Kommunikation av sjukdom



Relevanta dokument
Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Bättre hälsa: antagande

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

eller sjuk? Anna Nixon Andreasson Stressforskningsinstitutet och Med.dr Anna Nixon Andreasson

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

FINLAND I EUROPA 2004 UNDERSÖKNING

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

Hälsosamtal och hälsofrämjande möten

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Aktivitet Relation - Identitet

Multimodal rehabilitering vid Menières sjukdom

Smärta ur ett kulturellt perspektiv

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

Vad är folkhälsovetenskap?

Validand och valideringshandledare

HÄLSOVÅRD. Ämnets syfte

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Bo von Schèele, fil dr, professor Stress Medicine AB, Institutet för Psykofysiologisk Beteende Medicin, ipbm.

Salutogent förhållningssätt

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Sjukdoms- eller hälsoperspektiv

MÖTESPLATS HÄLSA. Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv?

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Jämlik vård en självklarhet för alla?

Livsstilsguide. Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Burnout och psykosocial arbetsmiljö - Teorier och empiri

2 Tankens makt. Centralt innehåll. Innebörden av ett salutogent förhållningssätt. 1. Inledning 2. Vem är jag?

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Förslag den 25 september Biologi

Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat

Hur ska bra vård vara?

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

Validering i Sörmland

Kursplan. Beslutsdatum Kursens benämning Vårdvetenskap/Omvårdnad - hälsa. Caring Science with focus on Nursing - health

HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Försäkringsmedicin Medlefors Sida 1

Autism en introduktion

Inledning. Kapitel 1. Evidensbaserad omvårdnad

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Ångest/Oro Självskada

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Hälsofrämjande möten i en personcentrerad vård

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

Samtal med den döende människan

Naturorienterande ämnen

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Omvårdnadsarbete inom den. en vårdteoretisk. grund. rdutvecklare, RPR, Vadstena Doktorand i vårdvetenskap, Åbo Akademi. Vadstena nov 2011

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

Lindra din smärta, smaka livets sötma, hitta hem genom labyrinten, glöm varför, kom bara ihåg att minnas styrkan inom dig, och lev.

Humanistiska programmet (HU)

Livet är enkelt att leva

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

INFORMATION OM INVEGA

Psykologi Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Kroppslig aktivitet ur ett samhällsperspektiv

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

Perspektiv på kunskap


SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

Välkommen till kurator

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

ATT BEMÖTA SYNEN PÅ ADHD

Pranayama Yogisk Andning

Stress, engagemang och lärande när man är ny

(O)Hälsan bland unga

Informationspuff för psykiskt stöd

Sjuksköterskeprogrammet (gällande från HT 2016)

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Nyanlända och specialistpsykiatri

Allergi och intolerans gränssättningsproblem i kropp och själ

Vård- och Omsorgsutbildning - Kursbeskrivningar

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Utbildningsmaterial kring delegering

Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.

IDROTT OCH HÄLSA. Ämnets syfte

Transkript:

Kommunikation av sjukdom Hur sjukdom uppfattas och hur sjukroller uttrycks och kommuniceras är kulturberoende och varierar i tid och rum hur förklarar man sjukdom till vem vänder man sig när man är sjuk vilka typer av behandling uppfattas som effektiva hur markeras avvikelse i hälsotillstånd, sjukbeteende

Medicinsk antropologi En biokulturell disciplin som intresserar sig både för människans biologiska och sociokulturella beteende och samverkan mellan dessa två. I fokus är hur denna samverkan genom historien har influerat synen på hälsa och sjukdom.

Medicinsk antropologi förhållandet mellan sjukdom, medicin och kulturen människan uppfattas som en kulturell varelse, och inte enbart en biologisk varelse sjukdom i relation till omgivningen läkekonsten ur helhetsperspektiv människors konfrontation med sjukdom

Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullkomlig fysisk, mental och socialt välmående och inte enbart avsaknad av sjukdom och skada (WHO 1947).

Kritik av hälsobegreppet: tilltro till att världens ohälsa ska kunna hävas med hjälp av vetenskap sociala problem blir hälsoproblem mänsklig lycka blir hälsoproblem sjukdom utesluter inte lycka och garanterar inte misär

Hälsobegreppet Hälsa är frånvaro av sjukdom (Boorse 1977) relaterad till individens handlingsförmåga (Nordenfelt 1987) uppkommer då individen upplever en känsla av sammanhang (Antonovsky 1991) en resurs och förutsättning för mänskligt liv (WHO 1991) sundhet, friskhet och välbefinnande (Eriksson 1990) tillstånd av balans eller jämvikt; hälsan presenterar sig inte på samma sätt som sjukdom (Gadamer 1996)

Hälsobeteende barnets språkliga och kroppsliga uttryck för hälsa/ohälsa skapas genom omgivningens tolkningar, reaktioner och svar gränsen för hälsa och ohälsa sker i samspel mellan barnet och omgivningen gråt och skrik är ex. på sjukdomsspråk att låtsas sjukdom hälsorykte

Vad är sjukdom? Enligt biomedicinen är sjukdom en organisk eller funktionell objektivt påvisbar störning av normala livsfunktioner med ursprung i någon organism, del av den eller en organisk process.

