Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning



Relevanta dokument
Måltider vid udda arbetstider en utmaning för kroppen och kocken

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag

SÖMN Fakta och praktiska tips

Värt att veta... Nattarbete

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

SÖMN den viktigaste källan till återhämtning

Grundläggande hälsovanor Malmö Högskola Maria Lennernäs, professor Beteendeinriktad mat- och måltidsvetenskap, Högskolan Kristianstad

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

VILL DU. Svart eller vitt? Lägg till något bra! Humör MAT. Helhet. Vi blir vad vi äter! Energi i balans

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU

Levnadsvanor och hälsa vid skiftande arbetstider och nattarbete

BRA MAT FÖR UNGA FOTBOLLSSPELARE

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Aptitreglering. Stress

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Information om A-kost, allmän kost för sjuka, samt förslag till måltidsordning

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

Effekter av skiftarbete

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Mat- och sömnskola > FÖR FÖRETAG

Betydelse av matval och mattider vid rytmstörande arbetstider Örnsköldsvik

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

H ÄLSA Av Marie Broholmer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Maria Svensson Kost för prestation

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Mat och dryck för dig som har diabetes

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsotest. Namn: Telefon: Datum: /

Sömnhjälpen.

Information om E-kost, energi/- proteinrik kost, samt förslag till måltidsordning

KICK OFF Lördag 18 mars, Hässelby IP Träning Teori Träning Dusch, bastu Middag Gemensam aktivitet

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Individualiserade kostråd

Tips från forskaren Sömn

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel

Bra mat för seniorer

Tips från forskaren Hösten

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Aptit och mättnad

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Årets Pt 2010 Tel

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Enkla tips för att ditt barn ska må bra.

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

Nutrition vid cancer. Dietist Linda Sundkvist

Hälsofrämjande schemaläggning för tjänstgöring blandat dag och natt

Hur undvika problem med störd sömn, trötthet och dålig hälsa? Sömnrådgivning, livsstil och ljus

Mat på äldre dar. - Råd för att motverka ofrivillig viktnedgång

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Återhämtningsmål direkt efter träning

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Teori - Mat och näring

Arbetsmetod vid övervikt och fetma hos barn och ungdomar i Örebro kommun

Varför ska man ha ett balanserat?

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Grundskolornas arbete med fysisk aktivitet, matvanor och ljudmiljö i Jönköpings län

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

för ditt barn! Tips och recept på nyttiga mellanmål

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Gruppträff 1 Presentation och uppstart

Information om NNR-kost, kost för friska sjuka, samt förslag till måltidsordning

Arbetsverktyg för skolsköterskor i arbetet med prevention av överviktiga barn och ungdomar

Prestationstriangeln

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Hälsa VAD ÄR DET? Tema Hälsa 25 och 26 maj 2013 EVA FLYGARE WALLÉN

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

känslan av att vakna utvilad

JAG HAR FÅTT TYP 2 DIABETES

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Transkript:

Kosten Kroppen Klockan Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning 1

Innehåll Introduktion Den biologiska rytmen Skola Skiftarbete Äta när och hur ofta? 2

Förr Man åt det man behövde om man hade råd Bristsjukdomar (energi och näring) Fettreserver behövdes vid perioder av matbrist Man sov när det var mörkt och arbetade när det var ljust enligt kroppens biologiska klocka 3

Nu Man äter det man vill äta och mer än man behöver Välfärdssjukdomar följer med övervikt och fetma Fettreserverna bara ökar (300-700 g/år) Man äter och sover på olika tider och mot kroppens biologiska klocka 4

Det metabola syndromet Minst två tillstånd av följande Fetma (BMI) eller bukfetma (midjemått) Blodfettrubbning (LDL, HDL, TG) Högt blodtryck Störd reglering av blodsocker Kroniska och allvarliga hälsokonsekvenser B Fagerberg Läkartidningen 2004;101: 3902-3911 5

Betydelse av mat och måltid Måltider påverkar akut känslor, välbefinnande, prestationsförmåga Måltider bildar kost Kost påverkar kroppens näringstillstånd blodsocker, blodfetter, kroppsvikt, Näringstillståndet påverkar hälsa, funktionsförmåga, levnadsår Måltider är en källa för energi, näring, återhämtning och social samvaro 6

Den biologiska rytmen Circadian rhythm Crhonobiology 7

Dygnsrytm 24.18 timmar Vakenhet Sömnighet Energiförbrukning Temperatur Blodtryck Prestation Matsmältning 8

Biologisk rytm Människa är inställd på att jaga och samla föda dagtid och att återhämta sig nattetid Drivkrafter att äta och sova hänger samman med dygnsrytmen Dagtid: hunger och vaksamhet (stress) Nattetid: mättnad och sömn TB Vanitallie. Sleep and energy balance: Interactive homeostatic systems. Metabolism 2006 Oct;55(10 Suppl2):S30-5 9

Hypothalamus - centra för hunger, törst, mättnad, lust, olust, hormonkontroll, dygnsrytm 10

Trött efter lunch? En naturlig svacka i dygnsrytmen Förstärks - sömnbrist - en jättemåltid 11

Rytmen ändras under livet Spädbarn: ingen rytm Tonåringar: morgontrötta Vuxna: 10-15 % lärkor morningness 15-20 % ugglor eveningness > 45 år mer lärka, mindre uggla Rytmen försvagas/försvinner under ålderdom 12

