Vårdavtalets kvalitetsindikatorer



Relevanta dokument
Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Resultat Akutkliniken

Resultat Anestesikliniken

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Kvalitetsbokslut Vårdplatsenheten MSE

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2019

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

SÖDERSJUKHUSETS PATIENTSÄKERHETS- BERÄTTELSE 2011

Sommarenkäten Sämre intensivvård på sommaren? Ger det ökad arbetsbelastning eller mer pressad arbetssituation?

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Verksamhetsberättelse januari-augusti 2018 Hälsostaden. Bilaga: Tabeller kvalitetsuppföljning för sjukvårdsförvaltningarna

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Markörbaserad journalgranskning

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag 2017

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Studiecirkel Säker vård alla gånger

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Frågeformulär inför triangelrevision av strokeenheter enligt 8 kriterier för god strokeenhetsvård. Del 2 Riksstrokedata.

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist

KVALITETSREDOVISNING 2010 Anestesikliniken

SIR:s och SIS:s nationella kvalitetsindikatorer för intensivvård

Trycksår - handlingsplan

Vrinnevisjukhuset Norrköping

Sunderby sjukhus FOU-dagen Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Intensivvårdsavdelningen ViN. Genombrottsprojekt VRI

Punktprevalensmätning Vårdrelaterade

Kvalitetsindikatorer ny riktlinje. Christina Agvald-Öhman Pär Lindgren

Kvalitets- och kostnadsdata ger

Genombrottsprojektet VRI NK består av avd 71, postop, NIVA, Neuroop.

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat

Delårsrapport 2 - förhandsrapport (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen)

Kreativt avbrott Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Patientsäkerhetsberättelse för Region Skåne

Resultat Anestesikliniken

5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Regional förteckning över kvalitetsindikatorer för hälsooch sjukvård med regionala måltal

Resultat Akutkliniken

NYHETSBREV NR 2 MAJ 2009

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Rekommendationer kan minska postoperativa infektioner

Patientsäkerhetsberättelse för Södersjukhuset 2013

Revisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström

Länsgemensam ledning i samverkan. Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Patiensäkerhetsberättelse KIRURGI-, KVINNO- OCH BARNCENTRUM ANNIKA HULL LAINE

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Egenkontroll på vårdavdelningar, Vårdhygienisk checklista för

Handlingsplan för ökad följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK)

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Resultat Anestesikliniken

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Nationellt patientsäkerhetsarbete

ÖVERBELASTNING OCH DESS KONSEKVENSER FÖR VÅRDEN LISA SMEDS ALENIUS

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Förebyggande arbete mot vårdrelaterade infektioner (VRI)

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Kad bara när det behövs!

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Hur ska vi minska vårdrelaterade infektioner?

Patientsäkerhetsberättelse

Prehospitalt omhändertagande

Infektionsverktyget. Utbildning till stöd för användning av Infektionsverktyget i SLL

Organisationsstruktur och säkerhet. SFOG Kristianstad Harald Almström

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

VÄLKOMNA. Svenska Intensivvårdsregistret SIR POST IVA SEMINARIE 26 Augusti VÄLKOMNA

Patientsäkerhetsberättelse för Capio Geriatrik Nacka Gunilla Brohmé, Linda Holmgren

Vårdrelaterade infektioner ska stoppas VRISS

09.45 Blåsöverfyllnad Eva Joelsson Alm

Rapport Markörbaserad journalgranskning

KVALITETSREDOVISNING 2010 Akutkliniken

MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården SKADEOMRÅDEN, UNDVIKBARHET SAMT FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID.

Verksamhetsuppföljning med Infektionsverktyget

Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård den 21 mars, 2018.

Resultat Anestesikliniken

Kvalitetsbokslut 2012

Regional riktlinje för överföring av vuxen patient mellan sjukhus

Fast Track Är det patientsäkert? Urban Berg Överläkare i ortopedi, Kungälvs sjukhus Doktorand vid Göteborgs universitet

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Kvalitetskontroll av data. Caroline Mårdh & Lena Andersson

Sjukvård i Västra Götalandsregionen

Kvalitetsbokslut 2013

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Transkript:

