SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

209 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för att bygga en attraktiv, effektiv, trygg och säker miljö för kommunens innevånare, företagare och besökare. Nämnden ansvarar för planering, byggande, drift, underhåll och skötsel av offentlig mark, kommunens markreserv och naturreservat. Nämnden ansvarar också för samhällsbetalda resor inom verksamhetsområdena allmän kollektivtrafik, skolskjutsar och särskild kollektivtrafik där uppgift är att samordna och utveckla de resurser som finns inom verksamhetsområdet så att allmän kollektivtrafik, skolskjutsar, särskild kollektivtrafik och övriga samhällsbetalda resor utnyttjas på bästa sätt. De viktigaste effektmålen under 2011 och 2012 är: Nämnden ska ha god dialog med medborgarna och kontinuerligt hålla dessa informerade om nämndens beslut och verksamhet för ökad demokrati, delaktighet och inflytande. I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för bostäder. I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd för verksamheter och handel. Blandade upplåtelseformer och hustyper ska finnas i alla områden. Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum. Tillgängligheten till tätortsnära natur och kommunala naturreservat ska vara god. Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gc-vägar samt parker och grönområden sköts bättre än mätningen som genomfördes 2010. Medborgarna ska uppleva att kommunen planerar och utformar ett hållbart trafiksystem för kommunens utveckling, ökad tillgänglighet samt en tryggare, hälsosammare och bättre miljö. Kollektivtrafiken ska upplevas trygg, ändamålsenlig och snabb. Antalet resor i både tätorts- och landsbygdstrafiken ska öka. Resor till och från skolan ska vara och upplevas som trygga och säkra. Andelen färdtjänstresenärer i den allmänna kollektivtrafiken ska öka. Resor i den särskilda kollektivtrafiken ska upplevas som trygga och säkra. Prioriterade aktiviteter för att uppnå effektmålen är: Fortsatt utveckling av nämndens informationsinsatser till kunder/medborgare genom bl.a. hemsidan, kampanjer, annonser m.m. Förenkla kontaktytorna för allmänhet och företagare genom bl.a. förändrade öppettider i kundtjänst och inom förvaltningen. Detaljplaner för att tillgodose behovet av samhällsservice ska prioriteras. Planarbete för utveckling av kommunens infrastruktur ska prioriteras. Detaljplaner för att stärka centrumbildningar ska prioriteras. Arkitekttävlingar och markanvisningstävlingar ska genomföras. Stråket längs Stångån/Kinda kanal ska utvecklas. Blomsterutsmyckningar, vinterljus och andra försköningar och arrangemang prioriteras för att bidra till att göra Linköping attraktivare. Trygghets- och säkerhetsåtgärder ska genomföras dels utifrån genomförda trygghetsvandringar och dels utifrån medborgarkartor otrygga platser på kommunens hemsida. Renhållningen i Linköpings innerstad ska förbättras. Offentliga mötesplatser ska utvecklas och vårdas. Ombyggnad/nybyggnad av lekplatser, nybyggnad av vattenlek och nybyggnad av aktivitetspark och spontanidrottsytor. Uppdatera trafikplanen för stadskärnan och färdigställa den för beslut under år 2011. Fortsätta genomförandet av trafikstrategin. Arbetet med att undersöka och genomföra åtgärder för prioriterade föroreningsobjekt där det saknas ansvarig för föroreningarna ska fortsätta. Anpassa trafiksystem, information och fordon så att kollektivtrafiken blir lättillgänglig/ändamålsenlig för personer med funktionshinder. Tillsammans med Östgötatrafiken utveckla arbetssätt för att i samverkan skapa en attraktiv kollektivtrafik. Utveckling av LinkLink-konceptet.

210 Utifrån skolskjutshållplatsinventeringen, gå vidare med säkerhetsbedömningen av hållplatser och vägar inom skolskjutsområden. Trafik i skolan, treårigt trafiksäkerhetsprojekt tillsammans med Barn- o ungdomsnämnden, Bildningsnämnden, Trafikverket och TEMP. Fortlöpande utveckla resegarantin i syfte att säkerställa kvalité och ökad trygghet i resandet. Tillsammans med Omsorgsnämnden resurseffektivisera samt samplanera omsorgsresor.

