FÖRSKOLAN FYRKLÖVERN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/2015



Relevanta dokument
FÖRSKOLAN REGNBÅGEN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN REGNBÅGEN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2016/2017

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014/ 2015

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2019/2020

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Förskolan Lillegården LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Bjurbäckens förskola LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

JOHANSFORS SKOLA OCH FRITIDSHEM

LÅNGASJÖ SKOLA OCH FRITIDSHEM LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Bjurbäckens förskola Stora sidan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Skatan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 18/19

Skatan LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 16/17

Förskolan Stenröset LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Furuhalls förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN VIDEBACKEN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bullerbyn

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Upprättad Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Stocksnäs

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Förskolan Syrenens Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018/2019

Plan mot kränkande behandling för Asklanda förskola

FÖRSKOLAN VIDEBACKEN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Plan mot kränkande behandling för Asklanda förskola

Förskolan Bergmansgården

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Förskolan Stenröset LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ivarsgårdens förskola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Plan för likabehandling och kränkande behandling. Viby, Förskolan Läsåret 2014/2015

LIKABEHANDLINGS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Älandsbro förskolas årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN VIDEBACKEN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Trygghet. Likabehandlingsplan för Förskolan Äventyret. Våra övergripande mål

Förskolan Pärlans Trygghetsplan

Borgens förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Åsebro förskola 2017

Kvarnens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

1(6) Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Slottet

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Palettens förskola läsåret 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2017/2018

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola

Likabehandlingsplan Förskolan Fastställd av förskolechef Ann-Sofie Landin

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Grantäppans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Skå förskola. Mål och vision. Lagen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Verksamhetsåret Senast reviderad

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Förskolan Bergmansgården

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola , avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan.

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Likabehandlingsplan Nejlikans förskola 2019

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN för förskolan i Surahammars kommun

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Pumpkällagårdens förskola upprättad

Hållänget förskolas likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Maj 2017 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Eneryda förskola Enelyckan

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Transkript:

Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-04-17 FÖRSKOLAN FYRKLÖVERN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014/2015 Vår vision På förskolan ska alla känna trygghet och trivsel. Alla ska behandlas med empati och respekt och få uppleva att de duger precis som de är.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan för Fyrklöverns förskola Syfte Syftetmed planen är att förebygga och förhindra att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling uppstår bland barn eller vuxna på förskola/skola och övrig verksamhet. Uppföljning och Redogörelse För att kunna arbeta fram en tydlig och välgrundad plan krävs det både medverkan av personal och barn. Föräldrarna kommer att vara delaktiga i samband med utvecklingssamtal och föräldraråd. Arbetsmiljöenkät: april, maj Utvecklingssamtal: vår Utvärderingsdag för personal: juni Föräldraråd: 1 gång per läsår Personalens observationer: görs kontinuerligt Kartläggning För att få reda på om och i så fall var det finns diskriminering och kränkande behandling på förskola/skolan görs årligen en kartläggning kring detta. Barn, personal och föräldrar deltar på olika sätt och för att bidra med förslag på relevanta åtgärder i det förebyggande arbetet i verksamheten. Kartläggningen genomförs från mitten av vårterminen och fram till början på höstterminen. På utvecklingssamtalen i förskolan tar personalen upp frågan om trygghet. Utvärderingsdagarna i juni för personal: Sammanställningen för årets arbete med en trygg miljö tas upp och vi försöker lägga den första byggstenen till målen för kommande läsår vad det gäller likabehandlingsplanens prioriterade områden att arbeta med för kommande läsår. Föräldrarådets medverkan i kartläggningsarbetet: Skolledning och föräldrarepresentanter i skolans föräldraråd tar upp frågan kring trygga och otrygga platser på sista föräldrarådet för terminen i maj månad. På mötet diskuteras innehållet i skolans likabehandlingsplan. Förslag till förändringar och förtydliganden som lyft fram antecknas och tas med i arbetet inför kommande plan. Analys och Insatser Analysen ligger till grund för prioriterade mål i likabehandlingsarbetet under innevarande verksamhetsår. Analys av kartläggningen skall vara slutförd senast 15 okt och tillförs enhetens mål för innevarande år. För att kunna arbeta fram en tydlig och välgrundad plan krävs det både medverkan av personal och barn. Föräldrarna kommer att vara delaktiga i samband med utvecklingssamtal och föräldraråd. Personalen har diskuterat trygga och otrygga platser på förskolan. Undanskymda vrår utomhus på gården har vi märkt att vi behöver ha lite extra tillsyn vid. Häckarna har klippts ner till en mer överblickbar höjd. De sneda stödrören på staketet vill vi ha flyttade till utsidan då barnen klättrar på dem och lätt kommer över och kan rymma. Det finn även ett par träd som vi vill få bort, ett vid staketet och ett som vi är av dålig kvalitet. Vi kommer att sträva efter att vara mer närvarande i barnens lek både inne och ute och försöka stimulera de barns som lätt hamnar i konflikt genom att styra in dem på aktiviteter som intresserar dem. Dokumentation och

