Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering

VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tina Palm, projektledare SLUTRAPPORT 1 (35) VON/2008:56-027 Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv -En utvärdering Slutrapport stimulansmedel Tina Palm

SLUTRAPPORT 2 (35) Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Projektets syfte... 6 Projektets mål... 6 Projektledarens uppdrag... 6 Målgrupp... 7 Projektorganisation... 7 Styrgrupp... 7 Projektledare... 7 Samarbetspartners... 7 Tidsram... 7 Definition av begrepp som förekommer i rapporten... 8 Hälsofrämjande... 8 Förebyggande (hälso- och sjukvård)... 8 Rehabilitering... 8 Vardagsrehabilitering - ett rehabiliterande förhållningssätt... 8 Koppling till andra projekt... 8 Utvärdering... 9 Utvärdering av projektet... 9 Processutvärdering av projektgenomförandet... 9 Resultatutvärdering av utbildningsinsatsen... 14 Värdering av projektet och avslutande reflektioner... 17 Referenser... 20 Bilagor... 20 1. Rutin för teamträffar inom hemtjänsten... 21 2. Genomförandeplan Hemtjänst... 23 3. Kontaktpersonalskapets uppdrag... 27 4. Enkätundersökning Gemensamt förhållningssätt... 29 Gemensamt Förhållningssätt Enkätsvar..32

SLUTRAPPORT 3 (35) Sammanfattning Projektet Gemensamt förhållningssätt startade i maj 2007 och avslutas till årsskiftet 2009/2010. Den här rapporten är en utvärdering av projektet. Utvärderingen har genomförts av Tina Palm Leg. Arbetsterapeut som också har varit projektledare. Projektet har finansierats med statliga stimulansmedel. När projektet startade inriktades uppdraget på att hitta ett arbetssätt och en gemensam modell för hur personalen inom äldreomsorgen ska arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt. Projektet begränsades genom att rikta in sig på hemtjänstområdet. Uppdraget har under årens lopp utvecklats och förändrats beroende på ytterligare stimulansmedel under ett år. Här beskrivs kortfattat vad uppdraget inom projektet varit. En modell för hur teamträffar, tidigare vårdplanering, ska se ut inom hemtjänsten har arbetats fram, den har provats och används nu i nästan alla hemtjänstgrupper. Servicehuset Igelkotten arbetar med sina teamträffar som man gör inom särskilt boende. Undersköterskor som har gått en gymnasieutbildning Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt har fått processhandledning av projektledaren i mindre grupper efter sin utbildning vid fem tillfällen. Totalt har 56 undersköterskor deltagit i den under en termin var. All hemtjänstpersonal har erbjudits att delta i en studiecirkel Aktivitet och självständighet tillsammans med sin arbetsgrupp vid fem tillfällen där projektledaren varit sammankallande och samtalsledare. Totalt har 211 hemtjänstpersonal deltagit i studiecirkeln. Kontaktpersonal inom hemtjänst och särskilt boende har sedan tidigare arbetat med arbetsplaner tillsammans med brukarna. Den arbetsplanen har under projekttiden reviderats. Det har resulterat i en genomförandeplan som under 2009 har implementerats i hela äldreomsorgen i Katrineholm. I samband med det har även kontaktpersonalens ansvar och uppdrag tydliggjorts. För att utvärdera projektet har en enkätundersökning genomförts. Den har riktats sig till all hemtjänstpersonal. Enkäten delades ut till områdeschefen som vidarebefordrat den till all personal i samband med arbetsplatsträffar, teamträffar eller andra tillfällen då alla varit samlade. Områdeschefen har samlat in enkäterna och lämnat dem vidare till projektledaren i slutna kuvert. Totalt lämnades 204 enkäter ut. Enkäten har besvarats av 133 personal. Undersökningen syftade till att ta reda på om hemtjänstpersonalen tillämpar de kunskaper de fått genom olika utbildningar, om de använder sig av ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt i sitt arbete hos brukarna samt hur de anser att teamträffar fungerar inom sin verksamhet. Resultatet visar att 49 procent av de som svarat har gått gymnasieutbildningen Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt, 67 procent har deltagit i studiecirkeln Aktivitet och självständighet och att 68 procent anger att deras arbetssätt har påverkats i samband med den kunskap de fått i någon av utbildningarna. Av de svarande anger 83 procent att de oftast använder sig av ett

SLUTRAPPORT 4 (35) vardagsrehabiliterande förhållningssätt i arbetet hos brukarna. Totalt tycker 75 procent att teamträffen fungerar bra eller mycket bra på sitt område. Det har tagit tid att implementera ett nytt arbetssätt inom en så stor organisation och till så många olika yrkeskategorier. Nu har modellen provats ett tag och det verkar som om vårdpersonal tillsammans med områdeschef, sjuksköterska, paramedicinare och biståndshandläggare börjar hitta rutiner och arbetssätt som fungerar. Med teamträff, genomförandeplaner och ett tydligt uppdrag för kontaktpersonalen har äldreomsorgen kommit en bit på väg för att personalen ska kunna arbeta med ett hälsofrämjande förhållningssätt men också för att kunna bidra med att höja livskvalitén, meningsfullheten och delaktigheten hos brukaren i eget boende.

