Samhällsbyggnadsnämnden Budget med plan för

Transkript

1 1 Samhällsbyggnadsnämnden Budget med plan för Nämndens prioriterade frågor och utmaningar Nämnden ska ge fullmäktige fullt stöd att skapa Fler bostäder i en växande kommun (kf-mål 6) och skapa förutsättningar för att bygga En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet (kf-mål 7). Under prioriterar nämnden bostadsbyggandet och arbetet med att förverkliga Ostlänken med ett nytt resecentrum. Ostlänken är en förutsättning för en integration av Linköping i en framtida storstadsregion och att utveckla en attraktiv kunskapsstad. Satsningen på tunnelalternativet för Ostlänken är mycket viktig för att utveckla Linköping till en rundare, mer sammanhållen och integrerad stad. Tunnelalternativet är också viktigt för miljön och riskerna med farligt gods. Detta alternativ skapar också de bästa förutsättningarna för att nå kf-mål 7 om en integrerad stad. Nämnden måste prioritera de insatser som krävs för att byggandet av Ostlänken kan påbörjas enligt planen Innerstaden med dess stadskärna blir allt hetare som bostads- och företagsmiljö. Tillgängligheten till transportmedel, främst Ostlänken och regionaltrafiken, serviceutbudet, kulturen, samt exponeringsmöjligheterna lockar. Allt fler vill leva ett urbant liv och företagen vill verka i nätverk och finnas där människor bor och trivs. Utvecklingsplanen för innerstaden kommer att bilda ett viktigt styrinstrument för kommunens offensiva satsningar på mer stadskvaliteter och en större innerstad. Nämnden måste möta det ökade exploateringsintresset med olika planeringsinsatser, trafikåtgärder och satsningar på den offentliga miljön. Det är en särskild utmaning att hantera mångfalden av intressen i innerstaden med dess risker för överklagande, och samtidigt hålla korta planeringstider. Likaså måste nämnden hantera byggtidens tillfälliga negativa effekter på boende, stadsmiljö, trafik samt handel och andra verksamheter. Utvecklingen av innerstaden ska bl a bidra till att uppfylla det övergripande målet En kommun med ett växande näringsliv (kf-mål 2). För att skapa bra förutsättningar för bostadsbyggandet för att uppnå kf-mål 6 behöver nämnden ta vara på alla dialogtillfällen som erbjuds och som man själv skapar. LinköpingsBo2017 är ett sådant tillfälle, Byggdialog ett annat och Arkitekturprogram ett tredje. Ökat bostadsbyggande kräver också att kommunen kan tillhandahålla attraktiv mark för bostäder till rimliga kostnader, smidigare planeringsprocesser och snabbare utbyggnad av infrastrukturen. Fler bostäder är en viktig förutsättning för att minska bostadssegregationen och få bättre resultat inom t ex utbildnings-, omsorgs- och socialnämnderna (kf-mål 7). Ökat bostadsbyggande av framför allt små lägenheter är viktigt för att ungdomarna ska komma in på bostadsmarknaden och för att kommunen ska vara en attraktiv studentstad, med bättre integration i staden och ett ökat intresse att stanna kvar i Linköping efter avslutade studier. Över huvud taget behövs fler bostäder för att behålla kommunens goda befolkningstillväxt, företagens möjligheter att rekrytera personal, minska trångboddheten, och i övrigt skapa en bättre rörlighet på bostadsmarknaden för att bättre tillgodose invånarnas bostadsbehov utifrån sina livsförutsättningar. Under 2015 påbörjas en dialogbaserad planering i Skäggetorp. Den kommer att fortsätta för att ta fram och genomföra olika insatser för att minska utanförskapet och öka stadsdelens integration med omgivande stadsdelar och Linköping i sin helhet. Dessa åtgärder ska bidra till att uppfylla det övergripande målet En sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet (mål 7). I alla detaljplaneärenden ska nämnden arbeta med att skapa integrerade stadsmiljöer. I många fall har nämnden begränsad rådighet över bostadsbyggandet. Genom en större samverkan med Stångåstaden kan den kommunala rådigheten över bostadsbyggandet öka, och även stimulera privat byggande. En av nämndens största och svåraste utmaningar är att minska koldioxidutsläppen från trafiken för att nå kommunens mål att kommunen ska vara koldioxidneutralt 2025, och bli en En ekologiskt hållbar kommun (kf-mål 5). Idag går snarare utveckling mot allt fler bilresor i förhållande till andra trafikslag. Här behövs allt kraftfullare åtgärder för att stimulera gång-, cykel- och kollektivtrafikresor. Hur detta arbete går måste följas upp årligen så att fler eller mer effektiva insatser kan sättas in vid behov. Minskat resande med fossildrivna bilar är också önskvärt för att skapa En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv (kf-mål 4). OBS 2015 Nuläge, utmaningar och observandum pekar på att kommunen har ett mycket stort behov investeringar de närmaste tio åren. Detta kräver en nämnd- och styrelseövergripande samplanering för att inte skapa ett kostnadsdrivande efterfrågetryck på entreprenadmarknaden.