kartläggning av tillbud är något vi måste jobba vidare och bli bättre på. Det förebyggande arbetet bygger på den årliga analysen och de mål som upprättas utifrån den. Vid varje konflikt genast ta och reda ut händelsen genom samtal och i de fall som behövs gå vidare med till förskolechef. Ansvarig: personal som sett händelsen samt personal på barnets avdelning. Frågan enskilda barn ska tas upp på informationsmötena varje vecka för att uppmärksamma all personal på ärenden som alla behöver ha vetskap om. Ansvarig: personal Särskild observation kan ske av enskilt barn då sådant behov uppkommer. Ansvarig: förskolechef och den som fått uppgiften Mål Alla ska känna sig trygga och respekterade. Mobbning och kränkande behandling ska elimineras. Alla ska lära sig att ta hänsyn till och leva sig in i andras situation, samt vilja hjälpa andra. Alla utvecklar sin identitet, självständighet och tillit till sin egen förmåga och känner sig trygga i detta. Åtgärder De åtgärder vi gör för att främja likabehandling och förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling är följande: Vi jobbar på olika sätt med hur man ska vara mot varandra. Detta gör vi genom att titta på film,, lekar och samtal men också i den vardagliga leken på förskolan. Det är viktigt att få barnen delaktiga i samtalen vid måltider och samlingsstunder. Då kan de berätta saker och händelser som de gör tillsammans med familjen eller med kamrater på förskolan. Barnen är delaktiga i att ta fram reglerna på avdelningen t.ex. kompissolen. Vi ska jobba med att alla barn blir medvetna om vad stopp betyder om något barn säger det och gör tecknet med handen. Teckenspråk och bilder används för att underlätta kommunikationen vid samtal och samlingar. Massage och samtal om olika känslor kan få barnen att känna trygghet och berätta om sig själva. Det är viktigt att tillåta alla känslor, att sätta ord på dem och lära sig handskas med dem.. Vi-känsla i gruppen: Alla barnen ska känna sig delaktiga i den dagliga verksamheten i förskolan. Barnen kan turas om och hjälpas åt med olika uppgifter som att duka, hämta maten och städa undan leksaker ute och inne. Vi stimulerar barns individuella utveckling likväl som gruppens när de får ingå i olika grupper.. Sociala mål för alla barn - Den individuella stöttningen är viktig så att alla barn får lika förutsättningar för att kunna ta till sig kunskaper och utvecklas. I vissa lägen kan det också vara nödvändigt att behandla barn olika för att på så vis ge dem lika förutsättningar. Vi använder oss av pedagogisk dokumentation för att visa på barnens behov. Det är också viktigt att det alltid finns närvarade vuxna som hjälper till.