Inledning SLUTRAPPORT 5 (35) Gemensamt förhållningssätt - ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv har varit ett samverkansprojekt för personal inom vårdoch omsorgsförvaltningen. Målgruppen var all personal som arbetar i hemtjänsten, även områdeschefer, distriktssjuksköterskor, paramedicinare, biståndshandläggare som har hemtjänsten som sitt ansvarsområde i Katrineholms kommun. Projektet har finansierats av statliga stimulansmedel som beviljats av Socialstyrelsen under åren 2006-2009. I maj 2007 anställdes arbetsterapeut Tina Palm som projektledare. Projektet beräknades att pågå till december 2008, men förlängdes med ett år till december 2009. Projektet har inriktat sig på fyra områden: En gemensam modell för teamträffar inom hemtjänsten, processhandledning till personal som gått gymnasieutbildning Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt, studiecirkel Aktivitet och självständighet vid fem tillfällen/arbetsgrupp till all hemtjänstpersonal samt revidering, utbildning och implementering av ny genomförandeplan inom hemtjänst och särskilt boende. Bakgrund Regeringen har bedömt att kvalitén i vården och omsorgen om äldre kvinnor och män behöver höjas. Såväl det medicinska omhändertagandet som det sociala innehållet i äldreomsorgen behöver förbättras. Det förebyggande arbetet behöver intensifieras. Socialstyrelsen fick därför år 2006 i uppdrag av regeringen att fördela stimulansmedel för att stödja kommuner och landsting i deras arbete att utveckla vården och omsorgen om äldre personer. Katrineholms Kommun har beviljats stimulansmedel för att kunna utveckla rehabiliteringsinsatserna, bredda och förbättra kompetensen hos personalen kring hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser som ska gagna brukaren och höja livskvaliteten för pensionärerna. I Katrineholms kommun fanns ingen systematisk modell för hur paramedicinsk personal, biståndshandläggare, områdeschefer, sjuksköterskor och vårdpersonal ska arbeta för att uppnå det i verksamheterna. Medellivslängden ökar och vi får allt fler äldre i samhället. Fler äldre med stora omsorgs- och omvårdnadsbehov i eget boende kommer framöver att innebära ökade behov, förstärkta insatser och kunskaper kring hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande åtgärder i hemmet. Att fortsätta vara aktiv är av stor betydelse för att boendet hemma ska fungera bra. Fler äldre i eget boende kan innebära att man möter individer med flera olika diagnoser, där behoven kommer att vara både av medicinsk och social karaktär samt snabbt föränderliga. (Socialstyrelsen 2007) Projektet Gemensamt förhållningssätt begränsades genom att rikta sig till brukare som bor i eget boende och är i behov av hemtjänst. Hemtjänstens uppgift är att ge stöd och hjälp till individer som inte klarar sig helt på egen hand, för att individen ska kunna bo kvar i sin invanda hemmiljö så långt det är möjligt. Visionen inom äldreomsorgen i Katrineholm är att medverka till att de äldre ska ges förutsättningar att leva och bo självständigt samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Omvårdnad och omsorg ska erbjudas efter den enskildes behov, vara av

SLUTRAPPORT 6 (35) god kvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. (Äldreomsorgsplan, 2007 Katrineholms kommun). Hemtjänstens arbetsuppgifter står i ständig förändring för att möta behov som detta medför, det krävs stor flexibilitet och bred kompetens. Hemtjänstens undersköterskor kommer att i allt större utsträckning behöva samarbeta med andra yrkeskategorier för att kunna stödja brukaren i eget boende. Med tidiga rehabiliteringsinsatser är det fler som klarar sig längre själva. Med personal som arbetar med ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt stärks brukaren, både när det gäller identitet, funktion, självständighet och hälsa. Det gäller att skapa en miljö där brukaren efter sina förutsättningar får fortsätta att leva sitt liv. Det kan uppnås om man arbetar efter tydliga gemensamma mål i samförstånd med brukare och anhöriga. Vård- och omsorgspersonal ska uppmuntra den äldre att göra det som den klarar själv och stödjer sedan i övrigt i aktiviteten. Ett förhållningssätt handlar också om vård- och omsorgspersonalens attityder, föreställningar och kunskaper om åldrandet och om organisatoriska förutsättningar i form av tid, resurser och ledarskap. (Andersson,2006) Projektets syfte Projektet har haft följande syften enligt projektplanen Hitta ett arbetssätt och ta fram en systematisk modell hur man bäst tillhandahåller hjälp och stöd med ett rehabiliterande förhållningssätt gentemot äldre personer med hemtjänst. Åstadkomma ett gemensamt förhållningssätt hos vårdpersonal och rehabiliteringspersonal när det gäller hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser. Fungera som handledare till personal som gått gymnasieutbildningen Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt som startade hösten 2007. Projektets mål Målet är att uppnå ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt för personal inom hemtjänsten. Genom detta ge förutsättningar för att höja livskvalitén för brukarna. Projektledarens uppdrag Utarbeta en gemensam modell för teamträff inom hemtjänsten. Processhandledning till personal som gått gymnasieutbildning Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Studiecirkel Aktivitet och självständighet till all hemtjänstpersonal. Revidering och implementering av genomförandeplan inom hela äldreomsorgen. Revidering och implementering av kontaktpersonalskapets roll och uppdrag inom hela äldreomsorgen.

SLUTRAPPORT 7 (35) Målgrupp Projektet vänder sig till undersköterskor, vårdbiträden, paramedicinare, distriktssjuksköterskor, områdeschefer och biståndshandläggare som arbetar inom hemtjänsten i Katrineholms Kommun. Projektorganisation Styrgrupp Kerstin Therus, äldreomsorgschef som har ersatts av Britt-Marie Svedenberg, hemtjänstchef under 2008-2009 Anna Forsberg, rehabiliteringschef Maj-Britt Wallenius, områdeschef Christina Thorell, sjuksköterskechef, under 2009 har hon ersatts av Olga Sjöberg, sjuksköterskechef Helena Larsson, biståndshandläggare Carina Granholm, leg. arbetsterapeut Catherine Forsberg. Folkhälsostrateg Ingela Lövgren, projektledare som avsagts sin plats under hösten 2009 Styrgruppsmöten har hållits ungefär varannan månad. Minnesanteckningar är förda av projektledaren och finns sparade på vård- och omsorgsförvaltningens gemensamma katalog (G) under stimulansbidrag, Gemensamt förhållningssätt, styrgrupp. I samma katalog finns även en projektplan och delrapport om projektet. Projektledare Tina Palm, Leg. Arbetsterapeut. Under 2008 arbetade även Matilda Nilhage, leg. arbetsterapeut/folkhälsovetare inom projektet. Samarbetspartners Arbetsterapeuter, sjukgymnaster, biståndshandläggare, undersköterskor, sjuksköterskor och områdeschefer. Tidsram Arbetet med projektet startade i maj 2007 och avslutas vid årsskiftet 2009/2010.

