Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2012-2015
7 Närtrafiken Regionalt trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2012-2015 Diarienummer: 503-156-2012 Beslutad av regionstyrelsen 2012-11-07 91 samt 2013-11-13 Skapad 2013-12-06 av Magnus Forsberg 2
Förord Blekinge har alla de egenskaper som behövs för en stark utveckling mot en hållbar och attraktiv region. Vi har ett bra läge i södra Östersjön, en hög befolkningstäthet med korta avstånd och en fantastisk miljö som ger goda möjligheter för att besöka, leva och verka i Blekinge. Här finns innovatörer och entreprenörer som är nödvändiga för sysselsättningen och vi har utbildningsmöjligheter för att tillhandahålla rätt kompetens. En avgörande pusselbit i länets utveckling är kommunikationerna. Kollektivtrafiken ska bidra till att vi kan resa till och från arbete och studier men också för resor på fritiden. Vi behöver snabba och komfortabla förbindelser såväl inom länet som till våra grannlän. I spåren av att energin blir dyrare och att vi behöver minska klimat- och miljöbelastningen får kollektivtrafiken också en allt viktigare roll i ett hållbart resande. Vi har goda förutsättningar att skapa ett ökat resande med buss och tåg genom de korta avstånden mellan länets kommuncentra. Bra stråktrafik för arbets- och studieresor med kort restid och hög turtäthet ska bidra till ökat kollektivt resande. Den mer yttäckande närtrafiken utgör komplement till stråktrafiken och är viktig för de som inte har tillgång till linjelagd busstrafik. Detta Trafikförsörjningsprogram är Region Blekinges första sedan ansvaret för kollektivtrafiken togs över 1 januari 2012 och vi blev regional kollektivtrafikmyndiget. Trafikförsörjningsprogrammet innehåller de mål och riktlinjer som behövs för att tåg, bussar, taxi och båtar ska fylla den viktiga roll som kollektivtrafiken ska ha i ett modernt samhälle. Kraven på resandeutveckling och minskad miljöbelastning ställer höga krav på resurser och att dessa används effektivt så att fler väljer att resa kollektivt. Tillsammans är det möjligt och då blir kollektivtrafiken en stark länk i Blekinges utveckling! CHRisTina MaTTisson Regionstyrelsens Ordförande 3
Innehållsförteckning 1. REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM 2012-2015... 6 1.1. Sammanfattning... 6 1.2. Inledning... 7 1.3. Syfte med trafikförsörjningsprogrammet... 8 1.4. Samråd... 8 1.5. Definitioner... 8 1.6. Trafikförsörjningsprogrammets innehåll... 9 2. KOLLEKTIVTRAFIKEN EN STOMME I HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING... 10 2.1. Kollektivtrafikens samhällsnytta... 10 2.1.1. Transportpolitiska mål... 10 2.1.2. Regionalt utvecklingsprogram... 11 2.1.3. Länsplan för regional transportinfrastruktur... 11 2.1.4. Blekinges klimat- och miljömål... 11 2.1.5. Kommunernas översiktsplaner... 12 2.1.6. Kollektivtrafikutredningen och mål om fördubblat resande... 12 2.2. Marknadsplan 2012-2014... 13 3. KOLLEKTIVTRAFIKEN I BLEKINGE NULÄGE... 14 3.1. Blekinges kollektivtrafik en jämförelse med andra län... 14 3.2. Resandet i kollektivtrafiken... 16 3.3. Pendlingen en bild av det regionala resandet... 17 3.3.1. Pendling över kommungräns... 17 3.3.2. Pendling över länsgräns... 22 3.4. Resenärer och icke resenärers uppfattning om kollektivtrafiken... 22 3.5. Den regionala kollektivtrafiken - nuläge... 23 3.5.1. Regional busstrafik... 23 3.5.2. Lokal busstrafik... 24 3.5.3. Tågtrafik... 24 3.5.4. Övrig trafik... 25 4. VISION 2025 FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN... 26 4.1. Blekinges kollektivtrafiksystem 2025... 26 5. MÅL FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN... 31 5.1. Övergripande mål mål om fördubblat resande... 31 5.2. Övriga mål för kollektivtrafiken... 31 5.2.1. Klimat- och Miljömål... 32 5.2.2. Ekonomimål... 32 5.2.3. Kvalitetsmål... 32 5.2.4. Mål i kundfokus... 32 5.2.5. Restidsmål... 32 5.2.6. Mål priser och biljetter... 33 5.2.7. Tillgänglighetsmål... 33 4
6. RIKTLINJER FÖR VIKTIGA KOLLEKTIVTRAFIKFRÅGOR... 34 6.1. Riktlinjer Kundfokus... 34 6.2. Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken... 34 6.3. Riktlinjer avtalsutformning och uppföljning av trafiken... 34 6.4. Riktlinjer samordning av kollektivtrafik... 35 6.4.1. Samordning upphandlad trafik och kommersiell trafik... 35 6.4.2. Samordning skolskjutsresor och linjetrafik... 35 6.4.3. Samordning av särskild och allmän kollektivtrafik... 35 6.5. Riktlinjer fordon och miljö... 36 6.6. Riktlinjer för infrastruktur... 36 6.7. Riktlinjer varumärke, information och marknadsföring... 36 6.8. Riktlinjer priser och biljetter... 37 6.8.1. Försäljningskanaler... 37 7. ALLMÄN TRAFIKPLIKT... 39 7.1. Kollektivtrafiken inom allmän trafikplikt... 39 7.2. Kollektivtrafiksystemet i den allmänna trafikplikten... 40 7.3. Beslut om allmän trafikplikt... 42 7.3.1. Allmän trafikplikt, regional busstrafik... 42 7.3.2. Allmän trafikplikt, lokal busstrafik... 44 7.3.3. Tågtrafik... 46 7.3.4. Närtrafik... 49 7.3.5. Skärgårdstrafik... 49 7.4. Kommersiell kollektivtrafik... 49 7.4.1. Flygbusstrafik... 50 8. KOLLEKTIVTRAFIKENS INFRASTRUKTUR... 51 8.1. Hållplatser och bytespunkter... 51 8.2. Tillgänglighet till hållplatser och bytespunkter... 52 8.3. Förbättrad framkomlighet... 52 9. TILLGÅNG TILL HÅLLPLATSER, INFORMATIONS- OCH BILJETTSYSTEM... 53 9.1. Hållplatser och bytespunkter... 53 9.2. Informations- och betalsystem... 53 10. PLANERINGSPROCESS OCH EKONOMI... 54 10.1. Planeringsprocess... 54 10.2. Ekonomi... 54 5
