Plan mot diskriminering och kränkande behandling Smedbergsskolan årskurs 6-9. 2013/2014
Diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling? Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Trakasserier är när någon kränker en elevs värdighet och det har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas med mera. Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Det kan handla om beröringar, tafsande, skämt, förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelande. Kränkande behandling är när någon kränker en elevs värdighet men när det inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det är Barn- och elevombudet (BEO) vid Skolinspektionen som utreder anmälningar om kränkande behandling.
1. Utvärdering av förra årets arbete. Utvärdering av förra årets arbete V41-45 ht 2013 Följande ska utvärderas: Främjande insatser Området kartläggning Förebyggande arbetet Det åtgärdande arbetet 2. Främja elevers lika rättigheter och möjligheter. Främjande insatser handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter (sid. 12 i Lgr11). Det ska finnas åtgärder för diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Förstärka respekten för allas lika värde, stöd i läroplanen: Undervisningen ska vara saklig och allsidig. Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana. Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Skolan ska främja elevers förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Skolan ansvarar för att varje elev får kunskap om de nationella minoriteternas kultur, språk, religion och historia. Läraren ska bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund. Läraren ska uppmärksamma och stödja elever i behov av särskilt stöd. Diskrimineringsgrunder: En elev kan känna sig missgynnad eller kränkt av många olika skäl. För att det ska kallas diskriminering eller trakasserier måste det finnas ett samband med någon av de diskrimineringsgrunder som skyddas i lag. kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning
funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Socialt klimat: Att erbjuda eleverna olika alternativ för social gemenskap är ett bra sätt att skapa ett gott socialt klimat på skolan. Lokaler och mötesplatser där elever och personal träffas och umgås på lektionsfri tid främjar sammanhållningen och trivseln för både elever och anställda. Skolan kan till exempel ha ett eget kafé. När elever, med stöd av personalen, får hålla i främjande aktiviteter som syftar till att skapa trivsel och god atmosfär, så minskar risken för kränkningar. Det kan handla om något som klassen gör tillsammans eller som skapar arenor för umgänge för hela skolan till exempel ett elevkafé. Normkritik: Genom reklam, tv, radio, tidningar, internet och dataspel matas vi med bilder av människor och världen av hur flickor, pojkar, kvinnor och män ska vara och se ut. Det förekommer även fördomar och stereotypa föreställningar som rör könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning, olika religiösa eller etniska grupper, personer med funktionsnedsättningar och ålder. Det är därför av stor vikt att ge eleverna redskap för att reflektera och analysera reklam, tidningar, filmer och andra media utifrån ett normkritiskt perspektiv. Att diskutera och analysera media är relevant i flera ämnen. Gör till exempel en bildanalys i ämnet bild, granska reklam i samhälls- eller konsumentkunskapen och diskutera hur budskap har formulerats i svenskundervisningen. Undervisning och läromedel: En del läromedel förmedlar en fördomsfull bild av olika grupper i vårt samhälle. Det kan handla om stereotypa skildringar av olika etniska och religiösa grupper, homo- och bisexuella personer och personer med funktionsnedsättning eller av män och kvinnor. Många läromedel utesluter och osynliggör också de nationella minoriteterna i sin skildring av historien och verkligheten. Det finns alltså en viss risk för att undervisningen och läromedlen inverkar negativt på skolans likabehandlingsarbete. Tänk därför på att vidta åtgärder som rör både undervisningens form och innehåll. Så här ska vårt främjande arbete se ut, genom; Att skapa trygga grupper genom t. ex. mentorsarbete där vi arbetar med gruppdynamik och jobbar aktivt med demokratiska värderingar. Att på schemalagd tid att jobba med de demokratiska värderingarna (mentorstid). Att sträva efter att vara 2 st. på mentorstiden för att underlätta och skapa goda förutsättningar för både lärare och elever när man diskuterar främjande arbete. Att jobba aktivt med frågor som handlar om mänskliga rättigheter,etiska