SLUTRAPPORT 8 (35) Definition av begrepp som förekommer i rapporten Hälsofrämjande WHO definierar begreppet hälsofrämjande som en process för att genom stödjande miljöer och empowerment 1, möjliggöra för individen att ta kontroll över faktorer som påverkar hälsan (Forsberg & Starrin 1997). Förebyggande (hälso- och sjukvård) Åtgärder som syftar till att bevara god hälsa, förhindra uppkomst av sjukdom, skada eller försämrat hälsotillstånd (Socialstyrelsens termbank, 2007). Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med en förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov av förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och att aktivt kunna delta i samhällslivet (Socialstyrelsens termbank 2007). Vardagsrehabilitering - ett rehabiliterande förhållningssätt Inom projektet har vi valt att definiera vardagsrehabilitering enligt följande: Vardagsrehabilitering ska utföras i den enskildes närmiljö med vårdpersonal som uppmuntrar till aktivitet, stöttar och motiverar brukaren till att göra det som personen kan själv och gör det möjligt för dem att vara delaktiga i sina vardagssysslor. Arbetet syftar till att bibehålla eller förbättra brukarens funktionsförmåga och aktivitetsförmåga samt ge förutsättningar för en meningsfull vardag. Arbetssättet är stödjande inte hjälpande (Vård- och omsorgsförvaltningen, Katrineholms kommun 2008). Koppling till andra projekt Inom ramen för Kompetensstegen beviljades Katrineholms kommun under 2006 medel för att genomföra kompetenshöjning, lärande och kunskapsöverföring med inriktning på hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt hos personalen. Hösten 2007 startade en lokal gymnasieutbildning som heter Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt på 200 gymnasiepoäng. Nu har fyra terminer av den utbildningen genomförts med fokus på ett verksamhetsnära lärande. De undersköterskor som gått utbildningen arbetar inom hemtjänsten och har inom ramen för detta projekt erbjudits efterföljande processhandledning. 1 (Empowerment bygger på ett förhållningssätt och en människosyn där utgångspunkten är att alla människor har resurser och kapacitet till att definiera sina egna problem och att utveckla handlingsstrategier för att lösa dessa, Forsberg & Starrin, 1997).

SLUTRAPPORT 9 (35) Under 2009 startade kommunen ett projekt som heter Salutogent förhållningssätt och riktar sig till hela äldreomsorgen. Målgruppen är områdeschefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare och paramedicinare. Under året har ett nära samarbete skett med Catherine Forsberg som är projektledare för det salutogena förhållningssättet. Mitt ansvar har där varit att fortsätta arbetet med att utveckla och förbättra strukturen med teamträffar, kontaktpersonalskapet och genomförandeplanen inom hela äldreomsorgen. Utvärdering När projektet närmade sig sitt slut beslutades tillsammans med styrgruppen att en utvärdering skulle göras. Under hösten 2009 startades en utvärderingsverkstad i samarbete med FOU i Sörmland i vilken jag deltog. Den riktade sig till alla inom vård- och omsorgsförvaltningen som arbetar med stimulansmedelsprojekt. Resultatet av utvärderingen redovisas i denna rapport. Utvärdering av projektet I detta avsnitt redovisar jag resultatet av utvärderingen av projektet Gemensamt förhållningssätt ur ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande perspektiv Nedan beskrivs arbetet i projektets olika delar. 1. Teamträffar 2. Handledning 3. Studiecirkel 4. Genomförandeplan Under varje delmoment följer, förutom en redovisning av tillvägagångssätt och resultat en värdering av detsamma, en så kallad processutvärdering. Därefter kommer en redovisning av utbildningsinsatsen som utvärderats genom en kvantitativ utformad måluppfyllelseanalys. Processutvärdering av projektgenomförandet 1. Teamträff Teamträff, tidigare kallad vårdplanering är ett planeringsmöte kring brukare som sker inom äldreomsorgen en gång per månad. Teamträffen syftar till att få en helhetssyn på brukarens situation utifrån ett salutogent/hälsofrämjande förhållningssätt. En genomgång, uppföljning och utvärdering av insatser hos brukare där realistiska och vardagsnära mål ska sättas. Tillsammans i en arbetsgrupp med sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast och biståndshandläggare har en gemensam modell för teamträff arbetats fram och provats inom hemtjänsten. Den har utvärderats och nu fastställts som rutin (bilaga 1). Syftet med modellen är att tydliggöra mötets syfte, struktur, beskriva varje yrkeskategoris ansvar och roll samt ha en dagordning som ser likadan ut inom hemtjänsten oberoende av vilket område man arbetar inom. Modellen har provats inom hemtjänsten under 2008 och 2009. Det har tagit olika lång tid för arbetsgrupperna att komma igång. Samarbetet är mer eller mindre utvecklat i olika arbetsgrupper. Det krävs att områdeschef och

SLUTRAPPORT 10 (35) sjuksköterska förbättrar sitt samarbete vilket sett olika ut inom olika hemtjänstområden. Även biståndshandläggare och paramedicinare har stort ansvar för att både arbetssätt och förhållningssätt hålls levande genom att driva frågan om vilka insatser som görs och på vilket sätt, finns möjligheter till vardagsrehabilitering och att arbeta med målsättningar. Det är också viktigt med tidiga hembesök och handledning till vårdpersonal efter behov. En liknande modell för teamträffar har under hösten 2009 arbetats fram för särskilt boende. En arbetsgrupp med sjuksköterskechef, två sjuksköterskor, två områdeschefer, undersköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast har arbetat fram ett förslag som ska införas under 2010 inom alla boenden. Modellerna som tagits fram har blivit en gemensam rutin för hemtjänst respektive särskilt boende och finns utlagd på kommunens interna sida Forum, VOF, rutiner. Arbetsgruppen inom särskilt boende kommer att utvärdera rutinen under våren 2010. 2. Handledning Hösten 2007 startade Vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Ellwynska skolan en gymnasieutbildning riktad till undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten inom Katrineholms Kommun. Kursen heter Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt och ger 200 gymnasiepoäng. Tjugo personer per termin har erbjudits att genomgå gymnasieutbildningen, som varit en dag varannan vecka, parallellt med sitt vanliga arbete. Gymnasiekursen har nu pågått i fyra terminer och totalt har 76 personal genomgått utbildningen. Efter avslutad utbildning har personalen erbjudits processhandledning vid fem tillfällen, två timmar/gång cirka en gång per månad av projektledaren. Totalt har 56 personer inom hemtjänsten under tre terminer fått processhandledning. Den sista kursen avslutar sin utbildning december 2009 och har därför ännu inte kunnat erbjudas processhandledning. Syftet med processhandledningen har varit att hemtjänstpersonalen ska få tid och möjlighet till reflektion kring ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt samt fortsätta att utveckla och stärka förhållningssättet i sitt arbete. Handledningen har skett i mindre grupper om fem till sju personer i varje grupp från olika arbetsgrupper. Handledningen har formats av projektledaren och varvats med teori, praktiska diskussioner och reflektioner utifrån deltagarnas behov. Processhandledningen har varit bra på så sätt att varje grupp träffats vid flera tillfällen och kunnat fördjupa sig inom olika ämnen där deltagarna fått stöd utifrån sitt dagliga arbete. Handledaren har fått mycket positiv respons från deltagarna och många har känt att de blivit inspirerade. Efter avslutad handledning har varje grupp fått göra en skriftlig utvärdering där varje individ har fått tänka tillbaka på hur deras arbetsroll såg ut för ett år sedan i relation till idag, hur man gör för att bibehålla och fortsätta arbetet med ett gemensamt förhållningssätt samt hur man upplever behovet av handledning i framtiden. Flera beskriver att de idag har en mer stöttande roll än hjälpande och att de tänker efter mer inför mötet med brukaren. Man frågar brukaren vad denne klarar av och