211 EKONOMI Driftsammandrag, tkr Bokslut Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhet 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Samhällsbyggnadsnämnden 2 397 2 824 2 563 2 563 2 563 2 563 Fysisk planering 3 631 3 309 3 600 3 600 3 600 3 600 Markförvaltning -20 777-17 500-17 194-17 194-17 194-17 194 Bostads- och affärshus 1 837 2 082 1 955 1 955 1 955 1 955 Bostadspolitik 929 751 900 900 900 900 Natur och miljö 3 274 3 272 3 276 3 276 3 276 3 276 Stadsmiljö 5 132 7 195 6 767 6 767 6 767 6 767 Drift och underhåll 194 713 247 482 199 949 201 582 201 582 201 582 Trafik -4 599-5 292-3 889-5 434-5 434-5 434 Tekn försörjningssystem 842 778 800 800 800 800 Kollektivtrafik 252 387 253 281 274 305 279 305 279 305 279 305 Kollektivtrafik, kap.kostnad 6 081 6 533 6 572 6 572 6 572 6 572 Förorenad mark 1 249 554 1 300 1 300 1 300 1 300 Tillkommande kapitalkostn 17 803 29 403 29 403 29 403 Övrigt -607-2 155 Sänkning av PO-pålägg -554-554 -554-554 Pris och lön 9 534 9 534 9 534 9 534 Ofördelad besparing -2 444-2 444-2 444-2 444 Ofördelat 239 539 539 539 Summa 446 489 503 114 505 482 522 470 522 470 522 470 varav kostnader -519 395-572 845-565 526-582 514-582 514-582 514 varav intäkter 72 906 69 731 60 044 60 044 60 044 60 044 I budgeten ingår: Intern räntekostnad 50 198 55 398 55 398 55 398 Avskrivningar 36 353 42 753 42 753 42 753

212 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift 2011 2012 2013 2014 Investeringsplan 156 800 175 000 175 000 175 000 Summa investeringar, netto 156 800 175 000 175 000 175 000 Exploatering, tkr Exploatering Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift 2011 2012 2013 2014 Exploatering bostäder, netto -174 115 100-20 295 85 438 Exploatering industri och övriga objekt, netto 14 316 19 577 3 413 31 189 Minustecken i summa netto betyder att utgifterna är större än inkomsterna. Ekonomiska kommentarer I budget för 2011 2014 finns ingen utökning för ränta och avskrivning till följd av nya investeringar 2013 och 2014. Under 2013 uppgår behovet till ytterligare 1 000 tkr utöver gällande budget och under 2014 uppgår behovet till ytterligare 13 800 tkr. I ramen för 2011 2014 finns utrymme för beläggningsåtgärder på ca 3 % av gatu- och vägarealen. Den årliga beläggningsareal bör ligga på ca 5 % per år vid normalt underhållsbehov.

213 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Förutsättningar för utveckling och tillväxt Nämnden ska ha god dialog med medborgarna och kontinuerligt hålla dessa informerade om nämndens beslut och verksamhet för ökad demokrati, delaktighet och inflytande. Måluppfyllelse mäts genom enkätundersökning i slutet av året. Målet anses uppfyllt om ca 65 % är av de tillfrågade anser sig ha god information om nämndens beslut och verksamhet. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Fortsatt utveckling av nämndens informationsinsatser till kunder/medborgare genom bl.a. hemsidan, kampanjer, annonser m.m. Fortsatt utveckling av e-tjänster ska ske för att underlätta för medborgare/ företagare. Förenkla kontaktytorna för allmänhet och företagare genom bl.a. förändra öppettider i kundtjänst och inom förvaltningen. Ärendehanteringen ska kännetecknas av snabba svar och korta handläggningstider. Uppföljning.

214 FYSISK PLANERING Ett tryggare Linköping I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för bostäder. Detaljplaner för minst 1500 bostäder, inklusive 300 småhustomter ska antas under planperioden 2011-2012. Under 2011-2012 ska nämnden ha en planberedskap i antagna detaljplaner för nya bostäder som motsvarar två års normal bostadsproduktion. Ett företagsammare Linköping I Linköping ska det finnas god tillgång på detaljplanelagd mark för verksamheter och handel. Nämnden ska ha en utbyggd markreserv om ca 50 ha efterfrågad mark för industri och kontor samt 20 ha för handel under 2011-2012. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Detaljplaner för att tillgodose behovet av samhällsservice ska prioriteras och ske i samråd med övriga berörda nämnder, bland annat avseende förskolor och gruppboenden. Detaljplaner för att stärka centrumbildningar ska prioriteras. Även komplettering av dagligvar- och sällanköpshandel inom befintliga centrumbildningar ska främjas. Planarbete för utveckling av kommunens infrastruktur ska prioriteras, bland annat avseende gång- och cykelvägar. Gamla detaljplaner med för små eller svårutnyttjade byggrätter i befintliga bostadsområden ska aktualiseras och moderniseras. Uppföljning

