Förstärkt skärgårdstrafik

Relevanta dokument
28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

Tjänsteutlåtande Utfärdat: Diarienummer: N /15

Antagen av kommunstyrelsen:

Analys av förutsättningar för kommersiellt boende i Nybro kommun

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destination Visit Bollnäs

Turismstrategi FÖRFATTNINGSSAMLING KS 2014/759. Turismstrategi Antagen KF 16. Dokumentnamn. Dokumenttyp Reglemente

Ett enat Bohuslän - avsiktsförklaring kring besöksnäringen

Nya. Skandinaviens ledande destinationsbolag. Visit Dalarna

Vänern en exportmogen destination? Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet

Besöksnäringsstrategi KS2018/417/01

Flens kommun sätter besöksnäringen på framtidskartan

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Delrapport - På väg mot en besöksnäringsstrategi

Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen

NU BYGGER VI DESTINATIONEN GÄVLEBORG

att därmed förklara motionen om att arbeta in besöksnäringen i kommunens översiktsplan besvarad.

Framtagen av Svensk Turism AB i samarbete med aktörer och samarbetsorganisationer i svensk besöksnäring

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Besöksnäringsstrategi

Plan för utveckling av besöksnäringen

Välkommen till Norrköping! #inorrköping AFFÄRSPLAN

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Så blir Stockholms skärgård en av Europas mest attraktiva och hållbara besöksdestinationer

Ägardirektiv för Nya Destination Uppsala aktiebolag

BESÖKSNÄRINGSSTRATEGI

COLLABORATIVE TOURISM

Strategi för besöksnäringen i Värmdö

Söderhamns Besöksnäringsstrategi Söderhamn är det naturliga valet som besöksmål

Landsomfattande turné belyser BESÖKS- NÄRINGENS MÖJLIGHETER

TURISMSTRATEGI 2020 VÄSTERVIKS KOMMUN

Skärgårdstrafik

Lägesrapport. 23 maj Regionala Skärgårdsrådet. Destinationsutveckling av Stockholms skärgård för internationella marknader.

Hållbar Produktutveckling kan det vara något?

Besöksnäringsstrategi Söderhamn

Näringslivspolitiskt program

VISION MÅL STRATEGI FÖR BESÖKSNÄRINGEN I Hemavan Tärnaby. Hemavan Tärnaby skapar lust att landa i de riktiga fjällen

Karlskrona Vision 2030

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Vid dagens sammanträde föreligger förslag till Turismstrategi 2011 för. VTN i uppdrag att koppla in arbetet med Vimmerby kommuns turismstrategi

Bolaget grundades 2011 av svensk Turism VisitSweden och Swedavia. Våren 2014 har bolaget tagits över av medarbetarna

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

Tillgänglighetens betydelse för besöksnäringen

Antagen av kommunstyrelsen:

Östergötlands besöksnäringsstrategi

Vi måste ha drömmar och lusten at t för verk liga dem DESTIN AT IONSU T V ECK LING & TURISM

POLICY. Policy för turism- och besöksnäring i Tranemo kommun

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Remissvar avseende Förslag till landsbygdsoch skärgårdsstrategi för Stockholmsregionen

Exportdag för Besöksnäringen 28 april 2015

Handlingsplan för besöksnäringen

HUR BESÖKSNÄRINGEN I DALARNA SKA BLI NORRA EUROPAS LEDANDE OCH MEST ATTRAKTIVA DESTINATION SOM ERBJUDER VÄLKOMNANDE OCH ÄKTA UPPLEVELSER ÅRET RUNT.

Framtidens lokala besöksservice

Tillväxtverkets roll och erfarenheter från projektet Hållbar Destinationsutveckling

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Förord. Maria Lönnbark VD

Hållbar produktutveckling Om cykelturimens betydelse för besöksnäringens utveckling. Cykelkonferensen 2017 i Jönköping

En framtidsspaning inom besöksnäringen. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 25 Nov 2011

Shoppingturism i Sverige

Samverkansavtal mellan Eslövs, Hörbys och Höörs kommuner avseende partnerskap för utveckling av besöksnäringen under

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

SÖDERSLÄTTSPARTIET. Visioner för turismen

HANDLINGSPLAN 2016/17 UTVECKLING AV BESÖKSNÄRING 4 MÄLARSTÄDER

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Borgås samarbetsbok för turism

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

Välkommen som samarbetspartner!