SLUTRAPPORT 11 (35) många anger att de har en mer positiv, uppmuntrande och motiverande inställning till att stötta brukaren att kunna klara saker själv. De flesta är positiva till gymnasieutbildningen som gett dem ny kunskap och förståelse för hur viktigt det är att ha ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. För att kunna bibehålla och fortsätta arbetet med ett gemensamt förhållningssätt vill man att fler arbetskamrater ska få gå gymnasieutbildningen. Alla förstår hur viktigt det är med kommunikationen i sin arbetsgrupp, att få tid till att diskutera sina brukare regelbundet och prata om det på teamträffar. Det är viktigt att arbeta åt samma håll. En del anger att de vill ha mer stöd av sin chef för att kunna arbeta så här. Efter avslutad handledning har jag uppmuntrat undersköterskorna att vara ambassadörer inom sin verksamhet och försöka få med sina arbetskamrater i det vardagsrehabiliterande tänket Beträffande behov av handledning i framtiden finns viss risk att den nyvunna kunskapen rinner ut i sanden om inte vårdpersonalen får fortsatt handledning och stöttning i sitt arbete. Det behövs tid till det i arbetsgrupperna och stödet behövs för att man ska bli påmind och inte glömma bort förhållningssättet. Att få handledning gör att man stannar upp och reflekterar. Önskemål finns att få träffas 1-2 gånger per termin med till exempel paramedicinare som ansvarig handledare. 3. Studiecirkel Aktivitet och självständighet För att nå ut till all vårdpersonal inom hemtjänsten har alla arbetsgrupper inom hemtjänsten erbjudits att gå en studiecirkel tillsammans med sina arbetskamrater under ledning av projektledaren och under 2008 även av Matilda Nilhage. Syftet med studiecirkel var att ge all hemtjänstpersonal möjlighet att påbörja en process kring ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt, ge ökade kunskaper och medvetenhet kring begreppen samt ge tid till reflektion. Målet var att arbetsgruppen skulle få ett gemensamt förhållningssätt i ämnet, att reflektera över sitt förhållningssätt i det dagliga arbetet, att fördjupa kunskapen om vardagsrehabilitering samt öka förståelsen för brukarens behov av meningsfullt innehåll i vardagen. Totalt har 211 personer i 17 olika hemtjänstgrupper deltagit i studiecirkeln Aktivitet och självständighet, ett studiematerial om vardagsrehabilitering (Arman 2005). Alla grupper har haft fem träffar på en och en halv till två timmar per tillfälle, totalt åtta till tio timmar per arbetsgrupp. Viss sjukfrånvaro och semester har förekommit. Personalgrupperna har oftast delats i två grupper för att öka möjligheten till delaktighet och aktivt deltagande i mindre grupper. Vid det avslutande femte tillfället har hela gruppen samlats för att sammanfatta, få möjlighet att diskutera i hela arbetsgruppen och för att tänka vidare om hur de ska fortsätta arbeta för att uppnå ett gemensamt förhållningssätt på sin arbetsplats som ska gynna brukaren. Det som gruppen kom fram till har sammanfattats av projektledaren och sedan har varje grupp fått ett dokument att spara för uppföljning efter några månader. I alla grupper har även biståndhandläggare, sjuksköterska, paramedicinare och områdeschef bjudits in för att delta. Biståndshandläggare och paramedicinare har i snitt deltagit vid endast ett tillfälle i den hemtjänstgrupp som de tillhör. Fyra

SLUTRAPPORT 12 (35) områdeschefer har deltagit i själva studiecirkeln vid något tillfälle, alla områdeschefer och några få paramedicinare har deltagit vid det sista tillfället med hela arbetsgruppen. Endast ett fåtal sjuksköterskor har deltagit vid något tillfälle. Studiecirkeln som utbildningsform har varit mycket relevant eftersom det gett deltagarna möjlighet att tillsammans med sina arbetskamrater få teoretisk kunskap genom att läsa anvisade texter och sedan diskutera och reflektera kring dessa tillsammans. Den praktiska kunskapen utvecklas också genom att relatera diskussionerna till egna erfarenheter som deltagarna har från sitt arbete. I samband med studiecirkeln har det lyfts fram att alla deltagare har varit lika viktiga och det har varit allas ansvar att dela med sig av kunskaper, erfarenheter, idéer och tankar. Innehållet i studiecirkeln har utgått från studiematerialet men sedan utformats tillsammans i gruppen utifrån behov och även utifrån egna brukare. Ämnen som studiecirkeln har handlat om har bland annat varit fysisk aktivitet, vardagsrehabilitering, hälsobegreppet, salutogent förhållningssätt, motivation och rehabiliteringsprocessen. Det som har uppskattats mest av deltagarna har varit att få möjlighet att tillsammans med sina arbetskamrater få tid till att sitta och diskutera och reflektera kring sitt arbetssätt. Idag finns det mycket lite tid till det i det dagliga arbetet inom hemtjänsten. Vid det femte och sista tillfället fick alla deltagare fylla i en utvärdering om hur man upplevt att delta i en studiecirkel. De allra flesta har upplevt det som bra eller mycket bra. En del grupper tyckte att det var för lite tid. Många har givit kommentarer som styrker hur viktigt det är att få möjlighet att diskutera hur vi arbetar hos våra brukare. Reflektioner har varit att man som personal gärna är för snäll och hjälper brukaren för mycket, att olika personer gör olika hos samma brukare, men även att man tagit till sig och förstått hur viktigt det är även för äldre att fortsätta vara aktiv för att bibehålla sina förmågor. Stor flexibilitet måste finnas för att det är brukarens dagsform som avgör insatsen. Jag ser ett stort behov av att vårdpersonalen får möjlighet till att ha kontinuerliga träffar där diskussioner förs om hur man arbetar med brukarna. I studiecirkeln har jag haft stor möjlighet till att ge tips, råd och exempel på hur man kan arbeta med vardagsrehabilitering och kunna återkoppla till det vid nästa studiecirkeltillfälle. Flera grupper har då hunnit provat att till exempel motivera brukare till att bibehålla eller träna upp en förmåga som vi sedan följt upp på nästa träff. Ett stort kunskapsutbyte har också skett genom alla diskussioner som bland annat handlat om verksamhetens organisation, biståndshandläggning och rehabiliteringsinsatser. Alla som svarat på en skriftlig utvärdering efter avslutad studiecirkel har angett att det går att arbeta med vardagsrehabilitering i sin arbetsgrupp. I studiecirklarna har även syftet med teamträffar och genomförandeplaner diskuterats och lyfts fram av projektledaren.

