trafik i > 4/2005 En tidning från TiM, ett samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen i Mälardalen. mälardalen > Mälardalen på ett kort > Lisa för själen > Ett gränslösare TiM > Fusk för miljoner > När sju blir ett > Uppsala i tid > Kollektivtrafikens drömkund
TiM på offensiven Hej och välkommen till höstens första TiM-tidning, där vi kan presentera en spännande nyhet: SJs nya resekort. SJ har länge varit ensamt i Mälardalen med sitt TiM-kort, som företaget nu utvecklar. Och inom några år kommer alla länstrafikbolagen ha sitt eget kort, baserat på den standard som Resekortföreningen i Sverige har tagit fram. Läs mer till höger på det här uppslaget! Bolagen inom TiM-samarbetet arbetar kontinuerligt med att förbättra resorna och jobbar hela tiden för att resandet ska vara så prisvärt som möjligt. En förutsättning för detta är att alla betalar för sig något som inte alltid sker. Men detta handlar inte alltid om medvetet fusk. TiM-tidningen har gått till botten med gratisåkandet. Dessa är bara ett par av de aktiviteter som pågår inom TiM just nu. För att kunna utveckla samarbetet ytterligare har vi ökat våra resurser, och i framtiden kommer du att se flera exempel på vårt arbete med att sudda ut länsgränserna. När vi gör detta famlar vi förstås inte i blindo utan lyssnar regelbundet på våra kunder. Nu har du också chansen att själv göra din röst hörd genom att mejla till mig på adressen synpunkt@tim-trafik.se vad skulle du vilja se inom TiM om du får önska fritt? > SJ utmanar bilen Det är mellan tåget och bilen som slaget om resenärerna står de närmaste tio åren. Det menar i alla fall SJ, som redan inom tre år har som mål att öka tågtrafikens andel från 14 till 19 procent. Trafiksäkerhet, priser, miljöpåverkan, tidsbesparing, avkoppling, Internet och godare mat är några av de konkurrensfördelar som SJ vill lyfta fram. Trevlig läsning! > Gysingelänken invigd Den 13 juni invigde förra talmannen Birgitta Dahl den helt nya busslinjen Gysingelänken, som körs sträckan Uppsala Östervåla Gysinge Österfärnebo. Linjen, som har nummer 75 i tabellen, går två till fyra turer dagligen. Restiden från Uppsala till Gysinge blir en och en halv timme, vilket innebär en tidsbesparing på minst en timme jämfört med dagens kollektivtrafik. > SJ testar nya uniformer Har du stött på SJ-personal klädd i rött, kamel och grått under sommaren? I så fall har du träffat några av de åttio SJ-anställda som har testat företagets nya uniform, som nu ska utvärderas. Tanken är att ge tågpersonal, lokförare och säljare ett mer ledigt intryck och lyfta fram personalen bättre, samtidigt som färgerna rimmar med SJs nya grafiska profil. I augusti nästa år ska de nya uniformerna introduceras på riktigt. tim utges av Trafik i Mälardalen, TiM Spridningsområde Mälardalen Ansvarig utgivare Jan Kyrk Produktion Publik Grafisk form Jamendåså Tryck Ljungbergs Tryckeri, 2005 Bild sidan ett Getty Images Redaktionsadress TiM AB c/o SJ AB Affärsutveckling 105 50 Stockholm Telefon 08-762 30 09 Hemsida www.tim-trafik.se > Korsordslösning Lösning till korsordet på sidan 12.