Klockan påverkas av beteende, inre och yttre miljö Master Clock i hjärnan SCN Gener Ålder Ljus Mörker Sömn Mattider Fysisk aktivitet Resor över tidzoner 13

Störd dygnsrytm påverkar Sömn Aptit Blodsocker Blodtryck Immunförsvar Mental prestationsförmåga 14

Melatonin Sömnhormon Synkroniserar rytmer Kraftfull antioxidant Skyddande mot cellskador som leder till ohälsa och åldrande 15

Sömn 16

Sömn Ämnesomsättningen sjunker (restorativ fas) Kroppens vävnader underhålls Immunförsvaret aktiveras Minnet uppgraderas (GH) Hjärnan lagrar in energi som behövs under vakenhet Kroppen fastar och förbränner lagrad energi 17

För lite sömn.. Mindre muskler mer fett Ökad aptit sämre mättnad Mindre kreativitet mer rastlöshet Ökat sötsug minskat sexsug Sämre överblick fler infektioner 18

Skolan 19

Andel morgon och kvällsmänniskor (%) 34 45 13 7 Morgon åk 7 Kväll åk 7 Morgon åk 9 Kväll åk 9 20

Åk 9: Är du sömnig eller mycket sömnig på morgonen under skolveckan? Ja svarar 19 % av morgonmänniskor 80 % av kvällsmänniskor 21

Äter du något under förmiddagen innan lunch? Ja, godis och glass! svarar 23 % morgonmänniskor 44 % kvällsmänniskor 22

Äter du något under förmiddagen innan lunch? Ja, frukt! svarar 26 % morgonmänniskor 9 % kvällsmänniskor 23

När känner du av första tecknet på trötthet under kvällen? (%) 60 50 Morgon åk 7 Kväll åk 7 Morgon åk 9 Kväll åk 9 40 30 20 10 0 Före 21.00 21.00-21.59 22.00-22.59 23.00 eller senare 24

När lägger du dig under skolveckan? (%) 40 Morgon åk 7 Kväll åk 7 30 Morgon åk 9 Kväll åk 9 20 10 0 21:00 21.01-21.30 21.30-22.00 22.01-22.30 22.31-23.00 23.01-23.30 23.31-24.00 00.01-00.30 00.31-01.00 25 01:01

När stiger du upp på helgen? (%) 40 30 Morgon åk 7 Kväll åk 7 Morgon åk 9 Kväll åk 9 20 10 0 07.01-08.00 08.01-09.00 09.01-10.00 10.01-11.00 11.01-12.00 12.01-13.00 13.01-14.00 14.00-26 15.00

Hög grad Sömn- och trötthetsvariabler 1 Morgon åk 7 Kväll åk 7 Morgon åk 9 Kväll åk 9 0,5 Låg grad 0 För lite nattsömn Trött på morgonen Trött före lunch Trött efter lunch Trött efter 27 skoldagen

Hög grad Hälsovariabler 1 Morgon åk 7 Kväll åk 7 Morgon åk 9 Kväll åk 9 0,5 Låg grad 0 Trött och hängig Ej pigg Huvudvärk Ont i magen Illamående 28

Råd till skolan Flexibilitet gynnar inlärning Skolfrukost Servera frukost mellan 7.30 9.00 Skolstart Starta undervisningen mellan 7.30 9.00 Ämnesval Alla kan inte läsa tunga ämnen på morgonen Lunch Servera lunch mellan 11.30 13.00 29

Skiftarbete 30

Mat regelbundet vid optimal tidpunkt 3 huvudmål Frukost 20-25% Lunch 25-35% Middag 25-35% Regelbundna tider utspridda över dagen 1-3 mellanmål 5-30% sammantaget Nordic Nutrition Recommendations 2004 31

Nattmat Bröd med skinka, ägg, mager ost Keso + frukt Soppa, varma koppen Gröt, ostkaka Fil, yoghurt Frukt Te/kaffe med mjölk Varm mat/dryck Vatten Inga sötade produkter läsk, nyponsoppa, godis Inga gasbildande produkter ärtsoppa, råkost 32

Nattmat Varmt Liten portion Drick vatten 33

Mat och vakenhet Piggar inte upp Piggar upp Kolhydratrika måltider Godis Läsk Cigarettrökning Tugga äpple, knäckebröd, morot Varm eller kall dryck Första koppen kaffe Kortsömn 34

Kostråden är baserade på Observationsstudier av skiftarbetande Laboratoriestudier Forskning inom kronobiologi, farmakologi Svenska och Nordiska Näringsrekommendationer Ganska obeforskat område Interventionsstudier saknas 35

Slutsats Ingen mat kommer till sin rätt i en outsövd stressad överviktig otrygg kropp 36

Kosten - kroppen - klockan Av Maria Lennernäs & Karin Wiberg Utgivningsdag 5 oktober Ca-pris 249:- 152 sidor, illustrerad 37

Referenser Kreier F et al. Diabetes of the elderly and type2 diabetes in younger patients. Possible role of the biological clock. Experimental Gerontology 2007(42);1-2:22-27 Lennernäs, M. (2004) Eating pattern in Nordic Nutrition NNR Recommendations 2004 Integrating nutrition and physical activity.copenhagen, Nordic Council of Ministers. NORD 2004:13: 85-102. Lennernäs, M. and K. Wiberg (2006). Kosten Kroppen Klockan. Att äta och sova på udda tider. Stockholm, Fitnessförlaget J Ackerman. Sex Sömn Mat Dryck Ett dygn i din kropp. Forum 2008 38