SLUTRAPPORT 13 (35) 4. Genomförandeplan Under våren 2008 genomfördes en processkartläggning inom hemtjänsten i Katrineholms kommun. Processkartläggningen visade bland annat att arbetet med arbetsplanen inom hemtjänsten inte alltid fungerar som det är tänkt, den var inte ändamålsenlig och omsorgspersonalen visste inte på vilket sätt den skulle användas. I redovisningen fastslogs att det krävs ett tydligt syfte och en förståelse för både personalens och brukarens nytta av arbetsplanen samt rutiner för skapande och uppdatering av arbetsplanerna. Projektledaren fick under hösten 2008 i uppdrag att se över och revidera den befintliga arbetsplanen som Katrineholms kommuns äldreomsorg använt sig av. Det resulterade i att projektledaren tillsammans med sin kollega i projektet, Matilda Nilhage och en arbetsgrupp med fyra undersköterskor och en arbetsterapeut arbetade fram en genomförandeplan. Ett förändringsförslag var att kalla arbetsplanen för genomförandeplan, vilket är ett begrepp som är vedertaget på nationell nivå och används av socialstyrelsen (Carlsson & Nilsson 2008). Resultatet blev en helt omarbetad version nu kallad genomförandeplan (bilaga 2) där målet var att den ska vara anpassad till verksamheten idag, tydliggöra dess syfte i den individuella planeringen mellan brukare och personal samt att undvika dubbeldokumentation. Genomförandeplanen har sin utgångspunkt i ett biståndsbeslut om en eller flera biståndsinsatser. Det är en överenskommelse med den enskilde eller med företrädare om hur hjälpen ska utformas utifrån den beviljade hjälpinsatsen - SoL/LSS-beslutet. Det är i genomförandeplanen som den boendes beviljade insatser förtydligas och den enskildes behov och önskemål specificeras. I genomförandeplanen beskrivs hur den enskilde behöver stöd/hjälp, om han eller hon utför delar av insatsen själv och målet med insatsen. Det gäller att konkret beskriva hur beslutet ska omsättas i praktisk handling, vilket sedan ska underlätta för all personal i arbetet med att uppnå ett gemensamt förhållningssätt hos brukaren (Carlsson & Nilsson 2008). En egen rapport Revidering av genomförandeplanen kring hur arbetet har gått till finns att läsa om på Vård- och omsorgsförvaltningens gemensamma katalog G, under verksamhetsutveckling, stimulansbidrag, Gemensamt förhållningssätt, genomförandeplan hemtjänst, rapport- revidering av genomförandeplan. Resultatet har blivit en helt ny version av genomförandeplan både för brukare som har hemtjänst och brukare inom särskilt boende. En manual som kallas Så här fyller du i genomförandeplanen har blivit en rutin och den ska hjälpa vårdpersonalen vid ifyllandet av genomförandeplanen tillsammans med brukaren. Där klargörs syftet, hur, när och varför den ska göras samt ger praktiska exempel på hur den fylls i. Arbetet med att revidera genomförandeplanen har varit meningsfullt. Det är konkret och har känts viktigt. Personalen har efterfrågat den länge och den är ett viktigt verktyg att använda sig av för att kunna uppnå och arbeta med ett hälsofrämjande förhållningssätt inom Katrineholms kommuns äldreomsorg.

SLUTRAPPORT 14 (35) All vårdpersonal inom hemtjänsten har introducerats och fått information om den nya genomförandeplanen av projektledaren under våren 2009. Vissa grupper har praktiskt fått prova den på varandra. Det har varit ett bra sätt att få träna sig i att intervjua, att snabbt kunna fråga vid svårigheter och få förslag på i hur den kan fyllas i på ett enkelt sätt. Att få möjlighet att vara med i arbetsgrupperna och informera om den nya genomförandeplanen har gjort att personalen har fått en bättre förståelse för hur, varför och på vilket sett den ska användas. I och med arbetet med nya genomförandeplaner i verksamheten har brukare i hemtjänsten erhållit egna brukarpärmar där alla dokument som berör brukaren samlas på samma ställe. Där förvaras även genomförandeplanen. Det är enklare för all personal att hitta information som rör brukaren och för brukare och anhöriga att ha information från verksamheten på ett och samma ställe. Inom särskilt boende har respektive områdeschef haft ansvaret för att informera sin personal om den nya genomförandeplanen. Målet har varit att all vårdpersonal inom äldreomsorgen ska använda sig av den nya genomförandeplanen innan 2009 års slut. I samband med arbetet med genomförandeplanen har även kontaktpersonalens roll och ansvar lyfts fram. För att tydliggöra deras uppdrag har information som rör den uppgiften reviderats och gäller från den första januari 2010 för all personal inom äldreomsorgen (bilaga 3). Blanketten om vad uppdraget innebär som områdeschefen ska gå igenom tillsammans med sin kontaktpersonal finns på kommunens interna sida Forum under blanketter. Resultatutvärdering av utbildningsinsatsen Här följer en utvärdering av de utbildningar som ingått i projektet genom en måluppfyllelseanalys som riktats till hemtjänstpersonalen i en enkätstudie. En enkätundersökning valdes för att snabbt nå ut till en stor population av hemtjänstpersonal som genomgått någon av de utbildningar som ingått i projektet. För att få ett så smidigt handhavande som möjligt har enkäten lämnats ut av projektledaren till områdeschefen under slutet på november och början av december. Enkäten har lämnats ut av områdeschefen i samband med arbetsplatsträffar, teamträff eller andra tillfällen och sedan samlats in i slutna kuvert för att lämnas vidare till projektledaren. Samtliga arbetsgrupper, totalt 16 stycken har fått enkäten. Totalt har 204 enkäter lämnats ut till hemtjänstpersonal inom Katrineholms kommun (bilaga 4). 133 personer har svarat inom angiven tid. Det motsvarar en svarsfrekvens på 65 procent. Resultatet av enkätundersökningen med tabeller och diagram visas på (bilaga 5). Undersökningsgruppen Av de svarande är 92 procent kvinnor och sju procent män, varav alla är tillsvidareanställda. En person har inte angivit svar på enkätens första och sista sida varför det i resultatet anges EAS=ej angivet svar på en person. Åldersfördelningen är jämn där det är 25-30 procent som är mellan 30-59 år. Tio procent är mellan 18-29 år och sju procent är över 60 år. Hela 43 procent anger att de har en sysselsättningsgrad