Högprioritera språket - Detta är en förutsättning för att barnen ska kunna kommunicera och senare lära sig att läsa och ta del av undervisningen i skolan. Genom att prata mycket med barnen och sätta ord på allting ger vi barnen ett rikt ordförråd. En del av personalen använder även tecken som stöd. Vi ska uppmuntra föräldrar som talar ett annat språk som modersmål att fortsätta med det, eftersom det är så viktigt att det förblir en god kontakt mellan barn och föräldrar. Personalen ska vara uppmärksam på om föräldrarna behöver tolk vid olika samtal och ska då alltid erbjuda dem det. Vi har möjlighet till både personlig tolk och tolk via telefon och detta ska vi använda oss av så att vi vet att föräldrarna får korrekt information. Vi vuxna ska vara goda förebilder: Vi vuxna är förebilder för barnen och måste tänka på hur vi är mot varandra, mot barnen och föräldrarna. Att vi vuxna är trygga, lyhörda för barnen, sätter tydliga gränser, visar empati och respekt är ett måste. Det är viktigt att vi hälsar på varje barn och föräldrar på morgonen. Kontakten med föräldrar är viktigt för att informera och få information om barnet. I samtalet får vi ofta veta hur barnen och föräldrarna mår. Vi kan genom att intervjua barnen få kunskap om hur de har det och om hur de mår. Barnintervjuerna tas upp på utvecklingssamtalen med föräldrar.. Ordningsregler, trivselregler och hur vi är mot varandra är något som varje förskoleavdelning jobbar med olika mycket på grund av barngruppens sammansättning. Vårdat språk: Ta reda på ords betydelse när barnen använder ett annat språk sinsemellan ellerriktat till vuxen eller andra som vistas i förskolan. Ofta känner personalen på sig när orden inte är OK. Skriv ner orden som de låter och be någon översätta ev. föräldrar. Svordomar, kränkande tilltal och dumma kommentarer ska stävjas och aldrig nonchaleras av personalen. Se till hela barnets situation både vad det gäller förskola som hem: Vi vuxna ska lyssna aktivt på barnen när de säger till att ett annat barn har sagt eller gjort si eller så. Vi ska bekräfta deras känslor och bemöta varje barn individuellt. I samtal med de inblandade barnen ska vi vuxna stödja dem i konfliktlösning. Vi kan också jobba med konfliktlösning i samlingsgrupp när t.ex. något hänt under utevistelsen och många varit inblandade. Vid måltider kan man prata om händelser och om saker som sker i förskolan. Vi vuxna ska dokumentera genom att skriva ner vad barnet sagt eller gjort eller eventuellt filma händelser. Personalen kan göra varandra uppmärksamma på oro mellan barnen när de byter avdelning eller när personalen tar över andra avdelningars barn. Vi måste vara observanta på det sociala samspelet mellan barn, mellan barn och vuxna och mellan oss vuxna. Konsekventbeteende: Vi vuxna måste alltid reagera och agera när vi ser eller hör saker som inte är acceptabla bland barn eller vuxna. Låter vi saker passera kan det tolkas som att det är fritt fram. Vi måste tillsammans med barnen sätta upp regler och jobba med värdegrunden på förskolan så att alla förstår och så alla får en bra och lugn miljö. Genom att vi vuxna organiserar om och delar upp barngruppen kan vi t.ex. undvika trängsel och konflikter när barnen är ivriga att komma ut på gården för att leka. Delaktig personal: Vuxna ska dela upp sig under leken ute och inne så att man har möjlighet att se och höra vad som händer och kan ingripa direkt när något olämpligt sker bland barnen. Vuxna ska vara nära och stödja barnen i leken och när gränserna överskrids sätta stopp och för att sätta ord på vad som händer. Stödja barn som sätter gränser och få kamrater att förstå varför, känna empati. Vuxna måste vara observanta när barn utesluts