4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 3 > Plastigt > Enklare, tydligare och bättre. I höst blir SJ först ut inom TiM-samarbetet med att utveckla sitt resekort, när man lanserar sitt pendlarkort. Och övriga trafikbolag är hack i hälarna. Vision blir verklighet: Hela Mälardalen på ett kort Det är ett teknikskifte på gång i hela landet. Resekortföreningen i Sverige har tagit fram en standard så att alla ska kunna åka på sitt plastkort överallt och om två till fyra år kommer det kollektiva resandet i Sverige att vara mycket enklare. Detta gäller inte minst inom TiM länsgränserna blir osynliga när alla trafikbolagen har ett plastkort som liknar det pendlarkort SJ nu introducerar. Som resenär spelar det ingen roll om du har SJs pendlarkort eller något av de andra bolagens, säger Åke Nylander, produktansvarig för pendelresenärer på SJ. Du har helt enkelt ett kollektivtrafikkort, och om du råkar ha köpt det på SJ så har det vår profil. Men det kommer att dröja några år, SJ har legat lite före alla andra med våra TiM-kort och våra automater. TiM-kortet har sedan år 2000 använts av nästan 100 000 resenärer i Mälardalen. Dessa kan nu byta in sitt kort mot SJs pendlarkort, som har många fördelar jämfört med sin föregångare. Det nya kortet innehåller flera nya erbjudanden, bland annat till ungdomar och de resenärer som inte pendlar så frekvent, säger Åke Nylander. En helt ny tjänst är möjligheten att köpa tio resor till priset av sju under en trettiodagarsperiod. Den tjänsten riktar sig framför allt till dem som inte pendlar så ofta och dem som har semester under en del av perioden. Erbjudandet gäller i både första och andra klass för vuxna, och i andra klass för ungdomar och studerande. En annan nyhet är att SJ återinför tre procents rabatt för de resenärer som använder sitt pendlarkort som en börs, det vill säga laddar pengar på kortet som sedan används för inköp av biljetter. Och de resenärer som föredrar ett periodkort kan nu köpa ett obegränsat antal resor på en specifik sträcka i en månad tidigare fanns en begränsning på 48 resor. I samtliga fall periodkort, tiobiljett eller resebörs använder du samma kort, som kan laddas i biljettautomaten. Detta ger dig som resenär en rabatt på fem procent jämfört med om du köper din biljett på annat sätt, säger Åke Nylander. Erbjudandena kan även delvis kombineras. Fungerar likadant Pendlarkortet fungerar på precis samma sätt som TiM-kortet, och kan användas i de 88 automaterna och 124 kortläsarna på stationerna i Mälardalen. Det är bara utseendet på korten och automaterna som förändras. TiM-korten kommer att fortsätta fungera parallellt med vårt nya kort och innehålla samma förmåner, men kan kostnadsfritt bytas in mot pendlarkortet där du köper biljetter. Annars kostar pendlarkortet 25 kronor detta för att resenärerna ska ladda om korten istället för att slänga bort dem. I gengäld inför vi som sagt en börsrabatt på tre procent. Så varför byta kort? Håller ni på att avveckla TiM? > Tidtabell Tvärtom, säger Åke Nylander. TiM lever och frodas. Du kan även i fortsättningen köpa månadsbiljetter för SJ plus ett eller flera länstrafikbolag, och i framtiden kommer resenärerna förhoppningsvis att se fler exempel på samarbeten, till exempel Upplandspendeln. Men på det här sättet vill vi förtydliga vad som är SJ och vad som är Trafik i Mälardalen. TiM-kortet har ju trots allt bara gått att använda hos SJ. SJ vill alltså göra det tydligare för pendlarna och samtidigt förenkla genom att rensa lite i biljettfloran. Fram till nu har vi haft två ganska likvärdiga kort. Dels TiM-kortet, som är opersonligt och gäller för 48 resor med SJ under 30 dagar, dels det personliga periodkortet i papper, som gäller för ett obegränsat antal SJresor under 30 dagar. Dessa båda kort ersätts av pendlarkortet, som inte är personligt och som har ett laddningsbart chip. Kortet kommer att vara SJ-profierat, men TiMs logotyp finns med på kortet på samma sätt som i exempelvis västra Sverige. Där har varje trafikbolag sitt eget kort, men de fungerar inom hela biljettsamarbetet Västtrafik. September 2005. SJ introducerar pendlarkortet 2006 2007. SL inför nytt biljettsystem 2007. BIMS (biljettsystemupphandling i Mellansverige ett samarbete mellan Örebro, Uppland, Västmanland, X-trafik, Dalatrafik, Karlstadbuss och Tåg i Bergslagen) gör detsamma 2007. Sörmlands tur 2007 2008. Hela Mälardalen på ett kort