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Marknadsplan för internationell marknadsföring i Kalmar län under perioden

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

VI BRINNER FÖR BLEKINGE

SÅ FÅR VI TURISMEN I SKÅNE ATT VÄXA! STRATEGISK PLAN FÖR TURISM- OCH BESÖKSNÄRINGEN I SKÅNE ÅR 2020

Turismstrategi. för Falkenberg

Stockholm Selections

Hållbar produktutveckling

Parkerna i den framtida besöksnäringen. Pernilla Nordström, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

Var med och säkra besöksnäringens växtkraft

Era svar på 4 frågor:

MÖJLIGHETER TILL BLÅ TILLVÄXT I KVARKENREGIONEN

Hagforsstrategin den korta versionen

VÄSTSVENSKA TURISTRÅDET AB BUDGET Förslag inför styrelsen

SÖRMLANDS STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR BESÖKSNÄRING

REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

Näringslivsprogram

ÄNGELHOLMS KOMMUN Kraftsamling Ängelholm Vision 2020

Populärversion av Strategi för besöksnäringen södra Småland Foto: Sofia Ernerot

SKARABORGS KOMMUNALFÖRBUND

Österåkers kommuns styrdokument

Remissyttrande; För Sveriges Landsbygder en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Transkript:

2015-04-01 Till kommunstyrelsen, Västerviks kommun Förstärkt skärgårdstrafik Sammanfattning Skrivelse från Västervik Framåt på uppdrag av näringen, (se följande sidor). Besöksnäringen är en av Västerviks starkaste tillväxtnäringar och den har stor betydelse för utvecklingen och livskraften i glesbygdsområden. Den betyder också mycket för staden som attraktivt besöksmål, centrum för evenemang för möten och konferenser. Västerviks mest unika tillgång är skärgården men den nyttjas inte till sin fulla potential. Utan skärgård ingen skärgårdsstad! Även i skärgården är tillgängligheten en förutsättning för ett hållbart företagande och för att företagen ska våga investera inför framtiden. Enligt turismstrategin som kommunstyrelsen antog våren 2013 ska varumärket Västervik - skärgårdsstaden i Småland fyllas med kvalitativt innehåll av alla tillsammans och kommunen har huvudansvaret att se till att det finns välfungerande kommunikationer. Uppfattningen inom besöksnäringen är att skärgårdstrafiken diskuterats inför varje säsong, men att man aldrig lyckats landa i en långsiktig eller hållbar lösning. Näringen och representanter från Västervik Framåt har därför efter dialog med samhällsbyggnadskontoret enats om denna skrivelse till kommunstyrelsen i Västervik. Företagare i skärgården vittnar om en osäkerhet som finns runt långsiktigheten i skärgårdstrafiken. För att företagen ska våga investera måste de kunna lita på att infrastrukturen fungerar långsiktigt och att destinationen har en god tillgänglighet för besökare en turistisk infrastruktur. Västerviks kommun bör vara lyhörd för besöksnäringens och besökarens behov när det gäller tillgängligheten och använda företagens kompetens och marknads- och målgruppskunskap för att hitta så effektiva lösningar som möjligt. Det ger en stabilitet och säkerhet i destinationen och bjuder in företag att investera i och utveckla befintliga verksamheter, men även att utveckla och etablera nya besöksmål och verksamheter. Vi önskar att Västerviks kommun hittar en långsiktig och hållbar lösning för den turistiska infrastrukturen för Västerviks skärgård. Under lågsäsong kan befintlig trafik kompletteras i form av skolskjuts, postturer och tiderna kan anpassas med extra turer som även passar besökaren. Vi menar också att skärgården ska vara tillgänglig för alla, inte bara för de som har tillgång till fritidsbåt. Sommarsäsongstrafiken i skärgården behöver handlas upp för en lösning på minst fem år Skrivelse, inklusive bakgrundsbeskrivning och förutsättningar, se följande sidor.