2 2 Nämndens viktigaste mål för Mål 4 Tillgången på detaljplanelagd mark för bostäder, verksamheter och handel ska vara god. Utveckla metoder för detaljplaneläggning och markanvisning. Indikatorer för måluppfyllelse Nämnden ska ha en planberedskap i antagna detaljplaner för nya bostäder som motsvarar två års bostadsproduktion. Nämnden ska ha en attraktiv markreserv med utbyggd infrastruktur om minst 50 ha för industri och kontor samt 20 ha för handel. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Ta fram och besluta om nya detaljplaner som snabbt ger stor bostadsutbyggnad. Ta fram och besluta om nya detaljplaner i attraktiva lägen och bygg ut infrastrukturen för att upprätthålla den utbyggda markreserven för industri, kontor och handel. Mål 5 Nämnden ska planera för stadsbyggnad och arkitektur av hög kvalitet och god hållbarhet. Indikatorer för måluppfyllelse Minst 85 % av medborgarna ska uppleva att nya, ombyggda och restaurerade byggnader, anläggningar och offentliga miljöer har arkitektur av hög kvalitet. Stadsbyggnadsinsatserna ska bidra till en hållbar utveckling med en god bebyggd miljö och mer och bättre stadskvaliteter. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Förankra ett nytt arkitekturprogram i bl a bygg- och fastighetsbranschen och förstärk de arkitektoniska kvalitéerna i stadsmiljön. För dialog med bygg- och fastighetsbranschen om vikten av höga stadskvaliteter i samband med byggdialog och annan samverkan. Mål 6 Linköpings stadsdelar och kommunens tätorter ska utvecklas till levande och integrerade stadsmiljöer med blandade boendeformer, daglig service och bostadsnära verksamheter. Indikatorer för måluppfyllelse Planer för nya och ombyggda bostäder ska bidra till en ökad variation av upplåtelseformer, hustyper, bostadsstorlekar i den stadsdel och ort som berörs. Stadsbyggnadsinsatser ska genomföras för att integrera och utveckla stadsdelar med utanförskap och särskilda behov. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Genomför strategiska markköp för att underlätta tätortsutvecklingen i Linköping och kommunens mindre tätorter. Genomför insatser för stadsdelsutveckling i kommunens prioriterade stadsdelar.