4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 4 > Titta! Res i Mälardalen Varför gå över ån efter vatten? Det är utgångspunkten för vår artikelserie om resmål i Mälardalen. Denna gång har vi stannat i Södertälje, där Tom Tits Experiment ligger mitt i stan. Och som vanligt går det utmärkt att ta sig dit med kollektivtrafiken. Ta en titt på Tom Tit > Tom Tits Experiment. Det låter som titeln på en tysk skräckfilm från expressionismen. Men så farligt är det inte. Bakom det något udda namnet hittar vi Sveriges största science center. På fyra våningsplan och i en park, mitt i Södertälje Centrum, ligger det populärvetenskapliga upplevelsecentret Tom Tits Experiment. I en gammal industribyggnad finns det möjlighet att göra mer än 400 experiment. Tom Tits besökare får själv prova och undersöka fenomen med anknytning till vatten, luft, ljus, ljud och rörelse. Tankens nöjesfält Naturvetenskap och teknik är temat, som lockar mer än 300 000 besökare om året. I den egna marknadsföringen kallar man det för tankens nöjesfält och handlingens verkstad. Många familjer på utflykt har besökt Tom Tits Experiment, liksom skolklasser i Stockholmsregionen, där lärarna tar med sig eleverna som ett led i skolarbetet. Branschorganisationen Teknikföretagen uppmärksammade också Tom Tits Experiment när de i juni delade ut sina årliga teknikpriser till skolor och lärarlag. Tom Tit är varken skola eller lärarlag men fick en speciell hedersutmärkelse för sina genomtänkta pedagogiska idéer, som främjar teknikintresset hos både elever och lärare. Så tar du dig dit: Förutom utställningen finns sedan i maj en park med vattenpaviljong, småkrypszoo och fler experimentstationer. Dessutom finns ett planetarium, en familjeverkstad och ett kemikök, där besökare under handledning kan göra egna experiment. Tom Tits Experiment har öppet alla dagar utom midsommar, jul och nyår. Barn under tolv år måste ha sällskap av minst en vuxen. Om du reser med något av SJs tåg åker du till Södertälje Syd. Därifrån tar du buss 754 eller 755 och stiger av på hållplats Centrifugen. Restiden är cirka tjugo minuter och bussar går var tionde minut på vardagar. Om du kommer med SLs pendeltåg är det en promenad på knappt femton minuter från Södertälje C. Gå Järnvägsgatan till höger från stationsområdet och sedan Storgatan framåt. Efter torget och kyrkan syns en stor tegelbyggnad. Där är det! Exakta tider för pendeltåg och bussar hittar du på www.sl.se Kolla, testa, lek! Hos Tom Tit finns mer än 400 experiment. I strimlade spegeln kan damen bli skäggig och den flintskallige ha fullt med hår på huvudet. Allt beror på vem som sitter på den andra sidan.
4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 5 > Fusk Åka gratis fusk eller misstag Va eredär för fuskåkning? De flesta betalar. Några glömmer. Några ges inte möjlighet. Och några struntar i det. Gratisåkningen på tåg, buss och tunnelbana är i procent räknat låg. Likväl handlar det om hundratals miljoner när man lägger ihop det pengar som kan användas till en billigare och bättre kollektivtrafik. Men hur utbrett är biljettfusket? Och vad gör trafikbolagen? TiM-tidningen har svaren. >De flesta betalar. Några glömmer. Några ges inte möjlighet. Och några struntar i det. Gratisåkningen på tåg, buss och tunnelbana är i procent räknat låg. Likväl handlar det om hundratals miljoner när man lägger ihop det pengar som kan användas till en billigare och bättre kollektivtrafik. Men hur utbrett är biljettfusket? Och vad gör trafikbolagen? TiM-tidningen har svaren. >