215 Arkitekttävlingar och markanvisningstävlingar ska genomföras. Förberedelse för en internationell bostadsmässa ska påbörjas *). Personer i tomtkön ska inom ett års kötid kunna erbjudas att köpa tomt i minst två olika tätorter. Stadsdelar och tätorter ska ha en god offentlig och privat servicenivå. Ett arkitektutpolitiskt program ska tas fram. *) LINKÖPINGSUTSTÄLLNINGEN 2014 Svensk samhällsbyggnad Målet: En stad med hållbart och framåtsyftande samhällsbyggande En god stad bygger på stolthet hos invånarna. Stolthet för den egna staden gör invånarna till ambassadörer. Stadens rykte sprids av stadens aktörer ett gott rykte lockar besökare och turister som sprider stadens goda egenskaper vidare. Stadens attraktivitet och rykte är viktig Modern ekonomisk teori pekar på att näringslivets investeringar idag i hög grad styrs till regioner där människor väljer att bosätta sig. I den kreativa ekonomin konkurrerar städer med sin öppenhet, sin kultur och sin mångsidighet. En stad som upplevs som attraktiv lockar till bosättning och besök. Genom att attrahera stadens och andra idérika, kreativa och talangfulla människor till en stad eller region så lockar man också till sig företag och investeringar. Framtidsdrömmar skapar flyttströmmar Stadens attraktivitet ägs av staden själv och därmed möjligheten att påverka den. Stadens attraktivitet påverkas av bland annat stadsbyggnadsinsatser och genom evenemangsinsatser. Linköpingsutställningen 2014 Linköpingsutställningen skall med hög kvalitet och nytänkande i samhällsbyggande ge staden uppmärksamhet regionalt, nationellt och internationellt. Nya aktörer kommer in utifrån, för in nya kunskaper och idéer och genererar intäkter till kommunen. intensivt, alla vill Linköpingsutställningen skall visa upp något extra och ha hög idéhöjd. Linköpingsutställningen skall ge sitt bidrag till att utveckla svensk samhällsbyggnad.

216 BOSTADSPOLITISKA ÅTGÄRDER Ett tryggare Linköping Nämnden ska följa utvecklingen på bostadsmarknaden inkl. förändringar i regelverken samt hålla kommunens bostadspolitiska inriktning aktuell. Nämnden ska årligen följa upp och aktualisera bostadspolitikens intentioner från bostadspolicyn och kommunicera dessa med bostadssektorns intressenter. Blandade upplåtelseformer och hustyper ska finnas i alla områden. Minst 20 % av respektive upplåtelseformer (äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter) ska finnas i alla stadsdelar i Linköpings tätort. Minst 10 % av respektive upplåtelseformer (äganderätter, bostadsrätter och hyresrätter) ska finnas i bl.a. Ljungsbro/Berg, Linghem, Vikingstad/Malmslätt och Sturefors. Ett företagsammare Linköping Nämnden ska ha god samverkan med bostadssektorns intressenter samt hålla dessa välinformerade om kommunens bostadspolitik, fysiska planering och andra åtgärder som påverkar byggande och boende. Kommunen ska regelbundet träffa olika aktörer i bostadssektorn, t.ex. fastighetsägare, mäklare, byggherrar och intresseorganisationer. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Kontakterna och informationsutbytet, ska utvecklas med grannkommunerna, regionala myndigheter och andra aktörer inom bostadssektorn om bostadsmarknadens villkor och förutsättningar samt bostadsplanering och byggande. Den gemensamma bostadsmarknaden inom 4:e storstadsregionen ska befästas i olika samarbetsforum med Norrköping. Deltagande och medverkande i informationsutbyte kring olika typer av kategoriboende för att förstärka kommunens kunskap och kännedom om behovet hos framförallt studenter och äldre. Initiera eller stimulera projekt som kan ge billigare byggande och billigare boende genom att intressera fler byggherrar att bygga i Linköpings kommun och därmed öka konkurrensen till medborgarnas fördel. Uppföljning

217 FÖRVALTNING AV MARK OCH BYGGNADER God ekonomisk hushållning Mark och byggnader som inte behövs långsiktigt för kommunens utveckling ska säljas eller rivas. Under förvaltningstiden ska ett så positivt ekonomiskt resultat som möjligt uppnås. Den kommunägda jordbruks- och skogsmarken ska förvaltas så att den har höga och långsiktigt hållbara sociala, ekologiska och ekonomiska värden. Kommunens skogsbruk ska uppfylla FSC:s certifieringskrav, vilket kontrolleras genom FSC:s återkommande revisioner. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Försäljning/rivning av 3 fastigheter. En ny skogsbruksplan, som är anpassad till Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav samt till FSC:s svenska certifieringsstandard, ska vara färdigställd under 2011. Avverknings- och skogsvårdsåtgärder planeras och genomförs enligt kommunens skogsbruksplan samt enligt Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav. Uppföljning

218 STADSMILJÖÅTGÄRDER Förutsättningar för utveckling och tillväxt Linköpings innerstad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum. Medborgarenkät ska visa på att 65 % av de tillfrågade är nöjda eller mycket nöjda Ett tryggare Linköping Medborgarna ska uppleva att den offentliga miljön som förvaltas av nämnden är tillgänglig, trygg och säker. Medborgarenkät ska visa på att 65 % av de tillfrågade är vara nöjda eller mycket nöjda Linköpings gatu- och vägnät samt de allmänna platser och lokaler som förvaltas av Samhällsbyggnadsnämnden ska vara tillgängliga. Enkelt avhjälpta hinder för personer med funktionsnedsättning på centrala platser och stråk samt på hållplatser för kollektivtrafik på stomlinjen och i dess anslutning ska avhjälpas. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Innerstaden ska utvecklas som en plats för fler aktiviteter och evenemang. Stråken längs Stångån/Kinda kanal ska utvecklas. Fortsatt utveckling av samarbetet med Linköping City AB. Blomsterutsmyckningar, vinterljus och andra försköningar och arrangemang prioriteras för att bidra till att göra Linköping attraktivare. En strukturplan för staden torg ska tas fram. Trygghets- och säkerhetsåtgärder ska genomföras dels utifrån genomförda trygghetsvandringar och dels utifrån medborgarkartor otrygga platser på kommunens hemsida. Trygghets- och tillgänglighetsperspektivet ska genomsyra utformningen av den offentliga miljön. Uppföljning