Regionalt trafikförsörjningsprogram 2012-2015 1 Regionalt trafikförsörjningsprogram 2012-2015 1.1. SAMMANFATTNING Den 1 januari 2012 trädde en ny lag om kollektivtrafik i kraft, Lag (2010:1065). Den nya lagen innebär bl.a. att tidigare trafikhuvudmän ersatts av regionala kollektivtrafikmyndigheter. i Blekinge är Region Blekinge kollektivtrafikmyndighet, sedan årsskiftet. Den nya lagen innebär vidare att de regionala kollektivtrafikmyndigheterna skall upprätta och fatta beslut om regionala trafikförsörjningsprogram och allmän trafikplikt. Det regionala trafikförsörjningsprogram, som myndigheten här presenterar, har tagits fram efter samråd med länets kommuner och landsting, regionala myndigheter och näringslivsorganisationer, samt företrädare för handikapporganisationer och trafikföretag. allmänheten har haft möjlighet att lämna synpunkter via myndighetens hemsida. Med den nya lagen ges möjlighet för kollektivtrafikföretag att fritt etablera kommersiell kollektivtrafik inom länet. Ett krav för etablering är att man anmäler detta till myndigheten och att man lämnar information om vilket trafikutbud man avser etablera till ett gemensamt informationssystem. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet skall vara en plattform för utvecklingen av kollektivtrafiken i länet och ha en bred politisk förankring. Programmet omfattar åren 2012-2015 men innehåller också en vision för hur kollektivtrafiken skulle kunna se ut år 2025 under förutsättning att trafiken utvecklas i enlighet med riktlinjer och mål som anges i programmet. Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå ekonomisk tillväxt och utveckling. Kollektivtrafiken är också en förutsättning för att uppnå klimat- och miljömålen. De förslag som redovisas i programmet stödjer de nationella transportpolitiska målen och de regionala utvecklingsmål och miljömål som fastlagts i tidigare planer och utredningar. Programmet har vidare sin grund i de utredningar och måldokument som tagits fram för Blekinges kollektivtrafik. sådana utredningar är Kollektivtrafikutredningen där den s.k. regionala kollektivtrafikstrategin utgör en viktig del i beskrivningen av länets kollektivtrafiksystem. av Marknadsplan 2012-2014 framgår de trafiksatsningar som beslutats genomföras under planperioden och finansieringen av kollektivtrafiken under angiven period. i båda dessa utredningar är mål om fördubblat resande i kollektivtrafiken ett övergripande mål för kollektivtrafiken. 6
Regionalt trafikförsörjningsprogram 2012-2015 I programmet framhålls att Blekinge skall ha en kollektivtrafik som är attraktiv och som har hög kvalité och god tillgänglighet vad gäller både fordon och hållplatser. Trafiken skall i huvudsak drivas med icke fossila bränslen med liten klimatpåverkande effekt efter upphandling av busstrafik 2014. Den trafik som skall omfattas av allmän trafikplikt är sådan trafik som i första hand tillgodoser ett behov av vardagligt resande, arbets- och studieresor. De nya lagen ger möjligheter för kommersiell kollektivtrafik. Under programarbetets gång har samråd skett med flera kommersiella trafikföretag. i det fall etablering sker av kommersiell trafik skall myndigheten verka för att denna trafik samordnas med myndighetens trafik till ett gemensamt och väl fungerande trafiksystem. Trafikförsörjningsprogrammet följer kollektivtrafiklagen och de rekommendationer som utgetts av svensk Kollektivtrafik (skt) och sveriges kommuner och Landsting (skl) i vägledningen Regionala trafikförsörjningsprogram för hållbar utveckling. i trafikförsörjningsprogrammet beskrivs förutom kollektivtrafiken i Blekinge även trafiken till angränsande län. Den avsiktsförklaring som antagits av Blekinge, Kalmar och Kronobergs län samt skåne om att gå samman i en gemensam sydregion har ytterligare stärkt betydelsen av en väl fungerande trafik inom hela den nya sydregionen. av nedanstående bild framgår hur ansvaret för kollektivtrafikfrågorna är organiserat inom den regionala kollektivtrafikmyndigheten. 1.2. INLEDNING Kollektivtrafiken är en viktig samhällsservice och ett medel för att uppnå regional utveckling och tillväxt. Kollektivtrafiken är också ett strategiskt verktyg för ett hållbart samhälle och en trafiksäkrare miljö. Fr.o.m. den 1 januari 2012 gäller en ny kollektivtrafiklag som bl.a. innebär att det i varje län skall finnas en regional kollektivtrafikmyndighet. i Blekinge har länets kommuner och landsting beslutat att Region Blekinge skall vara regional kollektivtrafikmyndighet. Då regionen redan har ett ansvar för de regionala utvecklingsfrågorna har man genom detta beslut fått ett mer samlat ansvar för Blekinges utveckling. Enligt den nya kollektivtrafiklagen skall trafikmyndigheten fatta beslut om ett trafikförsörjningsprogram av vilket bl.a. skall framgå vilken kollektivtrafik som skall omfattas av s.k. allmän trafikplikt. av programmet skall också framgå hur myndigheten ser på möjligheten att bedriva kollektivtrafik på kommersiell basis och vilka olika förutsättningar som kan finnas för detta. Det här första trafikförsörjningsprogrammet som Region Blekinge har tagit fram gäller för åren 2012-2015. i programmet beskrivs också en vision för kollektivtrafiken år 2025. Trafikförsörjningsprogrammet är ett program som på ett övergripande sätt visar hur man från ett politiskt perspektiv önskar att kollektivtrafiken utvecklas under kommande år. Vilken ambitionsnivå skall gälla och vad vill vi uppnå med kollektivtrafiken? Vidare skall det av programmet framgå hur kollektivtrafiken skall utvecklas för att stödja den regionala utvecklingen. REGION BLEKINGE Regional kollektivtrafikmyndighet (RKTM) REGIONSTYRELSEN beslut om Regionalt trafikförsörjningsprogram Allmän trafikplikt Verksamhetsplan för trafiknämnden och Blekingetrafiken AB TRAFIKNÄMND strategi och utveckling Ta fram trafikförsörjningsprogram (TFP) Bereda verksamhetsplan inför RS för Blekingetrafiken AB Tillståndsgivning färdtjänst Beslut om förfrågningsunderlag BLEKINGETRAFIKEN AB Operationellt ansvar, handla upp och avtala om trafik. 7
Regionalt trafikförsörjningsprogram 2012-2015 1.3. SYFTE MED TRAFIKFÖRSÖRJNINGS- PROGRAMMET I programmet skall redovisas behovet av regional kollektivtrafik. Med regional kollektivtrafik avses enligt kollektivtrafiklagen all kollektivtrafik inom länet och arbetsresor och annat dagligt resande över länsgräns. Programmet skall vara ett underlag för annan samhällsplanering och vid planering av infrastruktur på lokal, regional och nationell nivå. alla former av kollektivtrafik inom länet och länsövergripande regional kollektivtrafik ska redovisas i planen, d.v.s. både trafik som myndigheten ska ombesörja på grundval av allmän trafikplikt och trafik som bedöms kunna bedrivas på rent kommersiella grunder. Programmet skall vara en plattform med bred politisk förankring för utvecklingen av kollektivtrafiken inom länet och till angränsande län. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet är långsiktigt med en vision för 2025 och anger de mål och riktlinjer för perioden 2012 2015 som ska tas oss mot visionen. De mål- och inriktningsdokument som gäller för kollektivtrafiken i länet utgör en viktig grund för trafikförsörjningsprogrammet. sådana måldokument är bl.a. Region Blekinges Kollektivtrafikutredning och den regionala kollektivtrafikstrategi som ingår som en del i nämnda utredning. Vidare utgör Marknadsplan 2012-2014 ett särskilt viktigt underlag. De ekonomiska ramar som är beslutade i marknadsplanen utgör grund för detta första trafikförsörjningsprogram. Programmet jämte den treåriga verksamhetsplan som upprättas baserad på programmet övertar därefter marknadsplanens roll. Trafikförsörjningsprogrammet har också så långt som möjligt samordnats med uppdateringen av den regionala utvecklingsstrategin för länet, Blekingestrategin, som nu håller på att tas fram för åren 2014-2020. skulle strategin när den är klar peka på behovet av ändringar inom kollektivtrafiken blir det en fråga för revidering av programmet eller i verksamhetsplanen. En förutsättning för goda kollektivtrafiklösningar är vidare att kollektivtrafiken planeras i nära samarbete med annan samhällsplanering och med alla berörda intressenter. 1.4. SAMRÅD Det regionala trafikförsörjningsprogrammet har tagits fram i ett samrådsförfarande så att olika perspektiv och synpunkter haft möjlighet att prägla programmets innehåll. Minnesanteckningar från samrådsmötena finns att tillgå på Region Blekinges kansli. samråd har skett med; Länets kommuner och landsting Länsstyrelsen i Blekinge län angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter Trafikoperatörer, bussföretag och taxi Trafikverket Region syd näringslivet Länets medborgare Handikapporganisationer 1.5. DEFINITIONER några viktiga begrepp att förklara: Med kollektivtrafikmyndigheten, myndigheten, avses Region Blekinge med regionstyrelsen som beslutande organ och dess operativa organ Blekingetrafiken. Med kollektivtrafikföretag, trafikföretag, avses företag som utför kollektivtrafik som är baserad på avtal med myndigheten, allmän trafikplikt, eller kommersiell trafik som inte regleras i avtal med myndigheten. Med regional kollektivtrafik menas enligt kollektivtrafiklagen sådan kollektivtrafik som äger rum inom ett län eller, om den sträcker sig över flera län, med avseende på trafikutbudet huvudsakligen är ägnad att tillgodose resenärernas behov av arbetspendling eller annat vardagsresande och som med hänsyn till sitt faktiska nyttjande tillgodoser ett sådant behov. således skiljer inte lagen här på vad som i tidigare sammanhang kallats för lokal och regional kollektivtrafik. i detta trafikförsörjningsprogram används begreppen stadstrafik, övrig lokal busstrafik, regional busstrafik och tågtrafik. Tillsammans utgör dess fyra trafikformer således regional kollektivtrafik enligt kollektivtrafiklagen. att trafikformerna stadstrafik, lokal busstrafik och regional busstrafik används i programmet är för att hänvisningar skall kunna göras till kollektivtrafikutredningen och marknadsplanen där busstrafiken indelats och beskrivits på detta sätt. Allmän trafikplikt. Med allmän trafikplikt menas de krav som behörig myndighet fastställer, t.ex. på turutbud, 8
Regionalt trafikförsörjningsprogram 2012-2015 kvalité och prissättning, för viss trafik av allmänt intresse och som en trafikentreprenör inte skulle ha ett kommersiellt intresse av att bedriva utan att få ersättning. Med kommersiell trafik avses trafik som inte regleras genom avtal med det offentliga. Kommersiell trafik bedrivs av trafikföretag utifrån rent marknadsmässiga bedömningar och utan de offentligas inblandning. 1.6. TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAMMETS INNEHÅLL av kollektivtrafiklagen och den vägledning som är framtagen av svensk Kollektivtrafik och skl (sveriges kommuner och landsting) framgår det vad regionala trafikförsörjningsprogrammet skall innehålla. Programmet skall bl.a. innehålla en redovisning av: behovet av kollektivtrafik i länet samt till angränsande län mål för kollektivtrafiken både trafik som myndigheten anser skall finnas på grundval av allmän trafikplikt och som bedöms kunna utföras på kommersiell grund kollektivtrafikens betydelse för att uppnå miljömålen åtgärder och mål för tillgänglighetsanpassning av kollektivtrafiken viktiga bytespunkter i det regionala kollektivtrafiksystemet omfattningen av färdtjänst och riksfärdtjänst 9
Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling 2 Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling 2.1. KOLLEKTIVTRAFIKENS SAMHÄLLSNYTTA Kollektivtrafiken spelar en viktig roll i strävan mot ett hållbart samhälle och en hållbar utveckling. Det är viktigt att satsa på och främja utvecklingen av kollektivtrafiken för att uppnå målet om fördubblat resande och fördubblad marknadsandel då detta bidrar till uppfyllelse av klimatoch miljömålen. Utöver biljettintäkter ger kollektivtrafiken en stor samhällsekonomisk intäkt eller nytta som kräver ingående beräkningar för att få ett rättvist värde. svensk Kollektivtrafik gjorde år 2007 en beräkning av kollektivtrafikens samhällsnytta. Vid beräkningen togs hänsyn till trafikolyckor, förbättrad luftmiljö, minskat behov av parkeringar och hälsa. omräknat till 2011: års priser uppgår den samhällsekonomiska nyttan för den lokala och regionala kollektivtrafiken i landet till ca 23,3 mdkr. För Blekinge län uppgår den samhällsekonomiska nyttan enligt samma beräkning till ca 152 mnkr. av den samhällsekonomiska nyttan faller ca 110 mnkr på trafiksäkerhet och ca 16 mnkr på förbättrad miljö. Bidraget från samhället, kommunerna och landstinget, till kollektivtrafiken var under år 2011 ca 180,6 mnkr. I beräkningen av den samhällsekonomiska nyttan har sålunda endast en del av kollektivtrafikens nyttor beaktats. om man även tar hänsyn till att kollektivtrafiken är ett medel för att uppnå klimatmål, jämställdhetsmål, arbetsmarknadsoch tillväxteffekter skulle kollektivtrafikens samhällsekonomiska nytta bli betydligt större. Eftersom det är komplicerat att göra sådana beräkningar och visa entydiga resultat har vi avstått från detta. Vi anger därför inte det fulla värdet på kollektivtrafikens samhällsnytta i ekonomiska termer utan konstaterar att en väl fungerande kollektivtrafik är en förutsättning för att tillgodose behovet av resande i ett hållbart samhälle. 2.1.1. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Det övergripande målet förtydligas genom två jämbördiga mål, ett funktionsmål, Tillgänglighet, samt ett hänsynsmål, säkerhet, miljö och hälsa. Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet och bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet skall vara jämställt, d.v.s. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns behov. Transportsystemet ska ha en ökad fokusering på medborgarperspektivet, på stärkt internationell konkurrenskraft för näringslivet och på att underlätta en hållbar regionförstoring. Kollektivtrafiken i länet har tillgänglighetsanpassats under det senaste decenniet vad gäller både fordon och hållplatser. alla större hållplatser, terminaler och stationer i länet har idag en god tillgänglighet. Fortsatta planerade satsningar kommer att göra länet än mer jämlikt. Fler kvinnor än män har kollektivtrafiken som enda alternativ vid resor. Vidare finns stora grupper i samhället som inte har tillgång till bil. Det här gäller t.ex. invandrare och studerande vid länets högskolor. En väl fungerande kollektivtrafik är en nödvändighet för att dessa grupper skall kunna resa mellan bostad, studier och arbete. En fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken skapar ett mer jämlikt samhälle där alla kan resa med kollektivtrafik. Säkerhet, miljö och hälsa Transportpolitiken och transportsystemet ska utformas så att rese- och transportbehovet kan tillgodoses på ett sätt som stimulerar till och skapar goda förutsättningar för klimatsmartare, energieffektivare och säkrare lösningar. Transportsektorn ska bidra till att miljökvalitetsmålet, Begränsad klimatpåverkan, nås genom en stegvis ökad energieffektivitet i transportsystemet och ett brutet fossilberoende. År 2030 bör sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. En väsentlig förutsättning för att uppnå klimatmålet är att fler reser med kollektivtrafiken. För säkerhetsarbetet gäller att transportsystemet fortsätter att anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. År 2020 bör antalet dödade i trafiken halverats och antalet svårt skadade minskat med en fjärdedel i förhållande till år 2007:s olyckstal. För de som reser i kollektivtrafiken är risken att skadas eller dödas betydligt mindre än för t.ex. bilister. Det här innebär besparingar för länets hälso- och sjukvård. Kollektivtrafiken ger en bättre stadsmiljö då mindre gatuutrymme behövs för bilar och parkeringsplatser. I länet kan denna effekt förstärkas med kollektivtrafikfordon som är väl anpassade för stadsmiljön och nya miljöanpassade drivmedel. 10
Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling Till säkerhet hör också katastrofberedskap eller kontinuitetsplanering. Kollektivtrafikens samlade resurser med både geografisk kunskap och fordonsresurser är viktiga vid olika typer av samhällskriser eller olyckor. Ett bra samarbete med ansvariga myndigheter samt aktivt deltagande i olika typer av förberedande övningar är därför en naturlig del av kollektivtrafikmyndighetens ansvar. 2.1.2. Regionalt utvecklingsprogram Kollektivtrafiken är en viktig förutsättning för att uppnå tillväxt och regional utveckling. Kollektivtrafiken skall stödja och bidra till att regionala utvecklingsmål uppfylls. Region Blekinges regionala utvecklingsprogram (RUP) sträcker sig fram till år 2013 och utöver en vision så visas fem olika bilder av Blekinge. Det hållbara Blekinge Det samverkande Blekinge Det innovativa Blekinge Det tillgängliga Blekinge Det attraktiva Blekinge RUP:en ska ersättas av Blekingestrategin som ska gälla åren 2014 2020. arbetet pågår under 2012 och har så långt möjligt utgjort ett underlag för kollektivtrafikens mål för att nå visionen 2025. Det är särskilt angeläget att den kollektivtrafik som samhället skall ha ett särskilt ansvar för genom den allmänna trafikplikten stödjer den inriktning som återfinns i utvecklingsprogrammet och Blekingestrategin. Den vision som tagits fram i RUP:en och som bl.a. omfattar ett tillgängligt Blekinge stöds av den kollektivtrafik som i trafikförsörjningsprogrammet föreslås omfattas av allmän trafikplikt. Kollektivtrafiken gör det enklare för människor att arbeta inom ett större område och för företag att få kompetent arbetskraft. Detta ger i sin tur tillväxt och ekonomisk utveckling. Genom tillväxt inom företag och tjänstesektorn ökar tillväxtbasen i länet vilken är en grund för att fler arbeten skapas inom andra sektorer. satsningar på utökad tågtrafik på länets båda järnvägar och nya turer i den regionala busstrafiken till angränsande län är konkreta exempel på hur kollektivtrafiken gör Blekinge mer tillgängligt. Inte minst satsningarna på Öresundstågtrafiken har bidragit till regionförstoring. Fortsatta satsningar på tågtrafiken är därför viktiga. 2.1.3. Länsplan för regional transportinfrastruktur i länstransportplanen 2010-2021 fördelas medel till infrastruktur för bl. a. kollektivtrafikens utveckling. Kollektivtrafiken i Blekinge skall vara en grundbult i ett långsiktigt samhällsbyggande. Genom satsningar på kollektivtrafiken bidrar man till ett mer jämlikt samhälle. Vidare skall alla kunna resa i kollektivtrafiken genom att hela resan fungerar. Det här kräver bl.a. att fordon och infrastruktur är tillgänglighetsanpassade. Man pekar vidare i planen på att kollektivtrafiken måste planeras i nära samordning med den övriga fysiska planeringen. Betydelsen av möjligheter till regional arbetspendling framhålls särskilt i länstransportplanen eftersom regionförstoring ger väsentliga ekonomiska fördelar för kommunerna och regionen. ofta är begränsningar i infrastrukturen, som bristande järnvägskapacitet den faktor, som hindrar en utveckling av resandet. Det är därför väsentligt att åtgärder i länstransportplanen planeras för att stödja kollektivtrafikens behov. I planen har därför prioriterats en utbyggnad av en mötesstation, Ångsågsmossen, på Blekinge Kustbana då Trafikverket inte ansett sig ha medel i den nationella planen. 2.1.4. Blekinges klimat- och miljömål Riksdagen har antagit mål för miljöns kvalitet för 16 områden, exempelvis begränsad klimatpåverkan, frisk luft och levande skogar. Det är sedan länsstyrelsen som ansvarar för den regionala anpassningen, vilket innebär att man tar fram delmål och förslag på åtgärder som skall gälla för miljön under kommande år. Flera av de nationella miljömålen och länsstyrelsens nedbrytning i delmål kan påverkas genom val av transportsätt, som t.ex. minskade utsläpp av koldioxid, kvävedioxider och partiklar. som förslag på åtgärder för att minska utsläppen från transporter föreslår länsstyrelsen bl.a. i sin uppföljning av de regionala miljömålen att fler bör åka kollektivt. Bl.a. sägs följande. om ett stort antal människor åker kollektivt istället för bil, blir utsläppen av växthusgaser som påverkar klimatet mycket mindre. om du kan cykla eller gå blir vinsten för miljön större samtidigt som du mår bättre. Genom bl.a. de fordonskrav som ställs i trafikförsörjningsprogrammet på kollektivtrafiken vid kommande upphandlingar samt mål om nära samverkan mellan kollektivtrafikplaneringen och övrig samhällsplanering bidrar kollektivtrafiken till att Blekinges miljömål kan uppnås. 11
Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling Under 2012 kommer länsstyrelsen, i bred förankring genom det nystartade initiativet Klimatsamverkan Blekinge, att ta fram en ny regional energi- och klimatstrategi för Blekinge. I strategin kommer bl.a. nya energi- och klimatmål att tas fram med sikte på att länet inte ska ha några nettoutsläpp av koldioxid senast 2050. Det finns en nära samsyn med kommunernas förhållningssätt till kollektivtrafiken i översiktsplanerna och de mål och riktlinjer som redovisas i trafikförsörjningsprogrammet. T.ex. vikten av en nära samverkan mellan kollektivtrafikplanering och kommunernas fysiska planering för att göra kollektivtrafikresandet attraktivt. 2.1.5. Kommunernas översiktsplaner Kommunernas översiktsplaner redovisar var och hur ny bebyggelse och nya verksamheter kan tillkomma samt beskriver sambandet mellan kollektivtrafiken och övrig samhällsplanering. Vidare framhålls i flera av planerna kollektivtrafikens betydelse för den kommunala utvecklingen och möjligheten att uppnå miljö- och tillgänglighetsmål. Det finns synpunkter på kollektivtrafikens betydelse och roll som återkommer i flera av översiktsplanerna. Bland vanliga förekommande synpunkter kan nämnas följande. Det är angeläget att lokalisera ny bebyggelse kring kollektivtrafikstråk för att skapa ett bra underlag för kollektivtrafik Kollektivtrafiken framhålls som ett viktigt medel för att utveckla den lokala arbetsmarknaden och möjliggöra pendling Det är angeläget att kollektivtrafikens framkomlighet förbättras för att öka attraktiviteten och få fler att resa. Kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppnå de lokala miljömålen 2.1.6. Kollektivtrafikutredningen och mål om fördubblat resande Region Blekinge redovisade år 2009 den s.k. Kollektivtrafikutredningen, Förslag om framtida trafikinriktning och finansiering av kollektivtrafiken i Blekinge (i fortsättningen benämnd kollektivtrafikutredningen). syftet med kollektivtrafikutredningen var att lämna förslag till långsiktig inriktning för och finansiering av Blekinges kollektivtrafik. i utredningen analyserades befintlig trafik och framtida trafikbehov. i kollektivtrafikutredningen föreslås som mål att kollektivtrafikens andel av persontransporterna skall fördubblas. Fram till år 2030 skall resandet med kollektivtrafiken i Blekinge ha fördubblats vilket innebär att det detta år skall göras drygt 16 miljoner resor i länets kollektivtrafik. År 2012 ska resandet ha ökat med 10 %, år 2015 med 25 % och 2020 med 50 % i förhållande till basåret 2008. De senaste årens resandeutveckling tyder på att delmålet år 2012 kommer att uppnås. I syfte att uppnå fördubblingsmålet har långsiktig inriktning angetts för de olika trafikslagen liksom för den lokala, Fördubblat resande - resandeprognos Antal resor 18 000 000 16 000 000 14 000 000 12 000 000 10 000 000 8 000 000 6 000 000 4 000 000 2 000 000 0 År 2008 2010 2012 2015 2020 2030 buss tåg övriga resor totalt 12
Kollektivtrafiken en stomme i hållbar samhällsutveckling regionala och interregionala trafiken. Det måste uppmärksammas att både den trafik som anges som lokal (stadstrafik och övrig lokal busstrafik) och regional i kollektivtrafikutredningen definieras som regional kollektivtrafik i den nya kollektivtrafiklagen. Ett fördubblat resande måste dels uppnås genom en effektivare och attraktivare kollektivtrafik, dels genom utökade trafiksatsningar som kommer att innebära ökade trafikkostnader för samhället. Dessutom kan samarbete med tillkommande kommersiell trafik bidra till ett ökat resande. Inriktning för den lokala trafiken i kollektivtrafikutredningen sägs att målen om ökat resande och fördubblad marknadsandel endast kan uppnås om trafikutbudet koncentreras till vissa stråk och befolkningstäta områden. Vad gäller den lokala trafiken finns potentialen för ökat resande framför allt i Karlskrona stadstrafik. stadstrafiken i Ronneby och Karlshamn bedöms också ha goda utvecklingsmöjligheter. Även om trafiksatsningarna på den lokala nivån behöver koncentreras till vissa stråk och befolkningstäta områden, ska ett grundläggande trafikutbud i busstrafiken upprätthållas till flertalet tätorter. Härutöver, i lands- och glesbygd, ska den anropsstyrda Öppna närtrafiken successivt byggas ut. På så vis kan hela Blekinge få en god och väl anpassad kollektivtrafik till rimliga kostnader. Inriktning för den regionala trafiken i samband med kollektivtrafikutredningen gjordes som ett underlag till denna utredning den s.k. regionala kollektivtrafikstrategin. i den regionala strategin föreslås bl.a. att ett regionalt huvudnät inrättas. i huvudnätet ingår tågtrafiken på Blekinge Kustbana och tågtrafiken på Kust till kustbanan, delsträckan Karlskrona-Emmaboda. Huvudnätet innehåller vidare de regionala expressbusslinjerna. Med huvudnätet förbinds alla kommuncentra och tätorterna med över 1 000 invånare. Härigenom når trafiken i huvudnätet en stor majoritet av Blekinges befolkning. I huvudnätet ska alltid upprätthållas ett högt och över tiden stabilt trafikutbud. 2.2. MARKNADSPLAN 2012-2014 Blekingetrafiken har hittills gjort årliga marknadsplaner, trafik- och ekonomiplaner. Marknadsplanen för 2012-2014 utgår bl.a. från de i kollektivtrafikutredningen fastlagda målen för kollektivtrafiken och det trafikutbud som skall gälla för kollektivtrafiken i enlighet med strategins huvudnät. i planen visas vilka trafiksatsningar som bör göras för att uppnå målen, bl.a. det övergripande fördubblingsmålet. Vidare framgår av marknadsplanen bl.a. behovet av infrastrukturinvesteringar, miljöåtgärder och satsningar på information och marknadsföring för att få fler att resa i kollektivtrafiken. De av kommunerna och landstinget beslutade kollektivtrafiksatsningarna i Marknadsplan 2012-2014 utgör grunden för den kollektivtrafik som omfattas av den allmänna trafikplikten i trafikförsörjningsprogrammet. Trafikförsörjningsprogrammet tar därvid över strategier och mål från marknadsplan 2012-2014 och lägger till de nya inriktningar och riktlinjer som ska gälla för kollektivtrafikens utveckling. 13