från lekar och när barn tar för givet att de alltid kan komma med i lekar som pågått ett tag. Om barn går undan för sig själva så måste vuxna ta reda på om de väljer att vara själva eller om det finns andra orsaker till deras beteende. Delaktiga föräldrar: Genom ett aktivt föräldraråd, föräldramöten och övriga föräldraföreläsningar med olika diskussionsfrågor får vi ett bra samarbete mellan oss och hemmet. I detta gäller det också att personal bemöter föräldrarna med respekt och är lyhörda för deras tankar och åsikter. Vi förväntar oss givetvis ett likadant bemötande tillbaka. Ansvarig: Förskolechef och personal Framtagande av årlig likabehandlingsplan: Varjearbetsplatsträff i augusti ska all personal gå igenom planen och eventuellt revidera den. Synpunkter från föräldrar och barn är viktiga att ta med. Den färdiga planen ska finnas på hemsidan och skickas till huvudman(15/10). Ansvarig: Förskolechef och personal Åtgärder för innevarande år Visa respekt för barn och föräldrar samt ge barnen en god inskolning. Jobba aktivt med hur vi är mot varandra genom samtal, drama mm -visa empati. Vi vuxna strävar efter att vara närvarande i alla situationer med barnen. Hjälpa barnen att reda ut konflikter och missförstånd, kunna kompromissa och visa respekt mot varandra. Sätta tydliga gränser och vara konsekventa. Ge barnen tid att utvecklas individuellt samtidigt som vi vuxna stöttar, uppmuntrar och ser det enskilda barnet i gruppen. Ständigt jobba med förskolans värdegrund, barnsyn och uppdrag enligt Lpfö 98. Mobilförbud inom förskolan. Skyltar ska sättas upp på ytterdörrarna. Vad gör vi om något händer! Anmälningsskyldighet Det är huvudmannen som har det yttersta ansvaretet för arbetet mot kränkningar i verksamheterna och som kan, förutsatt att det finns ändamålsenliga och effektiva system, uppmärksamma och rikta resurser till verksamheterna. Skolpersonals och rektors anmälningsskyldighet enligt 6 kap.10 skollagen är direkt kopplad till huvudmannens skyldighet att skyndsamt utreda omständigheterna. Anmälningsskyldigheten omfattar alla situationer där barn och elever och personal upplever sig ha blivit utsatta för kränkande behandling. Det skall med andra ord inte göras någon värdering av hur allvarlig en händelse är innan den anmäls till rektorn eller huvudmannen(se SKOLFS 2012:10) Arbetsgång (Rutin för Akuta åtgärder vid situationer av trakasserier och kränkande behandling,personalen agerar så här:) 1. Anmäl direkt till rektor eller huvudman! Använd Blankett: BF 221 2 Rapport om kränkande behandling.denna anmälan diarieförs och bevaras på berörd enhet. En kopia av ärenderapporten skickas direkt till huvudmannen d.v.s. bildningskontoret i Emmaboda kommun.

