Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2006-2007 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1

Innehållsförteckning Inledning Förskolans styrdokument sidan 3 Organisation.. sidan 3 Förskolan förutsättningar... sidan 3 Barngrupp... sidan 3 Personal.. sidan 4 Lokaler & Utemiljö sidan 4 Arbetet i förskolan sidan 4 Språklig och matematisk utveckling... sidan 5 Social och emotionell utveckling sidan 5 Barns nyfikenhet och lust att lära sidan 6 Samverkan mellan förskola och hem. sidan 6 Resultat i förskolan sidan 7 Prioriterat område sidan 7 Bedömning, åtgärder som genomförts och åtgärder för utveckling... sidan 8 Verksamhetskort... sidan 9 2

Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån verksamhetsmålen i förskolan har arbetats med och vilka åtgärder som behövs för att ytterligare utveckla kvalitén i förskolan, utifrån Läroplan för förskolan Lpfö-98, Kvalitet i förskolan, allmänna råd och kommentarer från Skolverket och Strategiska mål enl. VUS (verksamhetsutveckling i Strömstad). Kvalitetsredovisningen är ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av målen. I denna redovisning fokuserar vi på: Hur förskolan arbetat med barns språkliga och matematiska utveckling. Hur förskolan arbetat med sociala och emotionella utveckling. Hur förskolan arbetat med att utmana barns nyfikenhet och lust att lära. Hur förskolan har samverkat med hemmen. Organisation Tångens förskola har under läsåret 06/07 bestått av fyra avdelningar med 61 barn i åldern 1 5 år inskrivna. Barnen är fördelade på 4 avdelningar. Två avdelningar med barn i åldern 1 3 år, en avdelning med barn i åldern 3 5 år och en resursavdelning med 14 inskrivna barn varav 4 av dessa har någon form av diagnos. På resursavdelningen arbetar 3 förskollärare och en barnskötare och på de övriga är 4 förskollärare och 5 barnskötare fördelade. Förutsättningar Barngrupp Det pedagogiska arbetet på resursavdelningen har utgått från hela gruppen men vissa barn har fått mer individuell tid p.g.a. sina behov medan andra fått det för att de är mer vuxensökande. Viktigt har varit att utifrån aktiviteter dela gruppen. Arbetslaget som arbetat med våra yngsta barn har fokuserat på grupptryggheten, ålderspridningen i en grupp har även krävt strukturering och organisering såväl av den pedagogiska som den fysiska miljön. För att erbjuda de bästa förutsättningarna för lek och lärande har man samlat alla 3-åringarna i en egen grupp som tillsammans gått till skogen och haft egen samling.gemensamma samlingar som Röris och Sångsamlig i hela huset har uppfyllt såväl motoriska som sociala och språkliga målsättningar. Grupperna har arbetat flexibelt med nyinskolningar och överinskolningar under hela året, för att möta behovet av barn i kön, detta har av vissa upplevts arbetsamt p.g.a. den rubbade gruppdynamiken. 3

Förutsättningar Personal Resursavdelningen hade under hösten en personalförstärkning i arbetslaget. Inledningen på hösten var mer kaotisk för ett arbetslag där man fick lägga energi på att få vikarier och även arbeta utan, detta p.g.a. långtidssjukskrivning. För övrigt har arbetslaget i huset varit stabilt. En person har varit insatt en dag/vecka utifrån kvalitetshöjande medel för att uppnå förutsättningar för planeringstid i verksamheten. Arbetslagen har under året deltagit i en föreläsningsserie utifrån Reggio Emilias pedagogiska filosofi, en förskollärare har även gått en grundkurs i pedagogisk dokumentation som också bygger på detta förhållningssätt gentemot barnen. Kompetensutvecklingen har gett tydliga spår i verksamheten bl.a. genom tillgängligheten av konkreta material för barnen, samt inspiration och diskussioner till ett förändrat arbetssätt. Kompetensutveckling av TRAS, tidig kartläggning av barns språkutveckling, StegVis, arbetsmetod av utveckling av barns sociala och emotionella kompetens har fortsatt under året. Träffar för återkoppling med specialpedagoger har varit uppskattat. Arbetslaget på resursavd. har även deltagit i kvällsföreläsningar som handlat om Aspergers syndrom, ADHD, autism och språkutveckling. En förskollärare har även genom gått 4-dagars utbildning med inriktning tecken som stöd och en samtalsutbildning anordnad av Resurscentrum. Hela arbetslaget deltog i workshopen Den nya förskolan - med kvalitet i fokus. Samtlig personal har genomgått utbildning i Första hjälpen, Hjärt & Lungräddning, Den schemalagda planeringstiden/apt på kvällstid en gång / vecka har fungerat bra. Personalens arbetsschema är förändrat för att bättre kunna säkra den enskilda planeringstiden. Förutsättningarna för planeringstid har förbättrats men det finns fortfarande tillfällen när man upplever att tiden för den enskilda planeringen får stå tillbaka bl.a. för att personal är borta.. Lokaler & utemiljö Innemiljön utvecklas kontinuerligt för att möta barnens behov och intresse. Att skapa flera rum i rummet har varit en genomgående trend på samtliga avdelningar. Utemiljön är välanpassad och stimulerande men även närmiljön används för ytterligare utmaningar. Under året har en del av ett förråd inretts till snickarbod även klättervägg och basketkorg har satts upp. Arbetet i förskolan Arbetet med Portfolio som dokumentationsmodell och förhållningssätt genomsyrar hela verksamheten. Att dokumentera barnets utveckling genom foto, och tillsammans med barnet beskriva händelser, synliggör barnets verkliga utveckling. En viktig del av dokumentationen finns tillgänglig för varje enskilt barn, här kan barnet själv uppleva sin egen kunskapsutveckling jag kan, vilket ger en grundläggande tillit till inlärning. 4

Ett tema-inriktat arbetssätt ger baren möjlighet att utveckla sitt kunskapssökande. Genom att utgå från barnens intresse väljer man tema ex. olika sagor som barnen är intresserade av, djur, min kropp, saker man hittar på promenader och sedan tar fasta på och undersöker på förskolan. En avdelning har vid ett flertal tillfällen besökt en damm för att följa processen från grodyngel till groda. Leken är grunden för allt lärande och i vardagen ges många tillfällen för att stimulera hela barnets utveckling. Personalen stödjer och vägleder barnen till att öka sitt eget ansvarstagande i leken samt tar vara på de spontana situationsanknutna inlärningstillfällena som ges i lek och rutinsituationer. Språklig och matematisk utveckling: Genom personalens medvetenhet om språkets betydelse för barns utveckling arbetas det med att ge barnen tid och utrymme för samtal under hela dagen i förskolan. Den vuxnes respons genom att lyssna, benämna, ställa följdfrågor samt att uppmuntra barnens egna tillfällen till dialog ger goda förutsättningar för utveckling. Som stöd i samlingarna arbetas med konkret material. För att förstärka det verbala används sagopåsar, sångpåsar och flanobilder. Rim, ramsor och sång förekommer dagligen liksom läsning och sagolyssnande. I dialogen med vissa barn förekommer även tecken som stöd. På förskolan finns även material som Språkpärmen, Språklåda och Att arbeta med barns språk som ger stöd i arbetet med att utveckla barns språk. Även datorn ger språkträning. Med ett medvetet synsätt så finns även matematiken med i de flesta situationer i vardagen, man sorterar och räknar, jämför och talar om motsatser, prepositioner, genom att konkretisera stimuleras barnen till inlärning. Social och emotionell utveckling: Mycket stor del av det grundläggande arbetet i förskolan fokuseras på att bygga en trygg och positiv barngrupp som respekterar varandra, samt att barnen individuellt klarar att lyssna och visa hänsyn. Man försöker även få barnen att kunna sätta sig in i varandras känslor och situationer, samt att öva sig att sätta ord på dessa. Hos de yngsta barnen upplever man att den empatiska förståelsen ökar när de t.ex. börjar krama och trösta varandra. I grupper med barn i åldern 3 5 år har arbetsmaterialet StegVis använts för att stimulera och utveckla barns emotionella och sociala kompetens. 5