> SJ: Ärligt på pendeln Pendlare är ärliga kunder. Detta konstaterar Kent-Göran, en av SJs biljettkontrollanter i Mälardalen. Och det var lite överraskande. UL: Gratisåkning ovanligt Sedan i april har SJ särskilda biljettkontrollanter på tågen. Inte i första hand för att avslöja fuskare utan för att hjälpa resenärerna, säger Sven Rydell, chef för SJs Resebutiker och Callcenter samt ansvarig för SJs kontrollgrupp. Fusk är ett så tråkigt ord. Det är ju mycket som inte sker medvetet utan på grund av att biljetterna kan vara svåra att förstå eller vi på SJ inte har gjort precis som vi ska. Kontrollanternas uppgift går därför lika mycket ut på att utveckla verksamheten; att hitta svagheter hos SJ och ge resenärerna chansen att göra rätt för sig. Men visst finns det folk som struntar att betala? Jodå, det vanligaste sättet är att hålla sig undan när biljetten ska kontrolleras gå in på toaletten, prata i telefon, låtsas sova eller på andra sätt göra det obekvämt för den som ska titta på biljetten. Men det står i resevillkoren att resenären är skyldig att visa att han eller hon vill köpa biljett. Man kan alltså inte skylla på att det var ingen som frågade ifall tågmästaren har varit i vagnen. Längst bak Ett klassiskt trick är att sätta sig i den ände av tåget dit den ordinarie ombordpersonalen inte hinner, framför allt på kortare pendlingssträckor i högtrafik. Till att börja med riktade därför kontrollgruppen in sig på de tunga pendlingsstråken i Mälardalen. På Uppsalapendeln hittar vi sällan några gratisåkare. De har sina TiM-kort och vet hur det fungerar, och idag kontrollerar personalen biljetterna från två håll. Då är det vanligare att det fuskas mitt på dagen och under kvällstid. Totalt förlorar SJ tiotals miljoner per år på fuskåkning en siffra som är relativt låg jämfört med exempelvis SLs, men som fortfarande behöver förbättras. Dels vill vi uppmuntra de som gör rätt för sig, dels vill vi hitta svagheter såsom biljettyper som inte fungerar, säger Sven Rydell. Kent-Göran har arbetat på SJ i trettio år. Liksom sina kollegor i kontrollgruppen har han fått en utbildning i hur man bemöter resenärerna. Samtliga har också jobbat med liknande uppgifter: som stationsvärdar, tågmästare eller på kundtjänst. Vi går runt på tågen och kollar alla biljetter, plockar ut alla periodkort och läser av alla TiM-kort men inte förrän ombordpersonalen har gett samtliga resenärer möjligheten att köpa biljett. Kontrollavgift Om kontrollanterna stöter på en passagerare som saknar färdbevis får denne köpa sin biljett på plats. Om giltigt skäl saknas får han eller hon dessutom erlägga en kontrollavgift på 800 kronor (400 för ungdomar mellan 15 och 18 år). I princip hittar vi något på varje tåg. Allra vanligast är att folk överåker löser biljett till en station men fortsätter åka. Vi har faktiskt också hittat några förfalskningar, och då tar vi kortet direkt samt gör en polisanmälan. Andra fall är mer tveksamma studentkort som är felaktiga eller ålderslegitimation som saknas hos resenärer med ungdomsrabatt. Vi tar aldrig ut någon kontrollavgift om det är några som helst tveksamheter, bara när det rör sig om uppenbar fuskåkning, säger Kent-Göran. Vi är inga poliser, vår uppgift är att se till att alla har en giltig färdhandling. Någon argumentation blir det sällan. Nio av tio betalar utan att ifrågasätta och Kent-Göran känner endast till två eller tre överklaganden. Några polisingripanden har inte heller behövts göras. Ibland kan problemet också vara av teknisk karaktär. En gång hittade vi ett TiM-kort där det var lika mycket pengar kvar på kortet oavsett hur många resor kortinnehavaren köpte. Den äldsta passageraren vi har tagit med ungdomskort var 46 år. Sture Jonsson, Upplands Lokaltrafik, berättar att det vanligaste fusket är passagerare som ljuger om sin ålder. Men totalt sett bedömer han att gratisåkningen är ganska liten inom UL. Varje fuskåkare är ett allvarligt problem, både för oss och för övriga resenärer som får betala genom biljettpriser eller skatter. Däremot tror vi inte att det är så stort, våra kontroller visar att de allra flesta betalar, säger Sture Jonsson. De som oftast ertappas vid ombordstigning eller särskilda kontroller är överåriga som reser på ungdomskort. Däremot är det ovanligt att folk reser utan biljett. På bussarna har vi bara påstigning där fram, och på tågen går det runt en tågvärd som säljer och kontrollerar alla biljetter. Under hösten kommer UL att intensifiera kontrollerna, för att se om de har rätt i sina antaganden att fusket är en marginell företeelse. Om det skulle visa sig vara mer utbrett än vi tror kommer vi att sätta in extra insatser.
