Enkät om prioriteringar till medicinkliniker



Relevanta dokument
Prioriteringar Slutrapport från sektionen för internmedicin (Svensk Internmedicinsk Förening)

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Prevention och folkhälsoarbete

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Drivkrafterna till nationella modellen har varit

Nej Kardiologi I 1. Mycket stor. Hög. Medel. PCI vs CABG vid trekärlssjukdom/huvudstamsstenos(20 pat) Birgitta Dackell

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Journalföreläsning HT Per Nordberg/Jonas Mehra

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Aktuella behandlingsrekommendationer. vid KOL

Journalföreläsning DSM Hanna Lenhoff/Simon Wajntraub

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Tydliga uppdrag för hälsofrämjande möten

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Nationella indikationer för obesitaskirurgi

Geriatriskt forum Bättre liv för sjuka äldre Erfarenheter från ett närsjukvårdsteam i Västra Skaraborg. Hur började det?

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Prioriteringar ett etiskt vågspel

Omvårdnad och rehabilitering vid astma

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Hur kan sjukhusdoktorn bidra till bättre matvanor? Mattias Ekström Biträdande överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

HEMATOLOGI. Huvudsaklig handläggningsnivå

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL. Remissversion publicerad i november 2014

Sektorsrådet inom Vuxenpsykiatri. Diagnos-/besvärs-/sjukdoms-/patientgrupper

För delegationerna bifogas dokument D043528/02 Annex.

Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Nya BHV-programmet; vad gör psykologen för en jämlik och rättvis vård?

ETT LÄNSÖVERGRIPANDE PRIORITERINGSARBETE INOM SPECIALISTVÅRDEN

Aktuell forskning och behandling av AAT-brist. Eeva Piitulainen Adj professor/överläkare Lung-och allergisektionen Skånes universitetssjukhus Malmö

Introduktion till Äldre

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Vårdkedja ambulans hjärtsjukvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012

Arbetsordning för arbetsterapeuter och sjukgymnaster

Vilken nytta har regionen och befolkningen av forskning i primärvård?

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Akut kardiologi. Christina Christersson 2015

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Vägledning för en god palliativ vård

Medicin och Rehabkliniken Visby Lasarett

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

FLISA-Bedömningskoder ver Grupp Kod Bedömningstext ICD10 ICD10 Text

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Den sviktande lungan när medicinerna inte hjälper. Lennart Hansson Överläkare Lung- o allergikliniken Universitetssjukhuset i Lund

Geriatrik. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Primärvårdsinfektioner Uppdaterad

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Jämförelse av kodningskvalitet LVN, VGR och RS

Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Kompletterande utbildning (kurser, seminarier,

Karotisstenoser 30/1-13

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

NSM ärende. Bildspel med delar av Fysisk utvecklingsplan Malmö sjukhusområde,

PRAXIS-studien Örebro april Christer Janson. PRAXIS-studien

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Magnus Wahlin Kardiologkliniken NÄL Trollhättan

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Kirurgisk behandling av åderbråck i Region Skåne

Styrkortens relationer 2006

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Säkerhet, roller och riktlinjer

Prioriteringar och patientsäkerhet i tandvård för barn och ungdomar

SBU-rapport 1 okt -09

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

ATT FÖREBYGGA KRONISKA SJUKDOMAR GENOM GODA LEVNADSVANOR

Döendet ur olika sjukdomsperspektiv Hjärtsjukdom

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Kvalitetsbokslut 2013

Förtroende. Dialog. Så säkras god ekonomisk hushållning och utveckling av landstingets organisation. Strategiska vägval och insatser

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

2. Hur många procent av patienterna får postoperativt förmaksflimmer efter öppen hjärtkirurgi? (1p)

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Prioriteringar i vardagsarbetet

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

KLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Vårdkedja misstänkt hjärtinfarkt Sahlgrenska Universitetssjukhuset Stefan Kihlgren Sjuksköterska Kardiologi

Influensasäsongen vid SÄS

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Landstinget Västernorrland bryter mot hälso- och sjukvårdslagstiftningen och patientsäkerhetslagen.

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Multisjuklighet hos äldre svikt i hjärta/kärl. Niklas Ekerstad Överläkare, Kardiologiska kliniken, Norra Älvsborgs Länssjukhus

HJÄLPMEDEL FÖR ANDNINGSBEHANDLING 04 03

Tjänstgöring i allmänmedicin för relevanta STblock

En ny modell för sekundärprevention vid kranskärlssjukdom

Rollfördelning och organisation

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för diabetesvård Preliminär version publicerad i juni 2014

Mjukare värden ger bättre resultat

Transkript:

Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer 2. OH-material som informerar om prioriteringsprojeket 3. Enkäten, som returnerades efter att ha besvarats 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer 030219 Bäste kollega! OH-material och enkät om prioriteringar inom internmedicinen (via SIM) Det pågår ett omfattande arbete med prioriteringar i landet. Bakgrunden är som vi alla vet att vi måste prioritera våra resurser, vilket bör ske med öppna prioriteringar. Det innebär en öppenhet i beslutsfattandet och vad gällande redovisningen av de principer som används. Prioriteringsarbetet kan aldrig heller bli färdigt utan det rör sig snarare om en ständigt pågående process. Svenska Läkarsällskapet har tagit initiativ till en utredning om prioritering. Arbetet görs av sektionerna för internmedicin, kirurgi, allmänmedicin, obstretik och gynekologi, ÖNH, neurologi, ortopedi och onkologi. Inom Västra Götaland regionen tas också ett brett grepp på prioriteringar med ett liknande upplägg. Vi som står som avsändare av detta brev har deltagit i en arbetsgrupp från Svensk Internmedicinsk förening i Läkarsällskapets prioriteringsarbete. Vi har här tagit fram ett material som vi skulle vilja pröva mot några medicinkliniker i landet för att undersöka om våra överväganden stämmer med andra kollegors bedömning. Materialet är utformat som en OHserie som kan visas och diskuteras på ett klinikmöte och med en bifogad enkel enkät som kan delas ut till kollegorna (en sida att fylla i). Det vore av stort värde om du kunde presentera och diskutera detta material på din klinik och sedan skicka den besvarade enkäten till Björn Fagerberg. Fördelen med att göra prioriteringar är också att den imperativa internmedicinska verksamheten kan synliggöras i dessa tider med vårdgarantier för mer lågprioriterade diagnoser. Deadline är 10 mars. Vänliga hälsningar Björn Fagerberg Ordf Svensk Internmedicinsk Förening Medicin Sahlgrenska, 413 45 Göteborg Inger Gretzer Facklig sekreterare Svensk Internmedicinsk Förening Medicinkliniken St Göran, Stockholm Christer Wettervik Öl, verksamhetschef Medicinkliniken Borås Lasarett Bifogas: Underlag för OH Enkät

Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 2 2. OH-material (bif separat) 3. Enkät gällande prioriteringar Använd bifogade prioriteringsskalor och gör prioriteringarna i bifogat frågeformulär. Svaren kan sedan skickas till: Björn Fagerberg Medicin Sahlgrenska 413 45 Göteborg Fax 031 827270 (tel 0706 883387) epost bjorn.fagerberg@medfak.gu.se) Prioriteringsgrupper enligt riksdagens prioriteringsbeslut Prioriteringsgrupp I o vård av livshotande akuta sjukdomar o vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invaliserande tillstånd eller till för tidig död o vård av svåra kroniska sjukdomar o palliativ vård och vård i livets slutskede o vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp II o prevention o habilitering/rehabilitering Prioriteringsgrupp III vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Prioriteringsgrupp IV o vård av andra skäl än sjukdom eller skada Prioriteringsordning efter angelägenhetsgrad (tillståndets naturalhistoria) Patienten befinner sig i ett tillstånd som om vårdinsatsen inte görs medför: 1. omedelbart livshot 2. risk för mycket allvarlig skada, för tidigt död, betydande invaliditet och outhärdlig situation pga smärta, ångest eller motsvarande 3. risk för allvarlig skada, bestående men eller mycket låg livskvalitet pga smärta, ångest eller motsvarande 4. risk för förväntad försämring/ej vidmakthållen funktion-adl-nivå 5. risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt livskvalitet 6. risk för olägenhet, försämrad hälsoupplevelse eller icke optimal livskvalitet 7. sannolikt ökad risk för skada, bestående men eller låg livskvalitet 8. möjligen ökad risk för sjuklighet, försämring av funktionsnivå eller livskvalitet 9. risk för sänkt livskvalitet enligt patientens uppfattning och vetenskap och beprövad kunskap inte motsäger detta 10. ingen risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller försämrad livskvalitet Effekt av behandling/åtgärd Grupp Behandlingseffekt Nytta av åtgärd A Sjuklighet död kan förhindras Åtgärden är nödvändig för diagnos/behandling B Tillståndet kan botas Åtgärden har avgörande betydelse för diagnostik/behandling C Sjuklighet påverkas mycket, överlevnaden förlängs Åtgärden har stort värde för diagnos/möjlighet till behandling D Sjuklighet påverkas i viss utsträckning Åtgärden är av visst värde för diagnos/möjlighet till behandling E Ingen effekt Metoden är ej användbar för diagnostik vid det aktuella tillståndet F Risk för försämring Metoden är ej användbar för diagnostik vid det aktuella tillståndet och medför dessutom risk för försämring

Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 3 Sammanfattande prioritering 1.Omedelbart livshot, eller mycket svår smärta, aktuell åtgärd är livsräddande/avlägsnar smärta, kostnadseffektiv med maximal patientnytta, god evidens. 2. 3. 4. 5. Risk för betydande olägenhet, ökad sjuklighet, förlängd sjukdomsperiod, sänkt livskvalitet, aktuell åtgärd har viss effekt, med viss patientnytta och kostnadseffektivitet och viss evidens 6. 7. 8. 9. 10. Ingen risk för ökad sjuklighet, försämrad funktionsnivå eller livskvalitet, ingen behandling eller åtgärd är aktuell.

Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 4 Enkät gällande prioriteringar. Sjukhus (fyll i). Sammantagen Diagnos/tillstånd: Prioritering Åtgärd: Prioritering Prio 1 Angelägenhet 2 Åtgärd Effekt 3 prioritering 4 KOL med resp. insufficiens Oxygenbehandling Vaccination mot influensa Andningsstöd KOL (alla stadier) Rökstopp Instabilt koronart syndrom med TNT-stegring och/eller Koronarangiografi ST-sänkning By-passoperation/PCI Stabil, lätt angina pectoris, lätt eller ingen EKG-reaktion Coronarangiografi Akut stroke Vård på strokeenhet Myelom (symtom-givande) Melfalan/prednisolon behandling Traditionell utredning: Benmärg, elfores, skelettrtg Mild hypertoni hos kvinna 50 år utan övriga riskfaktorer Blodtryckssänkande läkemedel Irritable bowel syndrome (svåra symtom) Enteroskopi, malabsorptionsutr. 1 Prioritetsgrupper enl. riksdagens prioriteringsbeslut (I-IV). 2 Angelägenhetsgrad enligt tillståndets naturalhistoria: (1-10). 3 Effekt/värde av åtgärd: (A-F). 4 Sammantagen prioritering (1-10) Denna sida skickas till Björn Fagerberg Medicin Sahlgrenska, 413 45 Göteborg, fax 031 827270

Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 5 Resultat av enkät gällande prioriteringar (36 deltagare svarade på enkäten, procenttalen anger fördelning mellan svarskategorier, gråmarkering anger expertbedömning) Riksdagens prioriteringsgrupper Tillstånd Riksdagens prioriteringsgrupper (%) I II III IV KOL, respiratorisk insufficiens 97,1 2,9 Instabilt koronart syndrom 97,1 2.9 Angina pectoris, stabil 40 22,9 34,3 2,9 Akut stroke 97,1 2,9 Myelom 100 Hypertoni, mild, kvinna 11,8 32,4 50 5,9 Irritabel bowel syndrom (svårt) 22,9 8,6 62,9 5,7 Angelägenhetsgrad (tillståndets naturalhistoria) Tillstånd Angelägenhetsgrad (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 KOL, respiratorisk insufficiens 11,1 66,7 16,7 5,6 Instabilt koronart syndrom 36,1 50 13,9 Angina pectoris, stabil 33.3 30,6 8,3 11,1 5,6 11,1 Akut stroke 19,4 47,2 19,4 11,1 2,8 Myelom 5,9 64,7 20,6 2,9 5,9 Hypertoni, mild, kvinna 2,9 31,4 20 11,4 31,4 2,9 Irritabel bowel syndrom (svårt) 2,9 5,7 22,9 28,6 5,7 14,3 17,1 2,9

Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 6 Behandlingseffekt av olika åtgärder (gråmarkering anger expertbedömning) Tillstånd Effekter av behandling/åtgärd (%) A B C D E F KOL, respiratorisk insufficiens, oxygenbehandling 16,7 2,8 69,4 11,1 KOL, respiratorisk insufficiens, vaccination 22,2 33,3 41,7 KOL, röksavvänjning 25 67 2,8 2,8 Instabilt koronart syndrom, koronar angiografi 58,3 13,9 27,8 Instabilt koronart syndrom, CABG eller PCI 36,1 25 33,3 Angina pectoris, stabil, lätt, koronar angiografi 8,3 2,8 27,8 52,8 5,6 2,8 Akut stroke, strokeenhet 16,7 8,4 36,1 38,9 Myelom, melfalan/prednisolonbehandling 2,8 13,9 55,6 19,4 2,8 Myelom, traditionell utredning 22,2 13,9 41,7 11,1 2,8 Hypertoni, mild, kvinna, läkemedelsbehandling 11,1 16,7 69,4 2,8 Irritabel bowel syndrom (svårt), coloskopi 5,6 13,9 50 27,8 2,8

Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 7 Sammanfattande prioritering Tillstånd/åtgärd Sammanfattande prioriteringsgrad (%) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 KOL, respiratorisk insufficiens, 12,1 33,3 24,2 18,2 12,1 oxygenbehandling KOL, respiratorisk insufficiens, 19,4 19,4 19,4 19,4 9,7 12,9 vaccination KOL, röksavvänjning 6,3 21,9 31,3 6,3 28,1 6,3 Instabilt koronart syndrom, koronar 35,3 38,2 20,6 2,9 2,9 angiografi Instabilt koronart syndrom, CABG 30 40 23,3 6,7 eller PCI Angina pectoris, stabil, lätt, koronar 2,9 11,8 8,8 32,4 23,5 8,8 5,9 2,9 2,9 angiografi Akut stroke, strokeenhet 12,1 6,1 27,3 21,2 24,2 6,1 3,0 Myelom, 6,5 29 41,9 6,5 16.1 melfalan/prednisolonbehandling Myelom, traditionel utredning 13,8 17,2 44,8 6,9 10,3 3,4 3,4 Hypertoni, mild, kvinna, 9,1 24,2 24,2 24,2 12,1 6,1 läkemedelsbehandling Irritabel bowel syndrom (svårt), coloskopi 3 24,2 21,2 21,2 12,1 15,2 3