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3 Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.1. BLEKINGES KOLLEKTIVTRAFIK EN JÄMFÖRELSE MED ANDRA LÄN Kollektivtrafiken är en mycket viktig del av samhällsservicen för att åstadkomma regional utveckling och tillväxt och för att uppnå målet om ett hållbart samhälle. Det är bl.a. mot denna bakgrund som beslut fattats om att kollektivtrafikens marknadsandel på sikt skall fördubblas. År 2010 svarade kollektivtrafiken i Blekinge för 11,4 % av resorna. Motsvarande andel var 9,0 % för Kalmar och 9,7 % för Kronobergs län medan skåne hade en betydligt större andel 22,7 %. i riket som helhet är andelen ca 20 %. I det följande görs en jämförelse mellan Blekinge och övriga län vad gäller resor, trafikutbud och ekonomi. Källa till uppgifterna är Trafikanalys sammanställning Lokal och regional kollektivtrafik 2010 (statistik 2011:19). allmänt sett kan sägas att Blekinge hävdar sig väl i jämförelse med andra län vad gäller trafikens effektivitet och kostnader. Kollektivtrafikresor per invånare i södra sverige är storstadslänet skåne det län som har ojämförligt flest kollektivtrafikresor per invånare, 116 resor. Bland mer jämförbara län hävdar sig Blekinge väl med 52 resor per invånare vilket är betydligt fler resor per invånare än i Kalmar (29), Kronoberg (38) och Halland (45). Det stora resandeunderlaget längs kusten och stadstrafiken i Karlskrona är bidragande orsaker till att antalet resor per invånare är förhållandevis stort i Blekinge. Kollektivtrafiksresor per invånare Antal resor 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket 14
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Kostnader, biljettintäkter och kostnadstäckningsgrad Under år 2010 finansierades den lokala och regionala kollektivtrafiken i hela landet till hälften med verksamhetsintäkter, i huvudsak biljettintäkter, och till hälften med bidrag från i huvudsak landsting och kommuner. För riket som helhet gäller att biljettintäkternas andel minskat och bidragsdelen ökat under senare år. År 2010 var Blekingetrafikens kostnader ca 261 miljoner kr. av de totala intäkterna var ca 134 miljoner kr biljettintäkter, 108 miljoner kr bidrag från kommuner och landsting och 17 miljoner kr ersättning från staten och ca 2 miljoner kr övriga affärsintäkter. Kostnadstäckningsgraden, d.v.s. biljettintäkternas och övriga intäkters andel av kostnaden, var ca 52 % vilket var något bättre än vad som gällde för riket som helhet. För riket var kostnadstäckningsgraden ca 50 %. Det totala bidraget till kollektivtrafiken från landsting, kommuner och stat är endast hälften per invånare i Blekinge jämfört med vad som gäller i hela riket. En slutsats av detta kan vara att vi har goda förutsättningar för kollektivtrafik och en effektiv kollektivtrafik i länet. Kostnadstäckningsgrad % 70 60 50 40 30 20 10 0 Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Riket 15
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.2. RESANDET I KOLLEKTIVTRAFIKEN Kollektivtrafiken i Blekinge har under de senaste decennierna utvecklats och blivit bättre i de flesta avseenden. År 2010 gjordes ca 8,1 miljoner resor i kollektivtrafiken vilket kan jämföras med ca 7,1 miljoner resor år 2000. Under åren 2008-2010 har resandet ökat med ca 400 000 resor eller ca 5 %. I Blekinge är andelen resor med tåg förhållandevis stor. av kollektivtrafikresorna var år 2008 drygt 20 % av resorna tågresor vilket kan jämföras med ca 12 % som genomsnitt i riket. att andelen tågresor är stor i Blekinge beror på den väl utbyggda tågtrafiken längs den befolkningstäta kusten. av de ca 8,1 miljoner resor som gjordes år 2010 svarade busstrafiken för ca 6 miljoner resor och tågtrafiken för ca 1,8 miljoner resor. av de ca 6 miljoner bussresorna år 2010 svarade Karlskrona stadstrafik för ca 3,6 miljoner resor vilket motsvarar ca 59 % av samtliga bussresor. av nedanstående tablå framgår hur resorna fördelade sig på olika trafikslag år 2010. Resor i Blekinges kollektivtrafik år 2010 Busstrafik varav, Stadstrafik (Karlskrona, Karlshamn, Ronneby) Övrig lokal busstrafik Regional busstrafik Tågtrafik varav, Blekinge Kustbana, Karlskrona-Kristianstad Kust till kustbanan, Karlskrona-Emmaboda Övrig trafik varav, Flygbusstrafik Skärgårdstrafik Färdjänst- och sjukresor, Öppen närtrafik Antal kollektivtrafikresor i Blekinge 2010 Antal resor 5 986 200 4 539 500 776 200 670 500 1 794 200 1 575 400 218 800 347 800 36 600 110 800 200 400 8 128 200 16
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.3. PENDLINGEN EN BILD AV DET REGIONALA RESANDET 3.3.1. Pendling över kommungräns Det skall vara enkelt att pendla till arbete och utbildning i hela länet och restiderna skall vara rimliga i förhållande till bilen. Tidsgränsen för dagligpendling brukar sägas gå vid ca en timmes restid för enkelresa. Det skall också vara möjligt att dagligpendla till de större städerna i angränsande län. Inte minst är detta nödvändigt då Blekinge om några år ingår i en större region. Idag fungerar pendlingen väl västerut mot Kristianstad och skåne medan kommunikationerna norrut mot Växjö och Kalmar successivt bör byggas ut och bli snabbare. aktuell pendling ger en bra bild av det regionala vardagsresandet. In- och utpendlingen visar mellan vilka kommuner det finns starka resebehov. Under den senaste tioårsperioden har pendlingen ökat även om takten minskat under senare år. Det kan konstateras att den totala pendlingen över kommungräns är betydligt under riksgenomsnittet för Blekinges del, trots den utbyggnad som skett av kollektivtrafiken under de senaste decennierna. i Blekinge pendlar idag ca 22 % av befolkningen över kommungräns medan riksgenomsnittet för riket är 31 %. Klart störst är pendlingen mellan Karlskrona-Ronneby med närmare 3 400 pendlare. Därefter kommer i ordning sölvesborg-bromölla med ca 1 450, Karlshamnolofström med ca 1 200 och Karlshamn-Ronneby som också har ca 1 200 pendlare. Det kan konstateras att dagligpendlingen är starkt koncentrerad längs den befolkningstäta kusten där kollektivtrafikens marknadsandel är närmare 20 %. Det är också längs kusten fortsatta satsningar på kollektivtrafiken kan ge många nya resenärer. av nedanstående diagram framgår de tio största pendlingsrelationerna år 2010 (scb, RaMs 2010). Med bruttopendling avses i det följande summan av in- och utpendling. De tio största pendlingsrelationerna Antal pendlare 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 5 00 0 Karlskrona- Ronneby Sölvesborg- Bromölla Ronneby- Karlshamn Karlshamn- Olofström Karlskrona- Karlshamn Karlshamn- Sölvesborg Sölvesborg- Kristianstad Karlskrona- Torsås Olofström- Bromölla Sölvesborg- Olofström 17