2 Förstärkt skärgårdstrafik Bakgrundspresentation från Västervik Framåt Verksamhetsområde Besöksnäring 2010 tog Svensk Turism fram en nationell strategi med målsättningen att fördubbla svensk besöksnäring på tio år. Strategin grundar sig i att Sverige har en stor potential att utvecklas som besöksland, den står för en växande del av Sveriges ekonomi och sysselsättning. Den totala turismkonsumtionen har ökat kraftfullt under en följd av år. Turismexporten, det vill säga den utländska besökarens konsumtion i Sverige har haft en snabb ökningstakt. Storstäderna och vinterdestinationerna är starka attraktioner för varumärket Sverige, men vad som i nationella sammanhang benämns som vår kinesiska mur, som Sveriges Eiffeltorn, vår mest unika tillgång, är skärgården. En tillgång som finns mycket av i Västervik, men som inte nyttjas till sin fulla potential. Besöksnäringen i Västervik För Västervik har besöksnäringen en stor betydelse för utveckling och livskraft i glesbygdsområden, liksom den betyder mycket för staden som attraktivt besöksmål, centrum för evenemang, möten och konferenser. Besöksnäringen är en av Västerviks starkaste tillväxtnäringar. Med utgångspunkt i den nationella strategin och för att ta del av den tillväxt vi ser inom besöksnäringen tog Västerviks turistbyrå tillsammans med ett 15-tal företag från besöksnäringen och under ledning av konsultfirman Tendensor fram en turismstrategi för kommunen som sträcker sig till 2020. Målsättningen är att turismstrategin ska visa hur Västervik kan attrahera fler besökare och hur destinationen blir mer upplevelserik, lättillgänglig och bättre koordinerad. Vägledande för destinationen är de strategiska mål som pekas ut och som ska uppnås med hjälp av 11 definierade framgångsfaktorer, varav två är direkt kopplade till skärgårdstrafikfrågan (se framgångsfaktor 3 och 8 nedan). Turismstrategin antogs i Kommunstyrelsen våren 2013. Västervik skärgårdsstaden i Småland Övergripande för turismstrategin är varumärket Västervik och positioneringen Skärgårdsstaden i Småland. Bakom val av positioneringen finns insikten om vad besökaren uppfattar som mest attraktivt och särskiljande med Västervik, nämligen vår genuina stadskärna i direkt närhet till vatten och skärgården. Skärgårdsstaden fångar just denna attraktion och skapar förväntningar om upplevelser i både stad och skärgård. Positionen bör uppfattas som attraktiv, vara lätt att begripa, kunna förmedla värdet i en västerviksvistelse samt vara sanningsenlig och trovärdig (Turismstrategi 2020). Varumärket måste fyllas med innehåll och som destination måste vi se till att leverera produkter som andas Skärgårdsstaden i Småland. Det ska vi göra genom att arbeta med turismstrategins 11 framgångsfaktorer, några direkt kopplade till och beroende av väl fungerande skärgårdstrafik. Ur turismstrategin: Framgångsfaktor 3 Företag som vill och kan växa Strategi 3: Goda kommunikationer och en turistisk infrastruktur För att företag ska vilja och våga investera krävs att destinationen har en god tillgänglighet för besökare en turistisk infrastruktur. I en sådan ingår all den information, service, transporter och