219 Senast 2014 ska enkelt avhjälpta hinder på allmän platsmark i innerstaden vara klart och ha påbörjats i hela kommunen. Tillgänglighetsåtgärder ex.vis: Åtgärda övergångställen/gångpassager i innerstaden, slutföra ombyggnad av återstående parkeringsplatser för personer med rörelsehinder (HCP), slutföra åtgärder längs stomlinje 1 och 3, starta arbete med åtgärder längs busslinje 25, tillgänglighetshöjande åtgärder vid några lekplatser. Trygghetsåtgärder ex.vis: Förbättra belysning och utvecklad parkskötsel för ökad trygghet vid prioriterade gång- och cykelstråk, exv. Tinnerbäcksstråket, trygghets- och tillgänglighetsåtgärder vid resecentrum. Ombyggnad av innerstadsgator: Ombyggnad kommer att ske av del av Repslagareslagaregatan (vid St Larsgatan), Bokhållaregatan, del av Borgmästaregatan och Klostergatan. Utredningar sker för del av Nygatan.

220 NATUR OCH MILJÖ Ett grönare Linköping Naturen i Linköpings kommun ska uppvisa en rik biologisk mångfald och naturligt förekommande arter och naturmiljöer ska ges förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling. Det nuvarande naturvårdsprogrammet ska slutföras och ett nytt naturvårdsprogram ska fastställas 2012 Ett friare Linköping Tillgängligheten till tätortsnära natur och kommunala naturreservat ska vara god. Minst 70 % av de tillfrågade i enkätundersökning ska uppleva att tillgängligheten till tätortsnära natur och kommunala naturreservat är god eller mycket god Prioriterade aktiviteter Beskrivning Naturvårdsprogrammet från 2003 skall revideras i sin helhet och ett nytt naturvårdsprogram med strategier och åtgärder skall antas av KF 2012. Naturvårdsprogrammet med naturområden och arter skall tillgängliggöras för allmänheten genom www.linkoping.se Ett vattenråd för Stångån ska bildas 2011 i enlighet med EU:s vattendirektiv. En friluftslivsplan med tillgänglighetsperspektiv tas fram 2012 där värdefulla rekreationsområden och kommunens ambition vad gäller det rörliga friluftslivet framgår. Detta sker i samarbete med Kultur- och fritidsnämnden. Kommunala ansvarsarter utses under 2011. En strategi för nya kommunala naturreservat tas fram. Ansökan om att inrätta en Nationalstadspark inom Tinnerö och det tätortsnära eklandskapet ska inlämnas. Uppföljning

221 Verksamhetsmått Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Skyddad natur av kommunens totala yta, % 1,8 1,8 1,8 1,9 1,9 2,0 Naturreservat förvaltade av kommunen, ha 1 580 1 580 1 620 1 620 1 670 1 720 Dito per invånare, kvm/inv 109 108 111 111 113 116 Vandringsleder, km 145 145 170 170 170 180

222 DRIFT OCH UNDERHÅLL Ett grönare Linköping Medborgarna ska uppleva att kommunens gator, vägar, gc-vägar samt parker och grönområden sköts bättre än vad resultatet av den enkätundersökning som genomfördes 2010 i Linköping visar. Minst 87 % av de tillfrågade i en enkätundersökning ska uppleva att kommunens gator, vägar, gc-vägar samt parker och grönområden sköts bättre än vad resultatet av den enkätundersökning som genomfördes 2010 visar. Minst 87 % av cyklisterna ska vara nöjda med sin cykelupplevelse på kommunens cykelvägar. Parker och grönområden i bostadsområden och mindre tätorter ska utvecklas för att ge medborgarna bättre möjligheter till närrekreation, social samvaro och rika miljöupplevelser. Minst 75 % av besökarna ska vara nöjda med sin vistelse i kommunens parker och grönområden Prioriterade aktiviteter Beskrivning Informationsmöten och trygghetsvandringar genomförs i olika stadsdelar. Beläggningsprogram 2011 ska genomföras. Renhållningen i Linköpings innerstad ska förbättras. Offentliga mötesplatser ska utvecklas och vårdas. Projekt i samverkan med Linköpings universitet för att optimera snöröjning i Linköpings innerstad ska genomföras. Brounderhållet har fortsatt hög prioritet och ska ske enligt plan för att bibehålla god framkomlighet. Alla cykelvägar i huvudcykelnätet ska ha belysning senast 2015. Uppföljning