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Karlskrona kommun Bruttopendlingen har ökat mellan 2004-2010 med drygt 15 %. inpendlingen till kommunen överstiger utpendlingen med ca 1 000 pendlare. Kommunens starkaste pendlingssamband finns med Ronneby och Karlshamns kommuner. antalet pendlare i relationerna Torsås/Kalmar och Emmaboda/Växjö är också förhållandevis stort och med en tydlig trend mot ökat pendlande. Ronneby kommun För Ronnebys del har ökningstakten för bruttopendlingen varit betydligt lägre jämfört med Karlskrona under perioden 2004-2010. Ökningen är ca 3 %. starkast pendlingssamband finns med Karlskrona och Karlshamn. i stråket Tingsryd/ Växjö där pendlingen är betydligt lägre har pendlingen ökat under angiven period. Under perioden 2004-2010 har utpendlingen haft en ökning medan en kraftig nedgång skedde för inpendlingen år 2009 då antalet inpendlare minskade med ca 350. Antal pendlare 3 600 3 000 2 400 1 800 1 200 600 Bruttopendling 2010 Karlskrona kommun Antal pendlare 3 600 3 000 2 400 1 800 1 200 600 Bruttopendling 2010 Ronneby kommun 0 Ronneby Karlshamn Stockholm Torsås Kalmar Malmö Växjö Emmaboda Sölvesborg Göteborg Kristianstad Olofström Tingsryd 0 Karlskrona Karlshamn Tingsryd Växjö Stockholm Sölvesborg Kristianstad Malmö Olofström Emmaboda Hässleholm in ut brutto in ut brutto 18
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Karlshamns kommun För Karlshamns kommun har bruttopendlingen ökat med ca 12 %. För Karlshamns del är utpendlingen avsevärt mycket större än inpendlingen. Utpendlingen översteg inpendlingen år 2010 med närmare 40 %. Både in- och utpendlingen ökar. Övriga kommuner i länet, och då främst olofströms kommun, är de starkaste pendlingsrelationerna för boende eller förvärvsarbetande i Karlshamn. i båda relationerna Bromölla/Kristianstad och Tingsryd/Växjö syns en klar trend mot ökat pendlande. Sölvesborgs kommun sölvesborgs kommun har en utpendling som överstiger inpendlingen med nästan 60 %. Under perioden 2004-2010 har utpendlingen ökat medan inpendlingen i stort sett varit oförändrad. För sölvesborgs del finns de starkaste pendlingssambanden med Bromölla, Karlshamn och Kristianstad. Därefter kommer inom länet olofströms kommun även om pendlingen mellan sölvesborgs och olofströms kommuner minskat under perioden 2004-2010. Antal pendlare 1 400 1 120 840 560 280 Bruttopendling 2010 Karlshamns kommun Antal pendlare 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 Bruttopendling 2010 Sölvesborgs kommun 0 Ronneby Olofström Karlskrona Sölvesborg Kristianstad Tingsryd Bromölla Malmö Växjö Stockholm 0 Bromölla Karlshamn Kristianstad Olofström Karlskrona Ronneby Malmö Hässleholm Stockholm Växjö Östra Göinge in ut brutto in ut brutto 19
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge Olofströms kommun olofströms kommun är den enda kommun i länet som har en minskad bruttopendling, totalpendling, under perioden 2004-2010. Minskningen uppgår till närmare 10 %. Jämfört med sölvesborgs kommun gäller motsatt förhållande för olofström. Kommunen har en inpendling som överstiger utpendlingen med drygt 70 %. Klart störst pendlingssamband har olofström med Karlshamns kommun. Därefter är pendlingen störst i stråket Bromölla/Kristianstad. Pendlingen är också för olofströms del förhållandevis stor med sölvesborgs och Tingsryds kommuner. Pendlingen är däremot mindre norrut mot Älmhults kommun. Antal pendlare 1 400 1 120 840 560 280 Bruttopendling 2010 Olofströms kommun 0 Karlshamn Bromölla Sölvesborg Kristianstad Tingsryd Osby Göteborg Karlskrona Ronneby Älmhult Växjö in ut brutto 20
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge av följande pendlingskarta framgår de största pendlingsrelationerna, kommunrelaterad pendling. Pendlingens starka koncentration till det befolkningstäta kuststråket framgår tydligt av kartan. Stockholm Växjö Tingsryd Emmaboda Kalmar Olofström Torsås Ronneby Karlshamn Karlskrona Kristianstad Sölvesborg Bromölla Malmö Bruttopendlare/dag 3 000 - resenärer 1 000-2 000 resenärer 500-1 000 resenärer - 500 resenärer 21
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.3.2. Pendling över länsgräns Pendlingen över länsgräns har ökat och kan förväntas komma att växa ytterligare efterhand som den regionala kollektivtrafiken byggs ut. Pendlingen över länsgräns är klart störst till och från skåne. i denna relation är antalet pendlare ca 3 200. Pendlingen mellan Blekinge och Kronobergs resp. Kalmar län är ca 1 270 resp. ca 820 pendlare. Det kan noteras att pendlingen (veckopendling) till och från stockholm uppgår till närmare 700 pendlare. Pendling över länsgräns 2010 Antal pendlare 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 Skåne Kronoberg Kalmar Stockholm Västra Götaland Jönköpings län Östergötland Hallands län Topplista 2011 - sammanfattande nöjdhet senaste resa Luleå Lokaltrafik 89 Länstrafiken Norrbotten 87 Karlstadsbuss 87 Länstrafiken i Jämtlands län 86 Kollektivtrafiken Gotland 85 Värmlandstrafik 83 X Trafik 83 Länstrafiken Västerbotten 83 Blekingetrafiken 82 Västernorrlands Läns Trafik 82 Hallandstrafiken 81 Dalatrafik 81 Kalmar Läns Trafik 81 Jönköpings Länstrafik 81 Stadstrafiken i Uppsala 80 Upplands Lokaltrafik 80 Västmanlands Lokaltrafik 80 Länstrafiken Sörmland 79 Medelvärde (för gjorda val) 79 Länstrafiken Kronoberg 78 SL 78 Västtrafik 77 Skånetrafiken 77 Länstrafiken Örebro 75 % 0 20 40 60 80 100 3.4. RESENÄRER OCH ICKE RESENÄRERS UPPFATTNING OM KOLLEKTIVTRAFIKEN Blekingetrafiken deltar i svensk Kollektivtrafiks gemensamma undersökning om kollektivtrafiken, Kollektivtrafikbarometern. Varje månad, med undantag av sommarmånaderna juli och augusti, utfrågas 120 invånare i länet om vad man tycker om kollektivtrafiken. Resultatet under år 2011 visar att 82 % av resenärerna i Blekinge är nöjda eller mycket nöjda med sin senaste resa. I hela riket var andelen ganska nöjda eller mycket nöjda kunder 79 % vilket således innebär att kunderna i länet är mer nöjda än vad som gäller i hela riket. Vad gäller Blekinges kollektivtrafik kan vidare konstateras att bussresenärerna generellt sett är mer nöjda än tågresenärerna. Detta beror säkert på de senaste årens problem med förseningar och inställda tåg. Blekinges kollektivtrafik får bra betyg i flera avseenden. Resenärer och allmänhet anser att kollektivtrafiken är bäst i följande avseenden. Det är enkelt att åka med kollektivtrafiken Det är tryggt att åka med i kollektivtrafiken Förare och personal är trevliga Det är rent och snyggt i Blekingetrafikens fordon Det är bra information om avgångstider Det är enkelt att köpa biljetter och resekort Kunskapen är god om hur man reser i kollektivtrafiken 22