4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 7 > Fusk SL: Skärpta rutiner halverar fusket 40 000 personer per dag. Av trafikbolagen i Mälardalen så har SL den absolut största andelen gratisåkare. 2003 gick SL miste om 200 miljoner i uteblivna biljettintäkter. Men tack vare skärpta rutiner är man på väg att nå målet att halvera den siffran. Många jämförande siffror kan tas fram för att påvisa problemet med gratisåkning på SLs bussar, pendeltåg och tunnelbanor. Ungefär fem procent av passagerarna reser utan giltig biljett. Detta kan jämföras med exempelvis London, som är bäst i Europa med mellan två och tre procent. I pengar räknat handlar det om upp emot 200 miljoner kronor, säger Anders Björlinger, projektansvarig på SL. Om alla resenärer betalade skulle vi till exempel kunna sänka priset på 30-dagarskortet med 50 kronor eller investera i hundra nya bussar. Nu betonar han att all friåkning inte är fråga om medvetet fusk. De flesta stockholmare har ju gått förbi skylten Spärren obemannad, var god passera. I vårt arbete med att minska gratisåkandet ingår att alla resenärer ska ha en möjlighet att lösa biljett. Och idag är betydligt fler spärrar bemannade än för några år sedan. Den vanligaste formen av biljettfusk rör sig om så kallad överåkning, det vill säga att man reser längre än biljetten gäller eller att man åker på en biljett där tiden har gått ut. Det förekommer också rätt ofta att folk smiter förbi spärrarna, säger Anders Björlinger. Däremot stöter vi sällan på förfalskade biljetter eller kort. Gratisåkandet är jämnt utspritt på buss, pendeltåg och tunnelbana. Men eftersom tunnelbanan står för hälften av all SL-trafik så ger insatser där bäst resultat. Och insatser görs: Förra året drog vi igång projektet Stoppa svinnet tillsammans med våra trafikentreprenörer, och det har varit framgångsrikt 2004 minskade svinnet med 40 miljoner och i år är målet ytterligare 30 miljoner, en siffra vi ser ut att nå. På lång sikt ska vi halvera siffran, så att vi kommer under hundramiljonersstrecket. Kampanj Detta sker genom skärpta rutiner i biljettluckorna, ombyggda spärrar och fler kontroller. SL har också genomfört en stor informationskampanj för att skapa opinion kring fuskåkandet, och i mars förra året höjdes tilläggsavgiften till 800 kronor. En viktig del i arbetet mot svinnet är kontrollen av färdbevis, som numera görs av både uniformerade och civila kontrollanter. Detta har gjort det svårare för resenärer utan biljett att smita undan. Varje dag görs mer än 12 000 kontroller på bussar, pendeltåg och tunnelbanetåg. Förra året genomfördes fyra och en halv miljon kontroller, där 68 000 personer utan färdbevis upptäcktes. Av dessa fick 50 000 betala en tilläggsavgift. Övriga fick enbart betala för resan, då det inte var frågan om fusk. Resenären kan ha passerat en obemannad spärr, och kontrollpersonalen ringer självklart alltid spärren och kontrollerar sådana situationer. Ingen av våra kunder ska behöva betala tilläggsavgift för att han eller hon inte har haft möjlighet att köpa biljett. Kontrollanterna blir nästan alltid trevligt bemötta av resenärerna. Visst händer det i enstaka fall att det blir stökigt, men SL känner att man har stockholmarnas stöd i kampen mot svinnet. Resenärerna accepterar inte fuskåkande på andras bekostnad utan kräver att vi gör något åt problemet, säger Anders Björlinger. En del fusk är lättare att avslöja än andra... Gäller för mej på alla stationer