3 tillgång till mat/dryck som besökaren behöver för att ta sig runt på destinationen. En del av denna infrastruktur kan näringen utveckla, men för kommunikationer, sophantering, skyltning och liknande frågor är det den offentliga aktören som ansvarar för. Västerviks kommun bör vara lyhörd för besöksnäringens och besökarens behov när det gäller tillgängligheten. När det gäller skärgården är tillgängligheten en förutsättning för ett hållbart företagande och för att investeringar för framtiden ska göras. Ur turismstrategin: Framgångsfaktor 8 En tillgänglig och levande skärgård Strategi 1: Stärk investeringsviljan genom stabil skärgårdstrafik Företagare i skärgården vittnar om den osäkerhet som finns runt långsiktigheten i skärgårdstrafiken. Investeringar blir därmed inte av i befintliga besöksanläggningar och nya företagare lär inte attraheras av skärgården som företagarmiljö. Nationella/regionala myndigheter/västerviks kommun bör senast 2014 hitta en uthållig lösning. Vidare kan man koppla fler framgångsfaktorer till frågan kring skärgårdstrafiken och dess betydelse för Västervik som destination: 1. Framgångsrikt byggande av varumärket 4. Smart samverkan med förtroendefulla relationer 6. Evenemang under hela året 10. Ett attraktivt utbud som förlänger säsongen 11. Kvalitet, omvärldsorientering och lärande Vad menas med stabil skärgårdstrafik? Uppfattningen inom besöksnäringen är att skärgårdstrafiken diskuterats inför varje säsong, men aldrig lyckats landa i en långsiktig eller hållbar lösning. Enligt turismstrategin ligger huvudansvaret på kommunen att se till att det finns välfungerande kommunikationer till skärgården, något som fortfarande efterlyses från besöksnäringsföretagen. På ett möte den 7/10-2013 tydliggjorde kommunens representant att man från kommunens sida och i KS 2013 fattat ett beslut vad gäller året-runt-trafik, något som man kopplar till turismstrategin och framgångsfaktor 8, strategi 1. En tolkning av dokumentets texts som skiljer sig från hur Västervik Framåt och besöksnäringsföretagen tolkar den. Framgångsfaktor 8, strategi 1 syftar enligt tolkning av besöksnäringen inte till en året-runt-trafik för att underlätta för bosatta i skärgården, utan till en förstärkt och förbättrad säsongstrafik som drivs på ett långsiktigt och hållbart sätt och därmed underlättar för företag att investera i att utveckla skärgården och bidrar till att underlätta för besökare och västervikare att ta sig ut i skärgården under för-, hög- och sensommar. En förlängd och förstärkt skärgårdstrafik. De utökade postturerna som går på året-runt-basis är viktiga som komplement till skärgårdstrafiken, men kan inte likställas med en stabil skärgårdstrafik. Stabil skärgårdstrafik är det som handlar om en trygghet i hur trafiken kommer se ut från år till år, en trygghet i att det kommer att gå ett visst antal turer under en längre period under året än bara 4-5 veckor. I dokumentet skiljer vi således på året-runt-trafik, som handlar om kommunal service, och

4 förstärkt skärgårdstrafik, som handlar om besöksnäring och destinationsutveckling som berörs i turismstrategin. Det är viktigt att se dem som komplement till varandra. Vi menar också att skärgården ska vara tillgänglig för alla, inte bara för de som har tillgång till fritidsbåt. Hur ser skärgårdstrafiken ut idag? Bara något decennium tillbaka i tiden fanns det inga utvecklade besöksmål i skärgården. De skärgårdsturer som erbjöds besökaren var rundturer på en timma där man aldrig klev av båten. Så småningom kom det några verksamheter men som långsiktigt hade svårt att överleva utan en kommersiell båttrafik. 2002 gjorde kommunen en långsiktig upphandling av skärgårdstrafiken på fem år med ett visst nedtrappat stöd från år till år. Stabiliteten som fanns i skärgårdstrafiken tack vare upphandlingen gjorde att företagen vågade investera och det var under denna period som till exempel både Hasselö och Idö växte till att bli de besöksmål de är idag, två av våra starkaste profilerade turistprodukter. Efter femårsperioden valde kommunen att ta bort stödet för skärgårdstrafik, något som resulterade i att nuvarande bolag fick svårt att hitta lönsamhet att köra på ren kommersiell basis. Detta har lett till att man idag har en situation där företagen som verkar i skärgården, men även på land bara lever på hoppet om att det ska finnas skärgårdstrafik till nästa säsong. Det gör det riskfyllt att investera i befintliga verksamheterna eller för nya aktörer att investera i Västervik. Årligen investerar Västervik Framåt och de enskilda företagen - med all rätt - miljoner på att marknadsföra skärgården. Den finns där och är en otrolig tillgång för Västervik som destination och som boendeort. Utan kostnad har vi tillgång till Sveriges Eiffeltorn. Att tillgängliggöra den attraktionen för fler måste få kosta pengar. Det finns idag inte underlag att bedriva kommersiell trafik i skärgården mer än 4-5 veckor under absolut högsäsong. Vill vi utvecklas som destination, vill vi nå den målsättning som vi satt för kommunen att öka omsättningen med 75 % till 2020, bli en exportmogen destination och öka lönsamheten i befintliga företag behövs en investering i skärgårdstrafiken. Skärgårdstrafikens utbud kan skapa en efterfrågan som bidrar till att förstärka och förlänga högsäsongen. Förlängningen även bidra till nya säsonger. Idag marknadsför vi Västervik - Skärgårdsstaden i Småland inför kommande säsonger med förhoppningen att det är möjligt att som besökare ta sig ut i skärgården utan egen båt även i fortsättningen. Men vi vet inte säkert och kommunikationen blir diffus och osäker. Vad står vi inför? Idag bedrivs skärgårdstrafiken av Rais Skärgårdsturer. De har de senaste åren bedrivit skärgårdstrafiken utan något underliggande upphandlingsavtal och satsat mycket för att utveckla skärgården. Det är en utmaning att bedriva skärgårdstrafik på så kort högsäsong och skapar en osäkerhet övrig tid på året som oroar branschen och leder till en tillfällig lösning med kommunen inför varje ny säsong. En risk är också att båtarna utan upphandling säljs till aktörer på annan ort, något som var aktuellt inför 2015. Det ska enligt samhällsbyggnadschef Bruno Nilsson vara avvärjt att båtarna säljs och det finns idag en tidtabell satt för säsongen 2015.