223 Fortsatt ombyggnad av lekplatser, t.ex. i Trädgårdsföreningen, Johannelunds centrum, Näckrosvägen och Norrbergavägen i Sturefors, Ekkällegatan i Ekkällan, Södra vägen i Ramshäll, Hovetorspgatan i Berga, Linjestigen 10 i Vidingsjö, Kungshagsvägen i Askeby, Pilspetsvägen i Slaka, Lillågatan i Sjögestad och Heidemsatmsgatan i Ryd. Färdigställa lekplatserna vid Kanalvägen och Korpbergsgatan i Ljungsbro. Utveckling av Trädgårdsföreningen, bl.a. utökning av parken i det gamla planskoleområdet och utbyte av fontänen. Ö Länken. Kollektivtrafikåtgärder bl.a. bussgata Ullstämma, Link-Link och åtgärder i anslutning till Resecentrum. Verksamhetsmått Bokslut 2009 Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Gator och vägar Gatu- och vägareal, kvm 3 781 322 3 831 772 3 873 322 3 919 000 3 971 000 4 022 000 Dito per invånare, kvm/inv 26,2 26,2 26,8 27,1 27,4 27,8 Beläggningsunderhåll per total gatu- och vägareal, % 4,0 5,1 3,0 3,0 3,0 3,0 Gc-vägar Gc-vägar, kvm 1 410 253 1 419 443 1 434 253 1 434 253 1 465 253 1 484 253 Dito per invånare, kvm/inv 9,8 9,7 9,9 9,9 10,1 10,3 Beläggningsunderhåll per total Gc-väg % 5,0 2,0 5,0 5,0 5,0 5,0 Parker och grönområden Parkareal, ha 1 548 1 580 1 566 1 575 1 615 1 655 Parkareal per invånare, kvm/inv 107,0 107,9 108,2 108,9 111,6 114,3 Lekplatser, st 123 123 112 115 115 115

224 TRAFIK Trafikplanering, trafiksäkerhet, trafiknämnd Ett grönare Linköping Medborgarna ska uppleva att kommunen planerar och utformar ett hållbart trafiksystem för kommunens utveckling, ökad tillgänglighet samt en tryggare, hälsosammare och bättre miljö. Medborgarna ska uppfatta att kommunens trafiksystem kontinuerligt förbättras inom delområdena; tillgänglighet, trygghet och miljö. Andelen resor med gång, cykel och kollektivtrafik ska kontinuerligt öka. Mäts i årlig enkät där trenden bedöms utifrån föregående års resultat. Ett tryggare Linköping Antalet döda eller svårt skadade ska till följd av trafikolyckor inom alla trafikslag fortlöpande minska. Barns trafiksäkerhet ska prioriteras. Årlig uppföljning av polisrapporterade olyckor där utvecklingsriktningen bedöms i förhållande till tidigare års utfall. (2011 kommer att vara första helåret med olycksrapportering från sjukvården i Östergötland.) Linköpings transportsystem och kollektivtrafik ska utformas med hänsyn till både kvinnors och mäns resbehov och resmönster så att jämställdhet mellan könen främjas. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Trafikplan för stadskärnan. Uppdatera trafikplanen och färdigställa den för beslut under år 2011. Kartläggning och program enligt EUdirektiv och förordning om omgivningsbuller. Fortsätta genomförande av Trafikstrategin. Fortsätta genomförandet av trafiksäkerhetsprogrammet och cykelplanen. Handlingsplan för trafik och miljö till och från skolan utarbetas i samarbete med grundskolor i kommunen. För att utforma ett hållbart trafiksystem kommer bl.a. nybyggnad av Östra Länken pågå, ny bro över Motala Ström i Ljungsbro färdigställas och nybyggnad av cpl vid rv 35 Åtvidabergsvägen/Landerydsvägen starta. Uppföljning

225 Utredningar och/eller projekteringar sker bl.a. för Torvingeleden och Ullevileden. Ett antal gc-vägar färdigställs, bl.a. Skäggetorp delvis till Malmslätt, längs del av Ödegårdsgatan och mellan Skeda Udde-infarten och Slaka. Gc-vägen mellan Vikingstad och Skäggetorp påbörjas och färdigställs 2012. Trafiksäkerhetsarbetet inriktas bl.a, på åtgärder som hastighetssäkrar gcpassager och korsningar, t.ex. vid Hjulsbro och Kärna skolor, att påbörja omskyltning av hastigheter i enlighet med kommande hastighetsplan samt ombyggnad av Gustav Adolfsgatan och Drottningtorget och del av Humlegatan.