SLUTRAPPORT 15 (35) mellan 50-75 procent, 19 procent arbetar mellan 76-85 procent och 38 procent arbetar 86-100 procent. Antal arbetade år inom hemtjänsten varierar, 40 procent svarar att de har arbetat inom hemtjänsten mellan 0-10 år, 32 procent mellan 11-20 år och 26 procent har arbetat mellan 21-30 år. Utbildningen Fråga 6 visar hur många som har deltagit i gymnasieutbildningen "Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt" (tabell 1). Hälften av alla som svarat har gått gymnasieutbildningen. 1. Ja, hösten 2007 11 8 2. Ja, våren 2008 18 14 3. Ja, hösten 2008 19 14 4. Ja, hösten 2009 18 14 5. Nej 63 47 6. EAS 4 3 (tabell 1) Fråga 7 visar hur många som har deltagit studiecirkeln "Aktivitet och självständighet" (tabell 2). Där är det 67 procent som angett att de gått studiecirkeln. Flera som inte gått den anger att de varit föräldralediga eller inte blivit tillfrågade. De sistnämnda kan vara personer som inte varit anställda så länge. 1. Ja 89 67 2. Nej 42 32 3. EAS 2 2 (tabell 2) Förändrat arbetssätt I fråga 8 skulle personalen ange om deras arbetssätt har påverkats med anledning av den kunskap de fått i någon av utbildningarna (tabell 3). Där har 68 procent angett att arbetssättet har påverkats, 11 procent anser inte att det påverkats. På frågan har 58 kommentarer skrivits där 34 personer anger att de tänker mer på hur de hjälper brukaren. De väger in saker som att man stöttar mer än hjälper, mer kunskap man får tankeställare, hjälper inte mer än vad som behövs, lärt sig motivera annorlunda, låter brukaren vara mer delaktig. Sex personer har givit kommentarer om att tiden inte räcker till. i mån om tid, tiden finns inte, är det ont om tid gör vi det åt dem, tyvärr finns inte tiden hos brukaren som jag vill ha. Totalt 20 procent har inte svarat på frågan. 1. Ja 91 68 2. Nej 15 11 3. EAS 27 20 (tabell 3)

SLUTRAPPORT 16 (35) Fråga 9 lyder använder du dig av ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt i arbetet hos brukaren? (tabell 4). Tio procent anger att de alltid gör det, 83 procent gör det oftast och sex procent gör det oftast inte. 73 personer har gett kommentarer till frågan där 55 stycken svarat ja och 18 stycken nej. Några som svarat ja kommenterar så här: att de får göra vad de kan, brukaren klarar sig längre innan han eller hon behöver hjälp med allt, genom vardagsrehabilitering kan man utföra sysslor parallellt, man tänker mer hur och varför man gör på ett visst sätt, att vara uppdaterad i sitt tänkande, brukaren behåller sin färdighet och orkar mer, att brukaren mår bättre, de kan själva göra smörgås när jag gör något annat, låter dem vara med mera, att ha bra med tid, att brukaren är motiverad, brukaren får känna sig så självständig som möjligt, brukaren känner sig delaktig. De som svarat nej kommenterar med tiden saknas hos brukaren, oftast går det fortare att utföra arbetet själv, ibland är tiden ett hinder, tidsbrist, alla jobb ligger för tajt, brukarens vilja och motivation, pensionärer man haft länge är inte alltid samarbetsvilliga, man träffar ofta brukare som man ej känner så väl och då blir det att man gör det man ska bara. De man känner väl blir det annorlunda med. 1. Ja, alltid 13 10 2. Ja, oftast 111 83 3. Nej, oftast inte 8 6 4. Nej, aldrig 0 0 5. EAS 1 1 (tabell 4) På de tre nästkommande frågorna skulle personalen ange om de ger brukaren möjlighet att delta i sina vardagliga sysslor. 32 procent anger att de ger brukaren möjlighet att delta i sin morgonhygien. 66 procent anger att de oftast gör det. Endast en procent anger att de oftast inte gör det. 27 procent anger att de alltid ger brukaren möjlighet att klä sig själv, 69 procent gör det oftast och tre procent oftast inte. 20 procent ger alltid brukaren möjlighet att göra sin egen frukost, 68 procent gör det oftast, 11 procent oftast inte och en procent gör det aldrig. Samarbete På fråga 13 vill vi veta om arbetsgruppen samarbetar om att ha ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt. Där anger tio procent att de alltid gör det, 71 procent gör det oftast, elva procent gör det oftast inte och tre procent aldrig. De som svarat nej anger bland annat att de inte har någon tid att diskutera brukarna, alla gör olika på grund av hur mycket tid mm, för alla jobbar olika, målen har inte diskuterats för brukarna, tidsbrist och en del arbetar i poolen där arbetssättet ser lite annorlunda ut.