3 3 Mål 13 Kommunens trafiksystem ska bidra till en attraktiv och hälsosam stadsmiljö med prioriteringsordning att gå, cykla, åka kollektivtrafik, åka bil. Indikatorer för måluppfyllelse Antalet gång-, cykel- och kollektivtrafikresor ska öka i relation till det totala antalet resor i kommunen. Minst 80 % av resenärerna ska uppleva den allmänna kollektivtrafiken som snabb och attraktiv. Trafikplaneringens aktiviteter har bidragit till att kommunens mål om koldioxidneutralitet 2025 kan uppnås. Planerade aktiviteter för att nå måluppfyllelse Genomför mobility managementinsatser enligt särskild aktivitetsplan. Satsa på cykelvägar, trafiksäkra cykelstråk, cykelparkering m m för att öka kommunens ranking som cykelkommun. Påbörja bullerbekämpningsåtgärder enligt beslutat åtgärdsplan. Genomför busstrafikprioriterade insatser i det befintliga vägnätet. Planera kollektivtrafikförsörjningen vid det nya resecentrumet. Utvärdera bebyggelse- och trafikplaneringen ur ett CO2-perspektiv. Viktiga händelser och förändringar Under 2016 och första halvåret 2017 kommer byggnationen av en första etapp av Vallastaden samt expoområdet att växa fram för att kulminera i LinköpingBo2017. Nämnden kommer då att vara starkt engagerad i att marknadsföra kommunen, bygga nätverk med intressenter på bygg- och fastighetsmarknaden och skapa en bred samverkan med alla som kan förstärka kommunens utvecklingspotential. En ny utvecklingsplan för innerstaden kommer att öka förutsättningarna för bebyggelseförtätning, bättre service, kultur och kvalité i grönstrukturen. Resultatet av sverigeförhandlingen med staten och Trafikverket kommer att klargöra planeringsinriktningen och kostnadsfördelningen mellan kommunen och staten för Ostlänken och ett nytt resecentrum. Projektet kommer att ha stor påverkan på nämndens arbete med detaljplaner, trafiklösningar, stadsmiljöinsatser m m. För att planerad byggstart 2017 ska hållas krävs ett beslut av valt alternativ i järnvägsutredningen och att upphandlingen av järnvägsplanen påbörjas Sker detta kommer bli intensiva planeringsår för nämnden. Flera förändringar i plan- och bygglagen innebär både en större frihet för kommunen att välja olika modeller för hur detaljplaneprocessen ska gå till, men också krav på ökad tydlighet och samverkan med byggherrar och fastighetsägare. Den nya lagen innebär också att kommunen inte kan ställa särkrav på byggtekniska lösningar, energieffektivisering och tillgänglighet i markanvisningar och exploateringsavtal som går utöver statens byggbestämmelser. Detta kan innebära större kommunala kostnader för bostadsanpassning. Exploateringsparagraferna har också upphört. Det finns därmed inte längre något stöd för kommunen att, utan ersättning, erhålla eller få upplåtet mark för allmänna behov, t ex skolor och förskolor. Denna mark måste köpas eller lösas in. Därmed krävs längre framförhållning för byggnation för kommunala verksamheter. Under 2015 kommer nämnden att fatta beslut om riktlinjer för markanvisningar för kommunal mark och exploateringsavtal för mark som inte är kommunal i enlighet med den nya lagstiftningen och dess bestämmelser. Nya bestämmelser för buller kommer att påverka möjligheterna att bygga bostäder i lägen som tidigare inte var möjligt. Det innebär troligen också mindre risk för överklaganden av detaljplaner. Många av de nya reglerna för bostadsbyggande och uthyrning av bostäder kan också påverka intresset för såväl nybyggnation som för ombyggnation och uthyrning och annat utnyttjande av befintligt bostadsbestånd och andra lokaler. Detta gäller t ex små lägenheter för ungdomar. Nya regler i kommunallagen innebär att nämnden måste se över och tydligare dokumentera hur man arbetar med kontroll och uppföljning av privata utförare, t ex markskötselentreprenörerna. Lagstiftningen innebär också att krav på bättre insyn för allmänheten i upphandlad verksamhet som genomförs av privata utförare. Utvecklingen inom upphandlingsområdet kommer fortsatt att vara ett område i stark förvandling, vilket kommer att påverka nämndens verksamheter eftersom i stort sett all verksamhet är utlagd på konsulter, entreprenörer och leverantörer. Det kommunala intresset för att använda upphandlingar som instrument för att nå miljömässiga och sociala mål har ökat på senare tid. Detta syns bland annat i SKL:s engagemang och utbildningar. Nämnden ser också att allt fler upphandlingar blir föremål för överprövningar i förvaltningsrätten. Risken för överprövningar innebär att nämnden måste ha en bättre tidsmässig framförhållning.

4 4 Antal bostäder i antagna i detaljplaner Jämförelser och verksamhetsmått År Summa Antal bostäder i antagna detaljplaner är i snitt 800 per år under perioden 2007 till Antalet bostäder i detaljplaner som pågår i maj 2015 är Linköpings kommuns planreserv var vid utgång av april månad bostäder. Påbörjade bostäder Linköpings kommun rullande helår KVARTAL 2 KVARTAL 3 KVARTAL 2 KVARTAL 3 KVARTAL 2 KVARTAL 3 KVARTAL 2 KVARTAL 3 KVARTAL 2 KVARTAL Diagrammet visar antalet påbörjade bostäder i Linköpings kommun per senaste helår. Kvartal 1 år 2015 visar alltså perioden första april 2014 till och med sista mars Under den perioden påbörjades 828 bostäder. Driftkostnader och nöjdhet med gatudriften Jämförelsen mellan kommunerna i nedanstående tabell är hämtade från Kolada som är en databas med nyckeltal från kommunal verksamhet. Vid tidpunkten för budget var inte nyckeltalen för år 2014 uppdaterade. Urvalet av städer är baserat på de städer som deltar i projektet Väl mätt Gata/Park. Projektet väl mätt är ett samarbete mellan fem kommuner med mål att ta fram jämförelser för park- och gatukostnader. Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv Örebro Västerås Linköping Jönköping Karlstad Linköpings nettokostnad för gator, vägar samt parkering var under år kr/inv. Linköping har klart lägst intäkter från parkeringsverksamheten och för år 2013 var intäkterna 207 kr/inv, medan övriga städer har en medelintäkt på drygt 600 kr/inv. Skillnaden mellan Linköping och övriga kommuner beror på att Linköping endast har intäkter från gatuparkering inräknade eftersom resterande parkeringsintäkter tillfaller ett kommunägt bolag. Örebro har totalt 530 kr/inv. lägre kostnader än Linköping. Avvikelsen mot Örebro beror på högre belysningskostnader (ca 100 kr/inv), högre kapitalkostnader till följd av investeringar (på drygt 200 kr/inv) och intäkter från

5 5 parkeringsverksamheten (cirka 200 kr/inv). Som ett led i att minska belysningskostnaderna i Linköpings kommun har extra medel avsatts för en snabbare övergång till energisnålare belysning. Nöjdheten med gatustandarden har successivt minskat sedan 1995 enligt tabellen nedan som är hämtad från medborgarundersökningen Kritik på teknik Jämfört med andra kommuner i samma storleksordning befolkningsmässigt så har Linköping relativt god standard på gång- och cykelvägar, medan standarden på gator och vägar är mer medelmåttig. Driftkostnader och nöjdhet med parkdriften För år 2013 är nettokostnaden för parker 419 kr/inv. Ökningen från år 2012 beror på ökade kapitalkostnader till följd av investeringar i parkverksamhet. Linköping har under det senaste decenniet byggt ut och rustat lekplatserna och byggt nya aktivitetsparker i kommunen och har därför betydligt fler lek- och aktivitetsparker jämfört med övriga kommuner i jämförelsen. Nettokostnad parker, kr/inv Jönköping Örebro Västerås Linköping Karlstad

6 6 Vid jämförelser i Väl mätt-projektet framgår det att Linköping har en betydligt större del mark som kräver kontinuerlig skötsel i jämförelse med övriga kommuner i sammanställningen enligt diagrammet nedan. I jämförelse med likvärdiga kommuner år 2013 får Linköpings kommun ett relativt svagt betyg på parkskötseln i centrum, medan betyget på parkskötseln i bostadsområdena är något högre än genomsnittet. Kommunjämförelser enligt Statistiska Centralbyrån Linköpings kommun deltog i den medborgarundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomförde våren Av jämförelserna med andra kommuner kan man utläsa att medborgarnas nöjdhet jämfört med genomsnittet av deltagande kommuner var högre för kommunikationer och fritidsmöjligheter, men lägre för trygghet. Bostadsmöjligheterna var ungefär likvärdig med genomsnittet för kommunerna. De faktorer som kommunen bör prioritera för att förbättra medborgarnas nöjdhet är framför allt satsningar på bostäder och trygghet. Enligt samma undersökning anger kommunmedborgarna att de är mer nöjda med Linköpings kommuns insatser på gång- och cykelvägar, gator- och vägar samt idrotts- och motionsanläggningar (inklusive de spontanidrottsplatser som nämnden ansvarar för), jämfört med kommungenomsnittet. Medborgarna i Linköping var också mer nöjda med inflytandet i kommunen jämfört med kommungenomsnittet, det gäller både information, kontaktmöjligheter med politiker och tjänstemän, påverkansmöjligheter och förtroende för kommunorganisationen.