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark som fått trombolysbehandling Målnivå 2010 1 % 12% 2011 8 % 13% 10% 2012 5.6% 12.4% 10% Inför tidigare års redovisningar har fullständiga journalgranskning genomförts på samtliga patienter med diagnoskod 163. Målet med granskningarna var att se hur många av dem som hade indikation för trombolys och hur många av dem som också fick det. Resultatet jämfördes med data som vi fått ut från Riks-Stroke registret. Orsaken till denna granskning var att vi på indikatorn Stroke/Trombolys fått ett resultat långt under miniminivån. Vi ville med den granskningen visa att vi faktiskt hade trombolyserat alla patienter som hade indikation, att ingen hade missats. Resultatet med journalgranskningen blev att vi under år 2010 inte hade indikation på att trombolysera fler än vad vi hade redovisat att vi gjort i Riks- Stroke. Alla strokelarm som inkommer till akuten bedöms i samband med bakjour avseende trombolys. Vi bedömer att samtliga patienter har fått en adekvat bedömning. Befolkningen i vårt upptagningsområde är äldre än genomsnittet. De söker sjukvård senare och har många gånger långa avstånd till sjukvård. Detta medför att tidsaspekten blir avgörande för eventuell trombolys. Andel strokepatienter som var ADL oberoende tre månader efter akutfasen 2010 77% 64% 2011 55% 2012 77% 75% Rapportering till RIKS-Hia (kvalitetsregister)(yngre än 80 år) Målnivå 2010 100% 95% 2011 100% 75% 2012 100% 96%

Täckningsgrad i cancer register År Prostatacancer Blåscancer Cancer coli Maligna Krav melanom ea 100% 100% 2011 92% 88% 100% 100% 95% 2012 100% 100% 100% 100% 95% Täckningsgrad= Antalet patienter som diagnostiserat med diagnos delat med antal patienter som är inrapporterade till cancerregister Täckningsgraden gällande prostatacancerregister har förbättrats från 92% till 100%. Täckningsgraden gällande kvalitetsregister för blåscancer har förbättrats från 88% till 100%. Kontaktsjuksköterska är ansvarig och för in siffrorna vartefter. Vi har skapat system som gör att vi har bättre översikt över patienterna. De ansvariga för cancerregistren(inca) kan inte presentera exakta siffror förrän senare i år. Täckningsgrad i Svenska höftprotesregistret Krav 2010 100% 2011 100% 97% 2012 100% 97% Täckningsgrad i Svenska knäprotesregistret Krav 2010-2011 100% 97% 2012 100% 97% Andel protesopererade höftfrakturpatienter 65 år och äldre med cervikal höftfraktur Miniminivå/Målnivå ea 2011 67% 70% 47%/55% 2012 58% 63% 51%/63% Fler inkilade frakturer2012 som ej skall protesopereras. Andel patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar efter ankomst Miniminivå/målnivå 2010 92% 61% 2011 81% 71% 57%/ 2012 85% 79% 57%/71%

Täckningsgrad i rapportering till Svenska Obesitas registret (SOReg) Målnivå 2011 100% 2012 100% 95% Andel av kirurgiska operationer i sluten vård där WHO s checklista för säker kirurgi används ny 2012 2011 ea 2012 83% Ej infört på samtliga discipliner på sjukhus 2012. 2013 deltar samtliga. Andel patienter ned postoperativa komplikationer inom 30 dagar vid elektiv galloperation ny 2012 2011 ea 2012 Teknisk miss vid rapportering, efterrapportering sker till september. Andel av patienter med riskfaktorer där MRSA odlingar tagits enligt vårdprogram Miniminivå/Målnivå 2010 62% 71% 2011 76% 74% 2012 75% 76%/87% Datakvalitet/Felkälla: Samtliga avdelningar medverkar. Resultatet inkluderar även patienter som de senaste 6 månaderna varit i kontakt med sjukvård/tandvård utanför Sverige Analys: Liten försämring av resultatet i jämförelse med 2011, 1 %. Arbete pågår ständigt med att förbättra följsamheten till handlingsprogrammet. Mål >90 % komplett odlade patienter med riskfaktor. Åtgärd: använda att göra listan som en påminnelse, dokumentation i TC på avsedd plats. Andel patienter med vårdrelaterade infektioner 2010 Mätning 1 2% Mätning 2 8% 2011 Mätning 1 7,6% Mätning 1 10,8% Mätning 2 7;8% 2012 Mätning 1 7% Mätning 2 5% Mätning 2 10,4% Mätning 1 9,6% Mätning 2 9,5%

IVA ingår i antal verksamheter som deltar. Resultatet visar en liten förbättring i jämförelse med tidigare år och är underlag för förbättringsarbete under 2013. Alla vårdavdelningar har egen handlingsplan för tillvägagångssätt och uppföljning av sina resultat och mål. Gemensam uppföljning efter varje studie och förbättrings åtgärd. Mål:< 5 %. Resultat för iva våren, 1 av 4 25% som hade VRI och under hösten 0 av 7st 0% VRI. Förbättringsåtgärder är att bibehålla 0 och lågt värde. Pågår hygieninformation från hygienombud om basala hygienrutiner och att göra en web baserad utbildning (all personal) under 2013. Mål TUFF-certifikat att alla har genomgått den under 2013 och på så sätt få med kunskap och information. Har en nedskriven rutin för VAP. (Ventilator associerad pneumoni) med ex höjd huvudända 30%. Har en rutin för blåsscanning att följa för att förhindra överfylld urinblåsa. Narkosläkarna kommer att se över och påbörja arbete med CVK-inläggning i kommande förbättringsarbeten. Andel patienter som är riskbedömda enligt Nortonskalan (Trycksårsbedömning) inom24 timmar efter inskrivning på avdelning 2010 79% 57% 2011 78% 55% 2012 Mätning 1 79% Mätning 2 78% Mätning 1 59% Mätning 2 62% Resultaten ingår i verksamhetens förbättringsarbete. Vidtagna förbättringar är: Intensivvårdsavdelningen har 100 % TUFF-certifierade medarbetare. Recertifiering planeras under 2013. Varje vårdavdelning har TUFF ombud. All fast personal skall vara TUFF certifierade, mål 100%. 2013 kommer arbetet med att förbättra resultaten på PPM genomföras. Alla vårdavdelningar har egen handlingsplan för tillvägagångssätt och uppföljning av sina resultat och mål. Gemensam uppföljning efter varje studie och förbättringsåtgärd. Mål: 85 % av patienterna skall vara riskbedömda och dokumenterade i journalen. Åtgärd: använda att göra listan som en påminnelse, dokumentation i TC på avsedd plats. Avstämning, dvs egen punktprevalens, 1 gång/månad. Andel patienter som under aktuellt vårdtillfälle förvärvat trycksår 2010 1% 2% 2011 1,3% 2012 Mätning 1 2,4% Mätning 2 7,5% Mätning 1 3,7% Mätning 2 3,6%

Följsamhet till basala hygien och klädrutiner 2010 Mätning 2 63% 44 % 2011 Mätning 1 46% 55% Mätning 2 68% 2012 Mätning 1 57% Mätning 2 57% För att nå 100 % skall 7 moment genomförs korrekt. De moment som innebär att desinficera händer innan man tar på sig skyddshandskar är det som uppfylls minst. Alla vårdavdelningar har egen handlingsplan för tillvägagångssätt och uppföljning av sina resultat och mål. Gemensam uppföljning efter varje studie och förbättringsåtgärd. Mål 75 % korrekt följsamhet till hygienrutiner samt 100% följsamhet till klädrutiner. 2013 kommer verksamheten att arbetet med att förbättra resultaten på PPM genomföras. Registrering av SAPS3 i SIR Målnivå 2010 94% 2011 100% 2012 100% 90% SAPS3 är ett sätt att beskriva hur sjuk patienten är då den läggs in på intensivvårdsavdelningen (IVA). Ett flertal data från sjuklighet före IVA, orsaker till att patienten kom till IVA, samt avvikande mätvärden i samband med inläggning på IVA, tas med. Vi använder oss av ett dataprogram där alla dessa data matas in. Alla patienter ingår automatiskt i SAPS3-modellen. Vårt resultat innebär att samtliga våra intensivvårdspatienter finns med i detta kvalitetsregister. Riskjusterad mortalitet efter vård på IVA 2011 SMR 0,70 SMR 0,57 2012 0,56 0,58 SMR (standardiserad mortalitetskvot) beräknas som kvoten av förväntad och observerad mortalitet 30 dagar efter inläggning på intensivvårdsavdelning. SMR på 1,0 innebär att lika många patienter dör som förväntat. Riskjusterad mortalitet betyder i hur hög grad patienten överlever efter IVA. Hänsyn tas då till hur sjuk patienten var då den lades in på IVA (SAPS3, se ovan). Överlevnaden mäts 30 dagar efter inläggning på IVA. Ju lägre siffra, desto bättre överlevnad. Medelvärdet i Sverige 2012 var 0,61. Vårt resultat står sig alltså väl i förhållande till andra intensivvårdskliniker i Sverige. Oplanerad återinskrivning på IVA 2011 2,08 % 6,00 % 2012 1,8%

Återinläggning på IVA anses allmänt kunna spegla att patienten inte hunnit bli tillräckligt återställd, och därmed blivit utskriven för tidigt. Orsaken till för tidig utskrivning kan bl. a vara resursbrist inom intensivvården, men också bristande rutiner och omhändertagande inom och utanför IVA. Medelvärdet i Sverige 2012 var 2,6 %. Vi har en låg återinskrivning vilket tyder på goda rutiner samt gott tillvaratagande av resurser Andel patienter som nutritionsbedömts inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning 2010 46% (efter 48 53% timmar) 2011 29% (efter 48 52% timmar) 2012 50% 58% Resultatet har förbättrats betydligt från 2011 (29%). Mål för 2013: 85 % av antalet vuxna patienter skall vara nutritionsbedömda och dokumenterade i journalen. Åtgärd: Använda att göra listan som en påminnelse, dokumentation i TC på avsedd plats. Avstämning, dvs egen punktprevalens, 1 gång/månad. Ökat samarbete med våra dietister. Varje vårdavdelning har TUFF ombud. All fast personal skall vara TUFF certifierade, mål 100%. 2013 kommer verksamheten att arbetet med att förbättra resultaten på PPM genomföras. Intensivvårdsavdelningen har 100 % TUFF-certifierade medarbetare. Recertifiering planeras under 2013.