SLUTRAPPORT 17 (35) Teamträff På frågan om du under de senaste tre månaderna deltagit i en teamträff svarar 81 procent ja och 14 procent nej. De som svarat nej anger att de arbetar i poolen, (den gruppen deltar inte på teamträffarna) eller att de i sin arbetsgrupp inte har fått deltagit då alla inte ännu har den möjligheten. I övrigt verkar de flesta arbetsgrupperna arbeta enligt teamträffsmodellen som arbetats fram. Fjorton procent anger att de tycker teamträffen på sitt område fungerar mycket bra. 61 procent tycker att den fungerar bra, elva procent tycker att den är mindre bra och två procent tycker den fungerar dåligt. Tretton personer från poolen anger att de inte har någon teamträff vilket stämmer. 28 personer ger kommentarer som Mycket bättre genomgång av brukarna, bra att alla träffas och utbyter info, bättre kvalité på träffarna, tiden kan vara för knapp, ibland ont om tid, önskvärt att all personal har möjlighet att närvara, alla kommer inte, dåliga rutiner, saknar att alla inblandade är närvarande, speciellt biståndshandläggaren, en mycket bra sjuksköterska, skulle vilja att hela arbetsgruppen är med, som vi hade tidigare. Värdering av projektet och avslutande reflektioner Satsningen som regeringen gjort för att verksamhetsutveckla äldreomsorgen och utveckla det förebyggande arbetet känns mycket viktigt och helt rätt i tiden. Det krävs ett omfattande arbete för att nå ut till all personal som arbetar inom vård- och omsorg. Stimulansmedlen har gett möjlighet att koncentrera sig på utvecklingsarbete som förhoppningsvis kan bli hållbart. Det har varit en stor utmaning att driva det här projektet, som nu avslutas. Arbetet behöver leva vidare genom att all personal tar ansvar för driva arbetet vidare i sina respektive arbetsgrupper. En förutsättning som jag ser det är att kontinuerlig handledning ska finnas som rutin i verksamheten. Under 2008 när vi var två projektanställda inom projektet nådde vi ut med budskapet på ett bättre sätt än när jag var ensam och det gav en tyngd i projektet. Det fanns också en möjlighet till att följa upp arbetet i grupperna på ett annat sätt. En utveckling av verksamheten kräver TID och stöttning av både områdeschef och mellan arbetskamrater. Det gäller att skapa en arbetsmiljö som möjliggör ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det är bra att projektet Salutogent förhållningssätt fortsätter ytterligare ett år och riktar sig till hela äldreomsorgen. Att implementera ett nytt förhållningssätt inom en verksamhet kan ta 5-10 år. Att arbeta med ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt kräver ett helhetsgrepp inom hela verksamheten och att all personal på alla nivåer drar åt samma håll och är införstådda med vad förhållningssättet innebär. I och med att vård- och omsorgsförvaltningen nu tagit fram en definition på hälsofrämjande förhållningssätt tydliggör man arbetssättet inom hela organisationen. Projektet har varit bra på så sätt att jag har haft möjlighet att dels arbeta med verksamhetsstrukturen, genom att hitta nya rutiner och arbetssätt såsom teamträff och genomförandeplan, dels har kunskaper tillförts all personal genom gymnasieutbildning, handledning och studiecirklar. Att bredda och förbättra kompetens och sedan förankra detta i verksamheten kräver en långsiktig planering, tydligt ledarskap och ett bra teamarbete.

SLUTRAPPORT 18 (35) Det här projektets syfte och mål är högt satta och att mäta ett förhållningssätt är mycket svårt. Det tar oftast flera år innan en effekt märks när det gäller så många i en målgrupp som det här projektet riktat sig till. Därför kan det i dagsläget vara svårt att redan idag se effekterna om vad som uppnåtts. Det finns olika faktorer som har påverkat arbetet i projektet både gällande verksamhetsutveckling och ekonomi. Hemtjänsten har under ett par år samtidigt som det här projektet infört ett nytt planeringssystem (TES, Trygghet-Enkelhet-Säkerhet) som tagit mycket tid och energi av all hemtjänstpersonal. Några arbetsgrupper har kommit längre och fungerar väl. De ser fördelar med TES och arbetet med genomförandeplanen. En del grupper har haft problem med att lösa planeringen på ett bra sätt, vilket gjorde att de tyvärr inte har kunnat fokusera så mycket på att utveckla sitt hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande förhållningssätt, fokus har istället legat på TES-planeringen och att få ihop det dagliga arbetet i sin verksamhet. Under 2009 drabbades kommunen av sparkrav som gjort att vissa personalreduceringar har tvingats ske i verksamheten, vilket naturligtvis märkts av vid utbildningar där personal varit mycket oroliga och frustrerade för vad som ska ske inom deras verksamhet. Att få processhandledning kontinuerligt gör att man får tid till reflektion och möjlighet att diskutera de brukarfall som kräver mycket av personalen. De som erbjudits handledning upplever att de blivit inspirerade av varandra genom att dela erfarenheter. Det är väldigt lätt att falla in i gamla vanor och rutiner, men vid kontinuerlig handledning uppmuntras och påminns man, vilket gör att man lättare kan försöka ta tag i saker och arbeta mot samma mål. Det har varit mycket positivt att kunna erbjuda personalen handledning, men tyvärr finns det idag ingen möjlighet att följa upp det arbetet eller erbjuda dem mer handledning. Det ekonomiska läget inom kommunen har gjort det svårt att få in det i den ordinarie verksamheten. Det bästa är om varje arbetsgrupp kan få möjlighet att ha en regelbunden uppföljning en gång per termin för att få möjlighet att diskutera, reflektera och bibehålla både arbetssätt och förhållningssätt. Ett tillfälle som bara ägnas åt ett hälsofrämjande förhållningssätt med tid för reflektion och diskussion utifrån sin egen verksamhet och sina brukare. Att få göra det med en person som inte arbetar inom samma verksamhet har upplevts som positivt när så har skett. Mitt förslag är att det ska finnas resurspersoner/handledare som kan vara med i verksamheten för att även praktiskt handleda, stötta och inspirera personalen på plats i sitt dagliga arbete. Uppföljningar av utbildningar behövs för att bibehålla, uppmuntra och inspirera till fortsatt arbete och det krävs att det är en eller flera personer som har ansvar för det för att det ska fungera. Det hade kunnat fungera om man kunnat koncentrera sig på ett mindre område. Behovet av handledning ser olika ut i olika arbetsgrupper. Möjligheten specifik handledning/uppföljning har tyvärr inte funnits inom projektets ramar då projektet riktat sig till en stor målgrupp. Alla arbetsgrupper har i studiecirkelutvärderingen angett att de anser att det går att arbeta med vardagsrehabilitering i sin verksamhet och det tyder på en vilja till utveckling. Att arbeta efter det här arbetssättet och förhållningssättet och försöka arbeta med gemensamma mål upplever de flesta som roligt och stimulerande. Det kan leda till en bättre arbetsmiljö för personalen och en förbättrad funktion och förmåga