2. Uppföljningav ärenden använd blankett BF 221-3. Lämna blankett till förskolechef/rektor/chef och om behov finns skickas även en anonymiserad kopia till huvudman. Arbetsgång vid trakasserier eller annan kränkande behandling när det gäller handlingar mellan barn - barn) 1. Personal på förskolan har samtal med de inblandade och utreder vad som hänt, så snart som möjligt (små konflikter kan lösas redan här). 2. Vid behov genomförs allvarssamtal med alla inblandade och man gör tillsammans en överenskommelse så att händelsen inte ska upprepas.- skriftlig dokumentation av ärendet. 3. Vid allvarliga former av kränkningar tas kontakt med hemmet och förskolan har samtal med alla inblandade. Information samlas in om mobbningen. Först samtalar man med den som kom med information om mobbningen och sedan den som blivit utsatt och dess föräldrar. Samtal med mobbarna. Samtal med mobbarnas föräldrar. Uppföljningssamtal med mobbarna. Samtal med den som blivit utsatt. Uppföljningssamtal med mobbarna efter 1-2 veckor. Skriftlig dokumentation av ärendet. Om den kränkande behandlingen inte upphör: Anmälan till Individ och Familj Omsorgen (IFO). Förskolan fortsätter att arbeta med att få stopp på mobbningen. Arbetsgång vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling (Förskolans personal barn): Om en personal misstänks för trakasserier eller annan kränkande behandling av ett barn bör förskolechef eller någon med motsvarande ledningsfunktion ansvara för utredningen. Om förskolechef misstänks för att ha utsatt ett barn för trakasserier eller kränkande behandling är det huvudmannen som utser utredare av ärendet. Arbetsgång vid indirekt diskriminering(förskolan barn eller barngrupp): 1. Förskolechef eller motsvarande träffar barn eller barngrupp för samtal kring den upplevda diskrimineringen. 2. Förskolechef gör utifrån det tillsammans med förskolans personal en bedömning vilka åtgärder förskolan skall vidta för att diskrimineringen skall upphöra och hur förskolan ska arbeta för att motverka att en liknande situation uppstår. 3. Förskolechef kontaktar berörda vårdnadshavare och informerar om mötet med barn/barngrupp och hur förskolan kommer att arbeta med ärendet för att lösa det. 4. Uppföljning med berörda parter efter, en utifrån ärendet, lämplig tid. 5. Skriftlig dokumentation av ärendet.

Rutin för hur vårdnadshavare/barn/elev går tillväga för att rapportera när ett barn/elev upplever eller får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. När vårdnadshavare eller barn får kännedom om diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling meddelas detta till förskolans personal. Rutin för dokumentation av händelser och åtgärder. En anmälan av kränkning/trakasseri eller diskriminering skall dokumenteras i samband med att den uppdagas. Berörd personal ansvarar för att dokumentering sker. Använd Blankett: BF 221 2Rapport om kränkande behandling.denna anmälan diarieförs och bevaras på berörd enhet. En kopia av ärenderapporten skickas direkttill huvudmannen d.v.s. bildningskontoret i Emmaboda kommun. Övriga inkomna eller upprättade handlingar sparas och arkiveras på enheten. Dokumentation sker kontinuerligt i ärenden kring kränkning/trakasserier och diskriminering. Förvaring av förda anteckningar sker på expeditionen. Varje personal ansvarar för att dokumentering sker. Inkomna skrivelser från föräldrar sparas och arkiveras på expeditionen. En gång per månad går förskolechef och personal igenom pärmen så att man kan se var händelserna sker och vilka som är inblandade. Dokumentationen ska ge svar på frågorna: När hände det? Var hände det? Vilka var inblandade? Vad var det som hände? Hur agerar vi? Åtgärder? Vad gör vi för att förhindra att det händer igen? När skall uppföljning ske? VIKTIGT att vi alla har ett gemensamt ansvar personal och föräldrar. Vi kan på inget sätt acceptera att någon känner sig mobbad av varken barn eller personal.

Rutin för uppföljning på tre nivåer Enhetens rutin för hur varje enskilt fall följs upp. Använd blankett BF 221-3 vid uppföljningssamtal. Förskolechef/rektor och personal och elever gör löpande avstämningar på pågående ärende. Årlig uppföljning och utvärderingav Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Likabehandlingsplan. Uppföljning klar senast 15 oktoberinnevarande år.. Redogörelse över hur planerade åtgärder har genomförts under året. Redogörelsen tas med i efterföljande års plan. Huvudman Bildningskontoret, följer varje år upp alla enheters gjorda och planerade insatser och åtgärder. Verksamheternas årliga sammanställningar skall vara bildningskontoret tillhanda senast 15 oktoberinnevarande år. Som avslutning vill vi ge ett utdrag ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 där vi kan läsa följande: Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Förskolan skall uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Verksamheten skall präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn skall i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionshinder eller för annan kränkande behandling. Verksamheten skall syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Barns behov av att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor med andra skall stödjas. Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskolan, som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund.