EXAMENSARBETE. Hur lyckas med stora anläggningsprojekt? En studie av kvalitetsarbete i projekt vid LKAB. Karl Mattsson Daniel Ohlsén

EXAMENSARBETE 2010:149 CIV Hur lyckas med stora anläggningsprojekt? En studie av kvalitetsarbete i projekt vid LKAB Karl Mattsson Daniel Ohlsén Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Kvalitets- & miljöledning 2010:149 CIV - ISSN: 1402-1617 - ISRN: LTU-EX--10/149--SE

HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? en studie av kvalitetsarbete i projekt vid LKAB HOW TO BE SUCCESSFUL IN LARGE CONSTRUCTION PROJECTS? a study of project management at LKAB Ett examensarbete utfört inom ämnesområdena kvalitetsteknik och projektledning vid Luleå tekniska universitet och LKAB i Kiruna Av Karl Mattsson och Daniel Ohlsén Luleå, 2010 09 29 Luleå tekniska universitet Civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för kvalitets och miljöledning Handledare: Fredrik Backlund

Förord Detta examensarbete omfattar 30 högskolepoäng och är det avslutande momentet i vår civilingenjörsutbildning i industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Arbetet har varit mycket lärorikt och bidragit till många intressanta erfarenheter, samt ett resultat som vi är mycket stolta över. Under resans gång har vi fått ökad kunskap om kvalitetsarbete i projekt och vad som bidrar till ett lyckat projekt, vilket vi är övertygade om kommer vara till stor nytta i det framtida arbetslivet. Vi har också fått möjlighet att träffa många duktiga personer utan vars hjälp detta arbete kanske aldrig skulle gått att genomföra. Vi vill här och nu passa på att tacka er alla för era bidrag. Vi vill börja med att tacka Magnus Lindmark på Sweco i Kiruna, som hjälpt oss att utforma examensarbetet och varit ett bra stöd längs vägen. Vi vill också tacka Ingemar Emanuelsson, vår kontaktperson på LKAB, som hjälpt oss på plats och ställt upp när vi har haft frågor. På LKAB i Kiruna har vi blivit mycket väl bemötta och alla medarbetare vi kommit i kontakt med har varit väldigt hjälpsamma. Tack till alla er som tagit er tid att ställa upp på intervjuer och besvarat övriga frågor som uppkommit. Avslutningsvis vill vi rikta ett särskilt tack till Fredrik Backlund på Avdelningen för kvalitets och miljöledning vid universitet, som med ett mycket stort engagemang handlett oss genom examensarbetet. Luleå, augusti 2010 Karl Mattsson och Daniel Ohlsén I

II

Sammanfattning Trots att anläggningsprojekt har bedrivits under lång tid och att ett flertal studier utförts inom området, är det än idag vanligt förekommande att projekt av denna typ misslyckas. Studier tyder på att bakomliggande orsaker kan vara att anläggningsprojekt involverar flera aktörer och kompetenser som ska samverka, är svåra att standardisera, har strikta tidsramar samt rymmer en stor osäkerhet i planeringen av dess budget och genomförande. Mineralkoncernen LKAB har en lång erfarenhet av att arbeta i projekt och bedriver två av Sveriges i dagsläget största anläggningsprojekt. Ett av dessa är Kiruna Under Jord 1365 som avser byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat för 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas pågå i tio år. En stor utmaning i projektet är att bergarbeten i allmänhet är svåra att tidplanera i och med oförutsägbara sprickbildningar och rasrisker. Det andra projektet, Kiruna Ny Järnväg, syftar till att i samarbete med Trafikverket bygga en ny järnväg runt staden. Projektet påbörjades 2008, beräknas kosta 4 miljarder kronor och sysselsätta omkring 200 personer fram till färdigställandet 2012. Särskilda utmaningar i detta projekt är att det bedrivs av två huvudaktörer och involverar många för LKAB nya intressenter. Centralt inom allt projektarbete är att det styrs genom ständiga avvägningar mellan tidsplan, funktionskrav och ekonomi. Eftersom det förutsätts att projekten ovan blir färdigställda inom utsatt tid för att företagets framtida utvinning av järnmalm inte ska påverkas negativt, är tidsaspekten här av särskilt stor vikt. Detta ställer höga krav på kvalitetssäkring i projekten eftersom tidspress ofta medför att genvägar tas i projektarbetet, vilket i sin tur riskerar leda till kostsamma kvalitetsbrister. Samtidigt kan kvalitetsbegreppet upplevas svårt att entydigt definiera i projekt, eftersom synen på god kvalitet tenderar att skilja sig åt mellan projektaktörer. En stor utmaning avseende kvalitetsaspekter i styrning och genomförande av dessa projekt blir därför att få en gemensam syn på begreppets innebörd. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur LKAB arbetar med kvalitetssäkring i genomförandet av anläggningsprojekt samt hur de kan förbättra sig i detta avseende. Examensarbetet har innefattat en litteraturstudie där bland annat drivande och hindrande faktorer för lyckade projekt identifierats och sammanställts. Vidare har två fallstudier genomförts vid LKAB på projekten Kiruna Under Jord 1365 och Kiruna Ny Järnväg. För att få ett brett perspektiv på problemet har intervjuer utförts med personer i ledande, stödjande och utförande roller. Examensarbetet har resulterat i ett antal styrkor och förbättringsområden kopplade till hur LKAB arbetar med kvalitetssäkring i anläggningsprojekt. Dessa följs av författarnas rekommendationer för hur LKAB kan fortsätta förbättra sin projektverksamhet för att öka andelen lyckade anläggningsprojekt. En generell slutsats som kan dras från examensarbetet är att den projektmodell som LKAB använder utgör ett bra stöd men har också brister. Ett viktigt förbättringsområde är att tillgänglighet och användbarhet utvecklas genom att innehållet samlas på en gemensam, lättnavigerad lagringsplats. Vidare har det framkommit att det saknas en uttalad prioriteringsordning mellan tid, funktion och ekonomi samt att synen på kvalitet i projekt varierar mellan projektets deltagare. III

IV

Abstract Despite the fact that construction projects have been performed for a long time, it is still common that many of these projects are perceived as failures. An explanation is likely that construction projects involve coordination between many participants and skills. At the same time they are difficult to standardize with strict time limits, which adds a wide uncertainty into the planning and execution of these projects. The iron ore producer LKAB has great experience in managing projects, and is currently conducting two of the largest construction projects in Sweden. One of these projects is Kiruna Under Jord 1365, which executes a new main level in the iron ore mine in Kiirunavaara. The project involves around 500 people, is budgeted for 12.4 billion SEK and is scheduled to be finished in 2017. The planning is a great challenge since cracks are hard to forecast when tunnelling in underground mines, and the construction project has to be synchronized with the production line. Kiruna Ny Järnväg is a joint venture between Trafikverket and LKAB, with a mission to move the railway away from the risk zone that has occurred as a result of the mining activities. The project involves around 200 people, has a budget of 4 billion SEK and is scheduled to be finished in 2012. This type of project is quite unfamiliar to LKAB and involves many new groups of stakeholders and requires a wellfunctioning cooperation. Project management involves a continuous consideration between time, cost and level of specification. It is crucial to finish these projects on time to ensure a continuous and unhindered supply of iron ore in the future. This requires a first class quality assurance, since time pressure commonly results in cutting corners which can lead to high costs due to lack of quality. Furthermore it can be difficult to obtain a common view of quality in projects, since the perception tends to vary between different actors. This master thesis is designed to investigate how LKAB work with quality assurance in construction projects and how they could be improved, by performing a literature study and two case studies on Kiruna Under Jord 1365 and Kiruna Ny Järnväg. In order to get a wide perspective of the problem, interviews have been made with leading, supporting and performing participants from both projects. The result of this thesis is several identified strengths and improvement proposals with the writersʹ recommendations regarding how LKAB can continue improving their project office, to ensure the success of future construction projects. An overall conclusion that can be drawn is that the project model which is the framework for conducting projects at LKAB, is perceived to be a good support for the project team, although it has its shortcomings in some regards. A major area of improvement concerns accessibility and usability, where an investment in a modern, comprehensive platform for the project model would increase its efficiency and widen its usage. Other important findings are that the projects lack an outspoken order of priority between time, cost and level of specification and that the perception of quality in projects varies between the project participants. V

Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 1 1.1 BAKGRUND 1 1.2 PROBLEMOMRÅDE 1 1.3 SYFTE 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR 3 1.5 RAPPORTENS DISPOSITION 3 2 METOD... 5 2.1 FORSKNINGSANSATS 6 2.2 VETENSKAPLIGT SYFTE 6 2.3 KVALITATIV & KVANTITATIV METOD 7 2.4 FORSKNINGSSTRATEGI 7 2.5 LITTERATURSTUDIE 9 2.6 INSAMLINGSMETOD FÖR DATA 9 2.7 ANALYSMETOD 13 2.8 METODUTVÄRDERING 13 3 TEORETISK REFERENSRAM... 17 3.1 ALLMÄNT OM PROJEKT 17 3.2 PROJEKTMODELL 20 3.3 PROJEKTORGANISATIONEN 22 3.4 KVALITET I PROJEKT 26 4 LKAB:S PROJEKTMODELL... 39 4.1 PROJEKTGUIDEN 39 4.2 MALLAR & DOKUMENT 43 4.3 OBSERVATIONER 45 5 KIRUNA NY JÄRNVÄG... 47 5.1 BAKGRUND 47 5.2 INTERVJURESULTAT 48 5.3 OBSERVATIONER 50 6 KIRUNA UNDER JORD 1365... 51 6.1 BAKGRUND 51 6.2 INTERVJURESULTAT 52 6.3 OBSERVATIONER 54 7 ANALYS... 55 7.1 ALLMÄNT OM PROJEKT 55 7.2 PROJEKTMODELL 57 7.3 PROJEKTORGANISATION 59 VI

7.4 KVALITET I PROJEKT 62 7.5 FALLSTUDIEJÄMFÖRELSE 63 8 RESULTAT & REKOMMENDATIONER... 65 8.1 DELAKTIGHET OCH ENGAGEMANG 67 8.2 MÅLNEDBRYTNING 67 8.3 STYRPARAMETRAR 67 8.4 LKAB:S PROJEKTMODELL 68 8.5 PROJEKTORGANISATION 70 8.6 INTRESSENTER 70 8.7 KOMMUNIKATION 70 8.8 ERFARENHETSÅTERFÖRING 71 8.9 KVALITETSKULTUR 71 8.10 SAMARBETE MED ENTREPRENÖRER 72 8.11 SAMMANSTÄLLNING AV REKOMMENDATIONER 73 9 DISKUSSION... 75 9.1 METODUTVÄRDERING 76 9.2 FÖRSLAG PÅ FORTSATTA STUDIER 77 10 REFERENSER... 79 Bilagor BILAGA A FRÅGEBATTERI VID GENOMFÖRANDE AV INTERVJUER... 81 BILAGA B INTERVJURESULTAT FRÅN FALLSTUDIE KIRUNA NY JÄRNVÄG... 85 BILAGA C INTERVJURESULTAT FRÅN FALLSTUDIE KUJ 1365... 99 BILAGA D MINIMIKRAV FÖR START OCH GENOMFÖRANDE AV ANLÄGGNINGSPROJEKT... 113 BILAGA E ARBETSFLÖDE FÖR GENOMFÖRANDE AV ANLÄGGNINGSFASEN 117 BILAGA F DEFINITION AV ROLLEN PROJEKTLEDARE PÅ LKAB... 121 BILAGA G HANTERING AV KONTROLLPLANER I PROJEKT... 123 VII

Begreppslista CO Egenkontroll Generalentreprenad KNJ Change order, ett ärende som avser förändringar av projektplan. Kontroller som entreprenören utför för att kvalitetssäkra sitt arbete. Byggherren begär anbud på ett åtagande som omfattar allt utförandearbete och sluter därmed inte avtal med mer än en entreprenör. Kiruna Ny Järnväg KUJ 1365 Kiruna Under Jord 1365 PPS PROPS TA TL Totalentreprenad ÄTA Praktisk Projekt Styrning. Projektmodell som utvecklats av Tieto och är en av de mest använda i Sverige. Projektet för projektstyrning. Projektmodell som utvecklats av Ericsson och är en av de mest använda i Sverige. Avdelningen Anläggningsprojekt på LKAB Avdelningen Infrastruktur & Logistik på LKAB. Byggherren begär anbud på ett åtagande som utöver allt utförandearbete även innefattar projektering. Ändring, tillägg och avgående arbeten inom entreprenader. VIII