7 7 Driftsammandrag, tkr Ekonomi Nettokostnad Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan Verksamhet Samhällsbyggnadsnämnd Planering, mark och byggande Förvaltning fastigheter och mark Natur och stadsmiljö Drift och underhåll Trafik och parkering Kollektivtrafik Kapitalkostnader Ofördelat Kostnader för tillkommande ytor Justering pris och lön Justering pris och lön Nytt naturreservat Driftskostnader för Lill-Valla till KoF Nytt parkeringsavtal (-750 kapitalkostnad) Justering nettokostnadsränta Summa nettokostnader varav kostnader varav intäkter Kommentarer Tillkommande ytor och kapitalkostnader Stadens tillväxt och de investeringsprojekt som genomförs medför utökade ytor som måste underhållas. Kostnaderna har beräknats utifrån erfarenhetsvärden av pågående driftentreprenader. För år 2016 beräknas att nämndens ram täcker de från nya investeringar uppkomna kapitalkostnaderna. Dock utökas ramen för åren Avskrivningarna har räknats ut ifrån en schablon på 25 år och en internränta på 2,5 %. Omdisponering av Budgetram till kultur- och fritidsnämnden Tillsammans med kultur- och fritidsnämnden ska samhällsbyggnadsnämnden bygga en ny lekpark, Lillvalla. Anläggningen kommer att kosta ca 18,5 mnkr, varav 3 mnkr finansieras via Carlstedtska fonden. Samhällsbyggnadsnämnden kommer agera byggherre under uppförandet av den nya lekparken. När lekparken är färdigställd överförs den till kultur- och fritidsnämnden för dess fortsatta drift och förvaltning. Samhällsbyggnadsnämnden överför då ett driftsbidrag om 100 tkr samt överför medel för att täcka lekparkens kapitalkostnader till Kulturoch fritidsnämnden. Justering för nytt parkeringsavtal Det nya avtalet med Dukaten Parkeringsservice AB kommer att rymmas inom samhällsbyggnadsnämndens befintliga ram. Samhällsbyggnadsnämnden omprioriterar 750 tkr avseende kapitalkostnad till befintlig parkeringsverksamhet.

8 8 Investeringar, tkr Investeringar Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Nettoutgift Stadsmiljöåtgärder Parker och Grönområden Gator Beläggningsprogram Trafikantåtgärder Platser och gator Resecentrum Summa investeringar varav utgifter varav inkomster Kommentarer Inom nämndens investeringsverksamhet är det fokus på olika cykelåtgärder, fortsatt förnyelse av miljöer i innerstaden, utbyggnad av gator och platser för bostadsutbyggnad och verksamhetsområden, förnyelse av lekplatser och utbyggnad av aktivitetsparker, upprustning av kajer längs Stångån samt kollektivtrafiksatsningar. Under senare del av perioden märks också att investeringar kopplade till C Linköping börjar ta fart. Stadsmiljöåtgärder Bland stadsmiljöåtgärderna kan nämnas: Innerstadens gator och torg (totalt ca 55 mnkr) - Ombyggnad av Hospitalstorget och Nygatan ca 15 mnkr - Byte av belysning i de utpekade strategiska stråken i utvecklingsplanen för innerstaden ca 12 mnkr - Ännu ej specificerade åtgärder i innerstadsmiljöer ca 18 mnkr Tillgänglighet, trygghet och säkerhet, miljö, förnyelse av utrustning på allmän plats samt belysning - Fortsatt satsning på att skapa en funktionell, upplyst, trygg och tillgänglig stad för alla ca 37 mnkr brutto Konst och upplevelser - Vinterljus och konst på offentlig plats - ca 25 mnkr Parker och grönområden I kommunens parker och grönområden planeras bland annat detta: Stångåstråket - Under perioden fortsätter satsningen bland annat på att göra stångåstråket tillgängligare, att några av de saknade gång- och cykellänkarna ska byggas, ett nytt bryggsystem och en ny värmestuga vid Stångåns mynning planeras, samt upprustning av Snugganparken och murar vid Kvarnbacken ca 16 mnkr. - En särskild satsning görs för att säkerställa funktionen på våra kajer längs stråket ca 40 mnkr. Lekplatser och aktivitetsytor - Fortsatt satsning på att uppfylla antagen lekplatsplan ca 13 mnkr. - Bland aktivitetsytor märks utveckling av skateparken i Ekholmen, kompletteringar av befintliga aktivitetsparker samt att det kan det bli aktuellt med ytterligare någon aktivitetspark ca 30 mnkr. - Arbetet med att restaurera och iordningsställa spontanidrottsytor fortsätter ca 10 mnkr.