ställningstaganden och demokratiska värderingar. Att vi gör medvetna val i alla ämnen som berör etiska ställningstaganden, t. ex. läsa skönlitterära böcker som belyser etiska problem (Detta gör vi redan). Att ha organiserade rastaktiviteter. Att systematiskt arbeta med grupperna. Utgå från t. ex. gamla modeller som man kan ha som vägledning och exempel på hur man kan göra. Beteendkodex i boken Ledarstilar i klassrummet. Jobba med förstärkning hos de positiva eleverna i gruppen. Att sträva efter att ha schemalagda elevcentrerade gruppdiskussioner. I brist på elevcentrerade arbetslag ska vi ha regelbundna klasskonferenser där vi diskuterar gruppklimatet och använder oss av de starka positiva krafterna (eleverna). (Diskussioner om hur vi organiserar detta fortsätter.) Att lärare har fokus på att få elever att känna att de får hjälp och stöttning bl.a. genom att lärare samarbetar för att kunna ge bra stöd. Positiv feedback till hemmen och information om hur vi jobbar för att främjar elevers lika rättigheter och möjligheter. 3. Kartläggning Enkäter, intervjuer eller samtal i grupp med eleverna. Enkäterna kan innehålla detaljerade frågor om upplevd diskriminering och trakasserier i olika sammanhang. Enkäterna kan också ha om mer allmänna frågor om attityder till exempelvis homosexualitet, rasism, intolerans och könsroller. Genomgång av rutiner och regler. Se över om det finns diskriminerande inslag. Lämnas stort utrymme för enskilda anställda at ta beslut på mindre sakliga grunder? Planerade samtal med elevråd, elevvårdsteam och så vidare Syftet med samtalen är att få information om stämningen i skolan och fånga upp händelser och situationer som kan ge en fingervisning om vad skolan behöver arbeta med. Kartläggningen behöver sedan analyseras för att uppmärksamma sådant som kan bidra till att diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling uppstår. Hur ska kartläggningen se ut på vår skola? Upptäcka risker: Trygghetsvandringar tillsammans med elever för att stämma av inom/utomhusmiljön på skolan. Kamratstödjare (Polers. Fler vuxna uppmärksammar genom att så ofta man kan vistas ute bland eleverna. Kartläggningsmetoder:
Enkäter som är utformade efter årskurs 6-9. Diskrimineringsgrunder: Viktigt att tänka på hur vi använder och utformar (arbetssätt/material, ordningsregler, skolmat, friluftsdagar/raster, betygssättning) Hur vi formulerar oss inför eleverna. Trakasserier och kränkande behandling: Viktigt att ha rutin för hur incidentrapporter hanteras. Arbetssätt, rutiner och regler: Regelbundna avstämningar, för att känna av elevläget under konferenstid. Samarbeta förebyggande med sociala myndigheter. Analysera: Utvärdera och ev. uppdatera enkäter. 4. Förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det förebyggande arbetet har som mål att minimera risken för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Arbetet omfattar de områden som har identifierats i planens inledande kartläggning av verksamheten Utifrån resultatet av kartläggningen och nulägesanalysen formulerar man tydliga mål för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Det är viktigt att målen är konkreta och uppföljningsbara. Områden att se över Här följer några exempel på områden som kan vara relevanta att ta upp i likabehandlingsarbetet (det gäller kartläggning såväl som förebyggande och främjande arbete): Studieklimat och studiemiljö, såsom språkbruk och matsalsmiljö Kommunikation Kompetensutveckling för personalen kring likabehandlingsfrågor Rekrytering av elever Introduktion av nya elever Undervisning Målet är att det inte ska förekomma diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling över huvudtaget!
Fältassistent, samt fler vuxna i korridorer och andra elevutrymmen. Se över schemat, för att skapa bättre överblick, sprida rasterna, rastvakter. Återkommande kontroll av omklädningsrum och toalettlås Högstatus lågstatuselever? Ansvar: rektor + pedagoger, ständigt återkommande, men hur? Förbättrad utemiljö, som inbjuder till aktivitet Regelbundna Polersdagar Återkommande temadagar normer och värden Fortbildning för pedagoger för att skapa bättre klassrumsklimat? Arbete med pojkar och flickors lika värde Förbättrade rutiner inför mottagande av nya elever, t.ex. familjehemsplaceringar, asyl och flyktingbarn. Ökad legitimitet för elevrådet Föräldrautbildning? 5. Åtgärder när diskriminering, trakasserier och kränkningar förekommer/upptäckts. Åtgärdande arbete arbetet följer nedanstående steg. (Avslut kan göras efter varje steg) Steg 1 Mentor Mentor får information om att en elev är utsatt för någon form av kränkande behandling. Mentor utreder och meddelar hemmet/hemmen. Steg 2 Polersgruppen Ärendet lämnas in till polersgruppen, skolans antimobbingteam. Rektor informeras. Samtal med berörda parter. Anteckningar förs under samtal. Kontakt med målsmän tas under arbetets gång. Steg 3 Kurator Kurator kopplas in och bedömer hur ärendet ska behandlas. Steg 4 Elevhälsoteamet Kurator avgör om ärendet behöver lyftas upp i elevhälsoteamet. Steg 5 Externa myndighetskontakter Rektor beslutar i samråd med kurator om externa myndighetskontakter ska upprättas. Smedbergsskolan våren 2013