226 ALLMÄN KOLLEKTIVTRAFIK Ett grönare Linköping Kollektivtrafiken ska upplevas trygg, ändamålsenlig och snabb. Minst 65 % ska uppleva kollektivtrafiken trygg, ändamålsenlig och snabb. Måluppfyllelsen sker genom kundundersökningar och genom statistik från Östgötatrafiken. Antalet resor i både tätorts- och landsbygdstrafiken ska öka. Antalet resor i både tätorts- och landsbygdstrafiken ska öka med totalt 6 % / år i jämförelse med 2010. Måluppfyllelsen sker genom kundundersökningar och genom statistik från Östgötatrafiken. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Anpassa trafiksystem, information och fordon så att dessa blir lättillgängliga/ändamålsenliga för personer med funktionsnedsättning. Tillsammans med Östgötatrafiken utveckla arbetssätt för att i samverkan skapa en attraktiv kollektivtrafik. Utveckling av LinkLink-konceptet i enlighet med kommunens Trafikstrategi. Tillsammans med Östgötatrafiken genomföra en översyn av landsbygdstrafiken. Marknadsföringskampanjer. Dels fördelar att resa med kollektivtrafiken dels ren marknadsförings/marknadskommunikation av kollektivtrafikutbudet och enskilda busslinjer. Ny kollektivtrafikorganisation på regionalnivå som följd av ny kollektivtrafik. Uppföljning

227 Verksamhetsmått Trafikår Bruttokostnad: rörlig och fast. tkr Intäkter (biljettintäkter): tkr Nettokostnad tkr Täckningsgrad biljettintäkter % 2006/2007 193 822 82 017 111 804 42 % 2007/2008 201 221 75 515 125 706 37 % 2008/2009 218 892 77 928 140 964 36 % 2009/2010 226 500 88 000 138 500 39 %

228 SKOLSKJUTSAR Ett tryggare Linköping Resor till och från skolan ska vara och upplevas som trygga och säkra. Under 2011 ska antalet elever och föräldrar som upplever skolskjutsen som trygg och säker uppgå till minst 90 %. Måluppfyllelsen mäts genom enkätundersökningar. Samutnyttjandet mellan upphandlade skolskjuts, allmän kollektivtrafik och särskild kollektivtrafik ska öka. Under 2011 ska antalet skolskjutsar som genomförs inom den allmänna kollektivtrafiken öka jämfört med 2010. Måluppfyllelse sker genom statistik från Östgötatrafiken. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Utifrån skolskjutshållplatsinventeringen, gå vidare med säkerhetsbedömningen av hållplatser och vägar inom skolskjutsområden. Fortsätta arbetet med att placera ut mobila hållplatser för ökad trafiksäkerhet. I samarbete med skolorna och entreprenörerna arbeta för ett ökat reflexanvändande hos eleverna. Uppsättning av hållplatsskyltar på kommunens skolskjutshållplatser för att uppnå högre trafiksäkerhet. Trafik i skolan, treårigt trafiksäkerhetsprojekt tillsammans med Barn o ungdomsnämnden, Bildningsnämnden, Trafikverket och TEMP. Uppföljning

229 Verksamhetsmått

230 SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK Ett grönare Linköping Andelen färdtjänstresenärer i den allmänna kollektivtrafiken ska öka. Under 2011 ska antalet färdtjänstresor i den allmänna kollektivtrafiken öka med 10 % jämfört med 2010. Måluppfyllelsen mäts genom sammanställning av Östgötatrafikens statistik. Ett tryggare Linköping Resor i den särskilda kollektivtrafiken ska upplevas som trygga och säkra. Under 2011 ska minst 90 % av de resande i den särskilda kollektivtrafiken uppleva sin resa som trygg och säker. Måluppfyllelsen mäts genom Svensk Kollektivtrafiks barometer för anropsstyrd trafik.( AnBaro.) Prioriterade aktiviteter Beskrivning Tillsammans med Omsorgsnämnden resurseffektivisera samt samplanera omsorgsresor. Genomföra vidareutbildning för både förare och beställningscentralsoperatörer vad avser bemötande och service till resenär. Utveckla resegarantin. Fortlöpande utveckling av resegarantin i syfte att säkerställa kvalité och ökad trygghet i resandet. Riktad informationsinsats och marknadsföring till färdtjänstberättigade i syfte att tydliggöra fördelarna med att resa i den allmänna kollektivtrafiken. Utreda hur ett trafiksystem skall se ut för att underlätta för färdtjänstlegitimerade att genomföra sina resor inom den allmänna kollektivtrafiken. Ta fram en strategi för hus den särskilda kollektivtrafiken ska utvecklas. Uppföljning

231 Verksamhetsmått/nyckeltal Kostnader och intäkter inomkommunal färdtjänst År Bruttokostnad: rörlig och fast, kr Intäkter (biljettintäkter): kr Nettokostnad: kr Täckningsgrad: biljettintäkter % 2009 47 400 000 3 400 000 44 000 000 7,7 % 2008 52 150 000 3 650 000 48 500 000 7,0 %

232 FÖRORENAD MARK Ett grönare Linköping Medborgarna ska inte utsättas för hälsorisker till följd av markföroreningar. Kommunen samverkar med länsstyrelsen vid undersökningar och avhjälpande av MIFO-klass 1 objekt utan ansvarig huvudman. Prioriterade aktiviteter Beskrivning Arbetet med att undersöka och genomföra åtgärder för prioriterade föroreningsobjekt där det saknas ansvarig för föroreningarna skall fortsätta. Kompletterande undersökningar ska utföras för f.d. tvätteriet Martin Ängqvist i Tannefors. Huvudstudie av Bestorps f d såg. Utredning om föroreningssituationen vid Sjöbacka såg. Utredningar och prioriterade åtgärder för f.d. kommunala deponier. Uppföljning