4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 8 > TiMing Ett gränslösare TiM > Enklare biljettsystem, bättre hemsida, dubbeldäckare, synkade tidtabeller och en bredare distribution av tidningen. Det händer mycket inom TiM. Och den sammanhållande kraften bakom detta är Sofia Persson, nyanställd projektledare. Foto: Andreas Wanitzky Trafik i Mälardalen är ett samarbete som bedrivs på flera olika fronter allt för att resenärerna ska få ett så enkelt resande som det bara går. Det krävs dock att alla går åt samma håll, och många parter är involverade. TiM är ju ett samarbete mellan SJ och länstrafikbolagen, och vi jobbar i tre olika arbetsgrupper: tidtabeller, biljetter och marknadskommunikation. Min roll är att hålla ihop detta, säger Sofia Persson. Hennes befattning är nyinrättad. Och hon är onekligen rätt person för jobbet Sofia Persson är civilingenjör och har arbetat med trafikplanering som konsult i fem år, och även jobbat med kollektivtrafikplanering i Sydafrika för SIDAs räkning. Det är ett rätt långt steg till TiM men ett roligt steg, eftersom det händer så mycket just nu. Samtidigt som flera nyheter lanseras exempelvis dubbeldäckarna och SJs nya pendlarkort så pågår en strategisk diskussion om hur samarbetet ska drivas framöver. Att SJ och länstrafikbolagen har ett forum där de kan diskutera trafikfrågor och lära känna varandra är till stor nytta för resenärerna. Så vad är det då egentligen som händer? Om vi tittar på marknadskommunikationen så försöker vi nå fler resenärer med TiM-tanken och vår vision Ett gränslöst Mälardalen. Dels har vi ökat distributionen av den här tidningen, som vi på försök nu lägger ut även på tågen och inte som tidigare bara på stationerna, dels kommer vi att utveckla vår hemsida. Bland annat tittar vi på möjligheterna att lägga in en reseplanerare på tim-trafik.se. Vi har även infört en möjlighet för läsarna av TiM-tidningen att lämna synpunkter på trafiken genom en e-postadress till oss. Tidtabellplanering En annan av TiMs viktigaste uppgifter är tidtabellplaneringen och synkroniseringen mellan olika linjer och färdmedel. Vi har en arbetsgrupp som tittar på hur detta kan förbättras ytterligare. Dessutom har Janne Kyrk och Anders Larsson från TiM haft möten med kommunala representanter längs alla linjer, för att diskutera tidtabeller och tågstopp. Detta har varit väldigt uppskattat. De största nyheterna är dock på biljettsidan, där mycket kommer att hända under de närmaste åren. Om tre eller fyra år kommer alla länstrafikbolagen ha infört plastkort, på samma sätt som SJ har gjort idag. Och då kommer resenärerna till sist att få uppleva hela Mälardalen på ett kort. För att detta ska bli verklighet är det dock en hel del saker som måste lösas, som nu en av TiMs arbetsgrupper brottas med. Att varje trafikhuvudman har sitt eget kort är naturligt, säger Sofia Persson. Men det finns en del saker som måste harmonieras, och detta arbetar vi med under året. Det handlar till exempel om regelverken ungdomsrabatter, resa med hund etc och om subventioner. En TiM-resa över länsgränserna består både av subventionerad och icke subventionerad trafik, och här måste vi hitta ett regelsystem. Allt för att nå TiMs huvudmål: sudda ut länsgränserna och göra det så lätt som möjligt för resenärerna. Tyck till om TiM! Vad tycker du om kollektivtrafiken i Mälardalen, om TiM-samarbetet och tidningen du läser? Alla synpunkter är värdefulla, säger Jan Kyrk, vd för TiM. Och jag menar det verkligen. Att driva en verksamhet utan att veta vad kunderna efterfrågar är inte seriöst. I förra numret uppmanade vi våra läsare att mejla in sina synpunkter till TiM. På grund av ett tekniskt missöde fungerade inte adressen första veckan vi ber om ursäkt för detta men likväl kom det in flera bra frågor. Vi har därför beslutat att permanenta adressen synpunkt@tim-trafik.se Jag kommer personligen att svara på alla seriöst ställda frågor, lovar Jan Kyrk. Vissa av frågorna och svaren kommer dessutom, beroende på graden av allmänintresse, att redovisas här i tidningen. Dock utan att avsändarens namn publiceras. Så ös på med frågorna. synpunkt@tim-trafik.se var adressen, som sagt.