5 SWOT-analys SWOT-analysen är gjord av företag i den berörda näringen och belyser vilka styrkor och svagheter företagen ser i Västervik som skärgårdsdestination, men lyfter också vilka utvecklingsmöjligheter som finns att ta tillvara på. Styrkor med skärgården Sveriges Eiffeltorn Stor utvecklingspotential Unicitet i Västervik Svagheter med skärgården Begränsad tillgänglighet Dyrt att åka kollektiv båttrafik Investeringsviljan påverkas negativt av osäkerheten kring tillgänglighet Möjligheter med skärgården Västervikarna en stor potentiell målgrupp, se Västervik, Loftahammar och Blankaholm som hubbar för skärgårdslinjen för större upptagningsområde Nyetableringar nya produkter Anpassa året-runt-trafiken för besökare Fler och tätare turer under högsäsong Ökande antal besökare till Västervik som destination, starkast tillväxt under lågsäsong Människor tillbringar allt längre tid i sina fritidshus, beroende bland annat på flexiblare arbetstider, möjlighet till pendling eller distansarbete. Det ställer krav på, men ger också större möjligt underlag för service. Hot med skärgården Prisbilden (höjd prisbild 2014) Osäkerheten kring skärgårdstrafiken Försämrad turlista Båtarna säljs Ett bra exempel Med start 1 januari 2011 tecknade Blekingetrafiken ett sexårigt avtal med Hagalund Shipping AB gällande tre båtlinjer i skärgården. En sådan upphandling handlar om avancerad destinationsutveckling, att lyfta skärgården i marknadsföring är en sak, men att bygga ett resmål dimensionerat för att kunna ta emot ökad turism är ett avsevärt mycket större jobb. För varje investerad miljon i marknadsföring krävs mångdubbelt mer i investering för att möta den turism som uppstår. När en destination väljer att fokusera på skärgården gäller det att utveckla flera delar samtidigt. I takt med att skärgården marknadsförs måste verkligheten hänga med. Tillgänglighet, boende, aktiviteter och övrig service måste byggas ut för att möta behoven en utvecklad och ökad turism skulle dra med sig, men det är svårt att våga investera i skärgården utan att tillgängligheten finns.