233 Verksamhetsförändringar jämfört med budget 2010 Belopp netto tkr Budget 2011 Budget 2012 Plan 2013 Plan 2014 Sänkt PO till 39,08% - 1 186-1 186-1 186-1 186 Resultatöverföring 2009 2010-23 911-23 911-23 911-23 911 Tillkommande kostnader för ränta och avskrivning enl plan 9 590 21 190 21 190 21 190 Kostnader för tillkommande ytor 1 635 3 268 3 268 3 268 Index transportörsavtal 5 300 10 600 10 600 10 600 För högt budgeterad ränta och avskrivning i gällande plan -6 500-7 500 Försäljning tomträtter 2009, minskade intäkter 2 400 2 400 2 400 2 400 Försäljning tomträtter 2010, minskade intäkter 1 770 1 770 1 770 1 770 Moms på gatumarksparkering fr.o.m. 1/1 2009, minskade intäkter 1 545 0 0 0 Finansiering av nya arvoden förtroendevalda fr.o.m. 2011-01-01 (beslut i KF 2010-08-31) inkl. effekt av sammanslagning TSN och KTN (effekten beräknad för båda nämnderna tillsammans) -500-500 -500-500 Pris och lön 9 534 9 534 9 534 9 534 Övrigt -2 205-1 905-1 905-1 905 Summa förändringar 1 882 13 760 21 260 21 260

234 Bilaga 1 Jämförelser med andra organisationer SKL:s ENKÄTUNDERSÖKNING KRITIK PÅ TEKNIK 2010 Våren 2010 genomfördes medborgarenkäter i 94 kommuner för att ta reda på medborgarnas uppfattning om hur kommunen sköter bl.a. gator och vägar, gång- och cykelvägar, parker och renhållning. I de flesta kommuner valdes 500 kommuninvånare i åldern 18 74 år ut för att besvara mellan 50 och 100 frågor. I några kommuner valdes 1 000 personer ut, bl.a. i Linköping. Enkäten besvarades av ca 50 % jämfört med 66 %, 503 personer, 2007. Motsvarande enkät har genomförts 1995, 1998, 2001, 2004 och 2007. Linköping avstod från att delta 2001 och 2004. SAMMANFATTANDE BETYG FRÅN MED- BORGARNA 2010 I LINKÖPINGS KOMMUN OCH INTRESSANTA JÄMFÖRELSEKOM- MUNER I det följande redovisas jämförelser mellan Linköping och ytterligare sex kommuner som ingår i undersökningen Kritik på teknik 2010, nämligen Mjölby, Norrköping, Jönköping, Örebro, Eskilstuna och Gotland för år 2010. Jämförelsekommunerna Mjölby och Norrköping har valts för att de är Linköpings närmsta grannar. Norrköping tillhör också, tillsammans med Jönköping och Örebro, de kommuner som är jämförbara i storlek med Linköping, och som dessutom ingår i nätverket Väl mätt. Eskilstuna och Gotland ingår för att också de tillhör nätverket. Linköpings relativa position i nedanstående tabeller ligger i stort sett på medel. Standarden på gator och vägar samt gång- och cykelvägar (jämnhet, gropar och spår) Kommun Mycket bra eller ganska bra standard på de stora gatorna, (%) gatan/vägen där man bor, (%) gång- och cykel-vägar, (%) Linköping 35 38 48 Mjölby 55 50 49 Norrköping 23 28 35 Jönköping 62 54 52 Örebro 51 46 53 Eskilstuna 44 32 44 Gotland 55 48 49 Variation 23-62 28-54 35-53 Medelvärde 46 42 47 Linköpings relativa position Svag Medel Medel

235 Renhållning och vinterväghållning Kommun Mycket/ganska bra renhållning Mycket/ganska bra vinterväghållning i centrum (%) utanför centrum, (%) de stora gatorna (%) gatan/vägen där man bor cykelvägar (%) (%) Linköping 64 61 50 39 28 Mjölby 77 73 65 45 33 Norrköping 54 50 43 25 12 Jönköping 68 66 65 40 18 Örebro 57 56 57 38 33 Eskilstuna 71 70 39 33 16 Gotland 77 75 65 53 20 Variation 54-77 50-75 39-65 25-53 12-33 Medelvärde 67 64 55 39 23 Linköpings relativa position Medel Medel Medel Medel Medel Parkskötsel Kommun Mycket eller ganska bra parkskötsel i centrum (%) i bostadsområdena (%) Linköping 70 53 Mjölby 71 57 Norrköping 58 42 Jönköping 70 52 Örebro 74 57 Eskilstuna 70 54 Gotland 69 52 Variation 58-74 42-57 Medelvärde 69 52 Linköpings relativa position Medel Medel