1 Inledning Detta inledande kapitel syftar till att ge läsaren en introduktion till examensarbetet med bakgrund och diskussion om problemområdet, följt av arbetets syfte och avgränsningar. Kapitlet avslutas med en presentation av rapportens disposition. 1.1 Bakgrund För att vara konkurrenskraftiga på kort och lång sikt behöver de flesta verksamheter kontinuerligt förbättra sig i avseende på att bli effektivare (Porter, 1999). Många företag fokuserar idag på sin kärnverksamhet, för att i rollen som beställare vända sig till olika typer av entreprenörer för utförande av övriga aktiviteter (Ibid.). Detta åskådliggörs inte minst inom anläggningsbranschen där uppdrag ofta utförs av tillfälligt sammansatta projektgrupper bestående av ägarrepresentanter, konsulter och entreprenörer. Projektformen är ett naturligt arbetssätt för komplicerade uppdrag med tydligt start och slutdatum (Nicholas, 2004, ss. 27 29), vilket anläggningsbranschen utgör ett bra exempel på. Stora anläggningsprojekt utförs i regel av många olika aktörer, vilket medför att projekt av denna typ blir relativt komplexa att styra och genomföra. Denna komplexitet innebär stora utmaningar bland annat gällande kommunikation, dokumentation och samordning (Kovács & Paganelli, 2003). Brister inom dessa kategorier kan resultera i förseningar och ökade omkostnader. Genomförande av stora anläggningsprojekt ställer därför höga kvalitetskrav på styrning och genomförande, för att i sin tur uppfylla kraven i avseende på tidsplan, kostnadsramar och produktresultat (Ibid.). En förutsättning för att minimera kvalitetsbrister i projekt är en tydlig och genomtänkt styrning. En viktig del i denna styrning är planeringsarbetet, där kvalitetsnivån bör bestämmas med hänsyn till projektmål, tillgänglig tid och resurser. Strävan efter att upplevd kvalitet ska motsvara den förväntade sker alltså på bekostnad av tid och resurser. (Tonnquist, 2008, ss. 152 154) För att underlätta kvalitetsarbetet använder sig många företag av någon slags projektmodell, ofta anpassad till den specifika verksamheten, som underlättar och systematiserar projektgenomförandet genom att tydliggöra dokumentation, utförande och styrning (Lewis, 2000, ss. 347 351). Att systematisera projektgenomförandet är av avgörande betydelse, då avsaknaden av en gemensam projektmetodik har visat sig vara en av de främsta orsakerna till misslyckade projekt (Tonnquist, 2008, s. 329). För att inte riskera att projektdeltagare motsätter sig metodiken är det emellertid viktigt att den inte är mer komplicerad än vad som är nödvändigt för att utföra uppdraget (Lewis, 2000, ss. 347 351). 1.2 Problemområde Ett företag med lång erfarenhet av projektverksamhet är mineralkoncernen LKAB. I dagsläget bedriver LKAB ett antal anläggningsprojekt i Kiruna med syfte att möjliggöra för fortsatt utvinning av järnmalm. Ett av projekten, Kiruna Under Jord 1365 (KUJ1365) omfattar byggnation av en ny huvudnivå i berget Kiirunavaara. Projektet är budgeterat till 12,4 miljarder kronor, involverar omkring 500 personer och beräknas vara färdigställt år 2017. Ett 1

HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? annat projekt, Kiruna Ny Järnväg (KNJ), avser att i samarbete med Trafikverket bygga en ny järnväg runt staden och beräknas kosta 4 miljarder kronor och sysselsätta omkring 200 personer fram till färdigställandet 2012. Omfattningen av projekten innebär att eventuella kvalitetsbrister kan få stora konsekvenser. En utmaning i järnvägsprojektet är att tidsramen är snäv, vilket kan poängteras med att förstudien genomfördes på endast fem år. Det motsvarar ungefär halva den tid som förstudier till järnvägsprojekt av den omfattningen brukar pågå. Anledningen till att förstudien har påskyndats är för att undvika att järnvägsprojektet blir en flaskhals i malmbrytningsprocessen. Samtidigt är förstudien den enskilt viktigaste fasen i ett projekt, där ett bristfälligt arbete ökar risken för att projektet misslyckas avsevärt (Westland, 2006, ss. 16 17) & (Gardiner, 2005, ss. 27 28). Förstudiens vikt understryks även av Lock (2007, ss. 17 18) som listar ett antal förstudieaktiviteter, som exempelvis intressentanalys, bland kritiska faktorer för framgångsrika projekt. KUJ1365 är ett av de i dagsläget största anläggningsprojekten i Norden, både avseende budget och antal involverade personer. Det för med sig en större komplexitet i kvalitetsarbetet, eftersom kvalitetsbrister ofta uppstår i gränssnitten mellan olika enheter, avdelningar och funktioner (Sörqvist, 2004, ss. 101 104). Anledningen till detta kan delvis vara brister i kommunikation, såsom otydliga instruktioner från kommunikatören eller felaktiga tolkningar av mottagaren. Denna problematik blir av naturliga skäl större med växande projekttomfattning. Projekt som KUJ1365 involverar både ett stort antal personer och bedrivs i flera parallella processer. Detta medför risk för bristande helhetssyn bland projektdeltagarna, vilket i sin tur kan leda till suboptimeringar i enskilda delar. Delar av arbetet med att säkra kvaliteten i projekt som initierats av LKAB utgörs i form av entreprenörers egenkontroller. Utförandet och graden av tillämpning av dessa egenkontroller varierar mellan olika projekt och aktörer. Det finns därmed en risk att synen på kvalitet skiljer sig åt mellan projektdeltagarna, vilket ställer än högre krav på projektledningen i uppföljningen av kvalitetssäkringsarbetet. För att säkra god kvalitet i projektstyrningen och genomförande tycks behov finnas av tydliga riktlinjer gällande hur de olika aktörerna i projekten ska samverka. Projekt på LKAB bedrivs utifrån en verksamhetsanpassad projektmodell, som bland annat tydliggör mål, projektfaser och roller. För respektive fas formuleras en egen projektplan, som baseras på en i projektmodellen fastställd mall. En viktig förutsättning för att projektmodellen ska tillämpas på bästa sätt är att alla inblandade parter har en samsyn på vad kvalitet i projekt innebär. Ur detta perspektiv är det av intresse att utreda hur väl projektmodellen och tillämpningen av modellen stödjer kvalitetsarbetet. 1.3 Syfte Syftet med examensarbetet är att utreda hur LKAB och dess samverkande projektaktörer arbetar för att uppnå god kvalitet i anläggningsprojekt och hur detta arbetssätt kan förbättras i strävan efter att säkerställa lyckade projektresultat. 2

