkra steg som tagits fram och testas av Umeå universitet Ge äldre kunskap om hur fallrisk kan minskas Ge medarbetare kunskap om hur fallrisk kan minskas Läkemedel: kompetenshöjande insatser riktade till omvårdnadspersonal om läkemedels betydelse vid fallolyckor i form av t.ex. studiecirklar Ansvarig sjuksköterska inom hemsjukvården eller på särskilt boende ska alltid aktualisera en läkemedelsöversyn till ansvarig läkare vid risk för fall och/eller när den äldre har fallit Översyn av personlig utrustning och hjälpmedel Anpassning av miljö både ute och inne. Exempelvis mjuk asfalt på gångvägar runt särskilda boende och energiabsorberande golv för att minska skaderisken av fall Dokumentation av fallrisk, riskbedömning samt planerade och vidtagna åtgärder ska följa den äldre i vårdkedjan Individuell bedömning av låg/sänkt säng, larm och/eller larmmatta eller detektor vid sängen, grindar Rekommendation Att det i verksamheterna finns rutin för hur, var och när balans- och styrketräning ska ske individuellt och/eller i grupp. Att läkemedelsöversyn alltid ska ske efter fallincident. Att vid renovering eller nybyggnation av äldreboenden ta i beaktande exempelvis energiabsorberande golv inomhus och mjuk asfalt utomhus på gångbanor runt boendet eller annan teknik. 11

12 Litteraturlista Checklista - Miljöanpassningar som bidrar till ökad Delaktighet De flesta faller inte frivilligt Fall och fallskador, åtgärder för att förebygga Fallolyckor statistik och analys Miljöanpassningar som bidrar till ökad delaktighet Rapport Skador bland äldre Systematiskt säkerhetsarbete för äldres säkerhet Vårdprogram för fallprevention Åtgärder för att förhindra fall och frakturer hos äldre Äldres hälsa Myndigheten för delaktighet Göteborgs Stad SKL MSB Myndigheten för delaktighet MSB MSB Jönköpings läns landsting SBU Göteborgs Stad Webb-sidor Vårdhandboken Primärvårdens Krav Och Kvalitetsbok 2015 REKlistan 2015 Samverkanstorget 12

13 Bilaga 1 Ett ömsesidigt/gemensamt ansvar mellan primärvård och hemtjänstgrupp Kungstens vårdcentral & SDF Majorna- Linné Mest sjuka äldre har komplexa och sammansatta behov som kräver långtgående samordning mellan vårdgivare och ställer stora krav på att alla olika aktörer kring den äldre verkligen samverkar och kommunicerar. Eftersom behovet av utvecklad vård och behandling ökar är det viktigt att arbeta förebyggande. Vi ska inte arbeta i stuprör och se människan i delar och diagnoser utan vi måste ha ett system som ger oss helhetssyn och en sammanhållen vårdkedja som bygger på samarbete. Hur samverkar man? Kontaktperson erbjuder riskbedömning, ger information om syftet med bedömningen och registrering i registret. Vid träff/telefonkontakt med distriktssköterskan/äldresköterskan diskuteras riskbedömningarna som är gjorda. Läkarsekreteraren registrerar i registret. DSK erbjuder förebyggande hembesök för att i ett tidigt skede upptäcka riskmoment i patientens hem. Disktriktsköterskan tillsammans med kontaktpersonen och ev. anhöriga gör en analys av bakomliggande orsaker och planerar lämpliga åtgärder. Vid behov tar DSK kontakt med primärvårdsrehab samt bokar in ett läkarbesök. Om den äldre redan har en etablerad kontakt med någon läkare på vårdcentralen informeras den ansvarige läkaren om ev. risker. Vilka vinster ser man för individen? Lite för tidigt att utvärdera men målet är ju att den äldre ska kunna klara sig självständigt i sitt eget boende med en god livskvalitet under en längre tid. Det handlar om tidiga insatser, att identifiera risker i patientens hem. Det handlar om att ge stöd/individanpassade strategier och utveckla individens förmåga till egenvård. Genom information, rådgivning eller handledning öka den äldres förståelse/motivation för att sköta sin egen hälsa, t ex. kostråd, se över de riskfaktorer som kan orsaka fall, gärna strukturerad genomgång av de läkemedel som patienten är ordinerad eller använder. Ser man några vinster för personalen? Ett Systematiskt arbete! Primärvården kan skapa kontakt med de äldre som bor hemma och kan arbeta proaktivt. Man får bättre kunskap om gruppen äldre i området samt en möjlighet att vid behöv styra till rätt instans. Man vet att den läkare som känner sin patient främjar en bättre livskvalitet hos individerna. Mån får en bättre helhetssyn, helt enkelt. Merita Murtezi, Projektledare, Nationella kvalitetsregister och läkemedel 13

14 Bilaga 2, från broschyren De flesta faller inte frivilligt 14

15 15 Bilaga 3, För utskrift