4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 9 > Gemenskap Jag saknar pendlandet ibland, vi hade en fin gemenskap på tåget och jag umgås fortfarande med några som jag lärde känna under den tiden. Det är över fem år sedan Birgitta Granström slutade pendla mellan Bromma och Eskilstuna. Men hon minns fortfarande tiden med glädje. Pendla en lisa för själen >
RiM 4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 10 > Gemenskap Resenären Birgitta Granström Ålder: 62 Familj: två utflugna barn och två barnbarn Bor: Bromma Arbetar idag: med administration och ekonomi för ledarskapstidningen Management Magazine > Birgitta Granström arbetade på Nordiska Ministerrådet i Danmark när hon fick förfrågan om att medverka till att bygga upp informationsenheten på den nya statliga Energimyndigheten, som bildades 1998. Först var det tänkt att myndigheten skulle ligga i Stockholm, men av politiska skäl hamnade den i Eskilstuna, bland annat eftersom Mälardalens Högskola ligger där. Nittio minuter Detta var dock ingenting som stoppade Birgitta Granström från att tacka ja till jobbet, trots att hon fick pendla i över en och en halv timme från lägenheten i Bromma. Det var ett spännande jobb eftersom myndigheten var ny så fick vi bygga upp allt från scratch: informationsmaterial, grafiskt program, det årliga Energitinget med mera. Allt var nytt. Och hon vande sig snabbt med sitt nya liv. Klockan fem varje morgon gick hon upp, tog tolvans spårvagn till Alvik, gröna tunnelbanelinjen till Stockholms Central, tåget till Eskilstuna och till sist fem minuters promenad till Energimyndigheten. Att flytta till Eskilstuna var inte aktuellt för en stadsböna som jag. Och eftersom jag inte ville komma hem för sent på kvällen så valde jag att gå upp tidigt, för att hinna med sjutåget från centralen. Det här var under den tid då gröna linjen inte fungerade så bra så jag ville vara ute i god tid. Tåget till Eskilstuna går bara en gång i timmen så man chansar inte gärna.»jag lärde också känna flera av mina kollegor som reste med samma tåg. Vid något tillfälle hade vi vinprovning på hemvägen då tåget var försenat.«två faktorer som underlättade långpendlandet var att Birgitta Granström kunde distansarbeta någon dag i veckan och att hon hade möjlighet att jobba på tåget. Och det är tågresan som hon idag minns med glädje. Jag körde bil i ett par månader tillsammans med en kollega. Men tågresan till Eskilstuna var en lisa. Ofta arbetade jag, till exempel med korrekturläsning av våra trycksaker. Andra dagar valde jag att läsa morgontidningen, sova eller läsa en bok. Bokmal Birgitta Granström är bokmal, och ganska snart upptäckte hon att det fanns flera på tåget. Så hon och hennes medpassagerare började byta böcker, det blev som ett litet bibliotek där man lånade av varandra och diskuterade innehållet. Jag lärde också känna flera av mina kollegor som reste med samma tåg. Vid något tillfälle hade vi vinprovning på hemvägen då tåget var försenat. Och en av de arbetskamrater jag lärde känna på tåget umgås jag fortfarande med. Så var det inga nackdelar med att långpendla? Nej, faktiskt inte. Jo, förresten, att hålla på att byta mellan färdmedel är rätt jobbigt. Det är ju många som bor i Stockholm och har nästan lika lång pendlingstid men som inte får den här sammanhängande tågresan, den där timmen för sig själv. Det är så mycket som blev gjort där, framför allt var resan guld värd för de som hade småbarn hemma. Likväl blev det bara ett och ett halvt år i Eskilstuna. Men Birgitta Granström intygar att det inte var pendlandet som fick henne att lämna Energimyndigheten, även om det kunde vara jobbigt att gå upp klockan fem varje morgon. Arbetet på en myndighet var för fyrkantigt för mig, så jag började istället jobba på e2 Home vid Lindhagensplan i Stockholm. Kontrasten blev stor, eftersom hon plötsligt kunde cykla till jobbet på 40 minuter. Det var förstås en frihetskänsla, även om jag idag jobbar lite längre in i stan och därför åker tunnelbana. Men än idag kan jag ibland sakna den gemenskap vi hade på tåget.
3Svar Hur ser framtiden ut för kollektivtrafiken? I varje nummer av tidningen får trafikhuvudmännen i TiM svara på en aktuell fråga. Denna gång kollar vi vad bolagen gör för att få ungdomar att resa kollektivt, nu och i framtiden. Vad gör ni för att behålla ungdomarna som resenärer? Lennart Jangälv, vd SL: En grundfilosofi hos SL är att unga ska kunna resa säkert och tryggt inom hela SLs trafiknät, på samma villkor som alla andra men utifrån sina egna behov och förutsättningar. De ska dessutom ges möjlighet att påverka SL-trafiken, och vi kommer att utveckla kommunikationen med ungdomarna ytterligare vi vill veta, inte gissa, hur de uppfattar oss. Vi gör redan idag en hel del för barn och unga. Vår personal besöker skolorna inom SLområdet för att berätta om SL och ta emot barns åsikter. Vi samarbetar också med olika organisationer, till exempel Friends, stiftelsen mot mobbing, NFG, föreningen mot våld, Morsor och farsor på stan och idrottsevenemang som Stockholm Summer Games. SLs kompisklubb är öppen för barn upp till tretton år. De får en medlemstidning flera gånger om året, där de tycker och kritiserar. Dessutom lär de sig om SL-trafiken vid olika arrangerade utflykter i trafikmiljöer. Om vi ser på själva trafikutbudet så försöker vi anpassa detta även efter ungdomars behov vi erbjuder en trafik som täcker hela Storstockholm alla tider på dygnet och som det är lätt att hitta i. Många ungdomar utnyttjar också möjligheten att hitta tider och resväg på sl.se och wap. Lars Matsson, vd Länstrafiken i Mälardalen: Ungdomar är en viktig grupp eftersom de utgör stommen för framtida resande. Förutom sedvanlig ungdomsrabatt om 50 procent, vilket i huvudsak gäller till och med grundskolan (16 år), så är det lite olika i respektive län. I Västmanland har vi ett ungdomskort som kostar 300 kronor och som ger dig 20 valfria resor med bussar och tåg inom länet. I Sörmland har Eskilstuna kommun gjort en speciell satsning för alla skolungdomar till och med gymnasiet, som får fyra fria resor per dag inom kommunen. I Örebro län har alla gymnasieelever tillgång till fria resor till och från skolan, vilket kan kompletteras med ett fritidskort som gäller efter klockan 17.00 och som kostar 245 kronor för en 30-dagarperiod. I länet kommer vi under året att introducera ett kulturkort, som gäller mellan 09.00 och 14.00 för skolklasser i mån av plats (förbokas). Detta för att kunna utnyttja bussarna till och från olika kommunala kultur- och fritidsanläggningar. I Örebro kommun får nyinflyttade universitetsstuderande ett rabattkort laddat med 50 kronor för att prova kollektivtrafiken i kommunen. I branschen jobbar vi nu för att enas om nya åldersregler för ungdomsgrupperna och i våra tre län har vi enats om att följa de rekommendationer som Sveriges Lokaltrafikförening har antagit. Det som kvarstår är att komma överens om vilka rabattsatser som skall gälla för respektive åldersgrupp. Klas Wåhlberg, vd Upplands Lokaltrafik: För alla ungdomar till och med 19 år har vi ett ungdomskort, som gör att en resa bara kostar tio kronor med Stadstrafiken i Uppsala och tolv och femtio för en resa med regiontrafiken i resten av Uppsala län. Ungdomskorten är väldigt populära, särskilt för resor med regiontrafiken, och därför gör vi nu ytterligare satsningar för att unga ska ha möjlighet att resa på fritiden. Det gör vi genom att införa särskilda kort för de längre loven. Sedan tidigare har UL ett sommarlovskort som är en stor succé, och nu kompletteras detta med kort för höst-, jul-, sport- och påsklov. Lovkorten för höst-, sport- och påsklov kostar 100 kronor medan kort för jullovet kostar 200 kronor. Sommarlovskortet går på 500 kronor. Med ett sådant kort kan man åka obegränsat antal resor under det aktuella lovet.
4/2005 > En tidning från TiM, Trafik I Mälardalen 12 > Frågelådan Fler stopp för Uppsalapendeln? Frågor&Svar Hur tankar jag mitt TiM-kort med kontanter? När införs sommartidtabellerna? När gäller lågtrafiktaxan? På vilka sträckor körs SJs dubbeldäckare? Under rubriken Frågor&Svar besvarar vi de vanligaste frågorna från resenärerna i Mälardalen. Jag pendlar dagligen från Uppsala till mitt jobb i Solna och ser varje morgon arbetsplatsen flyga förbi utanför tågfönstret. Det tar mig sedan ungefär 30 minuter att ta mig tillbaks från Centralen med T-banan. Varför inte låta Uppsalapendeln stanna vid Solna station? Då skulle fler pendlare sannolikt upptäcka tågets fördelar. Svar: Självklart ska vi inte bortse från att det i de norra delarna av Stockholm finns mängder av arbetsplatser. I och med Upplandspendelns tillkomst (planerad till augusti 2006) kommer vi gemensamt inom TiM-samarbetet se över hur vi på bästa sätt ska kunna få fler kunder, genom att erbjuda just det du föreslår: lösningar som skapar fler resenärer. Jag lovar inte att vi lyckas, men vi ska försöka. Jan Kyrk, VD TiM AB Krysstunden Lösning på sidan 2