9 9 Lillvalla - Tillsammans med Kultur- och fritidsnämnden ska samhällsbyggnadsnämnden bygga stadens häftigaste och mest upplevelserika lekplats i Lillvalla. Anläggningen kommer att kosta ca 18,5 mnkr, varav 3 mnkr finansieras via Carlstedtska fonden. Samhällsbyggnadsnämnden kommer agera byggherre under uppförandet av den nya lekparken. När lekparken är färdigställd överförs den till kultur- och fritidsnämnden för dess fortsatta drift och förvaltning. Samhällsbyggnadsnämnden överför då ett driftsbidrag om 100 tkr samt medel för att täcka lekparkens kapitalkostnader till kultur- och fritidsnämnden. Vallastaden - I Vallastaden kommer en ny park att iordningsställas för exploateringsmedel. Gator Vallastaden - Utbyggnad och färdigställande av allmän plats i Vallastaden pågår fram till samhällsbyggnadsexpo:t Här byggs gator, torg, parker och en lekpark. Bruttoinvesteringen för perioden är på ca 80 mnkr; och nettoinvesteringen är 4,5 mnkr. Bostadsexploateringsområden - Utbyggnad och färdigställande av gator, platser och grönområden för bostadsutbyggnad kommer pågå under hela perioden, bland annat för Övre Vasastaden, Södra Ekkällan, Norrberga (Sturefors), Harvestad, Ullstämma, Manstorp (Linghem), Adamstorp (Ljungsbro), Videgatan, kv. Episteln och kv. Eddan. Bruttoinvesteringarna exkl Vallastaden beräknas uppgå till ca 400 mnkr. Nettoinvesteringarna för kommunen beräknas till ca 60 mnkr. Cykelåtgärder Totalt innebär investeringsbudgeten för perioden satsningar på rena cykelåtgärder på ca 110 mnkr. - En satsning på att belysa gång- och cykelvägar bland annat till Berg, Sturefors och Vikingstad planeras ca 16 mnkr. - Tillsammans med Trafikverket planeras en ny belyst cykelväg mellan Tallboda och Linghem ca 10 mnkr. - Cykelparkeringar vid resecentrum och busshållplatser iordningsställs ca 5 mnkr. - Nya cykelvägar byggs bland annat längs Gunnarstorpsvägen i Ljungsbro, längs Stångån förbi Emmalund och Ådala, till Smedstad ridcenter, längs Östgötagatan, pendelcykelstråk samt reserveras medel för ännu ej specificerade gång- och cykelvägar ca 80 mnkr. Trafikkantåtgärder Detta område innehåller tre delmoment; kollektivtrafiksatsningar, platser och gator, C Linköping samt trafiksäkerhetsåtgärder. Inom området märks bland annat: Kollektivtrafiksatsningar - En ny bussgata genom universitetssjukhusområdet ska byggas ca 20 mnkr. - Satsningar på olika kollektivtrafikfrämjande åtgärder i befintligt vägnät ska genomföras ca 12 mnkr. - Ombyggnad av befintliga bussgator och busshållplatser samt byggande av nya busshållplatser ca 22 mnkr. Platser och gator C Linköping - De första investeringarna kopplade till C Linköping beräknas ske under perioden. Vilka dessa är, är ännu inte bestämt ca 70 mnkr. Trafiksäkerhetsåtgärder - Nämnden planerar trafiksäkerhetsåtgärder för att bland annat säkra gång- och cykelpassager, hastighetssäkra i bostadsområden, bygga ut saknade gångbanor och cykelbanor ca 16 mnkr. Beläggningsprogram Tidigare utredningar visar att beläggningsprogrammet bör ligga på cirka fem procent av den totala ytan asfalt. I internbudgeten för år 2014 fanns initialt cirka 17 mnkr avsatta för planlagda beläggningsåtgärder. För år 2014 och 2015 utökades dock ramen till 30 mnkr. För år 2016 är ramen för beläggningsprogrammet 17 mnkr. För att säkerställa en god kvalité och för att kunna nå upp till målet om standarden på gator bör ramen för investeringar i beläggningsprogrammet utökas från 17 mnkr till 30 mnkr per år.