Barns nyfikenhet och lust att lära: Att skapa en tillåtande och tillgänglig miljö för barns utforskande och kreativitet genomsyrar hela förskolan. Att skapa rum i rummet stimulerar till bättre förutsättningar till lek och inbjuder till olika typer av lek. Genom lyssnande och lyhörd personal som tar aktiv del i barnens intressen och frågor bygger man vidare på barnens egen nyfikenhet och lust att lära. Utifrån frågeställningar från barnen skapar man ett tema som fördjupar barnens kunskap att även ta med barnen till nya miljöer erbjuder nya upptäckter och utmaningar. Ett arbetslag har provat på att arbeta ännu mera utifrån Reggio-Emilia inspirerat arbetssätt, här ses processen som det viktigaste och inte målet. Resultat från enkätundersökning: Hur nöjd är Du med vad ditt barn lär sig? Svar från 44 föräldrar. Medelvärdet på en skala 1 6 är 5,56 Samverkan mellan förskola och hem: Inskolningstiden är det första viktiga mötet för personal med barn och föräldrar. Här läggs grunden för en god kontakt som ska bygga på ömsesidig tilltro för varandras kompetenser. Ett öppet förhållningssätt där man är lyhörd och försöker tillgodose barns och föräldrars önskemål är viktigt. Den dagliga tamburkontakten med föräldrar är viktig för att hela tiden informera föräldrar vad som händer det enskilda barnet och i förskoleverksamheten som helhet. Under inskolningstiden har man det första viktiga samtalet med föräldrar och under våren genomförs ett utvecklingssamtal som bygger på den dokumentation man arbetat fram runt barnet under året. Från barnen är ca 2 år startar man med kartläggning enl. TRAS-schemat, (tidig registrering av barns språk). Här är även barnets egen portfoliopärm viktig. Inför årets utvecklingssamtal har även ett dokument lämnats till hemmet där föräldrarna ges möjlighet till egen reflektion ang. sitt barns utveckling innan samtalet. Genom en dialog mellan personal och föräldrar kan man här komma fram gemensamt till inom vilka områden barnet behöver stöd och stimulans i sin fortsatta utveckling. Resursbarnens föräldrar har samtal ungefär var sjätte vecka, här utarbetas även åtgärdsprogram. Förskolan genomför ett föräldramöte under hösten och några gemensamma trivselkvällar och andra aktiviteter för barn och föräldrar under året. Genom ett öppet förhållningssätt gentemot föräldrar och försök att tillgodose deras önskemål så långt det går upplever all personal att samarbetet med föräldrarna fungerar bra. 6

Resultat från enkätundersökning: Föräldrar till 43 barn har vid tillfället för enkäten deltagit i utvecklingssamtal. På en skala 1 6 vid frågeställning hur nöjda föräldrarna är med hur samtalet genomfördes är medelvärdet 5,6. Vid frågeställningen ang. hur nöjd man är med förskolan som helhet har föräldrar till 44 barn svarat och medelvärdet är 5,6. Åtgärder som genomförts: Fördjupad kompetensutveckling inom Reggio-Emilia inspirerat arbetssätt, TRAS och StegVis. Utveckling av inne- och utemiljö för att stimulera och öka barnens tillgänglighet och stimulera deras nyfikenhet och lust att lära. Samarbetet har ökat mellan avdelningarna för de yngsta barnen Resultat i förskolan: De äldsta barnen har utvecklat ett rikt och nyanserat talspråk, de samtalar och diskuterar både med varandra och vuxna. De visar glädje i att dela med sig av sina tankar och upplevelser och kan argumentera för sin sak. De har även en grundläggande förståelse för skriftspråket och hur det används, de känner igen siffror i sin vardag och har en grundläggande förståelse för matematik i vardagen. Uppdelning av barnen i mindre grupper har givit goda resultat. Personalen känner att de lyckats med att göra samlingarna till något som barnen tycker är positivt mycket p.g.a. medveten planering av temaarbetet och att man konkretiserat det pedagogiska materialet. 7

Bedömning: Rektors bedömning är att arbetslaget har arbetat väl mot Läroplanens mål att sträva mot. Strategiska mål enl. VUS faller väl in i läroplanens mål. Eftersom förskolan är förhållandevis ny fortskrider kvalitetsarbetet med arbetsplan enligt Skolverkets Kvalitet i förskolan. Föräldrarna är i hög grad nöjda med förskolans verksamhet, det har framkommit att föräldrar till våra barn i behov av särskilt stöd har varit speciellt nöjda. Åtgärder för utveckling: Utveckla samarbetet med föräldrar genom att starta med fördjupade introduktionssamtal. Arbeta vidare utifrån ett Reggio-Emilia inspirerat arbetssätt. Kontinuerligt förändra lokaler och utemiljö utifrån barnens behov. Utveckla samsyn och samarbete i hela huset. 8

Verksamhetskort Tångens förskola Brukare 2005-06 2006-07 2007-08 Medarbetare 2004-05 2005-06 2007-08 Utvecklingssamtal, förskolan 5,62 (av 6) 5,6 (av 6) Lärande, förskolan 5,24 5,5 (av 6) Trivs du på din arbetsplats? Förskola 5,2 (av 6) 4,7 (av 6) Nöjd med förskolan som helhet. 5,6 (av 6) Andel barnskötare Andel förskollärare 46% 54% Ekonomi. Verksamhet och processer 2003 04 2004-05 2005-06 9