6 Citat från Blekingetrafikens marknadschef Anna Claesson: genom att erbjuda ett brett utbud av linjer kan vi bidra till att utveckla den regionala turistnäri Syfte med denna skrivelse Företagen i kommunen ser samma situation upprepa sig år efter år, direkt berör det de företag som bedriver någon form av verksamhet i skärgården, men också övriga näringsidkare inom besöksnäringen. Det är också i många andra företags intresse att infrastrukturen i skärgården fungerar på ett sådant sätt att de kan dra nytta av det mest unika vi har att erbjuda i sitt företagande. Ett av kommunens största tillverkande företag uttrycker, kopplat till deras verksamhet och skärgårdens betydelse: Att ta med utländska gäster i skärgården är så exotiskt att det öppnar upp för bra relationer framåt. Vi ser också att skärgården och det havsnära läget är direkt avgörande för att locka hit kompetent personal. Det behövs en konstruktiv dialog mellan kommun och näringslivet för att hitta ett långsiktigt sätt att hantera skärgårdstrafiken. Lösning Förslag på lösning utifrån ovanstående: 1) Förstärkt skärgårdstrafik under högsäsong Handla upp sommarsäsongstrafiken över en längre tid. Det ger en stabilitet och säkerhet i destinationen och bjuder in företag att investera i och utveckla befintliga verksamheter, men även att utveckla och etablera nya besöksmål och verksamheter. Genom en upphandling kan kommunen (via turismstrategin och Västervik Framåt) arbeta långsiktigt med destinationsutveckling och marknadsföring av den positionering man valt Skärgårdsstaden i Småland. En upphandling möjliggör att ställa krav på ett antal turer per dag, från valda skärgårdsterminaler (Västervik Loftahammar Rågö Hasselö Idö Blankaholm) under en längre period under säsongen. En stabilitet i turlista för skärgårdstrafiken skulle också innebära en möjlighet för aktörerna att samverka och paketera. För Västervik Framåt innebär det att mer spetsigt och konkurrenskraftigt kunna marknadsföra destinationen. En förstärkt sommartrafik bidrar till att kunna förlänga säsongen och framförallt attrahera fler besökare under april-juni samt augusti-oktober. En förstärkt sommartrafik bör kompletteras med en året-runt-trafik som även bidrar till att utveckla nya säsonger och skapa större underlag under lågsäsong. 2) Året-runt-trafik under lågsäsong Säkerställ en året-runt-trafik som gör det möjligt att ta sig till och från öarna varje dag i veckan, även helger. Komplettera befintlig trafik som idag finns i form av skolskjuts, postturer och anpassa tiderna med extra turer som även passar besökaren och bidrar till att utveckla nya säsonger.

7 Västervik 1 april 2015 Anki Nilsson, Västervik Framåt AB VD Christina Thorstensson, Västervik Framåt tf. Områdesansvarig besöksnäring Följande företag står bakom skrivelsen: Ankarsrum Die Casting Ankarsrum Kitchen Ankarsrum Motors Saab Barracuda BEST WESTERN PLUS Västerviks Stadshotell Blankaholms gästhamn Centralhotellet CNC-plåt ELFA Fabrik 7, (Guldkant) Flatholmen.com Gamlebygymnasiet Gränsö slott Hasselö skärgårdsupplevelse Hotell Fängelset Hotell Park ICA Kusten Loftahammar ICA Maxi Idö Skärgårdsliv Kustcamp Gamleby Loftahammars intresseförening Logpart Magasin 5 (Saltmagasinet) MarinCenter Loftahammar Masterflow Mellanskärgårdens intresseförening - MIF PlastoMer Sweden Pro Marina - Västerviks gästhamn Resinit Restaurang Sjökanten Richardssons verktygsservice Rågö (Smågö service) Seaport AB/Hojrock Slipnaxos Smålandskustens skärgårdsförening Smålandsplast Södra infartens företagscenter Sönebuss Tofvehult Totebo Trillin Tättö havsbad Ukna Busstrafik Västervik resort Lysingsbadet Västerviks sjömack Överums bruk Överums vandrarhem företagen i "Vi vill ha tillgång till den verksamhet som finns ute i skärgården. Det är en fantastisk möjlighet för oss att få använda restauranger, konferenslokaler samt naturupplevelser som finns ute på öarna." Sylvia Sundell, Elfa