236 Tabellerna nedan redovisar resultatet av medborgarnas värdering av jämförbara kommuners vinterväghållning, dvs. snöröjning och halkbekämpning, från Kritik på teknik 2007 och 2010. Tabellen visar att såväl Linköping som Norrköping har haft svårare att hantera kyla och snöfall föregående vinter än många andra kommuner. Fråga: Hur tycker du att snöröjning och halkbekämpning sköts på de större vägarna och gatorna i kommunen där du bor? Kommun Mycket + ganska bra Skillnad år 2007 2010 2007-2010 Bedömning Bedömning Bedömning Ganska + mycket dåligt Mycket + ganska bra Ganska + mycket dåligt Mycket + ganska bra Ganska + mycket dåligt Linköping 72 12 50 30-22 18 Mjölby 73 11 65 16-8 5 Norrköping 70 16 43 33-27 17 Jönköping 74 12 65 21-9 9 Örebro 64 20 57 25-7 5 Eskilstuna 52 23 39 43-13 20 Gotland * 62 ** 66 14 ** ** Medelvärde 6 kommuner exkl. Gotland 67,5 15,7 53,2 28-14,3 12,3 Medelvärde alla kommuner 59 21 56 25-3 4 Fråga: Hur tycker du att snöröjning och halkbekämpning sköts på gatan eller vägen där du bor? 2007 2010 Skillnad år 2007-2010 Kommun Bedömning Bedömning Bedömning Mycket + ganska bra Ganska + mycket dåligt Mycket + ganska bra Ganska + mycket dåligt Mycket + ganska bra Ganska + mycket dåligt Linköping 59 25 39 45-20 20 Mjölby 58 21 45 31-13 10 Norrköping 57 26 25 54-32 28 Jönköping 47 33 40 45-7 12 Örebro 50 33 38 43-12 10 Eskilstuna 35 43 33 47-2 4 Gotland * 62 ** 53 27 ** ** Medelvärde 6 kommuner exkl. Gotland 51 30,2 36,7 44,2-14,3 14 Medelvärde alla kommuner 46 36 41 41-5 5

237 SAMMANFATTANDE BETYG FRÅN MEDBORGARNA I LINKÖPINGS KOMMUN 2007 OCH 2010 Mycket bra och ganska bra (%) Ganska dåligt och mycket dåligt (%) 2007 2010 2007 2010 Standard på de större vägarna och gatorna 41 35 35 42 Standarden på gatan/vägen där man bor 38 38 42 41 Standarden på gång- och cykelvägar 50 47 14 16 Renhållning av gator och vägar i centrum 66 64 30 30 Renhållning av gator och vägar utanför centrum 66 61 27 27 Vinterväghållning av de större gatorna och vägarna 72 51 12 30 Vinterväghållning av gatan/vägen där man bor 59 39 25 46 Vinterväghållning av cykelvägar 35 28 24 33 Vinterväghållning av gångvägar 36 23 33 52 Parkskötsel i centrum 51 69 18 5 Parkskötsel i bostadsområden 37 53 24 14 Standarden på de större gatorna och vägarna 2007 2010 Trend 2007-2010 Standarden på gator och vägar där man bor ~ Standarden på gång- och cykelvägar Renhållning av gator och vägar i centrum ~ Renhållning av gator och vägar utanför centrum Vinterväghållning av de större gatorna och vägarna Vinterväghållning av gatan eller vägen där man bor Vinterväghållning av cykelvägar Vinterväghållning på gångvägar Parkskötsel i centrum Parkskötsel i bostadsområden

238 SAMMANFATTANDE BETYG FRÅN MED- BORGARNA I LINKÖPINGS KOMMUN 1995, 1998, 2007 OCH 2010 Från 2007 har standarden på större gator och vägar ytterligare försämrats från en sedan tidigare relativt låg nivå. I jämförelse med Linköpings grannkommuner och kommuner som på andra sätt är jämförbara eller ingår i Sveriges kommuner och landstings nätverk Väl mätt, så är standarden sämre än övriga, utom Norrköping som värderas sämst av medborgarna. Standarden på bostadsnära gator och vägar samt på gång- och cykelvägar ligger i närheten av medelvärdet med jämförda kommuner. Renhållningen på gator och vägar i och utanför centrum har också försämrats, dock i ganska liten eller obetydlig omfattning. I jämförelse med andra kommunen ligger Linköping ungefär i mitten. Medborgarna upplever att parkskötseln i såväl centrum som i bostadsområdena har förbättrats från en ganska måttlig standardnivå till en relativt god nivå. I jämförelse med andra likvärdiga kommuner har Linköping förbättrat sin parkskötselstandard från att ha varit sämst till att bli likvärdig med övriga kommuner. Detta är speciellt tydligt för parkerna i centrum. Sammanfattningsvis så ligger medborgarnas bedömning av Linköping skötsel av gator och parker nära medelvärdet med jämförda kommuner, utom när det gäller standarden på större gator och vägar där kommunen har fått ett svagt betyg. Gator, vägar, gång- och cykelvägar

239

240 Renhållning

241 Parkskötsel

242