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge som kollektivtrafikens svaga sidor anges främst följande. informationen vid störningar och förseningar är inte bra Lyhördheten är inte tillfredsställande Priserna främst för tågresor anses för höga Punktligheten brister ofta Busstrafikens linjesträckningar är inte de bästa Kundundersökningen visar under senare år en del tydliga resultat. De som resor ofta med Blekingetrafiken har fått en allt mer positiv inställning till kollektivtrafiken. De som sällan reser eller inte har rest med Blekingetrafiken under de senaste åren har däremot inte fått en bättre bild av kollektivtrafiken. En viktig uppgift är därför att påverka de som idag sällan eller aldrig reser kollektivt och få dem att prova bussen eller tåget. Erfarenhet har visat att detta leder till en positivare attityd till kollektivtrafiken och att kollektivtrafiken som alternativ till bilen övervägs i alt högre grad. 3.5. DEN REGIONALA KOLLEKTIVTRAFIKEN - NULÄGE Eringsboda Holmsjö Hallabro Tving Olofström Svängsta Bräkne-Hoby Kallinge Rödeby E22 Mörrum Hällaryd Åryd E22 Nättraby Ronneby Jämjö Pukavik Norje Karlshamn Karlskrona Hasslö E22 Sturkö Sölvesborg Hörvik Nogersund 3.5.1. Regional busstrafik Regional busstrafik Den regionala busstrafiken, d.v.s. trafik över kommun- och/ eller länsgräns, har under senare år haft en bra resandeutveckling och detta är en marknad som kan förväntas få betydande resandeökningar framöver. Under åren 2008-2010 har resandet i den regionala busstrafiken ökat med drygt 40 %. Främst är det Kustbusslinje 600, Karlshamn-olofström, som står för denna ökning. Regionalbussarna binder samman länets kommuner och nås på relativt nära avstånd av en stor andel av länets befolkning. En väl utvecklad regionalbusstrafik, som i vissa relationer kompletterar tågtrafiken, möjliggör att arbets- och utbildningsmarknaderna vidgas för enskilda och företag. Det finns ett stort samhällsekonomiskt värde i en bra regional busstrafik som på ett ännu bättre sätt knyter samman Blekinge med länen i sydost och med skåne. i samband med marknadsplanen har beslut tagits om en successiv utbyggnad av den regionala busstrafiken. 23
Kollektivtrafiken i Blekinge nuläge 3.5.2. Lokal busstrafik Stadstrafik Trafik som definieras som stadstrafik förekommer i Karlskrona, Ronneby och Karlshamn. Denna trafik har goda möjligheter att öka resandet. Under åren 2008-2010 har resandet i stadstrafiken ökat med ca 4 %. Karlskrona har av tradition en mycket väl utbyggd och fungerande stadstrafik. Under år 2010 gjordes drygt 3,5 miljoner resor i Karlskrona stadstrafik. stadstrafiken är effektiv med en genomsnittlig kostnadstäckning för de olika linjerna på ca 65 %. Turfrekvensen i stadstrafiken är för de flesta linjer 20-minuterstrafik i Karlskrona och 30-minuterstrafik i Ronneby och Karlshamn. Övrig lokal busstrafik Resandet inom den trafik, som i marknadsplanen kallas för övrig lokal busstrafik, har minskat. Flera av dessa linjer kan definieras som landsbygdslinjer. Vidare har linjerna 150 Karlskrona-Ronneby, 250 Ronneby-Karlshamn och 350 Karlshamn-sölvesborg definierats som övrig lokal busstrafik då dessa i huvudsak svarar för lokala resor på angivna sträckor. Totalt uppgår minskningen under åren 2008-2010 till närmare 9 %. För flertalet linjer som ingår i den övriga lokala busstrafiken är turutbudet koncentrerat till morgonen och eftermiddagen för skol- och arbetsresor. 3.5.3. Tågtrafik Tågtrafik Öresundstågtrafiken mot och från skåne utgör stommen i den regionala trafiken och har avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Resandet på Blekinge Kustbana, som år 2010 uppgick till ca 1 575 000 resor, har i princip ökat varje år. På Kust till kustbanan, delsträckan Karlskrona- Emmaboda, gjordes ca 219 000 resor. Till år 2020 väntas resandet ha ökat till ca 2,6 miljoner resor på länets båda järnvägar. Blekinges utveckling har ett starkt samband med utvecklingen i Öresundsområdet. Under hösten 2012 kommer den nya mötesplatsen Ångsågsmossen att var färdig vilket innebär att restiderna minskas från alla stationer öster om Karlshamn. Det här tillsammans med övriga planerade åtgärder kommer med säkerhet att ytterligare öka tågresorna. På sikt planeras tågtrafiken mellan Blekinge och skåne att byggas ut till halvtimmestrafik i enlighet med kommunernas och landstingets ställningstagande till kollektivtrafikutredningen och marknadsplanen. F.n. pågår en modernisering och ombyggnad av järnvägen Karlskrona-Emmaboda. Det är en viktig upprustning av järnvägen som kommer att få stor betydelse för hela sydostregionen och som kommer att innebära bättre anslutningar till den interregionala tågtrafiken i alvesta. Utöver den upprustning som görs av järnvägen Karlskrona-Emmaboda kommer bl.a. nya mötesplatser att byggas i Kalmar och Kronobergs län och nytt resecentrum att byggas i alvesta. Under de senaste åren har resandet mellan Karlskrona- Emmaboda varit ca 200 000 resor per år med en viss uppgång år 2010. Med den satsning som nu görs finns förutsättningar för ett betydligt större resande. Under senare år har samtliga stationer inom Blekinge rustats upp till moderna tågstationer. stationerna har tillgänglighetsanpassats och fått en modern utformning. Vid samtliga större stationer i länet finns idag bussterminaler som gör det enkelt för en mycket stor del av resenärerna att byta mellan buss och tåg. Dessa resecentra som är de allra viktigaste bytespunkterna är idag alla väl tillgänglighetsanpassade. 24