KAPITEL 1 INLEDNING Syftet leder fram till följande frågeställningar: 1. Hur väl stödjer LKAB:s projektmodell arbetet med kvalitet, och kan modellen förbättras i detta avseende? 2. Hur tillämpas projektmodellen i praktiken ur ett kvalitetsperspektiv? 3. Hur kan styrning och genomförande av projekt förbättras i avseende på kvalitet? 1.4 Avgränsningar Kiruna Ny Järnväg Projektorganisationen består av representanter från Trafikverket och avdelningarna Logistik (TL) och Anläggningsprojekt (TA) inom LKAB. För att få en hanterbar omfattning på examensarbetet avgränsas det till att endast innefatta TA och deras arbete i projektet. Kiruna Under Jord 1365 Projektet är uppdelat i fem block utifrån olika teknikområden: Berg, Mobila anläggningar, Fasta anläggningar, Media, El/Automation. För att kunna utföra examensarbetet under givna tidsramar avgränsas det till att endast beröra ett av blocken. Det block som studeras är Fasta anläggningar, och valet baseras på att detta block närmast liknar traditionella anläggningsarbeten. Den andra frågeställningen i studiens syfte avgränsas till att endast beröra den andra fasen i LKAB:s projektmodell, Anläggningsfasen. Denna fas innehåller de tre etapperna Detaljprojektering, Upphandling och Anläggande. Orsaken bakom avgränsningen är att endast denna fas var möjlig att studera under genomförandet av examensarbetet. 1.5 Rapportens disposition Rapporten är indelad i följande kapitel: 1. Inledning Detta inledande kapitel ger läsaren en introduktion till examensarbetet med bakgrund och diskussion om problemområdet, följt av arbetets syfte och avgränsningar. Kapitlet avslutas med en presentation av rapportens disposition. 2. Metod I detta kapitel beskrivs och motiveras valda tillvägagångssätt för studien ur ett vetenskapligt perspektiv. Inledningsvis presenteras angreppssättet i form av vald ansats och strategi, vilket följs av en redogörelse över metoder för datainsamling och analys. Avslutningsvis utvärderas dessa metodval med en diskussion om studiens validitet och reliabilitet. 3. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen utgörs av resultatet av den genomförda litteraturstudien. I kapitlet beskrivs vanliga teorier och begrepp inom projektarbete, följt av både allmän och projektinriktad teori inom kvalitetsledning. Slutligen presenteras drivande och hindrande faktorer kopplade till projektframgång. 4. LKAB:s projektmodell Kapitlet syftar till att ge läsaren en inblick i hur LKAB bedriver arbete i projekt. Projektmodellen som används vid projektarbete på företaget består av en Projektguide där processer, roller och generella riktlinjer beskrivs samt mallar och dokument av både styrande och stödjande karaktär. I 3

HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? kapitlet ingår även en kort beskrivning av de databaser och verksamhetssystem som används som kanaler för informationsspridning och som lagringsplatser för exempelvis arbetsmaterial och korrespondens. 5. Kiruna Ny Järnväg En övergripande fallstudiebeskrivning och en presentation av den insamlade empirin ifrån projektet Kiruna Ny Järnväg. Empirin består av projektdokumentation och resultat från utförda intervjuer med representanter för projektaktörerna LKAB, SWECO och BDX, samt författarnas observationer från intervjuerna och användningen av LKAB:s IT system. 6. Kiruna Under Jord 1365 En övergripande fallstudiebeskrivning och en presentation av den insamlade empirin ifrån projektet Kiruna Under Jord 1365. Empirin består av projektdokumentation och resultat från utförda intervjuer med representanter för projektaktörerna LKAB och NCC samt med inhyrda konsulter och slutligen av författarnas observationer från intervjuerna och användningen av LKAB:s IT system. 7. Analys Insamlad empiri i form av dokument, intervjuer och direkta observationer analyseras. Analysen sker genom jämförelser mellan fallstudierna, där likheter och skillnader identifieras inom områdena projektledning, tillämpning av LKAB:s projektmodell, projektorganisationer samt LKAB:s syn på och arbete med kvalitet i projekt. Vidare kopplas detta till den teoretiska referensramen för att utvärdera hur väl det stämmer överens med den litteratur som finns inom området. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av analysen med en övergripande fallstudiejämförelse. 8. Resultat & rekommendationer Resultat från analys presenteras i form av gemensamma och projektspecifika styrkor och förbättringsområden. Därefter resonerar författarna kring orsaker och konsekvenser kopplade till resultaten, där även rekommendationer till LKAB presenteras. 9. Diskussion I det avslutande kapitlet utvärderas huruvida studiens syfte uppnåtts genom att frågeställningarna besvaras. Vidare diskuteras resultatet av litteraturstudien, samt studiens validitet och reliabilitet där bland annat resonemang kring resultatets generaliserbarhet ingår. Avslutningsvis ges förslag på fortsatta studier utifrån slutsatser dragna av studiens resultat. 4

2 Metod I detta kapitel beskrivs och motiveras valda tillvägagångssätt för studien ur ett vetenskapligt perspektiv. Inledningsvis presenteras angreppssättet i form av vald ansats och strategi, vilket följs av en redogörelse över metoder för datainsamling och analys. Avslutningsvis utvärderas dessa metodval med en diskussion om studiens validitet och reliabilitet. Med begreppet vetenskaplig metod menas sättet på vilket syftet omvandlas till en studie. Trots att denna planering har väldigt stor inverkan på resultatet, är det vanligt att det forceras utan någon större reflektion kring problemet och alternativen. Detta beror på att såväl forskare som beställare ofta har en förutfattad mening om lämpligt metodval. (Robson, 1993, ss. 38 39) Att utföra en studie vetenskapligt innebär att forskaren har ett sakligt och objektivt förhållningssätt och arbetar systematiskt och strukturerat. Ett viktigt hjälpmedel till detta är ett ordentligt planeringsarbete där det tydligt framgår hur studien skall genomföras. Det finns ett flertal olika metoder enligt vilka vetenskapliga arbeten kan utföras. För att ge trovärdighet till arbetet är det därför viktigt att forskaren i sitt planeringsarbete gör och kan visa på medvetna metod och teknikval. (Ejvegård, 2009, ss. 17 19) Mot bakgrund till ovan resonemang avser detta kapitel redogöra för författarnas planering och upplägg av examensarbetet. För att kapitlet ska vara lättöverskådligt för läsaren och presenteras i en logisk följd, är det strukturerat likt en tratt i den bemärkelsen att det inleds av breda ansatser och synsätt och avslutas av mer konkreta metoder. Följande områden berörs i kapitlet: 2.1 Forskningsansats: Hur empiri och befintlig teori relateras till varandra. 2.2 Vetenskapligt syfte: Klassificering av studiens syfte utifrån ett explorativt, deskriptivt eller explanativt synsätt. 2.3 Kvalitativ & kvantitativ metod: Datainsamling ur ett kvalitativt och/eller kvantitativt perspektiv. 2.4 Forskningsstrategi: Typen av empiriinsamling som genomförs för att möjliggöra att studiens frågeställningar kan besvaras. 2.5 Litteraturstudie: Planering inför den litteraturstudie som grundar studiens teoretiska referensram. 2.6 Insamlingsmetod för data: Vilken och på vilket sätt empiri samlas in. Baseras på val av forskningsstrategi. 2.7 Analysmetod: Vilka metoder som ligger till grund för analys av insamlad data samt hur dessa tillämpas. 2.8 Metodutvärdering: Utvärdering av studiens validitet och reliabilitet samt redogörelse för hur dessa säkras. 5

HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? 2.1 Forskningsansats Ett av de centrala problemen inom allt vetenskapligt arbete är frågan hur man ska relatera teori och verklighet till varandra. Det finns främst tre vetenskapliga ansatser som beskriver hur forskaren kan gå tillväga: deduktiv, induktiv eller abduktiv. Den förstnämnda innebär att forskaren formulerar hypoteser utifrån befintlig teori och prövar sedan dessa empiriskt, varefter slutsatser om det aktuella fallet kan dras. Att arbeta induktivt innebär att forskaren först samlar in empiri med ett förutsättningslöst förhållningssätt, varefter denna analyseras mot befintlig teori för att klargöra samband. Det abduktiva angreppssättet innebär en kombination av de två tidigare beskrivna. En forskare som arbetar abduktivt växlar mellan att induktivt formulera hypoteser och att testa dem deduktivt. (Patel & Davidson, 2003, ss. 23 25) & (Olsson & Sörensen, 2007, ss. 32 33) Denna studie inleds av att teori samlas in, vilken ligger till grund för en teoretisk referensram. Materialet inhämtas och analyseras växelvis med insamling av empiri, i form av dokumentation från LKAB:s projektverksamhet och intervjuer med projektdeltagare. Det kan därmed anses att ett abduktivt arbetssätt tillämpas. 2.2 Vetenskapligt syfte Vetenskapliga studier kan klassificeras utifrån frågeställningarna i studiens syfte, baserat på hur mycket kunskap som existerar inom problemområdet (Patel & Davidson, 2003, s. 12). De tre klasserna som vanligen används är explorativ, deskriptiv och explanativ forskning (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, ss. 132 133). Vid klassificering är det viktigt att beakta att såväl syfte som forskningsstrategi kan vara flera i antal. Vidare kan syftet förändras under arbetets gång vilket ibland kan göra det svårt att placera en studie under endast ett av dessa begrepp (Ibid.). Explorativa undersökningar utförs då forskaren försöker förstå händelseförlopp och relationer mellan olika företeelser i syfte att skapa grundläggande förståelse för problemområdet. Då studien ämnar samla så mycket kunskap inom det bestämda problemområdet som möjligt, bör problemet belysas på ett generellt sätt. Detta för att täcka in möjliga luckor i området och kunna nå nya kunskaper. Vid en explanativ studie ligger fokus istället på att förklara en situation eller ett problem, för att på så sätt försöka slå fast kausala samband mellan olika fenomen. Att undersöka något deskriptivt syftar till att beskriva egenskaper, händelser och situationer. Till skillnad från explorativa eller explanativa studier nöjer sig forskaren här med att beskriva fenomenet, utan reflektion över kausalitet eller att slutsatser dras. Därför utförs ofta deskriptiva studier som ett förarbete till dessa studier. Deskriptiva studier förutsätter dock att viss kunskap om det aktuella fenomenet redan existerar. Sammanfattningsvis kan den stora skillnaden mellan de tre kategorierna alltså beskrivas som djupet av den kunskap forskaren erhåller om det studerade fenomenet, där explorativ forskning resulterar i den djupaste förståelsen och deskriptiv den ytligaste. (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, ss. 132 135) Denna studie syftar till att besvara de frågeställningar som presenterades i kapitel 1.3. Den första frågeställningen antar ett explanativt forskningssynsätt eftersom frågan avser beskriva hur väl projektmodellen stödjer kvalitetsarbetet, samtidigt som förbättringsmöjligheter 6

KAPITEL 2 METOD eftersöks. Med den andra frågeställningen avses att beskriva hur projektverksamheten fungerar i praktiken och därmed kan frågeställningen anses vara av explorativt slag. Den tredje och sista frågeställningen i denna studie är explanativ eftersom kausala samband mellan projektstyrning och kvalitet eftersöks. 2.3 Kvalitativ & kvantitativ metod I forskningsarbete finns ett behov att systematisera, komprimera och bearbeta det material som ska vara till grund för att besvara studiens frågeställningar. De metoder som hjälper forskaren att samla in och bearbeta information kan kategoriseras som endera kvantitativa eller kvalitativa. (Patel & Davidson, 2003, s. 109) En kvantitativ metod kan beskrivas som en synonym för en datainsamlingsteknik eller ett analysverktyg som framställer eller använder sig av numerisk data såsom avstånd, hastighet och vikt. Exempel på insamlingsteknik kan vara enkät och analysverktyg som grafer eller statistik. I kvantitativa metoder kan statistik användas som ett verktyg för att ordna, bearbeta och analysera data (Patel & Davidson, 2003, s. 109). Vid användning av kvantitativ data syftar forskaren till att kunna uttrycka sig i generella termer med ett resultat representativt för en specifik population. (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, ss. 406 408) Med kvalitativa metoder avser författaren förstå och analysera saker i sin helhet genom att samla in en annan och djupare kunskap än den som i regel erhålls i kvantitativa metoder (Patel & Davidson, 2003, s. 118). Kvalitativa insamlingsmetoder kan variera i utformning allt ifrån kortfattade enkätsvar till djupgående personliga intervjuer (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, s. 470). I kvalitativa metoder såsom intervjuer kan personer som utför intervjuerna ge sin prägel på studien, då det ofta också är densamme som tolkar och analyserar intervjuresultatet (Olsson & Sörensen, 2007, ss. 80 82). För att kunna besvara studiens frågeställningar som härstammar från ett komplext problemområde anser författarna att en djup förståelse för problemet är nödvändigt. Enligt ovan resonemang anser författarna därmed att en kvalitativ insamlingsmetod är mest lämplig för arbetet. 2.4 Forskningsstrategi Det finns ett flertal olika strategier för hur studier kan genomföras. Var och en av strategierna kan användas till explorativ, deskriptiv och explanativ forskning (Yin, 2009, ss. 7 8). Vid valet av strategi är det viktigt att vara medveten om att ingen strategi är bättre eller sämre än någon annan, utan snarare olika lämpliga för olika ändamål (Saunders, Lewis, & Thornhill, 2007, s. 135). Dess lämplighet avgörs av vad studien ämnar besvara, tillgänglig tid och övriga resurser, samt omfattning av existerande kunskap inom området (Ibid.). Vidare kan strategier kombineras om det är till fördel för ändamålet och valet är därmed inte uteslutande. Vid valet av forskningsstrategi bör tre betingelser utvärderas. Dessa är typ av frågeställning, graden av kontroll forskaren har över det studerade fenomenet och fokus 7

HUR LYCKAS MED STORA ANLÄGGNINGSPROJEKT? på nuläget eller på historiska händelser (Yin, 2009, s. 8). Dessa betingelser är sammanställda i Tabell 2 1 tillsammans med de fem vanligaste forskningsstrategierna. Tabell 2 1 Situationsanpassat val av forskningsstrategi (Yin, 2009, s. 8) Strategi Typ av frågeställning Kan det studerade fenomenet manipuleras under studiens gång? Fokus på nuläget? Experiment hur, varför ja ja Enkätundersökning vilka, vad,* var, hur många, hur mycket nej ja Arkivstudie vilka, vad,* var, hur många, hur mycket nej ja/nej Historisk studie hur, varför nej nej Fallstudie hur, varför nej ja * Vid explorativ forskning som ämnar besvara frågeställningar av typen vad kan vilken som helst av de fem strategierna användas. Under Typ av frågeställning (Tabell 2 1, kolumn 2) framgår vilka forskningsstrategier som är lämpliga för studien baserat på om dess frågeställningar är av karaktären vilka, vad, var, hur, eller varför. Detta är den enskilt viktigaste betingelsen att beakta i valet av forskningsstrategi. Generellt sett är frågor av kategorin vad endera explorativa eller, likt kategorierna vilka och var, ämnade att undersöka ett fenomens förekomst eller utbredning. Till explorativa frågeställningar kan vilken som helst av de fem strategierna användas, medan enkätstudie eller arkivstudie sannolikt är det lämpligaste valet för frågor av den andra typen. Frågeställningar som istället karaktäriseras av hur eller varför är mer explanativa och till dessa frågor är troligen fallstudier, experiment eller historisk studie det bästa strategivalet. (Yin, 2009, ss. 9 11) Den andra kolumnen i Tabell 2 1 placerar forskningsstrategierna i två kategorier. För att underlätta valet mellan strategierna inom grupperna består tabellen av ytterligare två kolumner. Strategierna åtskiljs där med frågorna huruvida det studerade objektet eller fenomenet kan manipuleras under studiens gång och om studiens fokus ligger på nuläget eller på historiska händelser. (Yin, 2009, s. 8) Frågeställningarna i denna studie är av explanativ och explorativ karaktär och är på formen hur, vilket med hjälp av Tabell 2 1 avgränsar valet av forskningsstrategi till experiment, historisk studie eller fallstudie. Vidare saknar författarna möjlighet att isolera intressanta företeelser från dess sammanhang vilket innebär att styrbara parametrar saknas och att experiment kan uteslutas som strategi. Då författarna är intresserade av att utföra en nulägesbeskrivning och studera aktuella projekt kan även historisk studie uteslutas. Enligt Yins (2009, s. 8) metod återstår därmed endast fallstudie som lämpligt alternativ för studien. 8