Vistelsetid på akutmottagning, högst 4 timmar 2010 82% 73% 2011 83% 69% 2012 85% 68% Vistelsetid på akutmottagning, högst 4 timmar, 80 år och äldre 2010 76% 63% 2011 78% 57% 2012 78% 56% Andel patienter med door-to-dorr < 4 timmar (alla åldrar) på akuten har förbättrats från 84% 2011 till 85%. Andel patienter med door-to door < 4 timmar (>80 år) på akuten har förbättrats från 78 % 2011 till 79,5%. Ett flödesförbättringsarbete har påbörjats. Akutmottagningen har under året infört nytt triagesystem, RETTS. Akutmottagningen och vårdavdelning 4 har påbörjat ett pilotprojekt gällande säker Kommunikation, SBAR. Hälsofrämjande indikatorer Dokumentation av rökstatus i journalen hos patienter i samband med operation (specifika diagnoser) 2011 76% 2012 34,7% Olika mätmetoder under 2011 och 2012, varvid resultaten inte går att jämföra. Dokumentation av rökavvänjning i journal i samband med operation (Specifika diagnoser) 2011 17% 2012 Ej påbörjats Akut hjärtinfarkt. Dokumentation av rökstatus i journalen 2011 100% 2012 91% Strukturerad journalgranskning Den övervägande andelen funna skador har visat sig vara vårdrelaterade infektioner. De undvikbara skadorna såsom djupa protesinfektioner och infektioner inom ortopedin har granskats närmare. Här har man satt in ett intensivt arbete med att förbättra de rutiner och förutsättningar man har på operationsavdelningen.

Det arbete som gjorts är att man har gjort en serie CFU-mätningar och därefter infört en ny klädrutin vilket har höjt standarden avsevärt. Arbete pågår tillsammans med Locum och fastighetsförvaltaren för att skapa rutiner vad gäller god ventilation. På vårdavdelningarna jobbar man med att ensa journalföringen/dokumentationen för att göra den enhetlig och lättöverskådlig. I och med att journalgranskningen permanentats och genomförs månatligen har rutinen att registrera svårare fall av vårdskador i avvikelsesystemet förbättrats. Medicinkliniken kommer att under 2013 införa den markörbaserade journalgranskningen på 2 avdelningar. Dokumentation av händelseanalys: Vi har valt att registrera samtliga händelseanalyser i Nitha (Nationellt it-stöd för händelseanalyser) Införandet av Nitha är genomfört mot 8 analysledare men systemet är inte användarvänligt och kräver oerhört mycket tid som kan användas till annat. Införande av läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelser: Alla medicinavdelningar, hela medicinkliniken, hade redan vid förra årets (2012) redovisning av kvalitetsindikatorer infört rutin för läkemedelsavstämning och läkemedelsberättelse. Alltså redovisar vi för samma enheter i år. Stickprovskontroller varje månad, enligt SKL:s metod. Av vår IT enhet, 10 st slumpvis utvalda journaler/ månad. Under första delen av året kunde vi se att det var stor skillnad på om patienten skrevs ut en veckodag eller på en helgdag. Skrevs man ut i veckan visade statistiken nära 100% för båda parametrarna. Under helgen betydligt sämre. Bemanningen skiljer sig åt i veckan och på helgen. Efter förbättringsåtgärder i form av fortlöpande information till medicinläkar- gruppen under våren 2012, kunde vi se ett klart bättre resultat på helgerna. Nedan följer det sammantagna resultatet: Läkemedelsberättelse; 110 st av 120 granskade patienter hade fått en läkemedelsberättelse: 92% (förra året 80%) Läkemedelsavstämning; 107 st av 120 granskade hade fått en läkemedelsavstämning: 89% (förra året 52%) Patientsäkerhetskultur: Kulturenkäten genomfördes våren 2011 mot alla hälso- och sjukvårdspersonal i samtliga verksamheter. Svarsfrekvensen var 43 %, trots den låga svarsfrekvensen visade helhetsintrycket på TioHundra AB nivå ett likartat utseende i spindeldiagrammet. Att analysera materialet på enhetsnivå ansågs inte vara möjligt då svarsfrekvensen varierade. En ny mätning planeras i april 2013 med fokus på att öka svarsfrekvensen och därefter skall resultatet ingå i verksamhetens egenkontroll och handlingsplan.