SLUTRAPPORT 19 (35) för brukaren. För att göra det möjligt krävs en engagerad ledning, tydliga riktlinjer för arbetet, insiktsfull biståndshandläggning, bra dokumentation och ett gott samarbete mellan olika yrkeskategorier. Ett förslag är att områdescheferna har ett hälsofrämjande förhållningssätt som en stående punkt på sina chefsträffar för att kunna rapportera till varandra, stötta och diskutera det fortsatta arbetet. Sedan blir det respektive områdeschef som får ansvara för att stötta och driva förhållningssätt och arbetssätt vidare hos sin personal. Det kan ske på arbetsplatsträffar och teamträffar. Tillsammans med sjuksköterskor, paramedicinare och biståndhandläggare kan teamträffarna utvecklas och bli ännu bättre med fokus på hälosfrämjande förhållningssätt och att arbeta med målsättningar. De kan med sin kompetens stötta, uppmuntra och inspirera personalen att se nya möjligheter hos brukarna. Genomförandeplanen blir verktyget som gör att varje kontaktpersonal får ett ökat ansvar att förmedla till sina arbetskamrater och att se till att individens behov och önskemål tillgodoses. Det gäller i första hand att försöka få brukaren att bibehålla sina förmågor. Information om arbetssättet är mycket viktigt och behöver ofta ges vid flera tillfällen både till personal och brukare. Inom projektet har en broschyr tagits fram till personal, brukare och anhöriga som beskriver vad förhållningssättet innebär. All personal har fått den i samband med utbildningsinsatserna och alla brukare får den vid första besöket av en biståndshandläggare. Enkätundersökningen visar att de utbildningssatsningar som gjorts har gett kunskap och att många anger att de nu möter brukaren med ett lite annat förhållningssätt. Hela 68 procent anger att deras arbetssätt har påverkats av den nya kunskapen de fått. Att 83 procent anger att de oftast använder sig av ett vardagsrehabiliterande förhållningssätt i arbetet hos brukaren menar jag varit ett mycket positivt resultat. Samarbetet i grupperna verkar fungera bra, dock anser en del att det fortfarande saknas tid till att prata ihop sig, att man gör olika, men också att det saknas tydliga mål för arbetet hos brukaren. Förhoppningsvis ska genomförandeplanen användas mer till det och tydliggöra arbetet för alla i samråd med brukaren. Min förhoppning är också att fler undersköterskor inom hemtjänsten får möjlighet att gå gymnasieutbildningen Hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt då den ger en bra gemensam grund inför det fortsatta arbetet. I framtiden skulle liknande utbildningssatsning även kunna rikta sig till personal som arbetar på särskilda boenden. Att arbeta med ett rehabiliterande förhållningssätt är ett ständigt pågående arbete och det kräver en engagerad personal som kontinuerligt utvärderar insatser hos brukare och ser till individens behov och förutsättningar. Det kräver ett gott teamarbete och samarbete. Med det här projektet har vi nått en bit på väg till att arbeta med ett hälsofrämjande förhållningssätt inom äldreomsorgen i Katrineholms kommun. Arbetet kommer nu till viss del att drivas vidare inom ramen för det salutogena projektet. Tina Palm Projektledare

SLUTRAPPORT 20 (35) Referenser Andersson L, (2006) Att få leva tills jag dör. Stockholm: Fortbildningsförlaget Carlsson T, Nilsson A (2008) Social dokumentation- ett steg till. Stockholm: Gothia Förlag. Ejlertsson G (2005) Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Forsberg, E & Starrin, B (1997) Frigörande kraft. Empowerment som modell i skola, omsorg och arbetsliv. Stockholm; Gothia Förlag Socialstyrelsen, (2007), Rehabilitering för hemmaboende äldre personer. Uppdrag utfört av Hjälpmedelsinstitutet. Äldreomsorgsplan, (2007) Katrineholms kommun. Linderoths Tryckeri. Bilagor 1. Rutin för teamträff hemtjänst 2. Genomförandeplan hemtjänst 3. Kontaktpersonalskapets uppdrag 4. Enkätundersökning 5. Enkätredovisning

BILAGA 1 RAPPORT GEM,. FÖRH.SÄTT RUTIN ÄLDREOMSORG Sid 21 (35) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN TEAMTRÄFF INOM HEMTJÄNSTEN Delges: Chefer, sjuksköterskor, vårdpersonal Gällande utgåva nr: 1 Datum: 2010-01-13 Handläggare: Ersätter utgåva nr: Datum: Ansvarig: Äldreomsorgschef Beslut fattat av: Äldreomsorgschef Rutin för teamträffar inom hemtjänsten Teamträff Teamträffen är ett planeringsmöte kring brukare i ordinärt boende som har hemtjänst/hemsjukvård. Teamträffen ska äga rum 1 gång/månad och pågå 1,5 timme. I samråd utses vilka brukare som är aktuella inför varje möte, där en fördjupning görs på några brukare. Teamträffen ska ske i samråd med brukaren. En gång per halvår bör man ha en planering/genomgång av alla brukare som har hemtjänstinsatser. Syfte Genomgång, uppföljning och utvärdering av insatser hos brukare. Sätta realistiska, vardagsnära mål för insatser. Få en helhetssyn på brukarens situation utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt som innebär att skapa gynnsamma förutsättningar för en god hälsa och se till människans möjligheter. Medverkande Områdeschef Biståndshandläggare Distriktssköterska Arbetsterapeut/sjukgymnast Undersköterskor Vårdbiträden Ev. nattpersonal. All personal medverkar för att få samma information. Områdeschefen är sammankallande och ansvarig för att mötet fungerar väl. Distriktssköterskan är ordförande och fördelar tiden för mötet. Dagordning Mall för dagordning för teamträffar finns på Forum under VOF/Blanketter/Äldreomsorg.

BILAGA 1 RAPPORT GEM,. FÖRH.SÄTT RUTIN ÄLDREOMSORG Sid 22 (35) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN TEAMTRÄFF INOM HEMTJÄNSTEN Delges: Chefer, sjuksköterskor, vårdpersonal Gällande utgåva nr: 1 Datum: 2010-01-13 Handläggare: Ersätter utgåva nr: Datum: Ansvarig: Äldreomsorgschef Beslut fattat av: Äldreomsorgschef Innehåll Uppföljning från föregående teamträff. Kort bakgrundsinformation om brukaren av kontaktpersonal. Kontaktpersonal/undersköterska tar med brukarkort och genomförandeplanen och informerar om brukarens situation. Beskrivning av aktuella händelser/nuvarande status/förbättringsåtgärder avseende o Sociala insatser o Omvårdnadsinsatser o Rehabiliteringsinsatser o Medicinska insatser o Avvikelser och Fallrapporter Vardagsrehabilitering, vad/hur gör vi? Målsättning/delmål. Ansvarig för åtgärder, vem gör vad? Dokumentation Kontaktpersonal/uska ansvarar för att dokumentera i Sofia omfale och vid behov informera sina arbetskamrater efter Teamträffen. Vid större förändringar kompletteras det även i genomförandeplanen. Varje yrkeskategori ansvarar för att dokumentera sina insatser. Vid behov återkopplar kontaktpersonal till brukare och ev. anhörig.