10 10 Justering nytt avtal parkering Kommunfullmäktige beslutade 25 augusti 2015 om bolagsbildning för Dukaten Parkeringsservice AB. Förslaget medför att samhällsbyggnadsnämnden uppdrar till samhällsbyggnadsdirektören att teckna avtal med Dukaten Parkeringsservice AB avseende kommunal parkeringsövervakning och teknisk service. I avtalsförslaget åtar sig Dukaten Parkeringsservice AB att införskaffa och montera nya parkeringsautomater på kommunens gatumark. Omfattningen beräknas till 70 automater. Detta medför att samhällsbyggnadsnämndens investeringsbehov sjunker med 7,5 mnkr för år Exploatering, tkr Årets exploateringsverksamhet Nettoinkomst Nettoinkomst Nettoinkomst Nettoinkomst Totalt Bostäder Verksamhet Summa exploatering varav utgifter varav inkomster Kommentarer Pågående exploateringsverksamhet redovisas på balansräkningen och påverkar därför inte kommunens resultat utan endast kommunens likviditet. Av ovanstående sammanställning framgår att exploateringsverksamheten ger en positiv påverkan på kommunen likviditet 54,6 mnkr under åren 2016 till Projektkalkyler för tid längre fram än något år bör alltid hanteras utifrån passusen att det är mycket stor osäkerhet i utfallet/tidpunkten för när inkomster och utgifter uppstår. Tidigare har slutavräkning och redovisning av intäkter och kostnader gjorts först när hela exploateringsprojektet är klart, sista tomten såld etc. Fr o m 2012 tillämpas den nya vägledningen för Redovisning av kommunal markexploatering från Rådet för kommunal redovisning (RKR) i tillämpliga delar för kommunen och nämnden. Till skillnad mot tidigare redovisningsmetod redovisas inkomster avseende markförsäljning och gatukostnadsersättning som intäkt så snart äganderätten övergår till köparen. Kostnaderna som ska matcha intäkterna beräknas genom schablon utifrån den sålda andelens del av den totala utgiftskalkylen. Löpande resultatavräkning sker därmed vartefter delavyttringar i projekten sker. Utbyggnaden i Harvestad bedöms ge en positiv påverkan på kommunens likviditet med 47,8 mnkr under budgetperioden. Orsaken till det stora överskottet är att den största delen av utbyggnaden bedöms vara färdigställd i slutet av 2015 och att en stor del av tomterna säljs under perioden Utbyggnaden av Vallastaden och LinköpingBo2017 bedöms belasta likviditeten med cirka 40 mnkr under perioden Försäljningar av tomter i Vallastaden och LinköpingBo2017 ger en negativ påverkan resultatet för bostäder med 50 mnkr under budgetperioden. Utbyggnaden i Vikingstad, östra Bankeberg beräknas ge en positiv påverkan på likviditeten med 27,5 mnkr under perioden Försäljning av tomter i samband med exploateringen i Bankeberg, Vikingstad beräknas ge ett överskott på 20 mnkr under perioden