Sjukdom inifrån och utifrån SICKNESS samlande term för den sjuka sedd i ett socialt och kulturellt perspektiv ILLNESS subjektivt upplevd sjuklighet el. ohälsa DISEASE objektivt påvisbart fenomen

Illness & disease Illness utan disease. Människan känner sig sjuk Får ingen diagnos Får ingen bekräftelse på sin sjukroll Disease utan illness. Människan vet inte om att den är sjuk.

Healing & curing Healing innebär att ta bort illness hos patienten. Symbolisk läkekonst. Curing är inriktad på den patologiska processen. Om patienten väntar sig healing men får curing blir han kvitt sin disease men inte sin illness

Relationen mellan olika sjukdomsbegrepp

Kommunikation av sjukdom Människan kommunicerar sjukdom med hjälp av illness diagnos bekräftar sjukdomen bekräftandet legitimerar ens sjukdomstillstånd

Sjukroller Den sjuka: 1. ska tillåtas avstå från normala aktiviteter 2. är oförmögen att bli bra genom egen vilja 3. förväntas se sitt tillstånd som oönskat och inte utnyttja förmåner 4. ska söka kompetent hjälp och samarbeta för att bli frisk

Sjukroller kräver omgivningens acceptans, sjukintyg som tillflykt som livsstil innebär uppmärksamhet kontroll över andra människor att inte få sjukrollen bekräftad innebär frustration

Varför blir man sjuk? människan söker orsaker till sjukdom utgående från sin kunskap och sina föreställningar En händelse två förklaringar Feber p.g.a. onda ögat orsaken utanför den sjuka, t.ex. avund Feber p.g.a. bakterier el. virus ansvaret den sjukas, t.ex. dålig hygien

Berättelser om sjukdom distinktionen mellan illness och disease öppnade en möjlighet till studiet av patientens tal som en viktig del av sjukdomsgången fokus skiftade från sjukdom till lidande patientens röst i relation till medicinens röst Berättelsen är patienten form för att uttrycka lidande och upplevelser av sjukdom

Sjukdomsberättelser 1) illness as narrative sjukdomen uttrycks genom en berättelse - skildrar händelser som har upplevts personligen - berättelsen blir ett sätt att konfrontera, lösa problemen 2) narrative about illness - berättelsen för fram kunskap och idéer om sjukdom - ett sätt för läkaren att få mera information om patientens kliniska situation 3) narrative as illness Berättelsen genererar sjukdomen.

Pathografies Patientens berättelse om sin sjukdom och sin kamp att övervinna den. Människan har lidit genom en kris i livet och kommit över den och förändrats som människa. Berättelsen består av tre delar: 1. Tiden före sjukdomen sätter in, ohälsosam livsstil 2. Sjukdomen utbryter, sjukdomskris 3. Pånyttfödelse, utslag av krisen, övergång till ett nytt liv

Folkmedicin delad erfarenhet av sjukdom folkliga föreställningar människans världsbild folkliga förklaringar sjukdomsorsak diagnos sjukdomsbot

Lekmannamedicin en sammanblandning av vetenskapliga, folkliga och individuella idéer (Vaskilampi 1982, 2) Lekman - en icke medicinskt utbildad människa

Alternativmedicin de tankemodeller, discipliner och vårdmetoder som har ett problematiskt förhållande till biomedicinen som är baserad på naturvetenskap (Vaskilampi 1992, 25). varierar i tid ersättning från FPA

Sjukdomsorsaker ur lekmannens perspektiv, Cecil Helman Patienten levnadsvanor, diet, hygien, livsstil Naturen kyla, hetta, vind, regn, fukt kalla sjukdomar (förkylning) heta sjukdomar (feber) mikroorganismer bobbor Den sociala världen svartkonst, onda ögat, woodoo stress, utbrändhet Den övernaturliga världen Människor med övernaturliga förmågor Övernaturliga väsen

Sjukdomsorsaker Sjukdom som straff av Gud, sjukdomsandar, demoner, folktroväsen Sjukdom som obalans akupunktur, yin-yang kundaliniyoga, anaboliska och kataboliska krafter Sjukdom som orenhet humoralpatologin slaggämnen